No description available.

Instrumentgruppen knäppinstrument är en historiskt sett ny instrumentgrupp i genren svensk folkmusik och har på förhållandevis kort tid blivit en naturlig del i genrens kulturgemenskap. Denna studie syftar till att undersöka hur den svenska folkmusikgenren kan anpassas för att spelas på knäppinstrument och hur genrens praxisgemenskap kan upplevas påverka instrumentalundervisning. Tidigare forskning relaterat till ämnet är begränsad och fokuserar ofta på appropriering av genren, inte på undervisning i genren. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och datainsamling skedde via kvalitativa intervjuer som analyserades tematiskt. I resultatet framkommer att instrumentgruppen har en komplex ackompanjerande roll i genren vilket baseras på strukturen av genrens traditionella melodier. Undervisning i genren lämnar dessutom över mycket ansvar på studenten själv, både gällande appropriering av spelteknik och praxisgemenskap. I sista kapitlet diskuteras överlämnande av ansvar till eleven när de undervisar i genren svensk folkmusik. / Plucked instruments in Swedish traditional folk music is from a historical perspective a new instrumental group and has in a relatively short period of time become a natural part of the genre’s cultural community. This study aims to examine how the genre Swedish folk music can be adapted to plucked instruments and how the genre can affect tutoring instrumental lessions. Earlier research within the subject is limited and is often more focused on appropriation of the genre rather than teaching within the genre. The study is done from a sociocultural perspective and data was collected through interviews and the material was analyzed through thematic analyzation methods. The results show that the instrument group has an advanced accompanying musical roll to play in the genre, one that is based on the melodic structure of the traditional melodies. The tutoring in the genre also gives a lot of responsibility to the student itself, both when it comes to technical and cultural appropriation. The last chapter discusses the handover of responsibility to the student during tutoring when teaching within the genre Swedish folk music.

Title: Festivalernas Intåg – Korröfestivalen- en bordunstämmas resa genom festivaliseringen The Korrö festival- The establishment of a Swedish Folk Music Festival. This thesis describes how folk music festivals have been escalating during the past few and how they have influenced Swedish folk music. To reach my results I have been studying one festival in particular which is the Korrö Folk Music Festival. This event started in the mid-eighties as a small happening that attracted almost exclusively musicians that were a part of the bordooon movement. The bordoon movement gathered a couple of days in the summer at what they called the “Korrö bordunstämma” to build instruments and play folk music. Later on the event started to attract other people through public live concerts. These concerts became more and more popular and they soon took over the original purpose of the event. This became a turning point for “Korrö bordunstämma” who now decided to change name to the Korrö Folk Music Festival. I have been studying the history of this event to see if I could find any particular circumstances that may have contributed to the popularity this event have reached over the years. I will illustrate how certain factors such as organisation, economy and alteration of visitors have affected the festival. This text will give the reader a presentation of a festival in constant change. I believe that The Korrö Folk Music Festival has been an important part of the development of modern Swedish folk music and still is.

<p>Title: Festivalernas Intåg – Korröfestivalen- en bordunstämmas resa genom festivaliseringen</p><p>The Korrö festival- The establishment of a Swedish Folk Music Festival.</p><p>This thesis describes how folk music festivals have been escalating during the past few and how they have influenced Swedish folk music. To reach my results I have been studying one festival in particular which is the Korrö Folk Music Festival. This event started in the mid-eighties as a small happening that attracted almost exclusively musicians that were a part of the bordooon movement. The bordoon movement gathered a couple of days in the summer at what they called the “Korrö bordunstämma” to build instruments and play folk music. Later on the event started to attract other people through public live concerts. These concerts became more and more popular and they soon took over the original purpose of the event. This became a turning point for “Korrö bordunstämma” who now decided to change name to the Korrö Folk Music Festival. I have been studying the history of this event to see if I could find any particular circumstances that may have contributed to the popularity this event have reached over the years. I will illustrate how certain factors such as organisation, economy and alteration of visitors have affected the festival. This text will give the reader a presentation of a festival in constant change. I believe that The Korrö Folk Music Festival has been an important part of the development of modern Swedish folk music and still is.</p>

