<p>Idag har det blivit allt vanligare att använda IT-stöd inom olika organisationer, såsom inom sjukvården. Det har visat sig att långt ifrån alla dessa IT-stöd är välanpassade till användare, på grund av ett dåligt utformat användarvänligt gränssnitt. Genom att tillämpa användarcentrerad systemdesign i de IT-system som utvecklas, kan systemen blir mer användbara.</p><p>Syfte med denna studie är att utveckla en ny användarcentrerad gränssnittdesign för operationsberättelsen i sjukvården. Studien har genomförts via en fallstudie med verkliga användare. Resultatet av gränssnittsdesignen visar bl a på att gränssnittet på prototypen är enklare och tydligare i strukturen.</p>

Syftet med arbetet har varit att undersöka om en viss arkitektur kan användas för att underlätta utvecklingen av ett Back Office-system till ett befintligt och komplext verksamhetssystem. För att gränsa av arbetet och hitta de delar som var intressanta att fokusera på genomfördes intervjuer med tre olika personer som hade olika syn på ett Back Office-system genom sin yrkesroll. Intervjuerna resulterade i ett antal önskemål för vad man ville uppnå med ett Back Office-system. Arbetet resulterade i en arkitektur som kan användas för att underlätta utvecklingen av ett Back Office-system till det befintliga verksamhetssystemet samt till verksamhetssystemet självt. Arkitekturen har utvärderats genom att man först ställde en mängd krav på den och sedan studerade hur den klarade av en mängd nya krav som delvis var relaterade till de gamla kraven. Alla tester som gjorts visar på att arkitekturen är väl designad och lätt att underhålla samt att den kommer underlätta den fortsatta utvecklingen av verksamhetssystemet och dess Back Office-system. / The purpose of this thesis has been to evaluate if an architecture could ease the development of a back office system for a present and complex business management system. To find the most valuable parts of the system three interviews was conducted. Three different people with different interests in the system were interviewed. The result was a couple of requirements for the back office system. The work resulted in an architecture that can ease the development of the back office system and for the business management system itself. The architecture was developed with a first set of requirements that originated from the interviews. Then the architecture was presented with a new set of requirements, also originated from the interviews, and the process of adapting the architecture to the new set of requirements was studied to see if the architecture will be easy to maintain. All conducted test shows that the architecture is well designed and easy to maintain. They also show that the architecture will ease further development of the business management system and its back office system.

Idag har det blivit allt vanligare att använda IT-stöd inom olika organisationer, såsom inom sjukvården. Det har visat sig att långt ifrån alla dessa IT-stöd är välanpassade till användare, på grund av ett dåligt utformat användarvänligt gränssnitt. Genom att tillämpa användarcentrerad systemdesign i de IT-system som utvecklas, kan systemen blir mer användbara. Syfte med denna studie är att utveckla en ny användarcentrerad gränssnittdesign för operationsberättelsen i sjukvården. Studien har genomförts via en fallstudie med verkliga användare. Resultatet av gränssnittsdesignen visar bl a på att gränssnittet på prototypen är enklare och tydligare i strukturen.

We live in a stressful world and a demanding society where the ability to quickly adapt is one of the most important and most difficult challenges of today. A fairly new phenomenon called intranets has evolved to meet this challenge, however many examples of corporative intranets are stories about failures and systems with poor usability. This study focuses on how the user oriented approach to systems design affected upon a system development process of an Intranet, solely developed within a company, and how it impacts on the intranets popularity among the employees in the company. The study starts not from the literature but from a survey, which is based upon the Delphi method. Which results were used for further in-depth research about the subject, by interviewing three representatives from the company. Previous research was however called upon to create a framework for the analysis. The result showed that the company early on involved its employees in the development cycle, and allowed them to give input about functionality that they wanted the intranet to support. The conclusion is that the intranets popularity probably is based upon the functionality that the intranet itself provides, and its capability to provide good information retrieval instruments. The system development process could however have affected the popularity. The process was characterized by an early involvement and the information provided throughout the process, and by the company’s gamble to close down its business for one week, focusing only on creating a technical requirements document.

