Bakgrund: Utskrivningen från slutenvården till hemmet är ett sårbart moment för patienter som övergår mellan två olika miljöer. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever utskrivningen som otydlig. Sjuksköterskor ser inte alltid utskrivningen som ett vårdande tillfälle eller upplever att det inte finns möjlighet att vårda. Det är oklart hur patienter påverkas av sjuksköterskans perspektiv på utskrivningen. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av vårdandet vid utskrivning. Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv design och analys av 13 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Vårdrelationen vid utskrivning brister och patienter känner sig utelämnade. De upplever att deras behov inte blir uppmärksammade och att de blir utskickade. Patienter upplever att informationen är otillräcklig och att de inte får hjälp att förstå den. De vet inte vad de har att förvänta sig och blir oroliga. Omfattande information anses vara betryggande. Slutsats: Sjuksköterskor behöver förbättra sitt helhetsperspektiv på patienterna vid utskrivning. Mer uppdaterad kunskap angående vårdande relationer behövs för att synliggöra patientens behov och kunna utföra vårdande handlingar.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor runt om i världen. Kvinnor får gå igenom svåra behandlingar som påverkar deras vardag.Diagnosen bröstcancer  kommer lika plötsligt för de anhöriga som för patienterna. Kvinnor med bröstcancer är i behov av olika former av stöd där sjuksköterskor har en viktig roll i stödjandet av den drabbade. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor stödjer återhämtning hos kvinnor som drabbats av bröstcancer.Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes genomfördes av elva vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Av det analyserade materialet resulterade det i tre teman och sex tillhörande subteman. Sjuksköterskor gav både skriftlig och muntlig information, skapade tillitsfulla relationer och var emotionellt närvarande. Sjuksköterskor bidrog med stöd både under sjukhusvistelen och efter hemgång. Slutsats: Sjuksköterskor behövde ha en informativ roll, både skriftlig och muntlig för att öka patientens förståelse kring sjukdomen. De behövde lära känna patienterna och skapa tillitsfullarelationer för att möta deras vårdbehov. Sjuksköterskorna var emotionellt närvarande där de lyssnade och utstrålade värme och såg till att bibehålla kontakten med patienterna på sjukhuset och efter hemgång. Dessa stödfaktorer var betydande för en god vård.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Vårdpersonal som vårdar isolerade patienter kan känna en viss rädsla för att själva bli smittade och för att sprida smittan vidare till sina medarbetare och till övriga patienter. Denna rädsla kan uppstå till följd av okunskap och informationsbrist vilket i sin tur kan förvärra upplevelsen hos patienten som hålls isolerad. <strong>Problem: </strong>Patienter som vårdas isolerat påverkas i stor grad av sin situation. För att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal ska kunna ge dessa patienter en god vård behövs en bättre förståelse för hur isolerade patienter upplever isoleringsvård. <strong>Syfte: </strong>Beskriva hur patienter upplever isoleringsvård. <strong>Metod: </strong>Systematisk litteraturstudie av kvalitativa studier. <strong>Resultat: </strong>De isolerade patienternas upplevelser kategoriserades i två teman; Frihet och Ensamhet med totalt åtta subteman; Brist på kommunikation, Patienters upplevelser av vårdpersonalens tillvägagångssätt, Att inte få besök, Negativa upplevelser av den fysiska miljön, God kommunikation, Stöd från anhöriga, Tro och reflektion, och Positiva upplevelser av den fysiska miljön. <strong>Slutsats: </strong>Slutsatsen dras att utan rätt stöd från anhöriga och personal blir isoleringen en negativ upplevelse som leder till en känsla av ensamhet oavsett varför patienten hålls isolerad.</p> / <p><strong>Background: </strong>Nursing staff that care for patients in isolation can feel a certain fear, a fear for also being infected and also infecting colleagues and other patients.<strong> </strong>This fear is based on a lack of knowledge and information which can lead to negative experience for the patient in isolation. <strong>Problem: </strong>Patients who are cared for in isolation are often significantly impacted by their current surroundings. It is necessary, that if nurses and other nursing staff are to give the patients good healthcare then they need a better understanding of how patients experience isolation.