Bakgrund: Mastektomi är det vanligaste kirurgiska behandlingsformen vid bröstcancer och innebär att bröstkörtelvävnad avlägsnas. Allt fler yngre kvinnor diagnostiseras med bröstcancer. Detta kan komma att påverka kvinnans identitet genom kroppsuppfattning, självkänsla, sexuella samliv samt relationer. Det är operationssjuksköterskans intresse att förstå vad den individuella patienten upplever, för att efter bästa förmåga kunna genomföra en god perioperativ omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser efter genomförd mastektomi vid bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie där nitton vetenskapliga artiklar med kvalitativ design från databaserna Cinahl, PsychINFO och PubMed har analyserats med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherry analysmetod. Resultat: I analysprocessen framkom det två kategorier, Den nya kroppen samt Den förlorade kroppen. Varav varje kategori innefattade fyra subkategorier. Den nya kroppen beskriver skapandet av en ny identitet genom acceptans och bearbetning av den förlorade kroppen. Genom dessa kategorier växte det fram ett tema, Vägen till det nya livet. Slutsats: Kvinnor upplever positiva och negativa känslor samt psykiska och fysiska förändringar efter en mastektomi. Självförtroendet och kroppsbilden kan förändras så att kvinnligheten och sexualiteten utmanas. Varje kvinnas upplevelse är unik och avspeglar varje kvinnas livsvärld och levda kropp. Operationssjuksköterskan behöver därför skapa en trygghet under den perioperativa vården. / Bakgrund: Mastektomi är den vanligaste kirurgiska behandlingen för bröstcancer och innebär avlägsnande av bröstkörtelvävnad. Allt fler yngre kvinnor diagnostiseras med bröstcancer. Detta kan påverka kvinnans identitet genom kroppsuppfattning, självkänsla, sexuell intimitet och relationer. Det är kirurgsjuksköterskans intresse att förstå vad den enskilda patienten upplever, att kunna utföra god perioperativ vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter efter att ha utfört mastektomi relaterad till bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie där nitton vetenskapliga artiklar med kvalitativ design från databaserna Cinahl, PsychINFO och PubMed har analyserats med analysmetoden Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Under analysprocessen uppstod två kategorier, Den nya kroppen och den förlorade kroppen. Varje kategori innehöll fyra underkategorier. Det nya organet beskriver skapandet av en ny identitet genom acceptans och bearbetning av den förlorade kroppen. Genom dessa kategorier framkom ett tema, vägen till det nya livet. Slutsats: Kvinnor upplever positiva och negativa känslor samt mentala och fysiska förändringar efter en mastektomi. Självförtroende och kroppsuppfattning kan förändras på ett sätt där kvinnlighet och sexualitet utmanas. Varje kvinnas erfarenhet är unik och återspeglar varje kvinnas livsvärld och levande kropp. Därför måste den kirurgiska sjuksköterskan skapa en känsla av säkerhet under den perioperative vården.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka aktuell forskning om vilka anpassningar och metoder som används i undervisningen för elever språklig sårbarhet i andra länder, främst Europa. En systematisk litteraturstudie går ut på att sammanställa och analysera resultat av forskning publicerad i vetenskapliga artiklar. För att resultaten ska vara aktuella söks artiklar publicerade under de senaste tio åren som är granskade av andra forskare innan publicering (peer reviewed). Resultaten visar att det finns ett pågående arbete med elever i språkliga svårigheter på många olika nivåer i skolverksamheten. Extra anpassningar är inte specifika för en svårighet utan kan appliceras på andra, utvecklas och fungera för flera. Att utveckla berättandet hjälper elever vid skolstart med läsinlärningen hjälper eleverna att behärska skriftspråket. Slutsatser av arbetet är att lärare som kan mer om språkliga svårigheter har ett annat självförtroende när de arbetar med elever. Tidig stöttning och medvetenhet genom skolan är viktig för elever med olika svårigheter. / The purpose of this systematic literature study is to investigate current research on which methods are used in teaching pupils with language impairments in other countries, especially Europe. The method used is a systematic literature review. Research presented in scientific articles in different international scientific journals is compiled and analyzed. In order for the results to be current, the articles must be published during the last ten years and they also have to be peer reviewed. The results show that there is a continuous work with pupils with different kind of language impairment on many levels in schools. The adjustments can be applied on different students and many students may benefit from them. Students with language impairment often have problems in communicating with peers, something that becomes more obvious with older students and their relations. Oral narrative activities before the process of learning how to read help pupils reach literacy. The conclusion is that more teachers need to have a deeper knowledge of language impairments in order to support all students in a group or class. Early support and awareness through school years are important to students with different impairments.

