The purpose of this study is to identify relationships between usage of taboo expressions in a selected YouTube clip, and how the audience of iDubbbzTV react to these taboo expressions and how they use them themselves. The data used in this study is in the form of spoken and written language which is transcribed and collected from a selected iDubbbzTV YouTube clip and its comment section. This qualitative study of the usage of taboo expressions in YouTube discourse shows that many cases of taboo expressions are used together with jokes and also sometimes serve as call-backs. Some taboo expressions are also used as intensifiers, which can feature in both negative and positive contexts. The study also finds that interpretations of taboo expressions can vary depending on co-text and contextual knowledge. / Syftet med denna studie är att identifiera samband mellan användandet av tabuuttryck i ett valt YouTubeklipp samt publikens egna respons och användande av dessa uttryck. Datan som används i denna studie är både muntligt och skriftligt språk. Denna data hämtas från videoklippet samt kommentarsfältet från den valda videon. Denna kvalitativa studie av tabuordsanvändande i YouTubediskurs visar att flera fall av tabuuttryck används i samband med skämt eller återkopplingar. Vissa tabuuttryck används i ett förstärkande syfte som både kan användas i negativ och positiv bemärkelse. Det har också visat sig att tolkningar av tabuuttryck kan variera beroende på förkunskap angående kontext och co-text.

The aim of this study is to determine the translator's strategies when creating a pragmaticallyadequate translation. The subject of the study was the analysis of the translation of colloquialand profane language in the novel of the Swedish writer Jens Lapidus ("Snabba cash") inRussian. A comparative study of the source text and the translated text was the main methodof investigation. The analyzed material is a continuous sample of colloquial expressions andprofanities from the first fifth of the translated version of the novel. Colloquial expressions areused in the speech of the characters of the novel to convey their social belonging, as well astheir emotional and psychological state, which in turn gives the original text a certainemotional coloration. The most acute problems a translator faces arise in translation ofpragmatically colored linguistic units, including those that lack an equivalent in the targetlanguage. The translator managed to keep the spirit of the modern criminal novel in a newcultural environment. The results indicate that the translator's basic strategies weretranslational transformations, compensations, in translation of idiomatic expressions, as wellas the preservation of the high expressiveness in the translation through active use of criminalargot, exclamations and Russian vernacular. The study adds information to the field oftranslation theory and comparative linguistics, and may also be of interest to practicingtranslators of fiction. / Целью данного исследования является определение стратегий переводчика присоздании прагматически адекватного перевода. Предметом исследования стал анализперевода стилистически сниженной разговорной лексики в романе шведского писателяЙенса Лапидуса («Snabba cash») на русский язык. Сопоставительное изучениеисходного текста и текста перевода явились основным методом исследования.Материал для анализа представляет из себя сплошную выборку языковых единиц сосниженной лексикой из пятой части романа от начала в тексте перевода. Сниженныйстиль разговорной речи используется в речи героев романа для передачи их социальнойпринадлежности, а также для передачи их эмоционально-психологического состояния,что в свою очередь придает оригинальному тексту особую эмоциональную окраску.Наиболее острые проблемы в работе переводчика возникают при переводепрагматически окрашенных языковых единиц, в том числе безэквивалентных.Переводчику удалось сохранить дух современного криминального романа в новойкультурной среде. Результаты исследования показывают, что основными стратегиямипереводчика стали переводческие трансформации, компенсации, в работе с переводомидиоматических выражений, а также сохранение высокой экспрессивности в переводе,основанной на активном использовании криминальных арготизмов, эмотивнойпунктуации и русского просторечия. Исследование вносит дополнительуюинформацию в область теории перевода и сопоставительной лингвистики, а такжеможет представлять интерес для практикующих переводчиков художественнойлитературы.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pojkar och flickor på mellanstadiet upplever sitt bruk av kraftuttryck och slangord i och utanför klassrummet. Två undersökningsmetoder har valts för att på bästa sätt få fram ett tillförlitligt resultat; enkät samt strukturerade intervjuer. Enkäten besvarades av 76 elever i årskurs 5 och 6, och intervjuerna genomfördes med sju elever i årskurs 6. Resultatet visar på att elever anpassar sitt språkbruk beroende på situation och omgivning. Det visar också att elevernas attityd till kraftuttryck och slangord är negativ, men att de ändå använder det frekvent. Enkätresultatet tyder på att pojkarna använder mer kraftuttryck än flickorna, medan de intervjuade eleverna betonar individuella skillnader framför könsskillnaderna.

