I Sverige är sex- och samlevnadsundervisning obligatorisk. Dock så skiljer sig innehåll, kvalitet och omfattning av undervisningen mycket mellan och inom skolor. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisning genom skolans insatser påverkar elever. Nio vetenskapliga artiklar användes för att finna svar på detta. Resultat visar att elevers kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa ökar, att attityder i viss mån kan påverkas men att beteenden är svåra att förändra. Flickor uppvisar större kun-skap, positivare attityder och något säkrare beteenden än pojkar. Elever uppskattar undervisningen, främst träning i praktiska färdigheter, t.ex. skills och när unga undervisar unga, s.k. ”peer education”. Den teoretiska referensramen omfattade tillvägagångssätt vid health promotion och förklaringsmodeller för beteenden och användes för att analysera resul-tatet. En ram för evidensbaserad sex- och samlevnadsundervisning växte därefter fram. SRE bör vara inriktad på att vara konkret och träna praktiska färdigheter, vara uppbyggd kring kommunikation, vara tematisk och utgå från olika perspektiv, börja i tidig ålder, vara kontinu-erlig och obligatorisk samt utföras av utbildade lärare. / n Sweden sex- and relationships education is compulsory. Nevertheless the content, quality and extent of the education vary between and within schools. The purpose of this systematic literature review is to examine how sex and relationships education through the efforts of school can influence students. Nine scientific articles were used for the study to find answers to that. The results show that students’ knowledge about sexual and reproductive health increase, that attitudes partly can be influenced but that behaviour is difficult to change through education. The girls show greater knowledge, more positive attitudes and some safer behaviour than boys. Students appreciate the education, especially skills-based training and peer education. Behavioural, educational and empowerment theories were used in order to analyze the results. A frame for evidence-based sex and relationships education was then developed. Sex and relationships education should concentrate on being concrete, being built on communication, being thematic, being based on different perspectives, start in early ages, being continuous and compulsory, and being delivered by educated teachers.

Denna systematiska litteraturstudie ämnar undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att förebygga lone wolf terrorism. Denna form av terrorism har blivit allt mer uppmärksammad de senaste åren och anses vara ett växande problem som utgör ett allvarligt hot mot samhället. Lone wolf terrorism är en brottstyp som är väldigt svår att förebygga, främst på grund av att lone wolf terrorists, i jämförelse med terrorister som agerar i grupp, inte i lika stor utsträckning kommunicerar med andra individer angående sina planer att begå terrorbrott. Ett antal åtgärder med potential att förebygga lone wolf terrorism har dock identifierats. Bland dessa åtgärder kunde två teman urskiljas; internet/sociala medier och samarbete myndigheter och lokalsamhälle/allmänheten. Åtgärder på temat internet/sociala medier baserades på att lone wolf terrorists trots allt ofta använder internet för att kommunicera med likasinnade angående sina radikala åsikter och/eller intentioner att begå brott. Därutöver använder de internet för att bland annat införskaffa radikaliserande material och ritningar över potentiella mål. Därmed kan åtgärder med internet i fokus, såsom övervakning av extremistiska hemsidor och chattforum, spela en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet riktat mot lone wolf terrorism. Att involvera lokalsamhällen i det brottsförebyggande arbetet är också viktigt eftersom det är i dessa miljöer individer ofta radikaliseras. Av särskild vikt är att involvera allmänheten då familj, vänner och andra bekanta vanligtvis befinner sig i den bästa positionen för att upptäcka varningssignaler som antyder att någon i deras närhet har radikala åsikter och/eller avsikt att begå terrorbrott. / This systematic literature review aims to investigate what measures can be taken to prevent lone wolf terrorism. This form of terrorism has gained increasing attention in recent years and is considered to be a growing problem that poses a serious threat to society. Lone wolf terrorism is a type of crime that is difficult to prevent, mainly because lone wolf terrorists, compared to terrorists acting in groups, not to the same extent communicate with other individuals regarding their plans to commit acts of terrorism. However, a number of measures with the potential to prevent lone wolf terrorism have been identified. Among these measures two themes could be distinguished; internet/social media and cooperation between authorities and local communities/the public. Measures on the theme internet/social media were based on the fact that lone wolf terrorists after all often use the internet to communicate with likeminded regarding their radical opinions and/or plans to commit acts of terrorism. Additionally, they use the internet to, among other things, obtain radicalising material and drawings of potential targets. Consequently, measures with a focus on the internet, such as monitoring of extremist websites and chat rooms, can play an important role in the attempt to prevent lone wolf terrorism. To involve local communities in crime prevention efforts targeted at lone wolf terrorism is also important since it is in these environments individuals often become radicalized. Of particular importance is the involvement of the public since family, friends and other acquaintances usually are in the best position to detect warning signs that indicate that someone close to them has radical views and/or intentions to commit acts of terrorism.