Bakgrund: Medvetenheten kring psykisk ohälsa ökar, liksom kunskapen om att personer med psykisk ohälsa även har nedsatt fysisk hälsa och dör i förtid. Syfte: Syfte är att utforska vilka interventioner som kan hjälpa patienter med psykisk ohälsa och ohälsosamma levnadsvanor att förbättra sina levnadsvanor och sitt psykiska mående. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats. RCT-studier kvalitetsgranskades och analyserades för att syntetiseras till ett narrativt resultat. Resultat: Resultatet visar att personer med psykisk ohälsa behöver stöd till egenvård genom beteendeförändring, antingen i grupp eller individuellt. Med hjälp av strategier och utbildning i hälsosamma levnadsvanor kan de förbättra bland annat sitt BMI och sin psykiska hälsa. Slutsats: Distriktssköterskan bör uppmärksamma, hjälpa och stötta de här personerna att göra hälsosamma val. Stödet kan ges genom utbildning i hälsosamma levnadsvanor och stöttning till beteendeförändring. / Background: Awareness of mental illness is increasing, as is the knowledge that people with mental illness also have reduced physical health and die prematurely. Aim: The aim is to explore which interventions that can help patients with mental illness and unhealthy lifestyles to improve their lifestyles and mental state. Method: A systematic literature study with a quantitative approach. RCT-studies were quality reviewed and analyzed to be synthesized into a narrative result.    Results: The results show that people with mental illness need support for self-care through behavioral change, either in groups or individually. With the help of strategies and education in healthy lifestyles, they can improve, among other things, their BMI and their mental health. Conclusion: The district nurse should pay attention to and help and support these people to make healthy choices. The support can be given through education in healthy lifestyles and support for behavioral change.

Den senaste läroplanen (Lpfö 18) understryker betydelsen av digitala verktyg. Ändå är digitalisering i förskola ett relativt nytt fenomen jämfört med förskolans verksamhet i övrigt. Syftet av den här uppsatsen är att utforska förhållandet mellan digitala verktyg och lärande för barn i behov av särskilt stöd i förskola. Med hjälp av en systematisk litteraturstudie har jag analyserat både internationell och svensk forskning som utförts med olika syften, metoder, teorier, inom olika ämnen, och med olika slutresultat. Litteraturstudien har gjort det möjligt att jämföra forskningens resultat på olika sätt i resultat. Den utvalda forskningen presenterar först var för sig separat, sedan indelat i grupper för att undersöka deras konsensus och variation. Till sist presenteras forskningen också indelat i olika teman, för att förtydliga de synpunkter som framkommer om betydelsen av digitala verktyg i relation till lärande i allmänhet, barn i behov av särskilt stöd och hur pedagogens roll påverkas av de nya verktygen. Slutsatsen av min utforskning är att digitala verktyg kan leda till positiva resultat och användas som verktyg för ett inkluderande klassrum, på villkor att det finns en väl utformad pedagogisk strategi. Studieresultatet visar alltså att pedagogen spelar en väsentlig roll för att säkra att det digitala verktyget fullgör sin potential.

