Bakgrund: Antalet människor ökar i världen och allt fler multisjuka äldre personer kommer att vara i behov av akutmedicinsk behandling. Inläggning på sjukhus kan medföra komplikationer för de mest sjuka äldre. Modeller med mobila sjukvårdsteam och behandling med akutmedicinsk utrustning i hemmet behöver därför utvecklas för att tillmötesgå dessa personers behov och minska återbesök på akutmottagningarna och återinläggningar på sjukhus. Syfte: Att beskriva den äldre personens upplevelse av att vårdas med akutmedicinsk utrustning i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ metod genomfördes med sökningar ur två databaser. Befintliga data ur vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes genom dataextraktion. Tolv kvalitetsgranskade primärstudier identifierades till resultatet. Resultat: Följande tre kategorier utgjorde resultatet: Trygghet i hemmet De behövde känna sig trygga vid hantering av utrustningen i hemmet och att personal ansvarade för utrustningen och fanns tillgängliga dygnet runt.   Motstånd och framgång De kände ett motstånd mot sin situation och utrustningen gjorde att de kände sig begränsade. De tog kontroll över situationen och upplevde hälsa och välmående. Hantera den nya vardagen De ville vara självständiga trots beroendet av andra och utrustningen. Familjens delaktighet var viktig. Utrustningen och procedurer hindrade ett socialt och aktivt liv. Slutsats: Anhöriga och sjukvårdspersonalen som arbetar runt den äldre har en avgörande roll för att skapa trygghet och vara ett stöd i hemmet. Litteraturstudien visar befintligt kunskapsläge och att det finns behov för fortsatt forskning inom området. / Background: The population is increasing in the world and more elderly people will be needing emergency medical treatment. Hospitalization involves great risk for the most disordered elderly. Models with mobile healthcare teams and treatment with medical equipment in the home needs to be developed to accommodate the needs from elderly and reduce revisits into the emergency department and recurrent hospitalizations. Aim: To describe the older person's experience of being cared for by emergency medical equipment in the home. Method: A systematic literature study with a qualitative method was carried out by searching from two databases. Existing data from scientific articles was analyzed and compiled by data extraction. Twelve quality-reviewed primary studies were identified as the result. Results: The following three categories represented the result: Security in the home They needed to feel safe in the home when handling the equipment and that clinicians were responsible for the equipment, available around the clock. Resistance and progress They felt resistance to their situation and the equipment made them feel limited. They took control of the situation and experienced health and well-being. Managing the new everyday life They wanted to be independent despite being dependent on others and the equipment. Family involvement was important. The equipment and procedures prevented a social and active life. Conclusions: The result shows that the next of kin and clinicians working in the elder´s home are important to create security and being a support. The literature study shows current state of knowledge and there is a need for continued research within the subject.

Bakgrund: Implantat kan användas för att fylla ut en tandlucka men kan påverkas av mucosit och peri-implantit som har samma etiologi, plack. Interdentala hjälpmedels effekt på plack och inflammation är baserat på klinisk erfarenhet och inte vetenskaplig evidens. Syfte: Syftet med studien var att granska publicerade vetenskapliga studier, för att identifiera interdentala hjälpmedels effekt på dentalt plack och inflammation kring orala implantat. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes i Pubmed, Medline och Scopus efter artiklar som studerade interdentalborstar, tandtråd, tandsticka eller water floss avseende förekomsten av plack, bleeding on probing (BOP), mucosit eller peri-implantit på vuxna människor. Totalt fanns 2174 titlar och fyra artiklar inkluderades. Studien följde PRISMA checklistan och SBU-granskningsmallar användes för kvalitetsgranskning samt bedöma evidensstyrka enligt GRADE. Resultat: Tandtråd minskar BOP med 33,3% men utgör risk för mucosit/peri-implantit ifall fibrer fastnar men avlägsnas dessa reducerar fickdjupet 2,2 mm. Water floss minskar BOP med 81,8% och är 2,45 gånger effektivare än tandtråd samt kan avlägsna 40,56% av plack. Detta är baserat på få studier med delvis bristande studiedesign och enligt GRADE bedöms evidensen som otillräcklig. Konklusion: Fler kliniska studier inom ämnet behövs för att stärka evidensen. / Background: Implants can fill tooth gaps but can be affected by mucosit and peri-implantitis cussed by plaque. Interdental aids effect on plaque and inflammation is based on clinical expertise and not scientific evidence. Objective: The objective was to review published studies, to identify interdental aids effect on plaque and inflammation around oral implants. Method: A systematic review was conducted in Pubmed, Medline and Scopus after articles that studied interdental brushes, dental floss, toothpick or water floss for presence of plaque bleeding on probing (BOP), mucosit or peri-implantitis on adults. Totally 2172 articles where found, four where included. The study followed PRISAM checklist. SBU templates where used for quality assessment and determine evidence according to GRADE. Result: Dental floss reduces BOP by 33,3% but can be risk for mucosit/peri-implantitis if fibers get stuck but if removed pocket depth reduces 2,2 mm. Water floss reduces BOP by 81,8% and is 2,45 times more efficient then dental floss and removes 40,56% of plaque. This is based on few studies with deficient study design and the evidence is insufficient. Conclusion: More clinical studies are needed to elevate evidence.