<strong> Aim: </strong>To describe how patients experience healthcare in Isolation<strong>. Method: </strong>Systematic literature review of qualitative studies.<strong> Result: </strong>The experience for isolated patients are categorized into two themes; Freedom and Loneliness which in turn have eight sub-themes; Lack of communication, Patients experience of how the nursing staff act, To not get visits, Negative experience of the physical environment, Good communication, Support from relatives, Faith and reflection, and Positive experience of the physical environment.<strong> Conclusion: </strong>That, without the correct support from relatives and nursing staff, care for patients in isolation will be considered as negative and will lead to a feeling of loneliness, irrespective for the reason why the patient is in care.</p>

Bakgrund: Vårdpersonal som vårdar isolerade patienter kan känna en viss rädsla för att själva bli smittade och för att sprida smittan vidare till sina medarbetare och till övriga patienter. Denna rädsla kan uppstå till följd av okunskap och informationsbrist vilket i sin tur kan förvärra upplevelsen hos patienten som hålls isolerad. Problem: Patienter som vårdas isolerat påverkas i stor grad av sin situation. För att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal ska kunna ge dessa patienter en god vård behövs en bättre förståelse för hur isolerade patienter upplever isoleringsvård. Syfte: Beskriva hur patienter upplever isoleringsvård. Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa studier. Resultat: De isolerade patienternas upplevelser kategoriserades i två teman; Frihet och Ensamhet med totalt åtta subteman; Brist på kommunikation, Patienters upplevelser av vårdpersonalens tillvägagångssätt, Att inte få besök, Negativa upplevelser av den fysiska miljön, God kommunikation, Stöd från anhöriga, Tro och reflektion, och Positiva upplevelser av den fysiska miljön. Slutsats: Slutsatsen dras att utan rätt stöd från anhöriga och personal blir isoleringen en negativ upplevelse som leder till en känsla av ensamhet oavsett varför patienten hålls isolerad. / Background: Nursing staff that care for patients in isolation can feel a certain fear, a fear for also being infected and also infecting colleagues and other patients. This fear is based on a lack of knowledge and information which can lead to negative experience for the patient in isolation. Problem: Patients who are cared for in isolation are often significantly impacted by their current surroundings. It is necessary, that if nurses and other nursing staff are to give the patients good healthcare then they need a better understanding of how patients experience isolation. Aim: To describe how patients experience healthcare in Isolation. Method: Systematic literature review of qualitative studies. Result: The experience for isolated patients are categorized into two themes; Freedom and Loneliness which in turn have eight sub-themes; Lack of communication, Patients experience of how the nursing staff act, To not get visits, Negative experience of the physical environment, Good communication, Support from relatives, Faith and reflection, and Positive experience of the physical environment. Conclusion: That, without the correct support from relatives and nursing staff, care for patients in isolation will be considered as negative and will lead to a feeling of loneliness, irrespective for the reason why the patient is in care.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information och söka evidens för bröstcancerdrabbade kvinnors omvårdnadsbehov från sjuksköterskans i form av stöd för psykiska, sociala eller informativa behov. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via databasen CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och fulltextdatabasen ELIN (Elecronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Till sökningen användes sökorden breast*, cancer*, nurs* och support. Alla utvalda artiklar som härrör till syftet kvalitetsbedömdes genom på förhand bestämda granskningskriterier från modifierade förlagor efter Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Bahtsevani och Stoltz (2007). Av resultatet framkom det att det fanns stark evidens för att kvinnor med bröstcancer har ett omvårdnadsbehov av socialt stöd, psykiskt stöd och även av information av sjuksköterskan. Omvårdnadsbehov som även kom fram i denna studie är kontinuitet i vården och personliga samtal med sjuksköterskan. Att få utöva sin religiösa tro, sin andlighet och utöva sin kulturella tillhörighet samt likaså känna förtroende är omvårdnadsbehov som blev uppenbarat i resultatet. Resultatet diskuterades utifrån Aaron Antonovskys omvårdnadsteori där känslan av sammanhang är central.

