<p><strong>Bakgrund:</strong> Hjärtsvikt har dålig prognos och drabbar ett stort antal människor i Sverige. De som drabbas upplever många problematiska symtom och medicineringen har många biverkningar som kan vara svåra att leva med. Obehagliga känslor kan förvärra symtom hos personer med hjärtsvikt. Sjuksköteskan bör kunna identifiera känslor och förstå varför dessa uppstår hos personer med hjärtsvikt för att bättre kunna vårda dessa. <strong>Syfte:</strong> Syftet är att beskriva hur personer som lever med hjärtsvikt beskriver sina känslor. <strong>Metod:</strong> Elva vårdvetenskapliga artiklar analyserades med inspiration från Evans metod för systematiska litteraturstudier. Nyckelfynd sammanfördes och bildade två huvudteman och nio subteman. <strong>Resultat:</strong> Resultatet indikerade att de finns många känslor associerade med hjärtsvikt. De delades in i positiva och negativa känslor. Känslor som riktar sig utåt, känslor som framkallas av hot, känslor av skuld, känslor av saknad, känslor inför det okända, känslor kring beroende, känslor kring uppskattning av livet, känslor kring säkerhet och positiva känslor om framtiden framkom som subteman. <strong>Slutsats:</strong> Denna uppsats berikar bilden av känslorna hos personer med hjärtsvikt. Sjuksköterskor bör använda denna kunskap för att på ett bättre sätt främja hälsa. Det framkom slutligen att det behövs mer forskning kring genus och känslor.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Hjärtsvikt, kvalitativ litteraturstudie, känslor, negativa, positiva</p> / <p><strong>Background:</strong> A major number of people in Sweden suffer from heart failure and often succumb to the poor prognosis associated with the disease. Experiences among the affected include the various negative symptoms that heart failure generates as well as side effects from medical treatment. Such side effects may be difficult to deal with. Unpleasant emotions can worsen symptoms in people that have heart failure. Nurses should be able to identify these emotions and understand why they emerge in people that have heart failure as a means to better care for them. <strong>Aim:</strong> The aim is to describe how people living with heart failure describe their emotions. <strong>Method:</strong> Eleven scientific nursing articles were analyzed using Evans systematic method for reviewing literature as inspiration. Key findings were brought together and formed two major themes and nine sub-themes. <strong>Result:</strong> The result indicated numerous emotions associated with heart failure. They were divided into positive and negative emotions. Emotions that are extrovert, emotions caused by threat, emotions of guilt, emotions of loss, emotions facing the unknown, emotions encompassing dependency, emotions encompassing appreciation of life, emotions encompassing security and positive emotions concerning ones future appeared as sub-themes. <strong>Conclusion:</strong> This body of work provides a better picture of the emotional outcomes associated with heart failure. Nurses should use this knowledge to better promote health. Finally it emerged that more research concerning gender and emotion are needed.</p><p><strong>Keywords:</strong> Emotions, heart failure, negative, positive, qualitative literature review</p>

<p>Att vara aktiv och klara av att utföra sitt arbete har en central betydelse för en individs hälsa och välbefinnande. Begreppet arbetsförmåga är ett komplext begrepp som beskrivs som flerdimensionellt. Vid bedömning av arbetsförmåga är det viktigt att bedömaren använder sig av tillförlitliga metoder som syftar till att hjälpa individen med sin fortsatta rehabilitering. Syftet med studien är att kartlägga olika bedömningsinstrument som mäter arbetsförmåga i olika avseenden. Bland annat vilket syfte instrumentet har, vilken datainsamlingsmetod instrumentet använder samt vilka psykometriska egenskaper som har prövats för instrumentet. För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturstudie med sökning i följande databaser: PubMed, CINAHL, Scopus och OT-seeker vilket resulterade i tio artiklar. En manuell sökning utfördes för att komplettera den initiala sökningen vilket resulterade i ytterligare sex artiklar. Resultatet visar att sju instrument kunde identifieras som på olika sätt mäter en individs arbetsförmåga. Majoriteten av dem har ett tydligt syfte samt är förankrade i en teoretisk grund och är prövade utifrån olika psykometriska egenskaper. Författarna har konstaterat att begreppet arbetsförmåga saknar enhetlig definition och är ett komplext begrepp. I diskussionen föreslås en samverkan av olika instrument som framkommit i studien för att tydliggöra och bistå bedömningen av en individs arbetsförmåga.