Bakgrund: Att genomgå hjärtkirurgi kan rädda en patients liv men det kan även leda till en ökad risk att drabbas av en komplikation som postoperativt delirium. Delirium är inte ett sjukdomstillstånd utan ett tillstånd av mental förvirring som påverkar patientens uppmärksamhet, medvetenhet och kognitiva förmåga. Postoperativt delirium kan leda till många negativa konsekvenser vilket kan medföra lidande för patienten. Vården ska ha som mål att lindra patientens lidande genom att se till hela patienten i den vårdande relationen, det är det som är kärnan i vårdvetenskap. Forskning har visat att det är viktigt för patientens postoperativa återhämtning att tidigt kunna upptäcka och förebygga postoperativt delirium. Det har framkommit att intensivvårdssjuksköterskor behöver ha ökad förståelse och kunskap om ämnet för att kunna upptäcka och förebygga postoperativt delirium efter hjärtkirurgi. Syfte: Syftet med studien är att identifiera riskfaktorer som kan påverka utvecklingen av postoperativt delirium bland intensivvårdspatienter efter hjärtkirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie där kvantitativa artiklar har analyserats efter Bettany-Saltikov och McSherry (2016) analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Patientens bakgrund, Tiden i hjärt-lungmaskin, Längden av respiratorbehandling samt Komplikationer till följd av hjärtkirurgi som är riskfaktorer som visade sig påverka utvecklingen av postoperativt delirium. Slutsats: Den samlade kunskapen som föreliggande studie har givit kan ligga till grund för intensivvårdssjuksköterskor i vården av patienter med postoperativt delirium. Intensivvårdssjuksköterskor ska ha med sig i den vårdande relationen att patientens situation är komplex och att det de utsätts för kan bidra till ökat lidande för patienten. Mer forskning behövs kring riskfaktorer för postoperativt delirium och hur den mentala förvirringen påverkar patienten och dess anhöriga. / Background: Heart surgery can save a patient's life but can also lead to an increased risk of suffering from a complication such as postoperative delirium. Delirium is not an illness but a state of mental confusion that affects the patient's attention, awareness and cognitive ability. Postoperative delirium can lead to many negative consequences which can cause patient suffering. Nursing care has aimed to alleviate a patient's suffering by seeing the entire patient in the caring relationship. This is the core in nursing science. Research has shown that it is important for the patient's postoperative recovery to be able to detect and prevent postoperative delirium in an early stage. It has appeared that intensive care nurses need more education and knowledge in this area in order to be able to detect and prevent postoperative delirium after heart surgery. Aim: The aim of the study is to identify risk factors that are associated with the development of postoperative delirium after heart surgery within patients in the intensive care unit. Method: A systematic literature review that analyzed quantitative articles according to a method of analysis by Bettany-Saltikov and McSherry (2016). Result: Four categories emerged from the analysis: Patients background, length of mechanical ventilation, Heart- and lung machine duration and Complications after heart surgery that were risk factors which affected the development of postoperative delirium. Conclusion: The overall knowledge that the study has provided can form a basis for intensive care nurses in the care of patients with postoperative delirium. Further research is needed on risk factors for postoperative delirium and how the mental confusion affects both the patient and relatives. More research is also needed about how postoperative delirium can be prevented.

