Syftet med studien är att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka hur rektorer uppfattar sitt uppdrag kring systematiskt kvalitetsarbete i förskolans verksamhet. Studien har utgått från en fenomenografisk teori samt en fenomenografisk metodansats, detta för att redogöra samt synliggöra rektorernas uppfattningar inom ett fenomen. Det fenomenografiska perspektivet ger studien utrymme till att undersöka det fenomen som studien har som fokus. Nio rektorer har intervjuats, frågeställningarna riktades mot rektorernas uppfattning samt vad rektorerna anser att det finns för möjligheter och utmaningar i genomförandet av systematiskt kvalitetsarbete i verksamheten. Studiens resultat visar att det är rektorerna som lägger grunden men det är förskollärarna, barnskötarna och arbetslaget som gör det stora arbetet kring uppdraget med det systematiska kvalitetsarbetet. Om rektorerna inte lägger ramen och organiserar verktyg och strategier för uppdraget är det svårt för förskollärarna, barnskötarna och arbetslaget att genomföra och fullfölja sitt arbete kring systematiskt kvalitetsarbete baserat på de mål som står i läroplanen för förskolan. I studiens resultat framgår det även att det finns flertalet faktorer som påverkar arbetet. Slutsatser som lyfts fram från denna studie är att rektorers uppfattning kring sin egen del i det systematiska kvalitetsarbetet varierar. Det finns de som är djupt engagerade och delaktiga i arbete och ser till att verktyg som behövs för att utföra arbetet finns. Det finns även de rektorer som anser att det stora ansvaret ligger på förskollärarna, att det är förskollärarna som ska driva och genomföra kvalitetsarbetet. Dock har alla rektorer ett gemensamt förhållningssätt, och det är att det systematiska kvalitetsarbetet behövs för att kvalitetssäkra en likvärdig och bra undervisning. / The purpose of the study is to investigate through qualitative semi-structured interviews how principals perceive their assignment regarding systematic quality work in preschool's activities. The study has been based on a phenomenographic theory and a phenomenographic methodological approach, this to account for and make visible the principals' perceptions within a phenomenon. The phenomenographic perspective gives the study room to investigate the phenomenon that the study has as focus. Nine principals were interviewed, the questions were directed at the principals' opinion and what the principals believe are opportunities and challenges in the implementation of systematic quality work in the organization. Our results show that it is the principals who lay the foundation, but it is the preschool teachers, childcarers and the work team who do the main work around the assignment with systematic quality work. If the principals do not set the framework and organize tools and strategies for the assignment, it is difficult for the preschool teachers, childminders, and the work team to carry out and complete their work on systematic quality work based on the goals stated in the curriculum for the preschool. The results of the study also show that there are several factors that affect the work. Conclusions that emerge from this study are that principals' perceptions of their own part in the systematic quality work vary. There are those who are deeply committed and involved in work and see that the tools needed to carry out the work are available. There are also principals who believe that the greatest responsibility lies with the preschool teachers, that it is the preschool teachers who must do most of the quality work. However, all principals have a common approach, and that is that systematic quality work is needed to ensure the quality of an equal and good teaching.

Introduction: What is meant by the need for education to rest on a scientific basis? According to Skolverket is at the heart of successful school development in education on scientific basis and proven experience. Theoretical starting points: In this section I will highlight the theoretical concepts that include in the work on the scientific basis. The theoretical concepts are: research-based approach, scientific basis, evidence, knowledge, systematic quality work, collegial learning, lifelong learning. Previous research: In this section I will explain what the research says that education should rest on a scientific basis. Then describe what the research says about school development. Then summarize Fröbels pedagogical philosophy and finally summarize the curriculum theory of the preschool. Forskningen säger att Purpose and issues: The purpose of this essay is to seek answers to what it means to preschool shall rest on a scientific basis and how to apply this to the business. Methods: The study is based on a qualitative data collection. The choice is based on the qualitative method is more appropriate for my study because the research question is about examining how preschool teachers perceive meaning with a scientific basis and how they understand their activities in relation to school laws and curriculum. Results: The result showed that preschool teachers experienced a lack of time, support from preschool managers and too little training. Also, the difficulty of transturning research into practice. Discussion: In the discussion section I discuss what came up in the results linked to previous research. I am debating that the results showed that in preschool It becomes more focus on the organizational, that the business will go around and work, instead of focusing on pedagogical issues and how to work research-based. Keywords: research-based approach, scientific basis, evidence, knowledge, systematic quality work, collegial learning, lifelong learning