</p> / <p>Being active and able to perform one’s work is of central importance to an individual’s health and wellbeing. Work capacity is a complex concept that is described as multidimensional. When assessing an individual’s work capacity, it is of great importance to use reliable methods designed to help the individual with his continuing rehabilitation. The purpose of this study was to identify existing assessment instruments for measuring work capacity in different ways, considering for example: the purpose of the instrument, the method for data collection, and the psychometric properties tested for the instrument. A systematic literature review was performed by searching the following databases; PubMed, CINAHL, Scopus, and OT-seeker.  The search resulted in ten articles. A complementary manual search was conducted, producing six additional articles. The contents of the 16 articles identified seven instruments, all of which measured an individual's work capacity in different ways. The majority of the instruments had a clear purpose, were anchored in a theoretical basis, and were tested on different psychometric properties. The authors found that the concept of work capacity has no single definition and is a complex concept. The discussion suggests the combined use of various instruments that emerged in the study to clarify and assist in the assessment of an individual’s work capacity.</p>

Bakgrund: Hjärtsvikt har dålig prognos och drabbar ett stort antal människor i Sverige. De som drabbas upplever många problematiska symtom och medicineringen har många biverkningar som kan vara svåra att leva med. Obehagliga känslor kan förvärra symtom hos personer med hjärtsvikt. Sjuksköteskan bör kunna identifiera känslor och förstå varför dessa uppstår hos personer med hjärtsvikt för att bättre kunna vårda dessa. Syfte: Syftet är att beskriva hur personer som lever med hjärtsvikt beskriver sina känslor. Metod: Elva vårdvetenskapliga artiklar analyserades med inspiration från Evans metod för systematiska litteraturstudier. Nyckelfynd sammanfördes och bildade två huvudteman och nio subteman. Resultat: Resultatet indikerade att de finns många känslor associerade med hjärtsvikt. De delades in i positiva och negativa känslor. Känslor som riktar sig utåt, känslor som framkallas av hot, känslor av skuld, känslor av saknad, känslor inför det okända, känslor kring beroende, känslor kring uppskattning av livet, känslor kring säkerhet och positiva känslor om framtiden framkom som subteman. Slutsats: Denna uppsats berikar bilden av känslorna hos personer med hjärtsvikt. Sjuksköterskor bör använda denna kunskap för att på ett bättre sätt främja hälsa. Det framkom slutligen att det behövs mer forskning kring genus och känslor. Nyckelord: Hjärtsvikt, kvalitativ litteraturstudie, känslor, negativa, positiva / Background: A major number of people in Sweden suffer from heart failure and often succumb to the poor prognosis associated with the disease. Experiences among the affected include the various negative symptoms that heart failure generates as well as side effects from medical treatment. Such side effects may be difficult to deal with. Unpleasant emotions can worsen symptoms in people that have heart failure. Nurses should be able to identify these emotions and understand why they emerge in people that have heart failure as a means to better care for them. Aim: The aim is to describe how people living with heart failure describe their emotions. Method: Eleven scientific nursing articles were analyzed using Evans systematic method for reviewing literature as inspiration. Key findings were brought together and formed two major themes and nine sub-themes. Result: The result indicated numerous emotions associated with heart failure. They were divided into positive and negative emotions. Emotions that are extrovert, emotions caused by threat, emotions of guilt, emotions of loss, emotions facing the unknown, emotions encompassing dependency, emotions encompassing appreciation of life, emotions encompassing security and positive emotions concerning ones future appeared as sub-themes. Conclusion: This body of work provides a better picture of the emotional outcomes associated with heart failure. Nurses should use this knowledge to better promote health. Finally it emerged that more research concerning gender and emotion are needed. Keywords: Emotions, heart failure, negative, positive, qualitative literature review