Artros är en vanlig folksjukdom där 3-5 procent av Sveriges befolkning är drabbad. Oftast drabbas höft- och knälederna vilka är de viktbärande lederna men även andra leder kan drabbas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa vuxna patienters upplevelser av artros i det dagliga livet. Studien är baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar där Goodmans sju steg används som metod. Resultatet presenteras under temat smärta och de tre kategorierna: fysisk funktionsnedsättning, psykisk påverkan och sociala begränsningar. Smärta är ett vanligt förekommande problem för patienter med artros och många upplever smärta dagligen. Vardagliga aktiviteter såsom hushållsarbete, promenader och begränsningar i utövandet av fritidsaktiviteter skapar problem i dessa patienters liv. Smärta och fysiska begränsningar är även bundet till sjukdomens svårighetsgrad. Socialt stöd är viktigt för artrospatienter och kan minska känslan av depression och isolering. Artrossjukdomen drabbar således patienterna både fysiskt, psykiskt och socialt och ger begränsningar i det vardagliga livet. / Osteoarthritis is a common disease which affects 3-5 percent of the Swedish population. Most often the hip and knee joints are affected which are the weight-bearing joints, but other joints can also be affected. The aim of this systematic literature review is to illuminate adult patient’s experiences of osteoarthritis in daily life. The study is based on 11 qualitative and quantitative articles guided by Goodman's seven-step model as a method. The results are presentered by the theme pain and the three categories: physical disability, psychological impact and social restrictions. Pain is a common problem for patients with osteoarthritis and many patients feel pain daily. Activities of daily living such as housework, walking and limitations in leisure activities create problems in these patient’s lives. Pain and physical limitations are associated with severity of the disease. Social support is important for patient's with osteoarthritis and can reduce feelings of depression and isolation. Thus, osteoarthritis affects patients physically, mentally, socially and creates limitations in activities of daily living.