Användningen av smartphones idag har blivit en självklarhet. Med dagens teknologi har man större användningsområden med telefonerna vilket har lett till att alltfler använder mobiler för att surfa med på webben. Dessvärre har formgivningen av webbsidor inte skett med samma fart som den teknologiska utvecklingen. Detta har lett till ett behov av att anpassa webbsidor till mobilt bruk.Studien syftar till att belysa hur användningen av smartphones för mobilt bruk ser ut för tillfället. Studien har utifrån ett designperspektiv undersökt hur interaktionen med användarna ser ut idag. Studien behandlar inte problemet på en större skala och är fokus är lagd på att testa problemfrågan på högskolans hemsida. Avgränsning görs till att undersöka interaktionen mellan användaren och hemsidan och inga andra aspekter finns presenterade. Tillvägagångssättet som används under studien är att under kontrollerade förhållanden skapa situationer där noga utvalda testpersoner, med hjälp av smartphones, interagerar med hemsidan genom att genomföra ett flertal uppgifter. Det var genom observation och intervjuer som data samlades in, som senare använts för att generera resultatet.Resultatet av studien reflekterar forskarnas egna observationer i samverkan med undersökningarna som gjordes. De designprinciperna som tas fram kan därmed användas som en riktlinje vid skapande av användarvänliga hemsidor vid mobilt bruk. Konkret kan resultaten sammanfattas till att interaktionen på högskolans hemsida vid mobilt bruk inte är optimala i dagens läge. Det befintliga gränssnittet är bristfälligt vid mobilt bruk och en ombyggnad av hemsidan utifrån teorin skulle kunna bidra till bättre interaktion med användarna. Studiens resultat är inga fasta regler för hur ett arbete med att anpassa en webbsida för mobilt bruk ska se ut utan snarare riktlinjer för vilka designprinciper som kan följas för att förbättra sina chanser till att skapa god interaktion med användarna. Resultaten av studien är följaktligen generella. / Program: Systemvetarutbildningen

Idag har teknologin för mobila plattformar utvecklas i en rusande fart. Detta har letttill att även användningen av smartphone och surfplattor expanderats. Detta har i sintur lett till att allt fler användare interagerar med smartphone och surfplattor för attförenkla sin vardag. Designen av de mobila användargränssnitten har emellertid inteutvecklats i samma fart som själva tillverkningen av dessa mobila enheter. Det har letttill ett behov av att anpassa sin design i mobila enheter utifrån ett användarvänligtperspektiv. (Boda, Brohult, Morner, Nilsson, Pixell, 2009)Befintliga gränssnitt anses vara bristfälliga för olika typer av användargrupper samtsakna nödvändig feedback. Denna studie kommer därför att bidra till en förbättradformgivning av mobila plattformar. Studien har lagt användarna ochdesignprinciperna i centrum när den kvalitativa undersökningen har gjorts. Resultatetav studien kommer inte att beskriva hur fasta regler för designprinciper kommer att seut, utan den kommer att framställa en designanalys på de principer kan användas somriktlinjer när gränssnitt för mobila plattformar utformas.Studien syftar till att klarlägga hur designprinciper bör se ut för en mobil enhet.Denna studie behandlar inte problemet på en stor skala utan avgränsningar är gjordaoch fokus är lagt på test av användarvänlig design av reseplanerare samt hurinteraktion mellan plattform och användare ser ut i dagsläget.Studien börjar med att sammanställa en teoretisk bakgrundsbeskrivning av olikaproblem och begrepp som finns i dagens mobila plattforms utveckling. Därefter följerett fiktivt scenario kring hur det skulle kunna se ut när en användare interagerar meden mobil plattform. Det kommer även att användas en kvalitativ metod för insamlingav information samt ske en analys mellan teori och empiri. Slutligen följer endiskussion kring användarvänliga designprinciper av mobila gränssnitt. Studien haravgränsats till designprinciper och interaktion mellan användare och mobilt gränssnitt. / Program: Systemvetarutbildningen

På sektionen Flygsystem/Teknik på Saab Aerotech har man gedigen erfarenhet av att ta fram underhållsinstruktioner för försvarsmaktens flygande system. En mängd olika typer av underhållsinstruktioner produceras inom avdelningen. Volymen på instruktionerna är stor och revisionsfrekvensen på olika delar varierar mellan 20 gånger per år till en gång var 18:de månad. Gemensamt för alla är att de presenteras och distribueras i tryckformat. Försvarsmakten har börjat digitalisera distributionen, men då instruktionen ska användas skrivs den ut på papper. Nu finns tekniken för att göra underhållsinstruktionerna mer intelligenta ur användarens perspektiv. Alltså att ge användaren ett effektivare och bättre verktyg. För sektionen är det mycket viktigt, inte minst ur affärssynpunkt, att följa med i teknikutvecklingen. Det är också viktigt att erbjuda kunden en produkt där all information som kan behövas finns samlad på ett smidigare sätt än i dagens system. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur en publikation kan utvecklas och förbättras genom att utnyttja interaktivitet och multimedia; beskriva vilka krav produktionen av en sådan publikation ställer på hårdvara, mjukvara och personalkompetens; samt slutligen ta fram en prototyppublikation för handdator. Idéer om hur prototypen skulle kunna se ut utvecklades genom en användarcentrerad metod. Både slutanvändarna av publikationen samt producenterna av den analyserades liksom de bägge gruppernas uppgifter. Dessa idéer renodlades och prototypen utvecklades. Resultatet är en prototyp för hur en digital publikation kan se ut samt en beskrivning av vilka möjliga fördelar den ger användarna. Resultaten av analysen och erfarenheterna från prototyparbetet ledde fram till en idé om hur en utvecklingsprocess för strukturerad teknisk information kan se ut, samt vilka krav detta kommer att ställa på utvecklarna.