Bakgrund: Postpartum depression har länge förknippats med moderskap, men drygt 10 % av papporna drabbas också av depression efter barnets födelse. Syfte. Belysa begreppet postpartum depression hos fäder. Metod: Systematisk litteraturstudie som bearbetat och analyserat kvantitativ samt kvalitativ forskning genom en innehållsanalys. Resultat: Orsakerna till postpartum depression hos fäder var främst psykologiska och sociala faktorer där mammans eventuella depression, pappans arbetslöshet och en ansträngd ekonomi samt pappans upplevelse av bristande socialt stöd utgjorde de viktigaste orsakerna. Depressionen påverkade pappans anknytning till barnet, hela familjen och föräldraskapet samt barnets emotionella, kognitiva och sociala utveckling negativt. Slutsats: Postpartum depression hos pappan orsakas av sociodemografiska, psykiska och sociala faktorer. Depressionen påverkar familjen, parrelationen, föräldraskapet samt barnets kognitiva och sociala utveckling negativt. Den kunskap litteraturstudien bidrar till ger ökade möjligheter att uppmärksamma postpartum depression hos pappan, stödja familjen samt bidra till en fördelaktig utveckling för barnet. Framtida forskning bör ske med syfte att hitta lämpliga metoder och bedömningsinstrument utformade för att identifiera pappor med risk att utveckla en depression. / Background: Postpartum depression have for a long time been associated with motherhood, but more than 10 % of fathers also get a depression after their child's birth. Aim: Elucidate the concept of paternal postpartum depression. Method: A systematic literature study who processed both quantitative and qualitative research, analyzed with a content analysis. Results: The causes of paternal postpartum depression where mostly psychological and social factors were the mother´s depression, the father’s unemployment and a strained economy together with the father´s experience of lack of social support seemed to be the most important risk factors. Paternal postpartum depression affected the father’s attachment to his child, family, parenthood and the child's emotional, cognitive and social development negatively. Conclusion: Paternal postpartum depressions are caused of socio-demographic, psychological and social factors. The depression affects the whole family, partners, parenting and the child's cognitive and social development negatively. The literature study increases the knowledge and opportunities to identify postpartum depression in fathers, support the family and to contribute to a favorable development for the child. Future research should be done in order to find appropriate methods and assessment instruments designed to find the fathers at risk for developing depression.

Att vara aktiv och klara av att utföra sitt arbete har en central betydelse för en individs hälsa och välbefinnande. Begreppet arbetsförmåga är ett komplext begrepp som beskrivs som flerdimensionellt. Vid bedömning av arbetsförmåga är det viktigt att bedömaren använder sig av tillförlitliga metoder som syftar till att hjälpa individen med sin fortsatta rehabilitering. Syftet med studien är att kartlägga olika bedömningsinstrument som mäter arbetsförmåga i olika avseenden. Bland annat vilket syfte instrumentet har, vilken datainsamlingsmetod instrumentet använder samt vilka psykometriska egenskaper som har prövats för instrumentet. För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturstudie med sökning i följande databaser: PubMed, CINAHL, Scopus och OT-seeker vilket resulterade i tio artiklar. En manuell sökning utfördes för att komplettera den initiala sökningen vilket resulterade i ytterligare sex artiklar. Resultatet visar att sju instrument kunde identifieras som på olika sätt mäter en individs arbetsförmåga. Majoriteten av dem har ett tydligt syfte samt är förankrade i en teoretisk grund och är prövade utifrån olika psykometriska egenskaper. Författarna har konstaterat att begreppet arbetsförmåga saknar enhetlig definition och är ett komplext begrepp. I diskussionen föreslås en samverkan av olika instrument som framkommit i studien för att tydliggöra och bistå bedömningen av en individs arbetsförmåga. / Being active and able to perform one’s work is of central importance to an individual’s health and wellbeing. Work capacity is a complex concept that is described as multidimensional. When assessing an individual’s work capacity, it is of great importance to use reliable methods designed to help the individual with his continuing rehabilitation. The purpose of this study was to identify existing assessment instruments for measuring work capacity in different ways, considering for example: the purpose of the instrument, the method for data collection, and the psychometric properties tested for the instrument. A systematic literature review was performed by searching the following databases; PubMed, CINAHL, Scopus, and OT-seeker.  The search resulted in ten articles. A complementary manual search was conducted, producing six additional articles. The contents of the 16 articles identified seven instruments, all of which measured an individual's work capacity in different ways. The majority of the instruments had a clear purpose, were anchored in a theoretical basis, and were tested on different psychometric properties. The authors found that the concept of work capacity has no single definition and is a complex concept. The discussion suggests the combined use of various instruments that emerged in the study to clarify and assist in the assessment of an individual’s work capacity.

