This thesis focused on factors contributing to improved work environment in small-scale enterprises and sustainable health for the entrepreneurs. In Study I, implementation of the provision of Systematic Work Environment Management (SWEM) with and without support was investigated. Two implementation methods were used, supervised and network method. The effect of the project reached the employees faster in the enterprises with the supervised method. In general, the work environment improved in all enterprises. However, extensive support to small-scale enterprises in terms of advice and networking aimed at fulfilling SWEM regulations had limited effect – especially considering the cost of applying these methods. Studies II, III, and IV focused on entrepreneurs’ health, work conditions, strategies for maintaining good health, and utilisation of Occupational Health Service (OHS). A closed cohort of entrepreneurs in ten different trades responded to two self-administered questionnaires on health and work conditions, with five years between the surveys: at baseline, 496 entrepreneurs responded, and 251 entrepreneurs responded at follow-up. Differences were tested by Chi2-test, and associations estimated with logistic regression analyses. Qualitative interviews on entrepreneurs’ strategies for maintaining good health were included. In Study II, the most frequently reported complaints, musculoskeletal pain and mental health problems, were associated with poor job satisfaction and poor physical work environment. In Study III, consistent self-reported good health, i.e. good health both at baseline and at follow up, was associated with self-valued good social life when adjusted for physical work conditions and job satisfaction. Entrepreneurs’ strategies for maintaining good health included good planning and control over work, flexibility at work, good social contact with family, friends and other entrepreneurs, and regular physical exercise. Study IV concerned entrepreneur’s utilisation of OHS. Entrepreneurs affiliated to OHS had either better or more adverse work conditions than non-affiliated entrepreneurs. Medical care and health check-ups were the services most utilised. Affiliation to OHS correlated with use of specific information sources and active work environment management. The entrepreneurs were not consistently affiliated to OHS over the five-year-period.

<p>The main aim of this master thesis was to examine the visual ergonomics and the systematic work environment management concerning lighting issues for nurses within domiciliary care. Further aims were to examine a few existing lighting solutions, to come up with ideas for future possible lighting solutions, and to evaluate if the legal regulations for lighting is satisfying and if the regulations are obeyed in domiciliary nursing.</p><p>The methods used were a questionnaire completed by 55 nurses, field studies of used lightings in cooperation with a student in industrial esign, test of ten existing lighting solutions in a laboratory environment, and a field test of five existing lighting solutions tested by nine nurses in the home of the patient.</p><p>The result indicates that 40 % of the asked nurses were dissatisfied with the working light in the patient’s homes. All respondents reported poor working light close to the patient, 50 % reported that this problem occurred daily. One third reported that they had to work in uncomfortable working postures due to insufficient working light, and 15 % reported risk of making mistakes due to the same reason. The respondents were most disturbed by insufficient working light when handling medicine, inserting cannulae, taking blood samples, wound care, and patient evaluation. Visual discomfort was reported by 60 % of the nurses. The results showed a significant correlation between visual discomfort and headache, neck discomfort, and symptoms from the shoulders. There was a strong tendency to a reversed correlation between visual discomfort and social support.