<p>Denna uppsats avser att undersöka om systemutvecklingsmetoderna RUP och Prototyping kan komplettera och kombineras med varandra. Vidare avser uppsatsen att undersöka hur de fungerar i praktiken men också hur UML och Prototyping kan visualisera och säkra kravlistan för processtyrning inom läkemedelsindustrin.</p><p>Fallstudien som denna uppsats innehåller är gjord på ett läkemedelsföretag i Sverige. Vid tillverkning av läkemedel användes olika former av pappersbaserad dokumentation som signeras manuellt. Företaget har idag bland annat ingen kontroll över om signeringen utförs under eller efter tillverkningen och enligt GMP strider detta mot de regler och lagar som styr läkemedelstillverkningen. För att hitta de krav användarna ställer på ett kontrollstyrningssystem har både observationer och intervjuer utförts på plats.</p>

Denna uppsats avser att undersöka om systemutvecklingsmetoderna RUP och Prototyping kan komplettera och kombineras med varandra. Vidare avser uppsatsen att undersöka hur de fungerar i praktiken men också hur UML och Prototyping kan visualisera och säkra kravlistan för processtyrning inom läkemedelsindustrin. Fallstudien som denna uppsats innehåller är gjord på ett läkemedelsföretag i Sverige. Vid tillverkning av läkemedel användes olika former av pappersbaserad dokumentation som signeras manuellt. Företaget har idag bland annat ingen kontroll över om signeringen utförs under eller efter tillverkningen och enligt GMP strider detta mot de regler och lagar som styr läkemedelstillverkningen. För att hitta de krav användarna ställer på ett kontrollstyrningssystem har både observationer och intervjuer utförts på plats.

Det talas ofta om hur viktigt det är att involvera användarna vid systemutveckling. Genom att använda användarcentrerad systemdesign kan det bidra till bättre system både ur teknisk- och användarsynpunkt. Det är av stor betydelse att de användare som tas ut vid användarcentrerad systemdesign representerar användargruppen. Användarcentrerad systemdesign är en process som fokuserar på användare och användbarhet genom hela utvecklingsprocessen och vidare genom hela livscykeln. Detta arbete syftar till att undersöka vilka kriterier som utvecklare använder sig av för att ta ut användare vid angreppssättet användarcentrerad systemdesign. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie och ett antal intervjuer.

Vem avgör vad som är bra användbarhet? Och hur lyckas man bibehålla det genom ett helt program? Dessa frågor och många fler ställdes när arbetet med utformningen av den nya designen startades. Meningen var att ta reda på vad som gäller idag och vad som är intressant för framtiden i frågan om användbarhet. Genom en grundlig analys av designen i programmet SEBS (System Economy Business System) tillsammans med ett flertal andra liknande program har flera problemområden identifierats och motiverats med hjälp av teorier från författare och ISO standarder (International Organisation for Standardization). Uppgiften har en ganska abstrakt natur och ger inte självmant upphov till gedigna praktikfall som lätt presenteras. Trots det blev ett nytt gränssnitt och nya riktlinjer framtagna och arbetssättet och tankarna bakom finns väl dokumenterade. Resultatet måste analyseras av någon som förstår större delen av innebörden i den teoretiska bakgrunden som är presenterad. Resultaten som arbetet skapade gav en djup insikt i svårigheten att framställa programvara som är tilltalande och effektiv. Det är en utmaning många skulle backa för att ta om de visste vad den innebar. Arbetet det innebär kämpar precis som alla projekt där flera människor deltar med att få alla att dra åt samma håll. Det finns inget konkret att satsa på utan alla måste lyssna och försöka samlas kring en vision som symboliserar det kommande resultatet. Hjälpmedel för detta presenteras i rapporten, för det finns fler poänger med att låta verktygen få finnas till hands för mer än bara sammanhållningen. De kan även väcka nya sätt att prata om slutanvändare och hur man ska förhålla sig till dem. / Who decides whether a design is user friendly or not? And what is the trick to maintain that type of design throughout the whole program? These and many more questions were asked when the work with the report were about to begin. The plan is to find out what is relevant for design today and what will be interesting to know about in a present future. Through a fundamentally analysis of the design in the program SEBS (System Economy Business System) together with a number of similar programs, several problem areas has been discovered and motivated by references to different authors and ISO standards(International Organisation for Standardization). Since this task has an abstract nature it does not provide the authors with good case studies that easily can be presented and discussed. Despite that, a new user design has been created and new guidelines for future design have been drawn. The work gained a deep understanding for the difficulties that comes with software manufacturing and a belief that most people would back of if they knew what was waiting down the line in this type of work. As always when project includes several people problems with communications and the ability to struggle at the same direction occurs. Tools to lighten this work are presented and they are not just effective to keep the group together. They can also help to find new ways to talk about the actual user of the developing program.