Bakgrund: Det är viktigt att sjuksköterskor som arbetar inom den perioperativa vården har kunskaper och färdigheter om faktorer som orsakar trycksår så att förebyggande åtgärder kan genomföras. Det är väl dokumenterat att det finns stora kostnadsbesparingar för samhället i arbetet genom förebyggandet av trycksår. Trycksår i litteraturöversikter diskuteras främst i samband med långtidsvård, intensivvård och rehabilitering. Det är mindre fokus i litteraturöversikter på den akuta vården samt den operativa miljön relaterat till trycksår. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att kartlägga faktorer som är viktiga att uppmärksamma för att minska risken att utveckla trycksår perioperativt. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ metod. Resultat: I resultatet presenteras faktorer i tre olika teman per, intra och postoperativa faktorer som är viktiga att beakta för det perioperativa teamet i det trycksårspreventiva arbetet. Återkommande faktorer som påverkar trycksårsutveckling var operationstid, diabetes, poäng i Bradenskalan, BMI, mobilitet, mätinstrument, blodtryck, läkemedel, anestesiform, temperatur, postoperativa tiden, friktion och skjuvning, utsatta områden där trycksår utvecklas samt fukt och inkontinens. Slutsats: Vår systematiska litteraturstudie påvisar faktorer som påverkar trycksårsutveckling i den operativa miljön. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie kan möjligen styrka att det finns många perioperativa faktorer som påverkar trycksårsutveckling samt att den perioperativa miljön är en högriskmiljö för att utveckla trycksår. Viktiga faktorer som det perioperativa teamet behöver uppmärksamma för att minska risken att trycksår uppstår perioperativt framkommer i resultatet. / Background: It is important that clinical nurse specialists working in the perioperative care have the knowledge and skills of key factors that cause pressure sores so that preventive measures can be implemented. It is well documented that there are significant cost savings to society in the prevention of pressure ulcers. Pressure ulcers in the literature reviews discussed primarily in the context of long-term care, intensive care and rehabilitation. There is less focus on literature reviews on the acute care and the operating environment related to pressure ulcers. Objective: The purpose of the systematic study was to identify factors that are important to pay attention to reduce the risk of developing pressure ulcers perioperatively. Method: A systematic literature review with quantitative method. Results:In the result analysis showed this result in three different themes: a, intra and post-operative factors that are important to consider for the perioperative team in pressure ulcer prevention. Recurring factors in the outcome affecting pressure ulcers development were operative time, diabetes, points Braden Scale, BMI, mobility, measuring instruments, blood pressure, drugs, anesthesia shape, temperature, postoperative period, friction and shear, vulnerable areas where pressure ulcers develop as well as moisture and incontinence. Conclusion: Our systematic literature review reveals factors affecting pressure ulcer development in the operating environment. The result of this systematic literature could possibly prove that there are many perioperative factors affecting pressure ulcer development, and the perioperative environment is a high-risk environment for developing pressure ulcers. Important factors that the perioperative team needs to pay attention to reduce the risk of pressure ulcers occurring perioperatively evident in the results.

Denna studie syftar till att undersöka tidigare forsknings syn på lärande i autentiska situationerinom undervisning i naturvetenskap för årskurs 4-6. Detta syfte besvaras genom att undersökavilka möjligheter och utmaningar som finns med lärande i autentiska situationer enligt tidigareforskningsstudier. Studien har en kvalitativ ansats med systematisk litteraturstudie som metod.Samtlig inkluderad litteratur är vetenskapliga artiklar som genomgått peer review och harinkluderats efter sökningar i databaserna Summon samt Eric (Ebsco). Dessa har kritiskt granskatsutifrån uppsatta kriterier och resultatet har analyserats, sammanställts och diskuterats. Studienvisar att undervisning inom de naturorienterande ämnena som bygger på lärande i autentiskasituationer bland annat kan bidra till att undervisningen kopplas till elevernas vardag och denkomplexa verklighet som skolan ska förbereda dem för. Dessutom beskrivs en positiv effekt påelevernas motivation för att lära naturvetenskap och ökad effektivitet i elevernaskunskapsinhämtning i naturvetenskapsundervisningen. Därutöver visar studien att det skapadesett större elevinflytande och ökat egenansvar i undervisningen. Studien visar att anledningar till attundervisning i autentiska situationer kan upplevas som problematisk är bristande resurser ochverktyg, en ökad arbetsbelastning och svårigheter att välja lämpliga lärandesituationer samt att detkrockar med den skolkultur som råder.

