Syftet med studien är att undersöka hur pojkar och flickor uppger att de använder svordomar och könsord mot lärare, deras kunskap och medvetenhet om orden och om läraren tar upp orden till en klassrumsdiskussion. Dessutom eventuella konsekvenser av svordomars och könsords användande mot lärare samt om det finns några signifikanta skillnader mellan könen. En paradigmatisk metodkombination användes i studien. Kants kategoriska imperativ och Rousseaus frihetsteori har använts som teoretiska perspektiv. Resultaten visar att vissa elever har kunskaper om svordomar och könsord medan andra saknar sådana kunskaper och att det finns ett spann på hur ofta orden förekommer. En del informanter uppger att vissa lärare diskuterar svordomar och könsord medan andra lärare inte gör det. Resultaten visar emellertid inga signifikanta skillnader mellan könen. De konsekvenser som kan inträffa efter att elever har använt svordomar eller könsord riktade mot lärare uppges skilja beroende på informanternas kön. Slutsatsen är att elever behöver utveckla sin begreppsuppfattning om svordomar och könsord genom diskussion. Ytterligare slutsats är att utifrån informanterna behöver lärare ta avstånd från könsstereotypiska normer som medför att konsekvenser blir olika beroende på kön.

Kamratrespons som arbetsform är en del av den formativa bedömningen och har stor potential i elevers lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att fördjupa bilden av hur anonymiserad kamratrespons kan bidra till elevers kunskapsutveckling i ett område som rör svordomar. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där kamratrespons är ett sätt att lära genom samspel och kommunikation. Materialet består av en enkätundersökning med 68 inhämtade enkätsvar från högstadieungdomar i årskurs 7. Undersökningen är både av kvalitativ och av kvantitativ art. Resultatet visar att högstadieeleverna upplever att kamratrespons är ett bra arbetssätt som hjälper dem i skrivprocessen att förbättra deras arbete och belyser vikten av att den genomförs anonymt eftersom de är oroliga vad andra ska tycka. Samtidigt föredrar 70 % av eleverna att få respons från lärare. Vidare visar resultatet att högstadieeleverna inte tycker att svordomar är ett känsligt område att arbeta med.

Syftet med studien var att undersöka 1-3-lärares uppfattning om vilka svordomar och fult språk som elever i årskurs 1-3 använder, vilka aspekter av fult språk lärare anser är viktiga att hantera och skillnader mellan könen gällande svordomsanvändning ur lärares perspektiv. Metoden utgick från en kvalitativ forskningsmetod där sex lärare från årskurserna 1-3 intervjuades. I empirin framkom att fan, jävlar och fuck tillhör de vanligaste svordomar eleverna använder. Vad lärare anser är fult språk är individuellt och hur lärare hanterar fult språk är beroende på vilket språkbruk som anses vara acceptabelt. Skillnader av svordomsanvändning mellan könen är att pojkar svär mer än flickor och har större variation av svordomar.

Syftet med vårt arbete är att synliggöra bruket av svordomar ur ett ungdomsperspektiv. Arbetet har utgått från följande frågor: Hur upplever ungdomar sitt eget och andra ungdomars bruk av svordomar? Vad finns det för skillnader mellan hur flickor och pojkar svär? Hur resonerar ungdomar kring svordomar i skolans värld? Den metod som vi har använt för att få svar på frågeställningarna har varit av en enkätundersökning. De begrepp som används för att få svar på frågeställningarna bestod av identitet samt begreppen kränkning, svordom, ungdomar, ungdomskultur och språk. Resultatet visade på att svordomar tillhör en viktig del i ungdomarnas vardag, och att svordomarna inte uppfattas som ett större problem av dem. Slutsatsen i examensarbetet är att svordomarna är en del av ungdomarnas språk, det formar och skapar deras identitet för att kunna hitta sin plats i olika sociala grupper och sammanhang i skolan. Det är ett sätt för ungdomarna att uttrycka sig i känslor och attityder beroende på vem det är de talar med och i vilken situation de är i. Vi har använt oss av mycket litteratur och en bok som vi har haft stor nytta av är Magnus Ljungs Svordomsboken (2006) där han skriver om olika teorier utifrån svärandet. Två andra böcker som varit till stor nytta för oss har också varit Ove Sernhedes bok Ungdomskulturer- äger eller suger där vi framförallt hittade teorier om ungdomar, kultur och identitet. Samt en bok av Per Källström (1991) Att förstå ungdom - Identitet och mening i en föränderlig värld där vi tagit med ett flertal teorier som varit till nytta för vår enkätundersökning.