Syftet med föreliggande kvantitativa enkätstudie är att undersöka vilka förutsättningar som finns för att lära sig folklig sång i sångundervisning Detta gjordes genom att undersöka sångpedagogers förtrogenhet i att undervisa i svensk folkmusik, hur vanligt förekommande folklig sång är i undervisningen och genom att kartlägga repertoarområden i sångundervisningen. Tidigare forskning visar att rock och pop dominerar musikundervisningen i grundskolan. Resultatet visar att folklig sång sällan förekommer och att äldre traditionella visor och ballader är det vanligaste repertoarområdet. Nära 80% av sångpedagogerna uttrycker att de saknar eller att de delvis har förtrogenhet för folklig sång. Resterande, strax över 20%, uttrycker att de till stor del eller helt har förtrogenhet för folklig sång. I diskussionen lyfts de stilistiska dragen fram i förhållanden till repertoarområden vilket mynnar ut i att förutsättningen att möta vissa av folkmusikens stilistiska drag är betydligt lägre än andra. Där diskuteras också resultatet i förhållande till skolans styrdokument och tidigare forskning. / The purpose of the present quantitative survey study is to investigate the prerequisites for learning folk songs in singing education today. This was done by examining singing educators' familiarity with teaching Swedish folk music, how common folk songs are, and a mapping of traditional folk music repertoire areas in singing education. Previous research shows that rock and pop dominate music education in elementary school. The result showed that folk songs rarely occur and that older traditional songs and ballads are the most common repertoire area. Nearly 80% of singing teachers say they lack, or have some familiarity with traditional singing. The remaining 20% of report that they largely or completely familiarize themselves with traditional singing. In the discussion, stylistic elements are discussed in relation to various areas of repertoire. Furthermore, the lack of prerequisites for meeting the traditional features in folk music is discussed in relation to the tendency of overemphasizing some repertoire areas. Finally, the result is discussed in relation to governing documents and previous research.

I detta arbete skapar jag nya låtar för att undersöka och förmedla olika låttypers kännetecken inom svensk folkmusik, vilket kan betraktas som etyder. Etyder kan vara övningsstycken avsedda att ge möjlighet att lära ut en instrumentalteknisk konst, en vanlig form inom västerländsk konstmusik men inte alls lika etablerat inom svensk folkmusik, där det inte finns en lika formaliserad skolbildning. Med utgångspunkt från deskriptiva studier och egen analys av ett urval av typlåtar, har jag med skapande som metod utvecklat en tolkning av vad jag undersöker där tolkningen och låten vuxit fram iterativt, därför kan detta betraktas som en kvalitativ och explorativ undersökningsprocess. Målsättningen har varit att efterlikna de traditionella melodierna med fokus på stilistiskt karaktäristiska egenskaper, men där låtarna/etyderna samtidigt ska kunna stå på egna ben konstnärligt. I processen har jag utvärderat och delvis utvecklat nya kompositionsmetoder och inlärningsmetoder i ljuset av vad som haft kreativ potential. Arbetet beskriver olika metoder för skapande inom folkmusik och den kreativa potentialen i olika metoder diskuteras mot bakgrund av erfarenheterna från projektet. / In this work, I create new tunes to investigate and convey the characteristics of different tune types in Swedish folk music, which can be considered as etudes. Etudes can be exercises intended to provide an opportunity to teach an instrumental art, a common form in western art music but not at all as established in Swedish folk music, where there is no equally formalized schooling. Based on descriptive studies and my own analysis of a selection of tune types, I have with creation as a method developed an interpretation of what I examine where the interpretation and tune has emerged iteratively, in what can be considered a qualitative and exploratory research process. The aim has been to imitate the traditional melodies with a focus on stylistically characteristic features, but where the tunes / etudes should at the same time be able to stand on their own artistically. In the process, I have evaluated and partly developed new composition methods and learning methods in the view of what had creative potential. The work describes different methods for creation in folk music and the creative potential in different methods is discussed in the light of the experiences from the project. / <p><strong>Rättvikspolska av Tommy Lundgren</strong> - Tommy Lundgren, fiol</p><p><strong>Farfars Reinlender av Tommy Lundgren </strong>- Tommy Lundgren, fiol - Fanny Källström, basfiol - Ingrid Rodebjer, fiol</p><p><strong>Vals av Tommy Lundgren </strong>- Tommy Lundgren, fiol</p><p><strong>Drill-Experiment av Tommy Lundgren </strong>- Tommy Lundgren, fiol</p><p><strong>Kungsgården av Tommy Lundgren </strong>- Tommy Lundgren, fiol - Fanny Källström, fiol</p><p><strong>Orsapolska, Orsapolska2 av Tommy Lundgren</strong> - Tommy Lundgren, fiol</p><p><strong>Triolpolska av Tommy Lundgren, Porland (trad)</strong> - Tommy Lundgren, fiol</p><p><strong>Springlek och Finnskogspols av Tommy Lundgren </strong>- </p><p>Tommy Lundgren, fiol - Alice Evensen Landström, fiol - Albin Myrin, klarinett</p><p><strong>Den sista brudmarschen av Tommy Lundgren </strong>- Tommy Lundgren, fiol - Fanny Källström, fiol - Ingrid Rodebjer, fiol</p>