Bakgrund: Bristande kommunikation mellan vårdpersonal är en av de vanligaste orsakerna till de skador och avvikelserapporter som årligen uppstår inom hälso- och sjukvården. Vid ett överrapporteringstillfälle finns risk att information missförstås eller att information inte överlämnas vilket därmed kan äventyra patientsäkerheten och en god vård. Eftersom användandet av kommunikationsverktyg förespråkas fanns det skäl att beskriva betydelsen av kommunikationsverktyg vid överrapportering. Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av att använda kommunikationsverktyg vid överrapportering från anestesipersonal till postoperativ avdelning. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats användes. Sökningarna genomfördes i två vetenskapliga databaser, Cinahl och Pubmed. Totalt elva artiklar identifierades och data extraherades genom en dataextraktionsmall. Resultat: Resultatet sammanfattas i tre kategorier; förändrad tid för överrapportering, minskad informationsförlust och förändringar i teamet. Genom användandet av kommunikationsverktyg ökade eller minskade tiden för överrapportering. Informationsförlusten minskade då det blev minskat antal fel, lättare att komma ihåg detaljer samt antalet mellanhänder minskade. Förändringar i teamet kunde ses utifrån att användandet av kommunikationsverktyg skapade förutsättningar för ett förbättrat samarbete i teamet samtidigt som det fanns en del svårigheter med rutinförändringar i samband med introduktionen av ett kommunikationsverktyg. Slutsats: Resultatet visar på flertalet fördelar med användandet av kommunikationsverktyg men även utmaningar i det. Vidare forskning inom området behövs för att utvärdera kommunikationsverktygets inverkan på patientens säkerhet. / Background: Lack of communication between healthcare professionals is one of the most common causes of the injuries and deviation reports that occur annually in the healthcare system. In the event of a handover, there is a risk that information will be misunderstood or that information will not be submitted, which may compromise patient safety. Because the use of communication tools is advocated, there was reason to describe the importance of communication tools in handover. Purpose: The purpose was to describe the importance of using communication tools in handover from anesthetic staff to post-operative department. Methods: A systematic literature review with quantitative approach was used. Searches were conducted in Cinahl and Pubmed. A total of eleven articles were identified and data extracted by an extraction template. Results: The result is summarized in three categories; changed time for over-reporting, reduced information loss and changes in the team. The use of communication tools increased or decreased the time for over-reporting. The information loss decreased as the number of errors decreased, the details were easier to remember and the number of intermediaries decreased. Changes in the team could be seen from the view that the use of communication tools created the conditions for improved collaboration in the team, while there were some difficulties with routine changes in connection with the introduction of a communication tool. Conclusion: The result shows the many advantages of using communication tools but also challenges in it. Further research in the field is needed to evaluate the impact of the communication tool on the patient's safety.

Bakgrund: Idag utförs åtskilliga pediatriska operationer – i Sverige opererades omkring 90 000 barn mellan noll till fjorton år 2017. Att sövas och opereras är förmodligen bland det mest oroväckande ett barn kan vara med om inom sjukvården. Oro påträffas hos 50-75% av de barn som ska genomgå operation. Oro kan bland annat försvåra anestesin, ge ökat medicinskt behov och orsaka postoperativa komplikationer. Syfte: Syftet var att genom en systematisk litteraturstudie belysa strategier som förebygger och reducerar barns perioperativa oro. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats. Barn två till tolv år som skagenomgå eller har genomgått anestesi och operation. Artikelsökningar genomfördes i tre, för ämnesområdet, relevanta databaser. Resultat: Studien omfattar 25 resultatartiklar som visar på varierande strategier för att hantera barns perioperativa oro. Fem av dessa visade inte på någon överlägsen ororeducerande effekt i jämförelse med sedvanliga eller jämförande strategier. Information och distraktion utkristalliserades som huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Multimedia var en framträdande underkategori som innefattade flera olika strategier. Några utstickande strategier var bland annat doftande inhalationsmasker och teaterframträdanden. Slutsats: Studien påvisar att det finns en variation i hur oro kan hanteras för att förebyggas och reduceras inom den pediatriska perioperativa vården. Strategierna inom underkategorin multimedia ter sig i denna studie mer framträdande vilket kan tyda på att de förekommer i större utsträckning inom denna vårdform. Det tydliggjordes dock att det inte finns en enda enskild strategi som anses vara vedertagen eller överlägsen andra. En icke-farmakologisk strategi skulle kunna föredras då den kan anses vara ett säkert, icke-invasivt och således behagligt alternativ till sedvanliga farmakologiska strategier såsom premedicinering. / Background: Today numerous paediatric surgeries are performed – In Sweden, 2017, approximately 90 000 children from zero to fourteen years of age underwent surgery/were operated on. To receive anaesthesia and have an operation is probably among the most disturbing and stressful a child can experience. Anxiety is found in 50-75% of children undergoing surgery. Anxiety can, among other things, complicate anesthesia, increase medical need and cause postoperative complications. Purpose: The aim was to elucidate strategies to prevent and reduce children’s perioperative anxiety through a systematic literature review. Method: A systematic literature review with quantitative approach. Children two to twelwe years of age who are to undergo or have undergone anesthesia and surgery. Article searches were carried out in three, for the subject area, relevant databases. Result: The study comprises 25 result articles that show varying strategies for dealing with children's perioperative anxiety. Five of these did not show any superior or reducing effect compared to conventional or comparative strategies. Information and distraction were distinguished as main categories. Multimedia was a prominent subcategory that included several different strategies. Some protruding strategies included scented inhalation masks and theater performances. Conclusion: There is a variation in how anxiety can be managed to be prevented and reduced in pediatric perioperative care. The strategies in the sub-category multimedia appear prominent in this study, which may indicate that these strategies occur to a greater extent within this form of care. It was made clear that there is no single individual strategy considered to be accepted or superior to others. A nonpharmacological strategy might be preferred as it can be considered a safe, non-invasive and thus pleasant alternative to conventional pharmacological strategies such as premedication.

Läroplanen för förskolan framhåller vikten av att verksamheten i förskolan ska främja alla människors lika värde oavsett kön (Skolverket, 2016). Likaså framgår att pedagoger ska arbeta aktivt med att motverka stereotypa könsroller (ibid.). I samband med högläsning i förskolan tillägnar sig barn kunskap inom området literacy. Detta innefattar såväl språkliga kunskaper som värdegrundsfrågor där jämställdhet utgör en viktig aspekt (Björklund, 2008; Fast, 2009). Syftet med studien är att synliggöra vad tidigare forskning framhåller angående barnböckers innehåll samt pedagogers arbete med barnböcker, sett ur ett genus- samt didaktiskt perspektiv. Som metod har en innehållsanalys genomförts, vilken inspireras av vad Wahlström (2015) kallar för kvalitativ metasyntes som innefattar en jämförelse av de utvalda studierna. Resultatet visar att barnböcker framställs inneha könsstereotypiskt innehåll samt att innehållet kan spela en roll för barns socialisation. Vidare framkom att flickor och pojkars literacyförmågor värderas olika samt att genusmedvetenhet verkar som en betydelsefull aspekt hos pedagoger. Resultatet kan komma att bidra till ökad kunskap angående betydelsen av såväl en genus- som didaktisk medvetenhet hos pedagoger som arbetar i förskolan. Genom att ha vetskap kring stereotypa könsroller samt barns literacy finns goda möjligheter till att arbeta enligt förskolans läroplan.