Svenska elevers låga matematikresultat i internationella jämförelser vittnar om att det krävs förändring i skolans matematikundervisning. Vissa skolor/kommuner har utvecklat matematikplaner i syfte att höja måluppfyllelsen. Syftet med studien är att få insikt i två av dessa matematikplaner och pedagogers tankar om hur de används och gynnar SUM-elever.   I den teoretiska bakgrunden belyses Bedömning, God undervisning och Samverkan kopplat till Systematiskt kvalitetsarbete, och i relation till SUM-elever, vilka är i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och är en fallstudie av två matematikplaner och hur de används. Gruppintervjuer valdes som datainsamlingsmetod.   Resultatet visar att användandet av matematikplanerna och konsekvenserna av dem är relativt lika trots olikheterna i deras innehåll. Pedagogernas uppfattning är att planerna är ett stöd för att höja måluppfyllelsen för alla elever, inklusive SUM-elever, vilket också är syftet med ett Systematiskt kvalitetsarbete. / Swedish students' low mathematics result, in comparisons to international results, shows that it requires change in school mathematics teaching. Some schools/municipalities have developed mathematic plans in order to raise achievement. The purpose of the study is to gain insight into two of these mathematic plans and pedagogues’ thoughts about their use and benefits for SEM-students.   Theoretical backgrounds highlight Assessment, Good Teaching and Collaboration, related to Systematic Quality Work and SEM-students, whom are in focus. The study has a qualitative approach and is a case study of two mathematic plans and how they are used. Group interviews are chosen as the data collection method.   The result shows that the use of mathematic plans and the consequences of them are relatively similar despite the differences in structure and content. The pedagogues’ perception is that the plans are a support to raise the level of achievements for all students, including SEM-students, which is also the purpose of Systematic Quality Work.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur rektorer kan uppfatta sitt uppdrag med tillhörande ansvar i utförandet samt i planerandet av det systematiska kvalitetsarbetet. För att få svar på vårt syfte och tillhörande frågeställning har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. I studien deltog fem rektorer som var aktiva i tre olika kommuner belägna i Mellansverige. Det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att samtliga rektorer är överens om att deras ansvar gentemot det systematiska kvalitetsarbetet är övergripande och kan ses som en av de viktigaste och största bitarna inom deras professionsuppdrag. Det framkommer att det är förskollärare i respektive arbetslag som tilldelas ansvaret för att kvalitetsarbetet sker ute på avdelningarna, och att rektorerna sällan är delaktiga. I stället arbetar rektorerna med att fastställa vad kvalitetsarbetet ska innehålla. Samtliga rektorer är överens om att hög kvalitet till stor del innebär att nå de framskrivna målen i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Flera rektorer vill även poängtera att kvalitet för dem också handlar om gemenskap och samsyn. Ett tydligt ledarskap med tydligt satta mål som håller över en längre tid, med utrymme för diskussion och meningsskapande längs vägen är vad som anses viktigt för att bedriva ett framgångsrikt systematiskt kvalitetsarbete enligt rektorerna som deltagit i studien. / The purpose of this study is to contribute knowledge about how principals may perceive and interpret their commission and associated responsibility in the execution and planning of the systematic quality work. To get answers to our research questions, we have used semi-structured interviews as a data collection method. Five principals who were active in three different municipalities located in Central Sweden participated in the study. The collected material was then analyzed using a thematic analysis. The results show that all principals agree that their responsibility towards the systematic quality work is overall and can be seen as one of the most important and largest pieces in their professional assignments. It appears that it is the preschoolteacher in each team who are assigned the responsibility for the quality work taking place in the departments and that the principals are seldom involved there but instead determine what the quality work should contain. All principals also agree that high quality largely means achieving the goals in the curriculum for preschool (Skolverket, 2018), but several of them also want to point out that quality for them is about a community and a consensus. A clear leadership with clearly set goals that last for a long time, but with room for discussion and meaningmaking along the way is what is considered important for conducting a successful systematic quality work according to the principals who participated in the study.