Syftet med den här studien är att få en djupare inblick i hur några få svenska folkmusiker resonerar kring begreppen bevarande, förankring och interpretation i den svenska folkmusikaliska traditionen – i det egna musicerandet såväl som i den egna undervisningen. Definitioner av och resonemang kring traditionsbegreppet i relation till begreppen bevarande, förankring och interpretation utgör studiens teoretiska utgångspunkter. För att få svar på mina forskningsfrågor har jag intervjuat fyra av Sveriges, i olika mån erfarna och framträdande musiker och lärare inom den folkmusikaliska genren, med kvalitativ intervju som metod. Genom att analysera resonemang kring dessa begrepp är avsikten att presentera en sammanställning av vad som är av störst betydelse i det egna musicerandet samt i den egna undervisningen för dessa personer.  Samtliga informanter värderar interpretation mycket högt såväl i det egna musicerandet som i den egna undervisningen. Vidare fann jag vissa skillnader i hur informanterna uttryckte sig om värdet av bevarandet och förankringen i den folkmusikaliska traditionen. Samtliga informanter var dock överens om att förankringen i någon mån finns med såväl i det egna musicerandet som i den egna undervisningen. Tankarna som berör traditionsbevarande presenteras och i studien går att få en bild av ett visst avståndstagande från begreppet. Informanterna talar hellre om förankring, förmedling och förvaltande än bevarande av musiken. / The goal with this study is to illuminate the thoughts of a selected number of Swedish folk musicians and teachers regarding conservation, anchoring and interpretation in the Swedish folk music tradition – in their own music making as well as in their own teaching. Definitions of and reasoning around the terms of traditions in relation to the concepts mentioned above, is the basic theoretical principles of the study. In order to get answers to my research questions I have interviewed four Swedish folk musicians and teachers with different experience, with qualitative interview as my method. The intention of analyzing the informants’ thoughts related to these concepts is to present a compilation of what is most significant in their own music making and in their own teaching.  All informants value interpretation very high in their own music making and teaching. Further, I also found certain differences in how the informants express themselves regarding the value of conservation and anchoring in the folk musical tradition. Nevertheless, all informants agreed upon that the anchoring is included in their own music making and their own teaching to some extent. When questions concerning the concept of conserving traditional music is presented to the informants in the study, a certain amount of distancing towards the concept itself is clear; the informants rather talk about anchoring, conveying and preservation of the music.

When I studied to become a musician on my instruments violin and nyckelharpa at the Department of Folk Music at the Royal College of Music (KMH) in Stockholm. Musikhögskolan (KMH) in Stockholm, I wrote an artistic bachelor thesis in music. In the thesis, I made a style analysis between the Näck-tuned melodies of Tyska klockorna performed by Pelle Björnlert, Gustaf Wetter and Pär Näsbom. The analysis included a comparison between these fiddlers and musicians with history and notation. I studied their melodies, rhythms, harmonies, tempos, moods, stringing, phrasing, dynamics and sound. I also studied and compared their emotions/values, contextual associations, expression, musical structure, performance/technique and general conditions in three different stylistic mappings between these fiddlers and musicians. At the oral presentation, I performed these three melodies of the Tyska klockorna on my violin, playing as close to Björnlert, Wetter and Näsbom's playing styles as possible. My twin sister Caroline Eriksson and I studied at KMH at the same time. When we started our degree projects, a graduation concert was included. We chose to have a joint “Sister Concert”, where two graduation concerts became one. The concert reflects the years before KMH, the years during KMH and the years after KMH. A varied concert with 24 fantastic fellow musicians and dancers, where we performed the music that is very close to us, both traditional and newly written, with a focus on interaction, play to dance and dance to play. / När jag studerade till musiker med mina instrument fiol och nyckelharpa på institutionen för folkmusik på Kungl. Musikhögskolan (KMH) i Stockholm, skrev