Syftet med det arbete som ligger bakom denna uppsats har varit att undersöka hur kommunala e‐tjänster kan utvecklas användarcentrerat. Denna uppsats redovisar tankar kring systemutveckling baserad på användartester, men också tankar kring arbetssättet hos den avdelning som tillhandahöll en e‐tjänst att utvärdera med hjälp av målgruppen. Karlstads e‐kontor arbetade 2015 med en ny e‐tjänst, Ansökan om ekonomiskt bistånd, på uppdrag av Arbetsmarknads‐ och socialförvaltningen (ASF) i Karlstad och Kristinehamn. Innan den nya e‐tjänsten lanserades tog jag på mig uppdraget att utföra användartester för att hitta möjliga användbarhetsproblem i information, gränssnitt mm. Uppsatsen redovisar kortfattat resultatet samt reflektioner i relation till en tidigare framtagen mall för användartest av kommunala e‐tjänster. I uppsatsen diskuteras också vad användarcentrerad systemutveckling borde innebära. Jag har senare sett att bara ett par av mina rekommendationer har följts. Likaså har rekommendationer från en tidigare utvärdering bara delvis följts. I uppsatsen jämförs e‐ kontorets arbete med principer för användarcentrerad systemutveckling som framförts av vissa svenska forskare. Även om någon undersökning av beslutsdokument etc. inte har gjorts., står det ändå klart att jämförelsen visar att e‐kontoret inte kan sägas jobba användarcentrerat.

The following thesis investigates how Transportstyrelsen, a Swedish authority, can use chatbots in their customer service to increase effectivity, save resources and be more available to their customers. Therefore, this report aims to map the effects a chatbot-implementation would have on Transportstyrelsen’s business and what technical and organisational factors that contribute to a successful implementation of the chatbot. To answer these questions, a qualitative approach has been used where participants from other authorities have been interviewed about their chatbot-implementations. The experiences from Skatteverket, Pensionsmyndigheten and Lantmäteriet are compared to the situation on Transportstyrselsen with the help from socio-technical theory, diffusion theory and change management theory. The discussion concludes that the difficulties with the implementation does not lie with the technology itself and that Transportstyrelsen should allocate a lot of time for AI-trainers, include people from the legal, communication, and IT divisions in the implementation team, have an interagency strategy, vision and goal, prepare for measurements, share the progress with the organisation, include the sceptics in the development and consider the benefits of using the same chatbot algorithm as the other authorities.