Bakgrund. Daglig rökning är förknippad med en ökad risk för postoperativa komplikationer. Risken kan minskas genom att vara rökfri minst en månad innan en operation. Rökavvänjning är ett preventivt arbete, där sjuksköterskan förebygger komplikationer samt uppmuntrar till livsstilförändringar. Syfte. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att med hjälp av vetenskapliga studier belysa effektivitet av rökavvänjningsmetoder som används i samband med en operation. Metod. En systematisk litteraturstudie. Tre databaser: CINAHL, PubMed och The Cochrane Library användes. 10 randomiserade kontrollerade studier hittades. Dessa studier granskades kritiskt samt grupperades efter skillnader och likheter. Resultat. Det identifierades tre kategorier med hänsyn till rökavvänjningsmetod: samtalsstöd, farmakologiskt stöd och multikomponent stöd. Under varje kategori presenterades studiernas interventionseffektivitet efter deras uppföljningsintervall, vid operation, korttidseffektivitet samt långtidseffektivitet. Konklusion. Multikomponent stöd var mest effektivt under perioden vid operation. Farmakologiskt stöd (vareniklin) hade effekt först vid studiens korttids- och långtidsuppföljning. Samtalsstöd gav bäst effekt på rökavvänjningsarbetet, då effekten var signifikant märkbart både vid operationsdagen och ur långtidsperspektiv. / Background. Daily smoking is associated with an increased risk of postoperative complications. The risk can be reduced by being abstinent at least one month before surgery. Smoking cessation is a prevention work, where the nurse helps to prevent complications, and encourage lifestyle changes. Aim. The aim of this systematic literature review was, by examining scientific studies, to find and illustrate the effectiveness of smoking cessation methods for surgery patients. Method. A systematic literature review. Three computerized bases: CINAHL, PubMed and the Cochrane Library were used. 10 randomized controlled trials were found. These studies were reviewed critically and were sorted according to similarities and differences. Results. Three categories were identified according to smoking cessation method: counseling, pharmacological support and multi- component support. Under each category were presented effectiveness of interventions after their follow-up interval; during surgery, the short-term and long-term effectiveness. Conclusion. Multicomponent support was most effective during the surgery-period. Pharmacological support (varenicline) had effect only at studies short-term and long-term follow-up. Counseling gave the best effect on smoking cessation; the effect was significantly noticeable both at the day of surgery and the long-term perspective.

Bakgrund: Compassion energy kan bidra till sjuksköterskors förutsättningar att ge patienter och meningsfull vård utifrån ett medkännande förhållningssätt. Sjuksköterskors empati gentemot patienter kan innebära en risk för compassion fatigue hos sjuksköterskor, vilket kan försämra patientsäkerheten. Sjuksköterskors ansvar över den egna hälsan har en stor betydelse för att minimera sjuksköterskors avsikt att lämna arbetet samt för att skydda patienter från vårdskada. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att hitta motivation i vårdandet. Metod: Systematisk litteraturstudie enligt Evans med underlag av tio olika kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat:Resultatet bestod av två teman, erfarenheter av meningsfullhet samt erfarenheter av en trygg arbetsmiljö. Erfarenheter av meningsfullhet gav två subteman, att finna glädje och att få ge hjälp. Erfarenheter av en trygg arbetsmiljö gav två subteman, att få emotionellt stöd från kollegor och att ha möjlighet till utveckling. Slutsats:Sjuksköterskor motiverades i vårdandet genom att finna glädje då det bildades en gemenskap på arbetsplatsen samt att glädjen underlättade svåra situationer i vårdandet. Att få hjälp till en annan människa i behov av hjälp ansågs vara grunden för vårdandet. Att få emotionellt stöd från kollegor bidrog till en trygghet i vårdandet och gjorde det möjligt för sjuksköterskorna att uppnå likvärdiga mål. Att ha möjlighet till utveckling gav sjuksköterskorna en djupare förståelse och underlätta olika situationer i vårdandet. / Background: Compassion energy can contribute to nurses' conditions to provide patientswith meaningful care based on a compassionate approach. Nurses' empathy towards patients can mean a risk of compassion fatigue in nurses, which can impair patient safety. Nurses'responsibility over their own health is of great importance to minimize nurses' intention to leave work and to protect patients from care injury. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of finding motivation in caring. Method: Systematic literature study according to Evans with a basis of ten different qualitative health science articles. Result: The result consisted of two themes, experiences of meaningfulness and experience sof a safe working environment. Experiences of meaningfulness yielded two subthemes,finding joy and being able to help. Experiences of a safe working environment released two subthemes, receiving emotional support from colleagues and having the opportunity for development. Conclusion: Nurses were motivated in caring by finding joy when acommunity was formed in the workplace and that joy facilitated difficult situations in caring. Being able to give help to another person in need of help was considered the basis for caring.Receiving emotional support from colleagues contributed to a sense of security in caregivingand having the opportunity for development gave the nurses a deeper understanding and facilitated different situation in care.