<p>Vår åldrande befolkning har ett ökande behov av vårdande för att upprätthålla sitt välbefinnande. Kanske kan djur användas som en del av vårdandet för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården. <strong>Bakgrund:</strong> Historiskt har djur oftast använts inom psykiatrin och då framförallt i vården av barn. Under 1990-talet började det bli vanligt att införa sällskapsdjur inom äldrevården och mycket forskning publicerades, som pekade på hälsofrämjande effekter av djurassisterat vårdande. <strong>Syfte:</strong> Syftet med detta examensarbete var att beskriva den inverkan djurassisterat vårdande kan ha på boendes välbefinnande inom äldrevården. <strong>Metod:</strong> En systematisk litteraturstudie genomfördes för att besvara syfte och frågeställning. Data samlades in både manuellt och genom databassökning. Endast vetenskapliga forskningsartiklar inkluderades och datamaterialet var både kvantitativt och kvalitativt. Datamaterialet analyserades för att identifiera kategorier. <strong>Resultat:</strong> Nio kategorier identifierades varav åtta beskriver hur djurs medverkan i vården främjat välbefinnande hos äldre. Den nionde kategorin beskriver på vilka sätt djuren orsakat uttryck för illabefinnande. <strong>Slutsats:</strong> Fördelarna med djurassisterat vårdande uppvägde nackdelarna med god marginal, vilket gör att författarna anser att examensarbetets resultat pekar på att djurassisterat vårdande kan användas i praktiken för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården.</p> / <p>Our ageing population have an increasing need of caring to maintain their sense of well-being. Companion animals have the ability to listen without judging, they can offer friendship and make the elders feel needed. <strong>Background:</strong> Historically, animals have been used in the psychiatric setting and foremost when caring for children. During the 1990s, introduction of animals into the nursing home setting became common and a substantial amount of research was published, indicating health-promoting effects of animal-assisted caring. <strong>Aim:</strong> The aim of this exam paper was to describe the potential impact of animal-assisted caring on well-being of older adults in the nursing home setting. <strong>Method:</strong> A systematic review was conducted in response to the aim and study question. Data was collected both manually and by searching a database. Only research-based journal articles were included and both quantitative and qualitative data was retrieved. The data was analyzed to identify categories. <strong>Results:</strong> Nine categories were identified including eight categories describing how animal contribution led to promotion of well-being among the elderly. The ninth category describes the ways animal-assisted caring caused expressions of ill-being. <strong>Conclusion:</strong> The benefits of animal-assisted caring outweighed the disadvantages by far, which led the authors to conclude that the results of this exam paper supports the implementation of animal-assisted caring in practice to promote well-being in elderly nursing home residents.</p>

Vår åldrande befolkning har ett ökande behov av vårdande för att upprätthålla sitt välbefinnande. Kanske kan djur användas som en del av vårdandet för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården. Bakgrund: Historiskt har djur oftast använts inom psykiatrin och då framförallt i vården av barn. Under 1990-talet började det bli vanligt att införa sällskapsdjur inom äldrevården och mycket forskning publicerades, som pekade på hälsofrämjande effekter av djurassisterat vårdande. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva den inverkan djurassisterat vårdande kan ha på boendes välbefinnande inom äldrevården. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes för att besvara syfte och frågeställning. Data samlades in både manuellt och genom databassökning. Endast vetenskapliga forskningsartiklar inkluderades och datamaterialet var både kvantitativt och kvalitativt. Datamaterialet analyserades för att identifiera kategorier. Resultat: Nio kategorier identifierades varav åtta beskriver hur djurs medverkan i vården främjat välbefinnande hos äldre. Den nionde kategorin beskriver på vilka sätt djuren orsakat uttryck för illabefinnande. Slutsats: Fördelarna med djurassisterat vårdande uppvägde nackdelarna med god marginal, vilket gör att författarna anser att examensarbetets resultat pekar på att djurassisterat vårdande kan användas i praktiken för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården. / Our ageing population have an increasing need of caring to maintain their sense of well-being. Companion animals have the ability to listen without judging, they can offer friendship and make the elders feel needed. Background: Historically, animals have been used in the psychiatric setting and foremost when caring for children. During the 1990s, introduction of animals into the nursing home setting became common and a substantial amount of research was published, indicating health-promoting effects of animal-assisted caring. Aim: The aim of this exam paper was to describe the potential impact of animal-assisted caring on well-being of older adults in the nursing home setting. Method: A systematic review was conducted in response to the aim and study question. Data was collected both manually and by searching a database. Only research-based journal articles were included and both quantitative and qualitative data was retrieved. The data was analyzed to identify categories. Results: Nine categories were identified including eight categories describing how animal contribution led to promotion of well-being among the elderly. The ninth category describes the ways animal-assisted caring caused expressions of ill-being. Conclusion: The benefits of animal-assisted caring outweighed the disadvantages by far, which led the authors to conclude that the results of this exam paper supports the implementation of animal-assisted caring in practice to promote well-being in elderly nursing home residents.