<p>I denna uppsats studeras det ungdomliga talspråket i romanrepliker  genom stiljämförelse av dessa i tre ungdomsromaner, utgivna resp. 1911, 1967 och 2008. Syftet är att undersöka vad som är typiskt för ungdomsspråk, se i vilken mån dessa typiska drag finns i de tre romanerna, och hur detta har ändrat sig under loppet av hundra år. Det studerade materialet består av 100 repliker ur var och en av de tre romanerna, och dessa har undersökts med avseende på antal ord per replik, satsstruktur, sägeverb, slang och svordomar, "onödiga" småord, stilmarkerande ord och typografiska markeringar av prosodin. Som jämförelsematerial har använts flera olika tidigare undersökningar av ungdomsspråk, i första hand Klingberg (1970), Labov (1972) och Kotsinas (1994). Resultatet redovisas i form av tabeller över de underökta variblerna. Resultatet visar att författarna till de tre romanerna har strävat efter att efterlikna ungdomligt talspråk, i förstahand med hjälp av svordomar, slang, "onödiga" småord och enkel satsstruktur.</p>

This essay is about young peoples’ use of swearwords and four-letter words. Through a questionnaire we have examined in what way 102 Swedish high school students use swearwords and four-letter words. We have also examined if there are any differences between girls and boys linguistic usage and what these differences may be.  Our results show that almost all youths use swearwords and that a majority of them use four-letter words as well. The results also show that there are not any major differences between girls and boys. They use practically the same words in the same way. Our study also demonstrates that swearwords and four-letter words are most frequently used to enhance what someone is saying but that four-letter words are also used when to insult somebody. According to our re-sults the use of swearwords and four-letter words has become a part of young peoples’ daily vocabulary and these words are used no matter what they do or where they are. Of importance is who they are with. Our study point to the fact that girls and boys seem to use these words more frequently when they are together with friends and siblings than with their parents.