Bakgrund: Allt fler ungdomar har en försämrad sömn. Sömn är en viktig faktor för välmående och hälsa. Ungdomar har större behov av sömn än barn och vuxna, men eftersom ungdomar ofta har stora variationer i sitt sömnmönster kan det leda till att rekommenderade sömntimmar inte uppnås. Det finns olika orsaker som påverkar ungdomars sömn.  Syfte: Att beskriva hur försämrad sömnkvalitet påverkar ungdomars hälsa. Metod: En systematisk integrativ litteraturstudie med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, Medline, Pubmed och Scopus. Totalt inkluderades och analyserades 14 vetenskapliga artiklar. Resultatet: Resultatet visar att försämrad sömnkvalitet hos ungdomar är en bidragande orsak till ohälsa och bristande utbildning. Ur analysen framkom två kategorier; Påverkan på välbefinnandet och Påverkan på utbildning. I kategorin Påverkan på välbefinnandet framkom fyra underkategorier: Destruktivt beteende, Trötthet, Depression och Försvårade sociala relationer. I kategorin Påverkan på utbildning framkom två underkategorier: Försvagade skolprestationer och Skapar en förskjuten dygnsrytm. Konklusion: Bristande sömnkvalitet påverkar ungdomar fysiskt, psykiskt och socialt. Det kan leda till en försämrad hälsa och skolgång. Skolsköterskan behöver ha förståelse och kunskap om ungdomars försämrade sömnkvalitet och dess effekter i det hälsofrämjande arbetet. / Background: More and more young people have impaired sleep. Sleep is an important factor for well-being and health. Young people have a greater need for sleep than children and adults, but because young people often have large variations in their sleep patterns, this can lead to the recommended hours of sleep not being achieved. There are various reasons that affect young people's sleep. Purpose: To describe how poor sleep quality affects adolescents' health. Method: An integrative literature review with an inductive approach. The data collection was carried out in the databases Cinahl, Medline, Pubmed and Scopus. A total of 14 scientific articles were included and analyzed. The result: The result shows that a poor sleep quality in adolescents´ is a contributing cause to ill health and lack of education. Two categories emerged from the analysis; Impact on well-being and Impact on education. In the category Impact on well-being, four subcategories emerged: Destructive behavior, Fatigue, Depression and Impaired social relationships. In the category Impact on education, two subcategories emerged: Weakened school performance and Craetes a shifted circadian rhythm.  Conclusion: Lack of sleep quality affects adolescents´ physically, psychologically and socially. It can lead to a deterioration in health and schooling. The school nurse needs to have understanding and knowledge of the deteriorating quality of young people and its effects in the health promotion work.

Syftet med denna studie är att undersöka hur användningen och upplevelsen av skönlitteratur i gymnasieskolans svenskämne beskrivs i tidigare forskning. Studien genomförs i form av en systematisk litteraturstudie av främst sju vetenskapliga publikationer. Utöver dessa har även tillkommande litteratur till viss del behandlats och bidragit till studien, exempelvis när det kommer till begreppsförklaringar och metodavsnitt. För att uppnå det syfte som angetts ovan har två huvudsakliga forskningsfrågor använts, varav den första frågeställningen omfattar hur skönlitteratur används i svenskämnet för att uppnå de värdegrundsmässiga förmågor avseende självinsikt och omvärldsförståelse som nämns i gymnasieskolans läro- och ämnesplaner. Den efterföljande frågeställningen belyser på vilket sätt eleverna själva upplever att de erhåller självinsikt och omvärldsförståelse vid läsning av skönlitteratur i svenskundervisningen. De resultat som framkommit efter att de sju studierna har analyserats är att den skönlitterära texten är ett naturligt inslag i svenskundervisningen. Det framgår även att kursplaner och ämneskonceptioner är faktorer som till stor del påverkar den litteratur som av läraren väljs ut för läsning samt vilka arbetsmetoder detta omfattar. Samtliga resultat påvisar i förlängningen även att ett framgångsrikt arbete med skönlitteratur måste omgärdas av förarbete, arbete under läsningens gång samt ett uppföljande arbete efter att boken har lästs ut. Tydligast i såväl bakgrund som i de resultat som presenteras i denna studie är att läsningen är beroende av den kontext den sker i, alltså tid och plats. I detta sammanhang spelar läsarens på förhand givna förutsättningar, erfarenheter och uppfattningar en stor roll och formar i stort sett hela arbetet och upplevelsen av den litteratur som för tillfället läses. Att läsandet av skönlitteratur är nödvändig för skolans värdegrundsarbete står klart och tydligt i denna studie. De forskningsresultat som ligger bakom denna text visar även att förmågan till inlevelse och empati ökar när vi läser skönlitteratur.