Med utgångspunkt i hypotesen att förskollärare känner en osäkerhet i att möta barn i behov av anpassningar utifrån skrivelsen i förskolans läroplan var syftet med studien att synliggöra hur förskollärare ser på sin egen kompetens när det gäller att möta och anpassa för barn i behov av anpassningar i enlighet med förskolans läroplan (Skolverket, 2018) samt hur de önskar att kompetensen på området kan utökas. Empiriska data har samlats in med hjälp av semistrukturerade enkäter vilka konstruerades och sammanställdes i enkätverktyget Survey and Report. I Survey and Report skapades även de diagram som använts för att presentera resultatet. Enkäten genererade 69 svar från förskollärare vilka var medlemmar i en större facebookgrupp för personer verksamma inom förskolan. Resultatet visade att en majoritet av de som besvarat enkäten har arbetat mer än 6 år som förskollärare samt att en majoritet av respondenterna upplevde en ganska hög eller hög kompetens när det gäller att möta barns behov av anpassningar inom samtliga av de områden som studien belyser. / Based on the hypothesis that preschool teachers feel insecure in meeting children in need of adjustments based on the demands in the preschool corriculum, the purpose of the study was to make visible how preschool teachers view their own competence when it comes to meeting and adjustingfor children in need of adjustments in accordance with the preschool corriculum (Skolverket, 2018) and how they wish the competence in the area can be expanded. Empirical data have been collected using semi-structured surveys which were constructed and compiled in the survey tool Survey and Report. The Survey and Report also created the diagrams used to present the results. The survey generated 69 responses from preschool teachers who were members of a larger Facebook group for people active in the preschool. The results showed that a majority of those who answered the questionaire had worked more than 6 years as preschool teachers and that a majority of the respondents experienced a fairly high or high level of competence in meeting children´s needs for adjustments in all of the areas covered by the study.

This study aims to contribute with knowledge about preschool teachers’ perspectives on documentation in the systematic quality work. The study uses a qualitative method where the collected empirical evidence is based on answers from 10 interviewed preschool teachers. The study is based on a phenomenographic method and the process of the analysis is based on post-constructionist theory. The result of the study shows that the preschool teachers describe two different ways to look at the purpose of documentation. One way described was to see the documentation as an important tool to acknowledge the children’s processes of learning and for the preschool teachers to see their own actions to further develop their profession. The other way, according to some preschool teachers, was to document for others. The preschool teachers described how they followed and documented each child's learning and development differently. Some preschool teachers expressed that the documentation was linked to projects and themes. Other preschool teachers, as the study interprets, follow and document the children through the stages of their development. The result of the analysis of documentation showed that some of the preschool teachers reflected and analyzed together with their team of co-workers. Many of the preschool teachers involved the children in the reflections while some of the preschool teachers did not analyze the documentation at all. Our conclusion is that there is a difference between how preschool teachers think and work with their documentation depending on their practical conditions, for example, time and competence. / Studiens syfte var att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet. Studien är av en kvalitativ metod där vår insamlade empiri består av svar från 10 intervjuade förskollärare. Studien bygger på en fenomenografisk metodansats och vi har utgått ifrån ett postkonstruktionistisk teoretiskt perspektiv i vår analysprocess. Studiens resultat visar på att förskollärarna har olika uppfattningar som genererade i två skilda sätt att se på syftet med dokumentationen. Det ena var att förskollärarna uttryckte att dokumentationen var ett viktigt redskap för att få syn på barns lärprocesser och att förskollärarna kunde använda dokumentationerna för att få syn på sitt eget agerande, för att kunna vidareutveckla sin profession. Det andra skilda sättet som några förskollärare ansåg, var att dokumentera för andra. Förskollärarna beskrev olika kring hur de följde och dokumenterade varje barns lärande och utveckling. En del förskollärare gav uttryck att dokumentationen var kopplad till projekt och teman. Andra förskollärare tolkar vi att de följer och dokumenterar barn utifrån deras utvecklingsstadier. I resultatets analys av dokumentation visade resultatet att en del av förskollärarna reflekterade och analyserade med sitt arbetslag. Många av förskollärarna involverade barnen i reflekterandet. Medan en del av förskollärarna inte analyserade dokumentationerna alls. Vår slutsats är att det är olika hur förskollärare tänker och gör med sin dokumentationer beroende på deras förutsättningar i praktiken, som exempelvis tid och kompetens.