Bakgrund: Smittsamma sjukdomar är ett ökande problem för världen med ständig utveckling av bland annat antibiotikaresistenta bakterier, vilket kan göra att patienter med smittsam sjukdom blir komplicerade att vårda. För att minska smittspridning vårdas patienter i isolering, vilket kan medföra negativa upplevelser. Problem: När patienter vårdas i isolering blir de begränsade i sin livssituation. Deras möjlighet till att socialisera och interagera med andra människor försvåras, vilket kan ge upphov till ohälsa och eventuellt lidande. Isoleringsvård innebär även tillämpning av skydds- och försiktighetsåtgärder som orsakar ökad arbetsbelastning för sjukvårdspersonal, vilket kan leda till sämre omvårdnadskvalitet för patienter som vårdas i isolering. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes, där tio analyserade vetenskapliga artiklar användes i resultatet. Resultat: Det framkom både negativa och positiva upplevelser hos patienter som vårdas i isolering. Dessa delades in i två övergripande teman; Vårdas i ensamhet med tre tillhörande subteman och Behov av att förstå med två tillhörande subteman. Slutsats: Sjukvårdspersonal behöver anpassa den vård som ges med hänsyn till patienters omvårdnadsbehov. Genom att sjukvårdspersonal får utökade kunskaper om patienters positiva och negativa upplevelser av isoleringsvård kan sjukvårdspersonal anpassa vårdandet. / Background: Communicable diseases is an increasing problem world-wide due to the ongoing increase of antibiotic-resistant bacteria, which makes the diseases hard to treat. Patients are forcibly being treated in isolation due to the risk of spreading the infection to other people, this can cause negative experiences for these patients. Problem: Patients who are being treated in isolation are forced into a limited situation in their lives. Their possibilities of socializing and interacting with other people are reduced which could cause unhealthiness and suffering. Isolation care means that healthcare professionals have to apply precautionary methods with protective equipment when treating these patients. This could cause an increased workload for healthcare professionals and lead to poor quality of care for patients in isolation. Aim: To describe patients’ experience of isolation care due to communicable diseases. Method: A systematic review with a descriptive synthesis, and ten articles were analyzed for the result. Result: Both negative and positive experiences were identified of patient treated in isolation. These experiences were divided into two major themes; To receive care in loneliness with three included sub-themes and The need to understand with two included sub-themes. Conclusion: Healthcare professionals have to adapt the care to the needs of the unique patient. If healthcare professionals had more knowledge of caring for patients in isolation some of the negative experiences could be eliminated and lead to better quality of care.