Syftet med den här uppsatsen är att, utifrån olika exempel på ungdomsspråk, undersöka gymnasieelevers och svensklärares attityder till samt användning av ungdomsspråk i och utanför gymnasieskolans verksamhet med ett fokus på muntlig språkproduktion i svenskämnet. Vidare utreder uppsatsen om det finns likheter och skillnader mellan gymnasieelevers och svensklärares användning av ungdomsspråk samt vad för attityder de har till det. Uppsatsen visar också på om och hur gymnasieelevers prestationer i svenskämnet påverkas av deras användning av ungdomsspråk. Dessutom undersöks gymnasieelevers och svensklärares uppfattning om det ovanstående och om motpartens användning av ungdomsspråk. Två underliggande faktorer, det vill säga kön och ålder, undersöks också i koppling till de ovannämnda målgrupperna. Två enkäter distribuerades till gymnasielever och svensklärare vid en gymnasieskola där de fick besvara kvalitativa och kvantitativa frågor angående attityder till och användning av ungdomsspråk. Resultatet visade att gymnasieelever använder ungdomsspråk mer än svensklärare, både i och utanför gymnasieskolans verksamhet, exempelvis genom slang, svordomar och diskurspartiklar. Båda målgrupperna har olika attityder till ungdomsspråk där svensklärare kan se det som begränsande medan gymnasielever anser att det skapar gemenskap. Svensklärare och gymnasieelever har också varierande åsikter om huruvida elevers användning av ungdomsspråk påverkar deras prestationer i svenskämnet. Dock anser majoriteten av dem att det har en negativ inverkan. Likaså finns det både likheter och skillnader hos båda målgruppernas uppfattning av motpartens användning av ungdomsspråk. Det visas till exempel genom att svensklärarna anser att ungdomsspråk kan vara innovativt medan gymnasielever uttrycker att det är pinsamt om deras lärare försöker använda ungdomsspråk i klassrummet. / The purpose with this essay is to, based on different examples of youth language, examine upper secondary students’ and Swedish teachers’ attitudes to and usage of youth language in and outside upper secondary school with a focus on oral language production in the school subject of Swedish. This essay will also focus on if and how upper secondary students’ accomplishments in the school subject of Swedish are affected by their usage of youth language as well as what kind of view that upper secondary students and Swedish teachers have about this and about the opposite group’s usage of youth language. Two underlying factors, as in gender and age, will also be examined in relation to the previously mentioned target groups. Two surveys were handed out to upper secondary students and Swedish teachers. They got to answer qualitative and quantitative questions about attitudes to and usage of youth language. The result showed that upper secondary students use youth language more than Swedish teachers, both in and outside upper secondary school, for example through slang, curse words and discourse markers. Both of the target groups have different attitudes to youth language where Swedish teachers consider that it is limited while upper secondary students believe that it creates solidarity. Swedish teachers and upper secondary students also have different opinions about the fact that students’ usage of youth language might affect their accomplishments in the school subject of Swedish. However, the majority of both target groups believe that it has a negative influence. There are also similarities and differences between both target groups’ views on the counterpart’s usage of youth language. For example, the Swedish teachers believe that youth language can be innovative while upper secondary students express that it is embarrassing if their teachers try to use youth language in the classroom.

I denna uppsats studeras det ungdomliga talspråket i romanrepliker  genom stiljämförelse av dessa i tre ungdomsromaner, utgivna resp. 1911, 1967 och 2008. Syftet är att undersöka vad som är typiskt för ungdomsspråk, se i vilken mån dessa typiska drag finns i de tre romanerna, och hur detta har ändrat sig under loppet av hundra år. Det studerade materialet består av 100 repliker ur var och en av de tre romanerna, och dessa har undersökts med avseende på antal ord per replik, satsstruktur, sägeverb, slang och svordomar, "onödiga" småord, stilmarkerande ord och typografiska markeringar av prosodin. Som jämförelsematerial har använts flera olika tidigare undersökningar av ungdomsspråk, i första hand Klingberg (1970), Labov (1972) och Kotsinas (1994). Resultatet redovisas i form av tabeller över de underökta variblerna. Resultatet visar att författarna till de tre romanerna har strävat efter att efterlikna ungdomligt talspråk, i förstahand med hjälp av svordomar, slang, "onödiga" småord och enkel satsstruktur.