<p>CML Data AB is a small IT-company that offers complete IT-solutions adjusted to the needs of the customers. It is hard for the employees to bring all necessary papers, files and software when visiting a customer. They also have difficulties planning their daily work and to keep track of each other, because of the lack of a shared calendar.</p><p>The purpose of this report is to answer the following questions:</p><p>- How do you develop a centralized information system for CML Data AB where it is possible for the employees to gain access to files, plan their days and where the customers can get access to relevant information?</p><p>- How do you develop an information system that is easy to manage?</p><p>- How do you make it easier for the employees at CML Data AB to update their homepage?</p><p>We discussed the problems and the future information system with the employees and were able to establish a set of needs and requirements which we then used as a foundation during the software development. We used user centered system design during the whole process and focused a lot on usability and interaction design.</p><p>The project resulted in a stylistically pure and user friendly portal. The portal can be used to access and upload files and plan the daily work. It can also be used for administration of the homepage and the portal users.</p> / <p>CML Data AB är ett teknikintensivt och renodlat IT-företag som skräddarsyr helhetslösningar anpassade efter kundens behov. CML Data AB kan sägas fungera som en extern IT-avdelning för företag. Mycket av arbetet sköts ute hos kunder och man får ofta åka ut på uppdrag med kort varsel. Det är då svårt att få med sig de nödvändiga filer, dokument och programvaror som krävs. Företaget saknar även en gemensam kalender där det dagliga arbetet kan planeras.</p><p>För att få en bättre inblick i företagets verksamhet och för att få fram de förändringsbehov som fanns gjordes en FA/SIMM-analys. Denna analys visade att CML Data AB var i behov av ett centraliserat informationssystem med möjlighet att ladda upp och hämta filer, samt en kalender för att underlätta planeringen av det dagliga arbetet.</p><p>Det kunde också konstateras att företagets hemsida behövde förnyas och göras lättare att uppdatera och förändra.</p><p>Examensarbetets frågeställningar fastställdes till följande:</p><p>- Hur utvecklar man ett centraliserat informationssystem åt CML Data AB där det går att planera sitt arbete, få åtkomst till filer och där kunder kan komma åt relevant information?</p><p>- Hur utvecklar man ett centraliserat informationssystem åt CML Data AB som är enkelt och smidigt att administrera?</p><p>- Hur gör man det lättare och mindre tidskrävande för de anställda på CML Data AB att uppdatera hemsidan?</p><p>Tillsammans med de anställda på företaget togs de krav och behov fram som fanns på informationssystemet. Utvecklingsarbetet skedde med stöd av användarcentrerad systemdesign och fokuserade mycket på användarvänlighet och interaktionsdesign. Innan programmeringen tog vid framställdes ett antal prototyper som de anställda fick ha synpunkter på. Ett par av dessa prototyper godkändes och låg som grund för det fortsatta utvecklingsarbetet.</p><p>En accessdatabas ligger till grunden för informationssystemet som utvecklats i Visual Studio .NET med hjälp av programmeringsspråket Visual Basic .NET och serverspråket ASP .NET.</p><p>Arbetet resulterade i en portal med ett stilrent och användarvänligt gränssnitt. Från portalen går det att hämta och ladda upp filer, det går även att planera arbetsveckan och få information om vart de anställda befinner sig genom den gemensamma kalendern. Portalen har även en enkel och lättnavigerad administrationsdel där det går att uppdatera, ta bort och förändra den information som finns i portalen. Från administrationsdelen kan man också uppdatera och förändra den nydesignade hemsidan. Genom ett enkelt WYSIWYG-gränssnitt kan man lätt uppdatera och lägga till bilder och texter på hemsidan. Det finns också funktioner för att lägga till helt nya sidor och för att lägga till nyheter på hemsidan.</p>

I denna studie har författaren undersökt hur ett medelstort företag gick tillväga vid framtagan-det av ett produktionssystem och jämfört processen med de teorier och riktlinjer som finns för användarcentrerad systemdesign. Studien har genomförts baserat på litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer. Intervjuobjekten har utsetts tillsammans med handledaren, tillika linjechef för utvecklings-gruppen, på företaget för att redovisa olika perspektiv på utvecklingsarbetet. I resultatavsnittet presenteras utvecklingsprocessen med en modell av flödet tillsammans med en beskrivande text. Genom interna instruktioner för utveckling av datoriserade system anslu-ter företaget bl.a. till olika teorier inom användarcentrerad systemdesign. I det studerade ut-vecklingsprojektet var olika användare inledningsvis med informellt och allteftersom systemet växte så fick de vara med och göra acceptanstester och utvärderingar innan nya uppdateringar skulle släppas. Slutsatsen av studien är att flera inslag av användarcentrerad systemdesign applicerats i ut-vecklingsarbetet i företaget vilket sammantaget gör att användarnas synpunkter tagits tillvara. Dock följer företaget inte någon speciell metod inom området vilket sannolikt skulle förbättra utvecklingsprocessen i framtida projekt.