Bakgrund: Att leva med njursvikt kan innebära att patienterna upplever utmaningar, exempelvis angående att följa en viss diet och hantering av känslor som uppkommer på grund av detta. Detta påverkar även sjuksköterskor och anhöriga. Problem: Sjuksköterskor och anhöriga anser att vården av patienter med njursvikt kan underlättas om de blir välinformerade. Det framkommer dock att informationen inte alltid individanpassas efter patientens behov. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att följa diet- och vätskerestriktioner vid njursvikt. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes, baserat på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman framkom efter analysen, utmaningar till förändring samt att uppnå acceptans. Att få information från vårdpersonal är en framträdande del i patienternas liv när det kommer till deras restriktioner och kan innebära svårigheter om den inte individanpassas. En del patienter hade svårt att följa restriktionerna vilket kunde bero på förlusten av sitt tidigare liv och vanor. Stöd från anhöriga kunde hjälpa patienterna att lättare följa restriktionerna genom exempelvis påminnelser och råd. Andra lyckades acceptera dem genom att bland annat använda sig av egna strategier och rutiner. Slutsats: Det finns många utmaningar i att följa restriktioner vid njursvikt. Det är då viktigt att patienterna erhåller stöd från exempelvis sjuksköterskor och anhöriga. / Background: Living with kidney failure can create challenges for the patient’s, such as following a certain diet and as a cause of this also management of feelings. This also affects nurses and relatives. Problem: Nurses and relatives believe that the care of patients with kidney failure may be facilitated if they are well informed. However, it appears that the information is not always individualized according to the patients need. Aim: To describe patients’ experiences of following diet and fluid restrictions while having a kidney disease. Method: A qualitative literature review with descriptive synthesis, based on 10 qualitative and scientific articles. Results: Two themes arose from the analysis, “challenges to change” and “to reach acceptance”. To receive information from medical staff is a prominent part of the patients’ life when it comes to their restrictions and if it’s not individualized it can cause difficulties. Some patients had difficulties in following the restrictions, which could be due to the loss of their previous lives and habits. Support from relatives could help the patients to follow the restrictions, for example through reminders and advices. Others managed to accept them by using their own strategies and routines. Conclusion: There are many challenges to following restrictions when having a kidney disease. It is important that patients receive support from, for example, nurses and relatives.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att de personliga attributen och sociala förmågor hos en människa utgör grunden för medlidande. Medlidande handlar om att vårdaren har modet att själv offra någonting för att kunna ta hand om den lidande personen. Compassion energy ger mening i att vårda andra och uppstår när sjuksköterskan möter patienten på ett omsorgsfullt sätt med intentionen att lindra lidande. Upplever sjuksköterskan mycket medlidande till patienten kan compassion fatigue uppstå, som är en bristande förmåga att vårda andra. Syfte: Att redogöra för sjuksköterskors upplevelser av medlidande i vårdandet av patienter i livets slutskede. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturstudie med tillämpning av beskrivande syntes av 10 artiklar. Resultat: Två teman identifierades; Att utmanas i vårdandet som sjuksköterska samt Att sjuksköterska och patient skapar en relation, med sammanlagt fyra tillhörande subteman. Slutsats: Sjuksköterskor upplever både positiva och negativa upplevelser av medlidande, när de vårdar patienter i livets slutskede. Sjuksköterskors upplevelser både överensstämmer och avviker med patient- och anhörigas upplevelser. En del upplevelser går emot, samtidigt som andra upplevelser speglar det lagar, styrdokument och vårdvetenskaplig forskning redogör för som god vård. De negativa upplevelserna går att se som bidragande faktorer till lidande och compassion fatigue medan de positiva upplevelserna var bidragande för vårdgemenskap och compassion energy.