<p><strong> </strong></p><p>There is a lack of research in the field of quality improvement efforts based on profound knowledge in social services. The current situation is therefore a significant knowledge gap in terms of studies of this type of systematic quality work and how it is applied in practice. This study therefore intends to describe Pilbackens quality work and further examine if the profound knowledge is consistent with quality work in microsystems by an analysis of Pilbackens work. The present study has been performed by a qualitative method and the material is collected through semi-structured interviews. In order to analyze the study’s result have profound knowledge and the model microsystems been used. The results show that Pilbackens in quality improvement efforts have made numerous changes in its organization. They have via a clear purpose and objective of working with quality in microsystems achieved a number of perceived and documented results. The analysis of Pilbackens quality work shows a compliance with profound knowledge and the ability incorporate microsystems in practice.</p>

There is a lack of research in the field of quality improvement efforts based on profound knowledge in social services. The current situation is therefore a significant knowledge gap in terms of studies of this type of systematic quality work and how it is applied in practice. This study therefore intends to describe Pilbackens quality work and further examine if the profound knowledge is consistent with quality work in microsystems by an analysis of Pilbackens work. The present study has been performed by a qualitative method and the material is collected through semi-structured interviews. In order to analyze the study’s result have profound knowledge and the model microsystems been used. The results show that Pilbackens in quality improvement efforts have made numerous changes in its organization. They have via a clear purpose and objective of working with quality in microsystems achieved a number of perceived and documented results. The analysis of Pilbackens quality work shows a compliance with profound knowledge and the ability incorporate microsystems in practice.

Professional Learning Communities– A Necessity for Improving Teaching? The aim of this study was to examine what factors are important for teachers in professional learning communities to improve their teaching in order to increase the results of the students. The study was based on a program of development about language improvement that took place in two schools during the autumn of 2014. The authors of this study were also in charge of the improvement program. The data used in the analysis was based on individual questionnaires and group interviews. The theoretical framework of the study was founded on Timperley’s (2011) inquiry and knowledge-building cycle, Hargreaves and Fullan’s (2012) theory about professional capital and Stoll’s (2006) characteristics of effective learning groups. The results obtained in this study indicate that the following factors are of crucial importance for teachers to improve their teaching; leadership, systematic surveys of what students need to develop, a clearly understandable aim within the specific area of development, a clear structure within the learning group and between the meetings, scheduled time for the meetings, teachers’ mindset, a scientific approach, the use of science and initiated moderators of the learning groups. The study showed that professional learning communities working with these factors are going to be successful.

Det systematiska kvalitetsarbetet grundar sig i dokumentation av förskolans verksamhet och syftar till att säkerhetsställa förskolans måluppfyllelse. Syftet är att undersöka vad tidigare forskning framställer som betydelsefullt för systematiskt kvalitetsarbete i förskolan, utifrån dokumentation om den dagliga praktiken. Den teoretiska grunden utgörs av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket innebär att förskolan som institution är socialt konstruerad av de sociala aktörer som verkar där. Den valda metoden består av en systematisk litteraturstudie vilket innebär granskning och analys av nio publicerade vetenskapliga artiklar. Litteraturstudiens övergripande resultat visar att olika perspektiv påverkar dokumentationen innehåll, vilket även påverkar om den kan användas till det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Slutsatsen från studien är att dokumentationen från förskolans verksamhet antingen kan användas för det systematiska kvalitetsarbetet eller inte, beroende på vilken typ av information den innehåller.