En psykossjukdom medför att perceptionen av världen och andra människor förändras. Patienter med en psykossjukdom upplever sig ha sämre livskvalitet och hälsa än andra individer i samhället och de upplever ofta lidande på grund av sin sjukdom. Sjuksköterskor upplever blandade känslor i samband med vård av patienter med en psykossjukdom, men deras grundläggande uppgift är trots detta att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och att lindra lidande. Syftet med denna studie är att belysa hur patienter med en psykossjukdom upplever vården på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning, ur ett patientperspektiv. Studien är en systematisk litteraturstudie och data analyserades med en induktiv latent innehållsanalys. Resultatet visade att patienternas upplevelser kan beskrivas i fyra områden: rädsla och osäkerhet påverkar interaktionen med andra; tvångsåtgärder: skrämmande men nödvändiga; självbestämmande, delaktighet och välbefinnande; samt vårdpersonalen är avgörande för patienternas upplevelser. I studien diskuteras rädsla och osäkerhet; att vårdpersonalen och upplevelserna påverkar attityden till behandlingen; vårdpersonalens betydelsefulla roll när patienten har svåra symtom; individualiserad vård och god kommunikation bidrar till ökat välbefinnande samt att mer kompetens hos vårdpersonal kan minska bruket av tvångsåtgärder. Studiens slutsats är att sjuksköterskor har en central roll i patienternas upplevelse av vården. De har ansvar för att interaktionen med patienten och relationsbyggande fortlöper samt att användandet av tvångsinsatser motiveras och enbart sker när det är absolut nödvändigt, annars finns risk att behandlingsresultat och följsamhet av behandling efter utskrivning påverkas negativt. / A psychosis means that the perception of the world and other people change. Patients with a psychotic disorder perceive themselves as having poorer quality of life and health than other individuals in the community and they often experience suffering because of their illness. Nurses experience mixed feelings while caring for patients with a psychotic disorder, but in spite of this a nurse’s fundamental duty is to promote health, prevent disease, restore health and to alleviate suffering. The purpose of this study is to highlight how patients with a psychotic disorder experience health care in a psychiatric inpatient ward, from a patient perspective. The study is a systematic literature review and data were analyzed using an inductive latent content analysis. The results showed that patients 'experiences involved four areas: fear and insecurity affects the interaction with others; coercive measures: scary but necessary; autonomy, participation and welfare, and nursing staff is crucial for patients' experiences. In the study, several areas were discussed about the patient's experiences: fear and insecurity; that care staff and experiences affect the attitude to treatment; healthcare personnel's important role when the patient experience severe symptoms; individualized care and good communication contribute to increased well-being, and that more skills in healthcare professionals can reduce the use of coercive measures. The study's conclusion is that nurses have a central role in the patients' experience of the health care. They are responsible for the interaction with the patient and for keeping the building of the nurse-patient relationship in progress. They are also responsible so that the use of coercive action is justified and only occurs when it is absolutely necessary, otherwise there is a risk that the treatment results and adherence to treatment after discharge are adversely affected.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att redogöra för relationen mellan brister i exekutiva funktioner och ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn i förskoleåldern. Resultatet indikerar en stark relation främst mellan inhibering och ADHD, men även att barn med ADHD överlag har större svårigheter med exekutiva funktioner än andra barn. Resultatet indikerar även att tidiga insatser kan vara gynnsamma för att minska ADHD-symptom. Skattningar och test har i några studier visat olika resultat, och därför rekommenderar studierna mixed method för att få en så rik bild som möjligt. Resultatet är analyserat genom relational developmental system theory. Olika länder och olika forskningsfält har inte skilt sig åt utan samtliga har kommit fram till likvärdiga resultat. Jag menar att det är viktigt att denna kunskap lyfts fram då förskolan enligt skollagen (SFS 2012:109) ska utforma verksamheten så att barn som behöver särskilt stöd ska få den hjälp de behöver. För att kunna göra det på bästa sätt tror jag att kunskap kring relationen mellan bristande exekutiva funktioner och ADHD är väsentlig.