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett av Sveriges vanligaste kroniska tillstånd och medför begränsningar i patienternas vardag. Genom att utföra egenvård kan patienter vidta åtgärder som förebygger försämring av det kroniska tillståndet. Tidigare forskning visar att egenvård är avgörande för ett liv med välbefinnande trots kroniskt tillstånd, men att informationen mellan sjuksköterskor och patienter brister, vilket får konsekvenser för egenvården. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes utifrån Evans av elva stycken kvalitativa artiklar. Resultat: Patienter erfor både möjligheter och hinder vid utförandet av sin egenvård. Kunskap, motivation och stöd från närstående samt hälso- och sjukvården gav patienterna möjligheter till att utföra god egenvård och skapade ett tema. Brist på förståelse och information, psykiska och emotionella barriärer, kostrestriktioner, fysiska begräsningar och rädslor samt ekonomiska begränsningar var hinder som medförde att patienter inte utförde egenvård, skapade ett tema. Slutsats: Kunskap om det kroniska tillståndet och stöd från omgivningen bidrar till ökat självförtroende hos patienterna, vilket medför förbättrad egenvård. Bristande information och förståelsen av informationen hindrar patienterna från att ta hand om sin hälsa och egenvården försämrades. Det framkommer att försämrad egenvård leder till försämrat tillstånd av hjärtsvikt, vilket kan medföra lidande hos patienterna samt en försämrad livskvalitet. / Background: Heart failure is one of the most common chronic conditions in Sweden and enatils the patients to live their life normal and fully. With self-care, patients can prevent the chronic conditions to get worse. It is shown in previous research that self-care is a fundamental factor for a life with wellness in defiance of their chronic conditions, but the advice, knowledge and information between nurses and patients often deficiencies which often cause patients to fail their self-care. Aim: The self-care experience for patients with heart diseases. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis designed by Evans of 11 qualitative articles. Results: Patients experience both opportunities and difficulties in performing their self-care. The motivation, knowledge and support that the patient’s relatives and health care give results as opportunities to make a greater self-care recover. When there is lack of understanding and information, mental and emotional barriers, cost constraints, and physical as well as economic limitations, the patient induce to not take care of its health and therefore the self-care fail. Conclusion: Knowledge about the chronic conditions and support from relatives increases the patient’s self-confidence certain improvement in self-care. When there is lack of knowledge and understanding of the information, patients tend to act unhealthy and aggravate their disease. Decreased self-care tend to impaired state of heart failure, which may lead to a patient's disorder.

Abstrakt Bakgrund: Vårdmiljön på operations- och intensivvårdsavdelningen är avancerad och högteknologisk. Att vara patient och behöva vårdas på sjukhus innebär att komma till en främmande miljö med risk att förlora kontroll över sig själv och behöva överlämnas till andra. Förhållandet mellan patient, vårdpersonal, närstående, teknik, omgivning samt omvärld anses vara avgörande för hur patienten kommer att uppleva vårdmiljön.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av vårdmiljön på operations- och intensivvårdsavdelning. Metod: Systematisk litteraturstudie med induktiv och kvalitativ ansats. Analysen utfördes genom att syntetisera och summera innehållet i 17 kvalitativa primärstudier.  Resultat: Resultatet består av 3 huvudteman och 8 underteman. Tema nr 1: Att vara patient i en främmande och teknisk vårdmiljö - patienternas förändrade upplevelser av sig själva, att befinna sig mellan fantasi och verklighet, att ha och inte kontroll över sin situation samt familjens betydelse för patienternas upplevelser. Tema nr 2: Patienternas upplevelser av rädsa - att vara rädd samt rädsla mot existensen. Tema nr 3: Personalens betydelse för patienternas upplevelser - att vara väl eller icke väl omhändertagen samt att behandlas som subjekt eller objekt.  Slutsats: Patienternas upplevelser av vårdmiljön på operations- och intensivvårdsavdelningen beskrevs som både positiva och negativa, betryggande och skrämmande men var framförallt individuella. Relationen med vårdpersonalen och att som patient känna sig väl omhändertagen samt att bli bemött och behandlad med respekt, där patientens integritet och individualitet låg till grund för vårdandet, var den viktigaste aspekten i patienternas möte med vården.