</p><p>Regular evaluation of the work environment in the patient’s home were rarely performed on initiative by the employer. Few nurses reported that they had a checklist for examining the work environment in the patient’s home, and lighting was not mentioned on the few checklists that in fact existed. The studied group did not meet the legal regulations concerning systematic work environment management for lighting issues. Neither did any of the tested, existing lighting solutions met all the requirements that our group stated for a suitable lighting solution for medical care in the home environment. The content of the legal regulations concerning lighting at domiciliary nursing are found to be sufficiently written, the main problem seems to be that these regulations regarding lighting are not followed within domiciliary nursing.</p><p>Conclusions: Working light and the systematic work environment management needs improvement within domiciliary nursing. There is a need for specially designed lighting solutions for domiciliary nursing and home care.</p> / <p>Denna magisteruppsats i ergonomi, som handlar om synergonomi och arbetsbelysning för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, gjordes på initiativ av Arbetsmiljöverket.</p><p>Syftet var att undersöka synergonomin, det systematiska arbetsmiljöarbetet kring belysningsfrågor för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, utvärdera några befintliga belysningslösningar, föreslå framtida möjliga belysningslösningar samt utvärdera om de lagstadgade kraven är tillräckliga, och om de efterlevs inom den avancerade hemsjukvården.</p><p>Metod: en synergonomienkät besvarades av 55 sjuksköterskor (svarsfrekvens cirka 50 %), analys av befintliga belysningar och test av 10 befintliga belysningar i laboratorieliknande miljö och test av fem befintliga belysningar hos patienten, samt samarbete med en student inom industridesign som håller på att utveckla en belysningsprodukt speciellt anpassad för vård och omsorg i hemmet.</p><p>Resultat: cirka 40 % av de tillfrågade sjuksköterskorna var missnöjda med arbetsbelysningen i det enskilda hemmet. Alla angav att det förekom för lite ljus vid patienten, och hälften angav att det upplevdes som en brist dagligen. En tredjedel angav att de dagligen fick inta obekväma arbetsställningar p.g.a. dålig belysning, och 15 % rapporterade att de dagligen riskerade att göra fel p.g.a. dålig belysning. De stördes mest av dålig belysning vid läkemedelshantering, provtagning, skötsel/sättande av nål, sårvård och vid bedömning av patienten. Ögonbesvär förekom hos 58 % av de svarande. Signifikanta samband sågs mellan ögonbesvär och huvudvärk, nackvärk och besvär i axlar/skuldror. En tydlig tendens till ett omvänt samband sågs mellan ögonbesvär och socialt stöd.</p><p>Arbetsmiljöriskerna i det enskilda hemmet undersöktes inte av vårdgivarna i någon större utsträckning. Få hade en checklista vid undersökning av arbetsmiljön, och belysning var inte med på den listan. Gällande belysning levde de inte upp till kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete. Ingen av de testade befintliga belysningarna uppfyllde alla de krav och önskemål vi ställt upp för en lämplig belysning inom hemsjukvården. Sammantaget bedöms kraven i de olika arbetsmiljöföreskrifterna tillsammans tillräckliga för att kunna få till en bra arbetsbelysning i det enskilda hemmet. I de studerade verksamheterna fanns det brister i hur man levde upp till dessa föreskrifter.</p><p>Slutsatser: Arbetsbelysningen och det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver förbättras inom den avancerade hemsjukvården. Behov finns för specialanpassade belysningslösningar vid vård och omsorg i hemmet.</p>

The main aim of this master thesis was to examine the visual ergonomics and the systematic work environment management concerning lighting issues for nurses within domiciliary care. Further aims were to examine a few existing lighting solutions, to come up with ideas for future possible lighting solutions, and to evaluate if the legal regulations for lighting is satisfying and if the regulations are obeyed in domiciliary nursing. The methods used were a questionnaire completed by 55 nurses, field studies of used lightings in cooperation with a student in industrial esign, test of ten existing lighting solutions in a laboratory environment, and a field test of five existing lighting solutions tested by nine nurses in the home of the patient. The result indicates that 40 % of the asked nurses were dissatisfied with the working light in the patient’s homes. All respondents reported poor working light close to the patient, 50 % reported that this problem occurred daily. One third reported that they had to work in uncomfortable working postures due to insufficient working light, and 15 % reported risk of making mistakes due to the same reason. The respondents were most disturbed by insufficient working light when handling medicine, inserting cannulae, taking blood samples, wound care, and patient evaluation. Visual discomfort was reported by 60 % of the nurses. The results showed a significant correlation between visual discomfort and headache, neck discomfort, and symptoms from the shoulders. There was a strong tendency to a reversed correlation between visual discomfort and social support. Regular evaluation of the work environment in the patient’s home were rarely performed on initiative by the employer. Few nurses reported that they had a checklist for examining the work environment in the patient’s home, and lighting was not mentioned on the few checklists that in fact existed. The studied group did not meet the legal regulations concerning systematic work environment management for lighting issues. Neither did any of the tested, existing lighting solutions met all the requirements that our group stated for a suitable lighting solution for medical care in the home environment. The content of the legal regulations concerning lighting at domiciliary nursing are found to be sufficiently written, the main problem seems to be that these regulations regarding lighting are not followed within domiciliary nursing. Conclusions: Working light and the systematic work environment management needs improvement within domiciliary nursing. There is a need for specially designed lighting solutions for domiciliary nursing and home care. / Denna magisteruppsats i ergonomi, som handlar om synergonomi och arbetsbelysning för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, gjordes på initiativ av Arbetsmiljöverket. Syftet var att undersöka synergonomin, det systematiska arbetsmiljöarbetet kring belysningsfrågor för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, utvärdera några befintliga belysningslösningar, föreslå framtida möjliga belysningslösningar samt utvärdera om de lagstadgade kraven är tillräckliga, och om de efterlevs inom den avancerade hemsjukvården. Metod: en synergonomienkät besvarades av 55 sjuksköterskor (svarsfrekvens cirka 50 %), analys av befintliga belysningar och test av 10 befintliga belysningar i laboratorieliknande miljö och test av fem befintliga belysningar hos patienten, samt samarbete med en student inom industridesign som håller på att utveckla en belysningsprodukt speciellt anpassad för vård och omsorg i hemmet. Resultat: cirka 40 % av de tillfrågade sjuksköterskorna var missnöjda med arbetsbelysningen i det enskilda hemmet. Alla angav att det förekom för lite ljus vid patienten, och hälften angav att det upplevdes som en brist dagligen. En tredjedel angav att de dagligen fick inta obekväma arbetsställningar p.g.a. dålig belysning, och 15 % rapporterade att de dagligen riskerade att göra fel p.g.a. dålig belysning. De stördes mest av dålig belysning vid läkemedelshantering, provtagning, skötsel/sättande av nål, sårvård och vid bedömning av patienten. Ögonbesvär förekom hos 58 % av de svarande. Signifikanta samband sågs mellan ögonbesvär och huvudvärk, nackvärk och besvär i axlar/skuldror. En tydlig tendens till ett omvänt samband sågs mellan ögonbesvär och socialt stöd. Arbetsmiljöriskerna i det enskilda hemmet undersöktes inte av vårdgivarna i någon större utsträckning. Få hade en checklista vid undersökning av arbetsmiljön, och belysning var inte med på den listan. Gällande belysning levde de inte upp till kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete. Ingen av de testade befintliga belysningarna uppfyllde alla de krav och önskemål vi ställt upp för en lämplig belysning inom hemsjukvården. Sammantaget bedöms kraven i de olika arbetsmiljöföreskrifterna tillsammans tillräckliga för att kunna få till en bra arbetsbelysning i det enskilda hemmet. I de studerade verksamheterna fanns det brister i hur man levde upp till dessa föreskrifter. Slutsatser: Arbetsbelysningen och det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver förbättras inom den avancerade hemsjukvården. Behov finns för specialanpassade belysningslösningar vid vård och omsorg i hemmet.