Bakgrund: Operationssjukvården kännetecknas av en högteknologisk arbetsmiljö där operationssjuksköterskan har ett stort ansvar för patienten. Fokus är att se och skydda hela patienten för att förebygga vårdlidande till följd av vårdskada. Genom att ha ett vakande öga på omgivningen kan olika riskfaktorer förebyggas. Det finns omfattande forskning som berör området, men det är sparsamt studerat utifrån operationssjuksköterskans erfarenheter och hur hen anser att olika faktorer pre- och intraoperativt kan påverka patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att utifrån operationssjuksköterskans erfarenheter synliggöra  faktorer som påverkar patientsäkerheten pre- och intraoperativt. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). För att få en djupare tolkning och förståelse av valt problemområde användes en induktiv och kvalitativ ansats. I analysen ingick tolv stycken vetenskapliga artiklar som sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet visade att det fanns många faktorer som spelade en betydande roll för patientsäkerheten, både pre- och intraoperativt. Fyra huvudkategorier framkom i resultatet; arbetsmiljöns betydelse, teamets betydelse, planering och förberedelse och yrkesspecifik kompetens. Slutsats: Att arbeta som operationssjuksköterska innebar att ha fullt fokus på både patienten och omgivningen för att på så vis förebygga riskfaktorer. Det fanns flera faktorer som påverkade patientsäkerheten pre- och intraoperativt, både positiva och negativa. En faktor var att arbetsmiljön speglades av hög arbetsbelastning och stress vilket var ett stort bekymmer. En annan faktor visade att samarbetet inom operationsteamet påverkades av hur vi bemöter varandra. Genom att bemöta varandra med respekt främjades ett gott samarbete och därmed en säkrare vård. / Background: The surgical care is characterized by a hich-tech work environment where the operating theatre nurse has a great responsibility for the patient. The focus is on seeing and protecting the entire patient in order to prevent suffering of the patient as a result of adverse event. By keeping a watchful eye on the environment various risk factors can be prevented. There is a lot of research that concerns the area, but it is very sparingly studied on the basis of the operating theatre nurse experiences and how they consider that different factors pre- and intraoperatively affect patient safety. Purpose: The purpose was to make visible factors that affect patient safety pre- and intraoperatively, based on operating theatre nurse experiences. Method: A systematic literature review was conducted in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016). In order to get a deeper interpretation and understanding of the chosen problem area, an inductive and qualitative approach was used. The analysis included twelve scientific articles that were compiled into a result. Result: The result showed that there were many different factors that played a considerable role in patient safety, both pre- and intraoperatively. Four main categories emerged from the result; the importance of the working environment, the importance of the team, planning and preparation and professional-specific skills. Conclusion: Working as an operating theatre nurse meant having full focus on both the patient and the environment in order to prevent risk factors. There were several factors that affect patient safety pre- and intraoperatively, both positive and negative. One factor was that the working environment was characterised by high workload and stress, wich was a major concern. Another factor showed that the cooperation within the operation team was influenced by how we respond to each other. By responding to each other with respect, good cooperation and thus a safer care was promoted.