jag ett konstnärligt kandidatexamensarbete i musik. I examensarbetet gjorde jag en stilanalys mellan de näckstämda melodierna Tyska klockorna framförda av Pelle Björnlert, Gustaf Wetter och Pär Näsbom. I analysen ingick en jämförelse mellan dessa spelmän och musiker med historia och notation. Jag studerade deras melodier, rytmer, harmonier, tempon, stämningar, stråkföringar, fraseringar, dynamik och klang. Jag studerade och jämförde även deras emotioner/värden, kontextuella associationer, uttryck, musikstruktur, utförande/teknik och generella förutsättningar i tre olika stilistiska mappningar mellan dessa spelmän och musiker. Vid den muntliga redovisningen framförde jag dessa tre melodier av Tyska klockorna på min fiol och spelande så nära Björnlert, Wetter och Näsboms spelsätt och spelstilar som möjligt. Min tvillingsyster Caroline Eriksson och jag studerade samtidigt på KMH. När vi påbörjade våra examensarbeten ingick en examenskonsert. Vi valde att ha en gemensam ”Systerkonsert”, där två examenskonserter blev en gemensam. Konserten speglar åren innan KMH, åren under KMH och åren efter KMH. En varierad konsert med 24 fantastiska medmusiker och dansare, där vi framförde den musik som ligger oss mycket nära. Både traditionell och nyskriven, med fokus på samspel, spel till dans och dans till spel. / <p><strong>Systerkonsert </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Examenskonsert </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Madliene Ahlström Eriksson &amp; Caroline Eriksson </strong></p><p><strong></strong></p><p>9 september 2023, kl. 16.00 Kungasalen, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm  </p><p></p><p><strong>PROGRAMORDNING </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Rulin &amp; Ericsson </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Polska efter Carl Viktor Rulin, Lerbäck, Närke &amp; Polska efter Pehr Ericsson, Helgarö, Södermanland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Eder bröllopsdag </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Brudmarsch till Markus och Rebecca Kviberg, komponerad av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland. </p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Näckstämda - Tyska klockorna </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text: Madliene, bearbetad av Carin.</p><p>Musik: Pelle Björnlert från Vråka, Kalmar. Björnlerts variant av <em>Tyska klockorna</em> har han från boken <em>Svenska låtar </em>20, Östergötland, med Arvid Bergvall och Pelle Fors, de båda från Rönö socken, Östergötland.</p><p>Gustaf Wetter från Katrineholm, Södermanland. Gustaf har sin variant av <em>”Tiska klocko” / Tyska klocko</em> efter Anders Petter Andersson och August Widmark, de båda från Vingåker socken, Södermanland. Ur A.P. Anderssons bok <em>Låtar och visor från Södermanland och Närke</em>. </p><p>Pär Näsboms född i Tierps kyrkby, Uppland, men nu boende i Winterthur, Schweiz. Proveniens Uppland. Näsboms variant av <em>Tyska klockorna</em> har han efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Madliene</p><p>Koreografi &amp; dansare: Carin &amp; Jan-Olof </p><p></p><p><strong>Hornlåt efter Liss-Mats Anna </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Hornlåt efter Liss-Mats Anna Ersson från Dalbyn, Ore. </p><p>Arr: Madliene </p><p>Musiker: Caroline, Ida Maria, Leif &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Lästringe storpolska </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Lästringe storpolska efter Anders Andersson, Lästringe, Södermanland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Dans till Fryksdalsmelodi </strong></p><p><strong></strong></p><p>Dansen: Dans till Fryksdalsmelodi finns i sex stycken olika Fryksdalsmelodier och som har använts genom historien. Här får ni höra en av dem som vi tycker om att spela.</p><p>Musik: Dans till Fryksdalsmelodi</p><p>Arr: Troligt komponerad inom folkdansrörelsen och L. Johansson </p><p>Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene</p><p>Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa.  </p><p></p><p><strong>Åttamanengel </strong></p><p><strong></strong></p><p>Dansen: Österbotten har- och är ett svenskt kulturområde och i dansen får ni se danserna; engelska, kadrilj, galopp och polska som flätas samman i två låtmelodier. Första låten går i 2-takt och andra låten går i 3-takt. 3-takts polskan är väldigt lik “Skräddarepolskan” från Sörmland upptecknad efter K.P. Leffler. C.M. Bellman använde Skräddarepolskan-melodin i utbildningssyfte om sexdondelspolskans stil, för att kunna konstruera fram en grundmelodi på åttondelar i åttondelspolskestil av samma polska. Melodin passar lika bra som både åttondelspolska och sexdondelspolska. Bellman namngav därför melodin till “Fackeldansen” som ingick i hans utbildning om “Balen på Gröna Lund” och utlärningen om åttondels- och sexdondelspolskans likheter och olikheter.</p><p>Musik: Åttamanengel från Korsholm i ÖsterbottenArr: Folkdansrörelsen och L. Johansson</p><p>Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene</p><p>Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa.  </p><p></p><p><strong>Lilla Barn </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text: Stina Engelbrecht</p><p>Musik: Jens Engelbrecht</p><p>Arr: S &amp; T. Engelbrecht, Caroline, Daniel &amp; Madliene</p><p>Musiker: Caroline, Daniel, Josephine &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>När musiken spelar </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text &amp; musik: Trad.</p><p>Arr: Madliene </p><p>Musiker: Josephine &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Vågsveparn  </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: John McSherry, originaltitel “The Wave Sweeper”, Irland.</p><p>Arr: Caroline, Daniel &amp; Magnus</p><p>Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p></p><p><strong>Konstant </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. </p><p>Arr: Caroline</p><p>Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p></p><p><strong>T-korsning &amp; Kärl-eken </strong></p><p></p><p>Musik: Komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross. </p><p></p><p><strong>Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega, Västergötland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross.</p><p>Dansare: Marita &amp; Thomas    </p><p></p><p><strong>Slängpolska i östra Södermanland <em>- en jämförelse mellan fyra spelmän </em></strong></p><p><strong><em></em></strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Axel Axelsson, Östtorp &amp; Anders Andersson, Lästringe, Södermanland. Caroline har den efter Leif, Ulf och Christina.</p><p>Musiker: Caroline </p><p></p><p><strong>Blekingepolskan </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik:Caroline och Madliene har den efter Bo “Bosse” Larsson, Björklinge, Uppland. Som i sin tur har den efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Lilla Lasse  </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Slängpolskor från Mörkö, Södermanland. Nummer 659 och 649 från Sörmländska Låtar. </p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva.</p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare  </p><p></p><p><strong>Vi ska dansa med Sara </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text &amp; musik: Vispolska från Mörkö, Södermanland. Nummer 662 från <em>Sörmländska Låtar</em>. </p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare  </p><p></p><p><strong>Ragatan </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Ragatan komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Samt<em> Korta Rosenberg</em>, slängpolska efter Anders Gustaf Rosenberg från Mellösa socken, Södermanland.</p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare </p><p></p><p><strong>Skärborgarvisan </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text &amp; musik: Skärborgarvisan från Trosa efter Claes Hagström, som har den efter sin far Gotthard Hagström Stensund/Trosa, Södermanland. Samt låt nummer 661 från Anders Gustav Andersson från Mörkö, i samlingen <em>Sörmländska låtar</em>.</p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare </p><p></p><p><strong>Äh, jag tror ja’ ska ta å’ gå hem ja’ </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Schottis av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland och Sofia Svahn från Ore, Dalarna.</p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare </p><p></p><p><strong>Burr i magen </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Burr i magen av Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Koreografi: Caroline</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakob, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn.</p><p>Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p></p><p><strong>No poker face </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: No poker face av Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Koreografi: Carin &amp; Jan-Olof</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakob, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn.</p><p>Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p></p><p>______________________ </p><p></p><p><strong>Alla medmusiker och dansare: </strong></p><p><strong></strong></p><p>Carin Alnebratt - Dans</p><p>Caroline Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa och sång</p><p>Cecilia Etterlin - Fiol</p><p>Daniel Fredriksson - Mandora och mandola</p><p>Elsa Örde - Fiol</p><p>Gustav Stavbom - Fiol</p><p>Hanna Areskoug - Fiol</p><p>Hannes Ahlinder - Nyckelharpa</p><p>Ida Maria Schwahn - Fiol</p><p>Jakob Grunditz - Nyckelharpa</p><p>Jan-Olof Johansson - Dans</p><p>Josephine Betschart - Sång och rytminstrument</p><p>Leif Johansson - Fiol</p><p>Madliene Ahlström Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa, sång och gitarr</p><p>Magnus Lundmark - Slagverk</p><p>Marita Lagergren Lindberg - Dans</p><p>Mattias Lindberg - Dans</p><p>Mikael Lindberg - Dans</p><p>Mira Loringer - Dans</p><p>Nora Lilja - Fiol</p><p>Olle Hovmark - Dans</p><p>Sunniva Abelli - Nyckelharpa, oktavnyckelharpa och sång</p><p>Thommas Andersen - Dans</p><p>Torunn Thurfjell - Nyckelharpa</p><p>Wendi Löffler - Dans</p><p>Åsa Hannegård - Dans <strong></strong></p><p></p>