Bygg- och anläggningsbranschen har kompetensbrist, låga vinstmarginaler och är en av de mest olycksdrabbade branscher i Sverige. Byggarbetsplatser har ständiga förändringar och olika förutsättningar för att kunna leverera en bra slutprodukt och samtidigt upprätthålla en god arbetsmiljö. Bra arbetsmiljö och hälsofrämjande insatser leder till ökad attraktivitet på arbetsplatser, arbetsglädje, engagemang, effektivitet, produktivitet och lönsamhet. Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) kan bättre arbetsmiljöer uppnås. Syftet med denna studie är att studera effekterna av en arbetsmiljöinsats på en byggarbetsplats genom förbättrad insikt och förståelse för hur de arbetstagarna ser på arbetsplatsens arbetsmiljö och SAM.Studien innehåller en fallstudie under en intervention i form av arbetsmiljöinsats. Mätning av antal inrapporterade riskobservationer samt en kvantitativ datainsamling har utförts genom en enkätundersökning där arbetsplatsens arbetstagare deltog både innan och efter arbetsmiljöinsatsen. Efter arbetsmiljöinsatsen visade resultaten att arbetstagarnas intresse minskade, kunskap upplevdes som större och delaktighet i frågor om arbetsmiljö och SAM minskade. Arbetstagarnas upplevelse av arbetsgivarens intresse för arbetsmiljö minskade medan den ökade för SAM. Arbetsplatsen fick in fler riskobservationer på kortare tidsperiod efter arbetsmiljöinsatsen jämfört med innan. Studien har bidragit med vetskap om att arbetsmiljöinsatser behöver pågå under längre tid och vara med omfattande för att förutsättningarna för byggarbetsplatsers arbetsmiljö ska bli bättre på de arbetsplatser där arbetstagarna upplever att arbetsmiljön redan är bra. / The construction industry has skills shortages, low profit margins and is one of the most unfortunate industries in Sweden. Construction sites have constant changes and different conditions to be able to deliver a good end product while should maintain a good working environment. Good work environment and health promotion efforts leads to more attractive workplaces, job satisfaction, commitment, efficiency, productivity and profitability. Systematic Work Environment Management (SWEM) can achieve better working environments. The purpose of this study is to study the effects of a work environment initiative on a construction site through improved insight and understanding of the workers perspective for the workplace's work environment and SWEM.The study includes a case study during an intervention in the form of work environment initiative. Measurement of the number of reported risk observations and a quantitative data collection has been carried out through a survey in which workers at the workplace participated both before and after the work environment initiative. After the work environment intervention, the results showed that the interest of workers decreased, knowledge was perceived as greater and participation in issues related to the work environment and SAM decreased. The employee's experience of the employer's interest in the work environment decreased while it increased for SWEM. The workplace received more reported risk observations during a shorter period after the intervention compared to before. The study has contributed with the knowledge that work environment initiative needs to last for a longer period and be more extensive to improve the conditions for the work environment at construction sites workplaces that workers feel that the work environment is already good.

The increasing number of occupational health and safety issues is a problem. Legislationsthat are anchored in European law, such as “machinery directive 2006/42/EC”, the “Use ofwork equipment 2009/104/EC” and the Swedish AFS 2001:1 (Systematic Work EnvironmentManagement) are defined but still lack the power to stop accidents/ incidents fromhappening. When risks are being made conscious they are not stopped by the legalrequirements in place. Scientific approaches such as the Swiss cheese model, safety management systems (SMS),and HTO (Human- Technology- Organization) explain how increased complexity inside asocio-technical system needs more attention. As the cases of accidents/ incidents in anoccupational setting still increase a need for solving this appears, with the help of sciencebasedtools. In cooperation with the company AFRY, I conducted four interviews (n=4) and analyzed twoABRA (activity-based risk assessments) already conducted by the company. Using thecommon themes identified from the interviews to analyze the ABRA helped to identify twokey problems: unclear communication and insufficient knowledge. With that in mind, I’m advocating for an increased emphasis on risk communication andresilience engineering. With the awareness that communication must be clearer and thatknowledge has to be increased, it is possible to work proactively on decreasing occupationalaccidents by mitigating the risks.