Vid utveckling av elektroniska läromedel är användbarhet en viktig faktor. Vad som är användbart är beroende av användarens behov och förutsättningar och läromedel har ofta en heterogen målgrupp. Målet med den här undersökningen har varit att besvara frågan hur e-läromedel kan användbarhetsanpassas för olika lärstilar. Undersökningen har genomförts med hjälp av litteraturstudier samt intervjuer med läromedelsförlag. Delar av Dunn &amp; Dunns lärstilsmodell, specifikt sinnespreferens och informations­bearbetning, har relaterats till aktuella riktlinjer för användbarhet i e-läromedel. Undersökningen har visat att anpassningsbara läromedel gynnar användbarheten samt att studier som anpassas till individuell lärstil ger bättre resultat. Den visar också att beteende och lärstil förändras med åldern. E-läromedel kan individanpassas genom att innehålla flera olika vägar till lärandemålen och tillåta användarna att välja och strukturera sin egen lärmiljö utifrån dem. Läromedelsutvecklare behöver ta hänsyn till både teknisk användbarhet (hantera plattformen) och pedagogisk användbarhet (lära sig innehållet). Genom att införliva metoder som passar för såväl visuell, auditiv, kinestetisk och taktil sinnespreferens som för analytisk respektive holistisk informations­bearbetning kan läromedel ge ett mer heltäckande stöd för användar­gruppens inlärning. Samtidigt behövs balans och restriktion för att inte överbelasta användarna med inställningsmöjligheter. Gränssnittet bör vara intuitivt och konsekvent, för att inte ta fokus från innehållet, materialet bör delas upp, för att minska den kognitiva belastningen och användarna behöver känna kontroll över lärmiljön, för att stärka motivationen. Läromedelsförlagen har redan idag goda erfarenheter av att satsa på mångsidighet och lärstilsmodeller kan bidra med struktur och balans för att se till att ingen aspekt missas. / When developing electronic learning applications, usability is an important factor. What is useful depends on the user's needs and abilities. Learning applications often have a heterogeneous target group. The aim of this thesis was to answer the question of how e-learning applications can adapt usability for different learning styles. The survey was conducted by means of literature studies and interviews with educational publishers. Parts of the learning style model by Dunn &amp; Dunn, specifically perceptual preference and information processing, have been related to the current guidelines for usability of e-learning applications. The survey has shown that customized learning applications favor usefulness and that studies tailored to individual learning style have better results. It also shows that the behaviors and learning styles change with age. E-learning applications can be individually adjusted by containing several different paths to learning outcomes and allowing users to select and structure their own learning environment. Developers of e-learning applications need to consider both the technical usability (managing the platform) and pedagogical usability (learning the content). By incorporating methods that are suitable for both visual, auditory, kinesthetic and tactile preference and for analytic and global information processing, the educational application can provide a more complete support for the user-group's learning process. Meanwhile, balance and restriction is needed in order to not overwhelm users with options. The interface should be intuitive and consistent, so as not to detract from the content. The material should be divided, in order to reduce the cognitive load. Users need to feel in control of the learning environment, to strengthen motivation. The study shows that educational publishers already have good experience from prioritizing versatility. Adapting learning style models can help with structure and balance to ensure that no aspect is overlooked. / <p>Godkännandedatum: 2014-06-24</p>

Denna studie har som syfte att undersöka om det finns en typ av system vars egenskaper liknar både traditionella system och e-infrastrukturer utan att tillhöra någon av dessa typer samt hur en designmodell skulle se ut för denna typ av system. Detta system kallar vi gränsfallssystem. För att undersöka om denna finns har traditionella system och e-infrastrukturer samt hur man utvecklar dessa typer av system analyserats. Detta för att se ifall det existerar någon form av system som har egenskaper från båda dessa ytterligheter och om det existerar sådana system hur man på bästa sätt ska utveckla dem. En designmodell skapas därmed och testas via en fallstudie för att se hur väl den teoretiska modellen stämmer överens med systemutveckling i den praktiken. Resultatet av studien visade att det finns en typ av system som varken ryms inom ramen för e- infrastrukturer eller traditionella system. Resultatet visade också att designmodellen kan appliceras på denna typ av system. Vid utvecklingen såg vi dock att många av designprinciperna i designmodellen inte föreföll relevanta. Definitionen för gränsfallssystem passade också bara på vissa delar av fallstudien. Definitionen för gränsfallssystem har efter studiens genomförande omarbetats till: -  Den första systemversionen består av få men mycket genomtänkta och direkt användbara funktioner. -  Vilka funktioner som i senare versioner läggs till bestäms av vilka behov av ytterligare funktionalitet användarna ser när systemet är operativt. Till denna definition presenterar studien designregler, som i fallstudien löste de problem som uppstod, kopplade till de specifika egenskaperna för den omarbetade versionen av definitionen. / The purpose of this study is to examine if there's a type of system which properties reminds of both traditional systems and e-infrastructures without belonging to either of the two. How a design model for development of this kind of system looks will also be examined. The kind of system is what we refer to as a borderline system. To examine this traditional systems and E-infrastructures and their development methods have been analyzed in order to see if there is some kind of system in between the two endpoints. And if there is something there, how a design model for this kind of borderline system would look. A case study was applied to see how well the theoretical design model was applicable to practical system development. Results of the study show that there in fact is a type of system, which do not fit in the frames of neither traditional systems nor e-infrastructures. It also showed that the design model could be applied during development of this kind of system. During the development many of the design principles were found irrelevant. The definition of borderline systems was also only applicable for some parts of the developed system. The definition of borderline systems were then reformed to: - The first version of the system contains only a few but through thought functions that generate direct usefulness. - Which functions that will be added in later versions will be decided by the need of these functions that is expressed by the users during the operating time of the system. The study presents design rules, which in the development process solved the problems that were found and linked to the specific properties of the redefined version of the borderline system definition.