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter dagligen anhöriga till patienter i livets slutskede. Bemötandet är centralt i omvårdnaden och påverkar vårdupplevelsen. Varje person ska bemötas som en individ vilket kan vara utmanande. Eftersom sjuksköterskor ses som omvårdnadsexperter är det väsentligt att lyfta sjuksköterskors erfarenhet av att bemöta anhöriga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga till patienter i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes och analys utifrån kvalitativ ansats. Resultat: Två teman. I temat Skapandet av en god relation hittades subteman: ”Att erbjuda stöd och involvering i vårdandet” samt ”Att ha en god kommunikation”. Finnas som psykologiskt stöd, att se varje individ och förbereda anhöriga för dödsfallet belystes. Kommunikation beskrevs central. Bristande kommunikation kunde leda till obehagliga situationer. I temat Professionella utmaningar framkom subteman: ”Att involveras känslomässigt” samt ”Att känna sig otillräcklig”. Det var psykiskt påfrestande att vårda palliativt, erfarenheten ledde till personlig och professionell utveckling. Sjuksköterskorna uttryckte utmaning att hantera sörjande anhöriga och behov av utbildning. Slutsats: Anhöriga involverades i vården och sjuksköterskorna belyste vikten av pålitlighet och kommunikation. Sjuksköterskorna blev ibland konfliktlösare. Maktlöshet, frustration och sorg beskrevs men att vårda palliativt var ett privilegium. / Background: Nurses meet relatives of patients in end-of-life care daily. The treatment’s central to nursing and affects the care-experience. Each person must be treated as an individual, which can be challenging. Since nurses are nursing experts, it’s essential to highlight nurses’ experience with relatives. Aim: To describe nurses' experiences of treating relatives of patients in end-of-life care. Method: A systematic literature study with a descriptive data synthesis. Result: The theme Creating a good relationship, found two sub-themes: “Offering support and involvement in care” and “The importance of communication”. Being a psychological support, seeing every individual and preparing relatives for the coming death was highlighted. Communication was described centrally as lack of communication could lead to unpleasant situations. The theme Professional challenges emerged two sub-themes: “Being emotionally involved” and “Feeling inadequate”. It was psychologically stressful to work in palliative care, but the experience led to personal and professional development. It was challenging to handle grieving relatives and nurses needed further education. Conclusion: The nurses involved relatives in the care and highlighted the importance of reliability and straightforward communication. Powerlessness, frustration and grief was described but also a privilege to provide palliative care.

Bakgrund: I världen insjuknar cirka 10 miljoner människor årligen i demenssjukdom. Demenssjukdom orsakar en gradvis försämring av den kognitiva förmågan och medför behov som kan vara svåra att möta. Personcentrerad vård syftar till att göra personen delaktig i vårdandet och det innebär att ta del av personens livsberättelse, intressen och värderingar. Inom demensvården bör utgångspunkten vara personcentrerad och enligt lag har vårdpersonal en skyldighet att vård ska ges med respekt för människors lika värde. Personer med demenssjukdom och anhöriga beskriver betydelsen av personcentrerad vård och omständigheter som försvårar tillämpningen av personcentrerad vård som arbetssätt. Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter av personcentrerad vård i vårdandet av personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Två teman och fem underteman framkom. Tema: Betydelsen av att lära känna personen bakom sjukdomen med undertema: att skapa en relation, att ta del av livsberättelsen och att se individen. Tema: Omständigheter som försvårar personcentrerad vård med undertema: att sakna möjligheter och att sakna kunskap. Slutsats: Vårdpersonalen beskrev betydelsen av att lära känna personen bakom sjukdomen genom att tillämpa personcentrerad vård som arbetssätt. De beskrev även försvårande omständigheter som påverkar tillämpningen av personcentrerad vård i vårdandet av personer med demenssjukdom. / Background: Every year becomes around 10 million people in the world affected by dementia. Dementia causes a gradual deterioration of cognitive ability which causes needs that can be difficult to meet. Person-centered care aims to make the person involved and that means taking part of the person's life story, interests, and values. The starting point in dementia care should be person-centered. According to law, healthcare personnel have an obligation that care should be given with respect for people's equal value. People with dementia and relatives describe the importance of person-centered care and circumstances that make the application of person-centered care more difficult. Aim: To describe the experiences of caregivers in person-centered care in the care of people with dementia. Method: A systematic literature study with a qualitative approach. Results: Two themes and five subthemes emerged. Theme: The importance of getting to know the person behind the disease with subthemes: to create a relationship, to share the life story and to see the individual. Theme: Circumstances that make it more difficult for person-centered care with subthemes: to lack opportunities and to lack knowledge. Conclusion: Caregivers described that person-centered care is important for getting to know the person behind the disease by applying person-centered care as a way of working. They also described aggravating circumstances that affect the application of person-centered care of people with dementia.