Stora industriprojekt med många involverade parter är komplexa redan som de är. Därav är ett inarbetat och noga planerat systematiskt arbetsmiljöarbete avgörande för en god arbetsmiljö där många personer vistas och arbetar på samma yta. “Ju fler kockar, desto sämre soppa” är ett svenskt ordspråk som till viss del lämpar sig för projektet Scania Nya Gjuteri. Även om mycket av det systematiska arbetsmiljöarbetet har varit exemplariskt och slutprodukten har blivit bra så har vägen dit inte varit felfri. Denna rapport behandlar projektet Scania Nya Gjuteri och de projektspecifika utmaningarna som har förekommit vad gäller den systematiska arbetsmiljön. Skanska har stått för utförandet men har även varit samordningsansvarig på byggarbetsplatsen och efter ett antal produktionsstopp, några entreprenörer som missköter sig och flera oförutsägbara risker som inträffat börjar man fundera på om det kanske finns ett samband mellan allt. För att ge svar på frågeställningarna har en juridisk metod med rättskällor används som sedan kompletterats med en samhällsvetenskaplig metod med empiriskt material bestående av intervjuer med företagsverksamma personer och interna dokument från Skanska och Scania. Tidigare forskning visar att avtalsförhållandena är betydande för styrningen av entreprenader och genom djupare studier och bättre förståelse om utmaningarna som har inträffat kan man förebygga detta organisatoriskt och byggtekniskt för framtida samarbeten. Med facit i hand hade många utmaningar hindrats eller åtminstone blivit hämmade om man hade diskuterat ansvarsgränserna och kraven noggrannare innan produktionsstart. Förhoppningsvis kan den här rapporten användas som en utvärdering av arbetsmiljön på Scania Nya Gjuteri för att man tillsammans ska lära sig från projektet och undgå liknande situationer i framtiden. / Large industrial projects with many parties involved are already complex as they are. Therefore, an established and carefully planned systematic work environment is crucial for a safe work environment where many people stay and work in the same area. "The more chefs,the worse the soup" is a Swedish saying that is suitable for the Scania New Foundry project in certain areas. The journey has not been easy although much of the systematic work environment management has been exemplary and the end product has turned out good. This report addresses the Scania New Foundry project and the specific challenges that have arisen in terms of the systematic working environment during production. Skanska has been responsible for the production and has also been responsible for coordination at the construction site.After some production stoppages, several contractors who misbehaved and many unpredictable risks that occurred Skanska realized that there may be a connection between everything. To provide answers to the questions, a legal research methodology has been used, which has been supplemented with a scientific method with empirical research consisting of interviews with enterprising people and internal documents from Skanska and Scania. Previous research shows that contractual conditions are significant for the management of the contractors and through deeper studies of the challenges that have occurred at the project we can get a better understanding for better collaborations in the future. All things considered, many challenges would have been prevented or at least inhibited if the responsibilities and requirements had been discussed more carefully ahead. Hopefully this report can be used as an evaluation of the work environment at Scania Nya Gjuteri in order tolearn from the project and avoid similar situations in the future.

I studien undersöks hur införandet av ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan påverka en organisation. Många arbetsplatser saknar ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, men alla företag är beroende av att personalen mår bra och får vara frisk och därmed kan vara effektiv på sitt arbete. För att öka läsarens förståelse för hur betydelsefullt det är att arbeta aktivt med arbetsmiljöarbete, vill vi visa organisationer hur de genom detta kan uppnå vinster, inte bara de av rent monetär art, utan även de som är av betydande vikt för arbetstagarna, såsom exempelvis ökad trivsel och bättre gemenskap. Studien är av kvalitativ karaktär med en interaktiv forskningsprocess. Urvalet har bestått av respondenter på Copy Syd AB. Resultatet visar att det är av stor vikt att införa ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Studien pekar på att lönsamhet bland annat kan uppnås i form av nöjda medarbetare som anser att implementeringen av det systematiska arbetsmiljöarbetet har bidragit till ökad trivsel och effektivitet. De vinster som kan göras i en organisation kan kanske inte alltid mätas i pengar, men om de anställda upplever att deras arbetssituation förbättrats avsevärt både ur fysiskt och psykosocialt hänseende, måste det anses vara vinster av lika stor eller större betydelse. I studien framkommer även att det är möjligt att urskilja effekter på tre nivåer: individ-, organisations- och samhällsnivå. / This study examines how the implementation of a systematic work environment management can affect an organization. Many places do not work systematically with the working environment although companies are very dependent of the wellbeing and health of their co-workers as this increases their effectiveness. The aim is to increase the understanding of how important it is to actively address the social and physical environment in a company. We want to show organizations how they can gain profit, not only financially, but through the wellbeing and effectiveness of their employees long-term. The study is qualitative to its disposition and uses an interactive process of research. The sample consisted of respondents from the company Copy Syd AB. The result shows that the implementation of a systematic work environment management is of great importance to the company and its employees. As the study indicates there are positive effects from satisfied co-workers who think that the implementation has contributed to an increased job satisfaction as well as increased efficiency at work. The profit might not always be financial, but if the co-workers experience that their work situation, both physically and psychosocially, is considerably better than before, this profit must be considered as great, or even greater importance than mere economy. In the study it also emerges that it is possible to distinguish effects on three levels: for the individual, for the organization and for the society.