Background: Nurses are responsible for creating a trustworthy relationship and good communication with patients as well as relatives. Swedish universities provide limited education regarding palliative care for students in the nursing program and relatives experience several deficits in nurses treatment. Relatives wish to be seen and recieve emotional support by the nurses. Aim: To describe nurses experiences of meeting relatives of dying patients Method: Systematic literature review with qualitative approach and descriptive synthesis according to Evans’ (2002) description of the analysis method. Results: The nurses experienced deficiency in their communication with relatives. The majority of challenges and difficulties described were rooted in lack of time and lack of experience and education according to the nurses. Meeting with relatives also became a challenge as the nurses had to play the role as intermediary between the patients and their families. Furthermore, the nurses became emotionally involved with the patients which led to difficulties in maintaining professionality. Conclusion: The education provided for nursing students in the current situation is insufficient in comparison with the requirements the nurses experience in the workplace. This affects not only the nurses but the relatives as well as they may be overlooked. Relatives need more of the nurses’ time to feel seen and a change in the nursing program is needed for future nurses to be prepared for the profession. / Bakgrund: Sjuksköterskor ansvarar i sitt arbete för att skapa förtroendefulla relationer och god kommunikation med patient såväl som anhöriga. Svenska lärosäten tillhandahåller begränsad utbildning inom palliativ vård för studenter på sjuksköterskeprogrammet och anhöriga upplever flertalet brister i sjuksköterskors bemötande. Anhöriga vill bli sedda och stöttade i sina känslor av sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta anhöriga till döende patienter. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och beskrivande syntes enligt Evans (2002) beskrivning av analysmetoden. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde brister i sin kommunikation med anhöriga. Flertalet av de utmaningar och svårigheter som beskrevs grundade sig i tidsbrist och brist på erfarenhet och utbildning enligt sjuksköterskorna. Bemötande av anhöriga blev även en utmaning då sjuksköterskorna fick agera mellanhand mellan anhöriga och patienten. Dessutom blev sjuksköterskorna emotionellt involverade med de anhöriga vilket ledde till svårigheter att upprätthålla sin professionella yrkesroll. Slutsats: Utbildningen som tillhandahålls för sjuksköterskestudenter är i dagsläget otillräcklig i jämförelse med de krav som sjuksköterskor upplever på arbetsplatsen. Detta påverkar inte enbart sjuksköterskorna utan även anhöriga som kan bli förbisedda. Anhöriga behöver få mer av sjuksköterskornas tid för att upplevas sedda och det behövs en förändring i sjuksköterskeutbildningen för att framtida sjuksköterskor ska komma förberedda ut i yrket.

Typ 2 diabetes mellitus (T2DM) är den vanligaste formen av diabetes. Denna form ökar kraftigt i hela världen och debuterar i allt tidigare ålder. Egenvård är den kanske mest betydande delen i behandlingen. Främst handlar egenvården om att ändra på sina levnadsvanor för att hålla blodsockernivån på en hälsosam nivå. Dessa förändringar i livsstil och levnadsvanor ställer krav på patienten, och kan av vissa upplevas svåra att genomföra. För att kunna ge patienter ett bra stöd är det viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om hjälpmedel som främjar egenvården. Telemedicin är ett sådant hjälpmedel. Syftet med denna studie var att undersöka hur telemedicin kan stödja patienter med T2DM i deras egenvård. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. I analysen ingick tretton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Resultatet visade att telemedicinska lösningar var ett bra hjälpmedel för egenvården vid diabetes. Det gav bättre kliniska värden, positiva livsstilsförändringar, stärkte patienternas empowerment och var kostnadseffektivt. Bristande kunskap, motivation och engagemang var faktorer som hindrade användandet. Slutsatsen blev att sjuksköterskan behöver känna till och kunna informera om de resurser som finns att tillgå. Med ökad kunskap om sjukdomen ökar patientens känsla av kontroll, samt känsla av trygghet i egenvården. Den ökade kunskapen leder i sin tur till att patienten lär sig se vilka livsstilsförändringar som främjar behandlingen och motiverar därigenom patienten att utföra sin egenvård.