With the rise of social media, cyberbullying and online spread of hate have become serious problems with devastating consequences. Mentimeter is an interactive presentation tool enabling the presentation audience to participate by typing their own answers to questions asked by the presenter. As the Mentimeter product is commonly used in schools, there is a need to have a strong toxicity detection program that filters out offensive and profane language. This thesis focuses on the topics of text pre-processing and robustness to datashift within the problem domain of toxicity detection for English text. Initially, it is investigated whether lemmatization, spelling correction, and removal of stop words are suitable strategies for pre-processing within toxicity detection. The pre-trained DistilBERT model was fine-tuned using an English twitter dataset that had been pre-processed using a number of different techniques. The results indicate that none of the above-mentioned strategies have a positive impact on the model performance. Lastly, modern methods are applied to train a toxicity detection model adjusted to anonymous Mentimeter user text data. For this purpose, a balanced Mentimeter dataset with 3654 datapoints was created and annotated by the thesis author. The best-performing model of the pre-processing experiment was iteratively fine-tuned and evaluated with an increasing amount of Mentimeter data. Based on the results, it is concluded that state-of-the-art performance can be achieved even when using relatively few datapoints for fine-tuning. Namely, when using around 500 − 2500 training datapoints, F1-scores between 0.90 and 0.94 were obtained on a Mentimeter test set. These results show that it is possible to create a customized toxicity detection program, with high performance, using just a small dataset. / I och med sociala mediers stora framtåg har allvarliga problem såsom nätmobbning och spridning av hat online blivit allt mer vanliga. Mentimeter är ett interaktivt presentationsverktyg som gör det möjligt för presentations-publiken att svara på frågor genom att formulera egna fritextsvar. Eftersom Mentimeter ofta används i skolor så finns det ett behov av ett välfungerande program som identifierar och filtrerar ut kränkande text och svordomar. Den här uppsatsen fokuserar på ämnena textbehandling och robusthet gentemot dataskifte i en kontext av identifiering av kränkande språk för engelsk text. Först undersöks det huruvida lemmatisering, stavningskorrigering, samt avlägsnande av stoppord är lämpliga textbehandlingstekniker i kontexten av identifiering av kränkande språk. Den förtränade DistilBERT-modellen används genom att finjustera dess parameterar med ett engelskt Twitter-dataset som har textbehandlats med ett antal olika tekniker. Resultaten indikerar att ingen av de nämnda strategierna har en positiv inverkan på modellens prestanda. Därefter användes moderna metoder för att träna en modell som kan identifiera kränkande text anpassad efter anonym data från Mentimeter. Ett balancerat Mentimeter-dataset med 3654 datapunkter skapades och annoterades av uppsatsförfattaren. Därefter finjusterades och evaluerades den bäst presterande modellen från textbehandlingsexperimentet iterativt med en ökande mängd Mentimeter-data. Baserat på resultaten drogs slutsatsen att toppmodern prestanda kan åstadkommas genom att använda relativt få datapunkter för träning. Nämligen, när ungefär 500 − 2500 träningsdatapunkter används, så uppnåddes F1-värden mellan 0.90 och 0.94 på ett test-set av Mentimeter-datasetet. Resultaten visar att det är möjligt att skapa en högpresterande modell som identifierar kränkande text, genom att använda ett litet dataset.

We are constantly surrounded by language, which affects our view of ourselves and the world around us. Children are especially affected by their language environment and will often adapt their speech to fit in among their friends. Nowadays it seems like cursing and insults has become more common among young students in the school environment, which worries us. This study presents our research on what we call problematic language, it is specified on students in middle school and their experience of the use of curses and insults around them. Our research was done by qualitative interviews with both students and teachers as the aim was to get different perspectives on how the students are affected. We have chosen to take the social perspective of language in our study together with the perspectives of previous research in the field of offensive language. What we discovered was that the students have a different view of the language use than teachers do. How words are perceived is very individual, it depends on the situation and the relations to those around. What is clear is that students get affected by their language environment and therefore need support and guidance in order to understand the effects of problematic language use. With this study we intend to bring awareness and knowledge that can benefit a healthy language environment for students in school and after school care

The aim of this study is to analyse and categorise reports of swearing in public service media for the past ten years, as well as analysing the approach taken to the private persons making the reports and the reports themselves by the governing body Granskningsnämnden. Additionally, the language norm conflicts displayed were analysed. The methods used to accomplish this included directed content analysis of the reports and their context, and analysis of interpersonal communication as well as legitimation analysis of the written response provided by the authority. In total, 46 reports and two versions of the response letter were analysed. Finally, the language attitudes and associated norms of both sides were analysed and compared to distinguish conflicts. The results indicate that the private persons who report swearing have different expectations of public service than the media company or the governing body has, which is the cause of the language norm conflicts. The results also indicate that the presence of swearing in a public service media context appears more offensive that the swearing itself, as most of the swear words were not defined. Further, the analysis of the approach taken to the private persons making the reports indicates an authoritarian stance and an impersonal, distanced approach.