<p>Det talas ofta om hur viktigt det är att involvera användarna vid systemutveckling. Genom att använda användarcentrerad systemdesign kan det bidra till bättre system både ur teknisk- och användarsynpunkt. Det är av stor betydelse att de användare som tas ut vid användarcentrerad systemdesign representerar användargruppen. Användarcentrerad systemdesign är en process som fokuserar på användare och användbarhet genom hela utvecklingsprocessen och vidare genom hela livscykeln. Detta arbete syftar till att undersöka vilka kriterier som utvecklare använder sig av för att ta ut användare vid angreppssättet användarcentrerad systemdesign. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie och ett antal intervjuer.</p>

<p>Vem avgör vad som är bra användbarhet? Och hur lyckas man bibehålla det genom ett helt program? Dessa frågor och många fler ställdes när arbetet med utformningen av den nya designen startades. Meningen var att ta reda på vad som gäller idag och vad som är intressant för framtiden i frågan om användbarhet.</p><p>Genom en grundlig analys av designen i programmet SEBS (System Economy Business System) tillsammans med ett flertal andra liknande program har flera problemområden identifierats och motiverats med hjälp av teorier från författare och ISO standarder (International Organisation for Standardization).</p><p>Uppgiften har en ganska abstrakt natur och ger inte självmant upphov till gedigna praktikfall som lätt presenteras. Trots det blev ett nytt gränssnitt och nya riktlinjer framtagna och arbetssättet och tankarna bakom finns väl dokumenterade. Resultatet måste analyseras av någon som förstår större delen av innebörden i den teoretiska bakgrunden som är presenterad.</p><p>Resultaten som arbetet skapade gav en djup insikt i svårigheten att framställa programvara som är tilltalande och effektiv. Det är en utmaning många skulle backa för att ta om de visste vad den innebar. Arbetet det innebär kämpar precis som alla projekt där flera människor deltar med att få alla att dra åt samma håll. Det finns inget konkret att satsa på utan alla måste lyssna och försöka samlas kring en vision som symboliserar det kommande resultatet. Hjälpmedel för detta presenteras i rapporten, för det finns fler poänger med att låta verktygen få finnas till hands för mer än bara sammanhållningen. De kan även väcka nya sätt att prata om slutanvändare och hur man ska förhålla sig till dem.</p> / <p>Who decides whether a design is user friendly or not? And what is the trick to maintain that type of design throughout the whole program? These and many more questions were asked when the work with the report were about to begin. The plan is to find out what is relevant for design today and what will be interesting to know about in a present future. Through a fundamentally analysis of the design in the program SEBS (System Economy Business System) together with a number of similar programs, several problem areas has been discovered and motivated by references to different authors and ISO standards(International Organisation for Standardization).</p><p>Since this task has an abstract nature it does not provide the authors with good case studies that easily can be presented and discussed. Despite that, a new user design has been created and new guidelines for future design have been drawn. The work gained a deep understanding for the difficulties that comes with software manufacturing and a belief that most people would back of if they knew what was waiting down the line in this type of work. As always when project includes several people problems with communications and the ability to struggle at the same direction occurs. Tools to lighten this work are presented and they are not just effective to keep the group together. They can also help to find new ways to talk about the actual user of the developing program.</p>

<p>På sektionen Flygsystem/Teknik på Saab Aerotech har man gedigen erfarenhet av att ta fram underhållsinstruktioner för försvarsmaktens flygande system. En mängd olika typer av underhållsinstruktioner produceras inom avdelningen. Volymen på instruktionerna är stor och revisionsfrekvensen på olika delar varierar mellan 20 gånger per år till en gång var 18:de månad. Gemensamt för alla är att de presenteras och distribueras i tryckformat. Försvarsmakten har börjat digitalisera distributionen, men då instruktionen ska användas skrivs den ut på papper.</p><p>Nu finns tekniken för att göra underhållsinstruktionerna mer intelligenta ur användarens perspektiv. Alltså att ge användaren ett effektivare och bättre verktyg. För sektionen är det mycket viktigt, inte minst ur affärssynpunkt, att följa med i teknikutvecklingen. Det är också viktigt att erbjuda kunden en produkt där all information som kan behövas finns samlad på ett smidigare sätt än i dagens system.</p><p>Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur en publikation kan utvecklas och förbättras genom att utnyttja interaktivitet och multimedia; beskriva vilka krav produktionen av en sådan publikation ställer på hårdvara, mjukvara och personalkompetens; samt slutligen ta fram en prototyppublikation för handdator.</p><p>Idéer om hur prototypen skulle kunna se ut utvecklades genom en användarcentrerad metod. Både slutanvändarna av publikationen samt producenterna av den analyserades liksom de bägge gruppernas uppgifter. Dessa idéer renodlades och prototypen utvecklades. Resultatet är en prototyp för hur en digital publikation kan se ut samt en beskrivning av vilka möjliga fördelar den ger användarna.</p><p>Resultaten av analysen och erfarenheterna från prototyparbetet ledde fram till en idé om hur en utvecklingsprocess för strukturerad teknisk information kan se ut, samt vilka krav detta kommer att ställa på utvecklarna.</p>