Forskning visar att traditionella rotorsaksanalyser har begränsningar när det gäller att utreda händelser i komplexa system. För de komplexa system som utgör dagens moderna arbetsliv krävs att analyser sker på en övergripande systemnivå, organisationsnivå, där till exempel tekniska, organisatoriska och sociala faktorer som påverkar arbetssystemet beaktas. I takt med att rapporteringen av händelser och tillbud ökar blir mängden rapporter att hantera allt större, det krävs tekniska system och hjälpmedel för att bearbeta data. Är Informationssystem om Arbetsmiljö (IA) ett ärendehanteringssystem för att hantera enstaka ärenden eller går det att upptäcka trender och använda systemet förebyggande på en övergripande organisationsnivå i det systematiska arbetsmiljöarbetet? Syftet med studien var att visa om användningen av ett incidentrapporteringssystem ger ett företag möjlighet att analysera arbetsmiljöbrister ur ett systemperspektiv och på så sätt öka kunskapen om risker inom företaget. En kvalitativ fallstudie utfördes, på ett verkstadsföretag, med en abduktiv ansats med växling mellan empiri och teoretisk reflektion. Studien bygger på såväl data från IA-systemet som underlag från intervjuer av händelseansvariga på det studerade företaget samt en litteraturstudie. Analysen visar att IA-systemet stödjer analys ur ett Människa-Teknik-Organisation-perspektiv (MTO-perspektiv) men saknar en strikt taxonomi kopplad till förståelsen av bakomliggande orsaker till händelser. Det saknas stöd för att på ett tillförlitligt sätt analysera händelser på en övergripande system- eller organisationsnivå. Inkonsekvent kategorisering av incidentrapporter försvårar effektivt utnyttjande av incidentrapporteringssystem och utvärdering av analyser påverkas negativt. Ett alternativ skulle kunna vara att utöka IA-systemet med en textanalysdel som kan hantera fritext i databasen och söka efter nyckelord. Genom att kombinera fritextanalys med taxonomi kan trender påvisas ur en stor mängd data. / Research reveals traditional root cause analysis to have limitations when used to analyse incidents in complex systems. For complex systems like modern work life environment analysis is required to be carried out on overall system level, organisational level, where technical, organizational and social factors impacting the system of work are considered. As reporting of incidents and near misses are increasing, the corresponding number of reports to be handled are larger, which requires the assistance of technical systems in order to handle all data. Is Occupational Health and Safety Information System (IA-system) an incident reporting system just for single incidents or will it facilitate detection of trends to use the system for preventive actions on a higher organizational level to support systematic work environment management? The purpose of the study was to show whether the use of an incident reportingsystem gives a company the opportunity to analyse work environment deficiencies from a system perspective and thus increase knowledge about risks within the company. A qualitative case study was carried out, at a manufacturing company, with an abductive approach supported by switching between empirical and theoretical reflection. The study is based on data from the IA-system and interviews from people responsible for handling issues at the studied company as well as a literature study. The analysis shows that the IA-system supports analysis from a Human-Technology-Organization (HTO) perspective, but lacks a strict taxonomy linked to the understanding of underlying causes of incidents. There is no support to reliably analyses of incident at an overall system or organization level. Inconsistent categorization of incident reports makes effective use of incident reporting systems difficult and evaluation of analyses is adversely affected. A solution could be to expand the IA-system with a text analysis part that can handle free text in the database and search for keywords. By combining free text analysis with taxonomy, trends can be demonstrated from a large amount of data.