Programmering infördes 2018 i Lgr 11 under Algebra i det centrala innehållet för matematik. Sverige är unikt med denna konstruktion och det har medfört svårigheter för matematiklärare då det dels är otydligt vad undervisningen ska innehålla och dels, vad programmering har med algebra att göra. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att tydliggöra vilka kunskaper i algebra som är relevanta för undervisningen av visuell programmering i årskurs 4-6. Detta arbete avgränsar sig till visuell programmering då det dels är den typ av programmeringsmiljö som introduceras i årskurs 4-6 och dels, är den programmeringsmiljö som ska förbereda elever inför olika programmeringsmiljöer i årskurs 7-9.  För att försöka tydliggöra vilka kunskaper i algebra som är relevanta för undervisningen av visuell programmering används så kallade ”Big Ideas” från reflektionsverktyget CoRe. Den systematiska litteraturstudien har granskat 13 artiklar och använt kvalitativ innehållsanalys för att finna kategorier och teman. Resultatet visar att förståelse och användning av variabler kan anses vara en ”Big Idea” i både Algebra och Visuell programmering. Dock är det otydligt huruvida variabler är att anse som en ”algebraisk kunskap” i visuell programmering eller om det handlar om två skilda variabelbegrepp i algebra respektive visuell programmering. Lärare som undervisar i visuell programmering i årskurs 4-6 bör uppmärksamma skillnader mellan variabler i en algebraisk kontext och variabler i en programmeringskontext.

Ett av de största hälsoproblemen i vår tid är rökning. Rökning ger snabbt ett beroende och gör att det blir svårt att sluta. Syftet med litteraturstudien är att klargöra om det finns vetenskapligt stöd för att motiverande samtal har effekt vid rökavvänjning för vuxna utan rökrelaterade sjukdomar. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie. Nio artiklar som överensstämde med problemformuleringen inkluderades och kvalitetsgranskades. Av dessa artiklar är åtta randomiserade kontrollerade studier och en artikel är en studie med kontrollgrupp men ingen randomisering till grupperna. Interventionsgruppen fick motiverande samtal, ofta tillsammans med en tilläggsintervention. Kontrollgrupperna fick i samtliga fall även de råd och stöd för att sluta röka. Det finns otillräckligt med väl genomförda studier för att påvisa säkerställd effekt avseende motiverande samtal och rökstopp. För att få bättre kunskap om motiverande samtals effekt avseende rökstopp behövs större studier och mer forskning. / One of the major health problems of our time is smoking. Smoking quickly leads to addiction which makes it hard to quit. The purpose of this study is to clarify whether there is scientific evidence that motivational interviewing is effective in smoking cessation for adults, without smoking-related diseases. The method used is systematic literature review. Nine articles that corresponded with the definition of the query were reviewed and included in the study. Of these articles, eight are randomized controlled trials and one article is a study with a control group but no randomization to groups. The intervention group received motivational interviewing, often with an additional intervention. Control groups in all cases received advice and support in order help them stop smoking. There are inadequate well-controlled studies to demonstrate significant effects on motivational interviewing and smoking cessation. In order to determine if motivational interviewing benefit people trying to quit smoking, larger studies and more research is required.

Syftet med denna systematiska litteratursstudie var att undersöka hur personer med hepatit C upplever mötet med sjukvården. / The aim of this systematic literature review was to explore how persons with Hepatitis C experience the encounters with health care settings.

Genusperspektiv är en av flera variabler som kan påverka vården och bemötande. Ändå sker det dagligen fall av ojämlikhet inom den svenska vården. Syftet med denna studie var att beskriva om och hur bemötandet av patienter inom vården påverkas utifrån ett genusperspektiv. Vald teoretisk referensram för arbetet var Yvonne Hirdmans feministiska resonemang om genussystem. Metoden för vår systematiska litteraturstudie var att kvalitetsgranska åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att det finns skillnad i hur patienterna uppfattas utifrån kön. Kvinnliga patienters egenskaper betecknades som avvikande medan mannen utgjorde normen. Den könade patienten skapades av den könade vårdpersonalen, just enligt genussystemet. / The gender perspective is one of many variables that can affect care and encountering. Nevertheless there are cases of daily lack of equality in the Swedish care. The purpose of this study was to describe if and how the encounter of patients in care affects in a gender perspective. Chosen theoretical frame of reference for the study was Yvonne Hirdman’s feminist discussion about gender systems. The method for our systematic review was to evaluate the quality of eight scientific articles. The result revealed that there are differences in how the patients are perceived on the basis of sex. The qualities of the female patients were described as deviant while the man constituted the standard norm. The gendered nursing staff created the gendered patient, precisely as the gender system.