Bakgrund: Patienter som väntar på en organtransplantation och som transplanteras har en lång och nära kontakt med sjuksköterskor och transplantations-koordinatorer. Svår sjukdom och väntan på ett nytt organ innebär en stor påfrestning och efter transplantationen väntar en livslång uppföljning och medicinering. De flesta studier visar att patienter får en bättre livskvalitet men vad det är som påverkar deras välmående finns inte lika väl undersökt.Syfte: Att undersöka i litteraturen vad som finns beskrivet om transplanterade patienters upplevda välmående och mentala hälsa. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts med 12 inkluderade studier. Litteratursökningen har skett i PubMed, Cinahl och Psych Info. Studierna har en kvalitativ ansats och är granskade och analyserade med SBU´s mall.Resultat: De olika underkategorierna från studierna analyserades och resulterade i tio underteman; kroppen/fysiken, medicinering och biverkningar, rädsla för rejektion, psykiskt tillstånd, tankar om donatorn, livsåskådning, familj, sociala relationer, arbete och coping. Fyra nya teman bildades till kroppens hälsa, mental upplevelse, relationer och anpassning. Slutgiltig syntes av de olika studierna blev “Anpassningar för välmående efter transplantation”.Slutsats: Ett av målen i dagens omvårdnad av transplanterade patienter borde vara att förbättra möjligheterna till att varje recipient får tillräckliga kunskaper om sitt hälsotillstånd och stöd i sin anpassning till livet med det nya organet. / Background: Patients waiting for an organ transplantation and already transplanted patients have a long and close contact with nurses and transplant coordinators. To be ill and to wait for an organ can be very strenuous and after transplantation waits a life-long follow-up and medication. Most studies show that the patients get a better quality of life after the transplantation but what affects their well-being is poorly investigated.Aim: The purpose of this literature review is to investigate what is written about transplanted patients´ experiences of well-being and mental health.Method: A systematic literature study has been conducted including 12 studies. The database search was carried out in PubMed, Cinahl and Psych Info. The studies have a qualitative approach and they are reviewed and analysed through the SBU template.Result: The different subcategories from the studies were analysed and became ten new subthemes; body/physic, medication and side effects, fear of rejection, psychological condition, thoughts about the donor, philosophical life of view, family, social relations, work and coping. Four new themes was built: health of thebody, mental experience, relations and ordinary day life. Finally the synthesis of all studies resulted in “Adaption for well-being after transplantation”.Conclusion: One of the goals in today's care of transplanted patients should be to improve the possibilities for the patients´ health literacy and support them in their adaption to life with a new organ.

Background: Intimate partner violence (IPV) is a pervasive public health problem, closely linked to mental illness. Both men and women are being subjected to IPV. Men’s experiences of IPV and accounts of IPV is an under-researched area. The existing knowledge-gap surrounding consequences of men’s exposure to IPV may affect the given care provided by health care professionals. Aim: The aim of this study is to identify men's experiences of intimate partner violence (IPV). Method: A systematic literature review based on 15 studies, 13 qualitative and 2 mixed method was conducted, using content analysis as described by Howell Major and Savin-Baden. Result: The results are presented in one third level theme; Being broken down and not being believed; and three second level themes; The experience of violence, The consequences of violence and The way out of violence. Conclusion: The men described emotional violence as the most threatening form of intimate partner violence. The men often experienced barriers when seeking help, due to social isolation, feelings of shame and out of fear of being disbelieved. / Bakgrund: Våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem och har en tydlig koppling till psykisk ohälsa hos den utsatte. Både män och kvinnor är utsatta för våld i nära relationer. Det finns ett kunskapsglapp gällande mäns erfarenheter av att vara utsatta för våld i nära relationer, och vilka konsekvenser våldet medför för män. Detta kan bidra till otillräcklig kunskap hos hälso-och sjukvårdspersonal inför mötet med dessa män. Syfte: Syftet var att belysa mäns erfarenheter av att ha varit utsatta för våld i nära relationer. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 15 studier, 13 kvalitativa samt 2 mixed method. Data syntetiserades i fyra steg enligt Howell Major och Savin-Baden. Resultat: Presenteras under ett tredje nivåns tema; Att brytas ned och inte bli trodd samt tre andra nivåns teman; Det upplevda våldet, Våldets konsekvenser och Vägen ur våldet. Slutsats: Män upplevde psykiskt våld mer skadligt än fysiskt våld. Våldsutsatthet kunde bidra till känslor av maktlöshet och uppgivenhet vilket kunde leda till isolering. Männen upplevde både skam och en rädsla inför att bli misstrodda, vilket kunde hindra dem från att söka hjälp.