<p>I det här arbetet tar jag upp vad det finns för slang i Norrköping. Jag jämför slangord mellan fyra generationer i en undersökning som består av en enkätdel, där informanterna har fått svara skriftligt och en muntlig intervjudel som utgår ifrån svaren på enkäten. Jag har här intervjuat grupper där män är för sig och kvinnor för sig, fyra stycken ifrån varje kön och generation. Totalt är det 32 stycken informanter. De är födda i Norrköping eller inflyttade några få år efter födseln. Alla har arbetarföräldrar. Jag knyter samman undersökningen med en teoretisk del i början av arbetet där jag tar upp tidigare forskning i ämnet. Tillsammans med resultatet av undersökningen följer kommentarsdelar som mer ingående tar upp den historiska bakgrunden för orden. I diskussionen följer jag sedan upp resultaten och presenterar skillnader mellan sätten att intervjua som visade sig och framför allt skillnaden mellan de fyra generationernas slang. </p><p>Vad jag har velat få fram med arbetet är hur slangen skiljer sig mellan generationerna och kanske också könen och varför. Resultatet är entydigt, även om jag inte kan påstå att undersökningen är allmänt gällande då den är i så liten skala. För varje generation finns det nya företeelser i slangen. Varför det gör det är därför att den huvudsakliga delen av slang skapas av ungdomsgenerationerna i det samhälle som de lever och formas av just vid det tillfället. Samhället förändras på många sätt, så också slang. Den huvudsakliga skillnaden mellan män och kvinnor är vilka ord vi producerar slangord för. Män har en förkärlek till substantiv medan kvinnor är mer bundna till adjektiv och adverb.</p>

<p>En attitydundersökning om fula personbenämningar bland elever och skolpersonal.</p>

En attitydundersökning om fula personbenämningar bland elever och skolpersonal.

Syftet med denna studie är att undersöka användningen av förväntade språkliga drag för kvinnor när olika diskussionsämnen avhandlas på Facebook. Genom valda språkliga kategorier: svordomar, visuella känslouttryck, uttryck för osäkerhet och gradord, samt diskussionsämnena: sexism, relationer och brott, har både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder använts. Med andra ord har frekvensen av de olika kategorierna inom diskussionsämnena kunnat presenteras men också en vidare analys av hur kategorierna används inom varje ämne. Resultatet visar att kvinnorna använder de språkliga kategorierna på olika sätt när de avhandlar olika diskussionsämnen. De slutsatser som går att dra utifrån undersökningen är att sexism frambringar flest uttryck inom varje språklig kategori till skillnad från relationer där de används minst. Det är därför möjligt att säga någonting om diskussionsämnena och hur deras innebörd påverkar kvinnornas kommunikationsstrategier, nämligen att ju högre grad av seriositet desto mer används det förväntade kvinnliga språket. När det kommer till hur de språkliga kategorierna används för att avhandla diskussionsämnena sticker användandet av gradord ut eftersom tidigare teorier har föreslagit att kvinnor använder fler försvagande uttryck än förstärkande. Trots det påvisar resultatet i den här studien motsatsen, nämligen att kvinnor främst använder sig av förstärkningsord.

Uppsatsen undersöker användande av fult språk i klassrummet på en högstadieskola i Mellansverige, ett fält inom språksociologin som är i ständig förändring. Syftet med uppsatsen är att utforska det fula språket utifrån tre frågor som behandlar bland annat språkets funktion och användares språkliga anpassning efter mottagare. Genom observationsstudier utförda i flera olika högstadieklasser under en treveckorsperiod i huvudsakligen svenskämnet antecknas elevernas språk och beteenden i olika kontexter. Analysen visar att fult språk förekommer i viss mån, och de ord som förekommer oftast är engelskans ”fuck” och ”fucking”. Dessutom uppdagades det att eleverna har en god förmåga att anpassa sitt språk efter mottagare, då det fula språket var vanligare när läraren inte var närvarande.Observationerna utmynnade i tre resultatkategorier: svordomar, pejoriserande och tystande, som beskriver hur det fula språket används och hur detta skapar en betydelse i skolkontexten.

I det här arbetet tar jag upp vad det finns för slang i Norrköping. Jag jämför slangord mellan fyra generationer i en undersökning som består av en enkätdel, där informanterna har fått svara skriftligt och en muntlig intervjudel som utgår ifrån svaren på enkäten. Jag har här intervjuat grupper där män är för sig och kvinnor för sig, fyra stycken ifrån varje kön och generation. Totalt är det 32 stycken informanter. De är födda i Norrköping eller inflyttade några få år efter födseln. Alla har arbetarföräldrar. Jag knyter samman undersökningen med en teoretisk del i början av arbetet där jag tar upp tidigare forskning i ämnet. Tillsammans med resultatet av undersökningen följer kommentarsdelar som mer ingående tar upp den historiska bakgrunden för orden. I diskussionen följer jag sedan upp resultaten och presenterar skillnader mellan sätten att intervjua som visade sig och framför allt skillnaden mellan de fyra generationernas slang. Vad jag har velat få fram med arbetet är hur slangen skiljer sig mellan generationerna och kanske också könen och varför. Resultatet är entydigt, även om jag inte kan påstå att undersökningen är allmänt gällande då den är i så liten skala. För varje generation finns det nya företeelser i slangen. Varför det gör det är därför att den huvudsakliga delen av slang skapas av ungdomsgenerationerna i det samhälle som de lever och formas av just vid det tillfället. Samhället förändras på många sätt, så också slang. Den huvudsakliga skillnaden mellan män och kvinnor är vilka ord vi producerar slangord för. Män har en förkärlek till substantiv medan kvinnor är mer bundna till adjektiv och adverb.