VAD BETYDER DELAKTIGHET FÖR BARNET I VÅRDENEN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE OM BARNETS UPPLEVELSE AV DELAKTIGHET I VÅRDEN PÅ SJUKHUSLOUISE CARLSSONVIKTORIJA PERICCarlsson, L. & Peric, V. Vad betyder delaktighet för barnet i vården. En systematisk litteraturstudie om barnets upplevelse av delaktighet i vården på sjukhus. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö̈ Universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2018.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa barnets upplevelse av delaktighet i sin vård på sjukhus. Bakgrund: Den familjecentrerade vården har länge setts som den ideala modellen då den anses leverera en hög kvalitet av vård till barn på sjukhus. Den familjecentrerade vården kan ses ha barnets bästa intresse och tänka på barnets perspektiv, men i modellen är barnets perspektiv inte framträdande eller fokuserat. Det har visat sig finnas många anledningar till varför vårdpersonal väljer att inte stödja barnets deltagande. Vårdpersonalen har generellt sett barnen som ”inkompetenta” och att barnens åsikter därmed är mindre viktiga. I med vårdpersonalens syn och okunskap om barnens kompetens såg dem bort från barnens rättigheter att uttrycka sina åsikter. Främjandet av barnets rättigheter är en av vårdpersonalens viktigaste roll och därför är det viktigt att belysa barnets upplevelse av delaktighet i sin vård på sjukhus.Metod: Den valda metoden till den systematiska litteraturstudien följde SBU:s tillvägagångssätt och bestod av studier med kvalitativ ansats. Databaserna som valdes till denna studie var PubMed, PsycINFO och CINAHL. Resultat: Resultatet var en syntes av fem kvalitativa intervjustudier som utgick ifrån första, andra och tredje nivåns teman. Tredje nivåns teman som uppstod, benämndes: Barnet har ett stort behov av att involveras i sin vård för att få en trygg upplevelse av vården. Resultatet presenterades utifrån andra nivåns teman som var: Vikten av att lyfta in barnet i kommunikationen, betydelsen av att inkludera barnet i beslutsprocessen och vikten av att informera barnet.Slutsats: Barnen uttryckte ett missnöje då de inte kände sig inkluderade i sin vård. Resultatet visar tydligt att det krävs en ny arbetsmodell där barnets perspektiv är i fokus. Nyckelord: Barn, delaktighet, beslutsfattande, sjukhus, systematisk litteraturstudie. / WHAT DOES COMPLICITY MEAN FOR THE CHILD IN HOSPITAL CAREA SYSTEMATIC REVIEW ABOUT CHILDREN´S EXPERIENCE OF PARTICIPATION IN HOSPITAL CARELOUISE CARLSSONVIKTORIJA PERICCarlsson, L. & Peric, V.What does complicity mean for the child in hospital care. A systematic review about children´s experience of participation in hospital care. Degree project in 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.Purpose: The purpose with this systematic review was to enlighten the children´s experience of participation in hospital care. Background: The familycentered care has long been seen as the ideal model of care because it is believed to provide a high quality care for children in hospitals. The familycentered care may have focus on the child´s best interest and think about the child's perspective, but in the model the child's perspective is not prominent or focused. There have been many reasons why healthcare professionals choose not to support the child's participation. In general healthcare professionals have been seeing the children as "incompetent" and the children's views were thus less important. With the healthcare staff's view and ignorance of the children's skills, they abandoned children's rights to express their views. The promotion of the child's rights is one of the most important roles of healthcare professionals and it is therefore important to highlight the child's experience of participation in hospital care.Method: The chosen methodology for the systematic literature study followed SBU's approach and consisted of studies with qualitative approaches. The databases selected for this study were PubMed, PsycINFO and CINAHL.Result: The result was a synthesis of five qualitative interview studies based on the first, second and third level themes. The third-level theme that emerged was called: The child has a great need to be involved in his care to get a safe experience of care. The result was presented on the basis of the second level themes that were: The importance of lifting the child into communication, the importance of including the child in the decision-making process and the importance of informing the child.Keywords: Children, participation, decision making, hospital, systematic literature study