Syftet med vår kvalitativa studie är att undersöka några förskollärares resonemang kring arbetet med lärmiljöers utformning, samt studera lärmiljöer ur ett tillgänglighetsperspektiv. Genom semi-strukturerade intervjuer med verksamma pedagoger och observationer på deras respektive avdelningar kunde datamaterial samlas in. Detta material har vidare analyserats med hjälp av tematisk analys och de valda teoretiska perspektiven – systemteoretisk perspektiv och The Theory of Affordances. Det som framkommit av det analyserade datamaterialet är att struktur både kan gynna och hämma barns handlingsmöjligheter i lärmiljöerna. Ur ett systemteoretiskt perspektiv påverkar miljön barnen som vistas i den. Tillgängligheten bör anpassas efter de barn som vistas i lärmiljöerna, vilket i sin tur ska ge barn en känsla av självtillit. Däremot kan pedagoger, genom sin barnsyn och sitt sätt att utforma lärmiljöerna, sänka barns självförtroende om inte kraven balanseras. Lärmiljöers tillgänglighet kan påverka barns kreativitet beroende på vad för material och hur materialet erbjuds och presenteras. Därmed spelar det roll i vilken utsträckning förskolorna får ekonomiska resurser för att köpa in material, men även investera i kompetensutveckling för pedagogerna. Kompetensen kring specialpedagogik och inkluderingsarbetet är av största vikt i utformningen av tillgängliga pedagogiska lärmiljöer, då barnen enligt lag och riktlinjer har rätt till en tillgänglig och god lärmiljö. Vi har kunnat identifiera att flertalet förskolor använder sig av pedagogisk dokumentation som en strategi för att kartlägga barns individuella behov och de handlingsmöjligheter som lärmiljöerna erbjuder, för att kunna justera lärmiljön på det mest optimala viset för barngruppen. Dock sker inte detta på ett systematiskt sätt, utan en enda förskola arbetar kontinuerligt med att reflektera över lärmiljön och göra justeringar i utformningen då arbetet med lärmiljöer enligt forskning bör vara föränderlig. Slutligen har vi kunnat studera att tydliggörande pedagogik är en strategi som används på samtliga förskolor på ett eller annat sätt och att det krävs mer forskning om bildstöd i förskolan, då det är ett outforskat område. Många barn är inskrivna i förskolan idag och det ställs höga krav på förskolepedagoger i förskolan idag att möta varje barns unika behov, men det krävs även att resurser och kunskap går i linje med de kriterierna.

This essay will present the perspectives of research findings and governing documents on the topic of inclusion within the teaching profession. How can teachers enhance the inclusivity in their classrooms, and how do inquiry-based learning and clarifying work methods, such as TEACCH, contribute to support the learning process? The study aims to examine how inclusion can be created in the classroom to promote learning for students in mathematical difficulties. The questions at issue are examined through a variety of academic papers. The study concludes that students in mathematical difficulties benefit from an inclusive learning environment, and a lack of expertise among teachers in the subject can lead to exclusion. To promote learning for these students, teachers must possess solid knowledge in both special education and subject-specific teaching methods. Without these skills, a genuinely inclusive classroom is difficult to achieve.

Graduation thesis deal about education children with autism in social care institutions. First part describes pervasive evolutionary disorders, it's etiology, clinical picture, diagnosis of autism and typical triads of disorder. This thesis also deals with institutions care, it's history and present situation in education care. Final part is research of social care institutions which take care persons with autism. Goal of the research is mapped situation education care for people with autism in social care institutions. Research methods are questionnaire, interview, content analysis. Research is complemented by case studies.

Studien syftar till att ge ett kunskapsbidrag kring specialpedagogers erfarenheter av tydliggörande pedagogik i grundskola och gymnasium. Vi använde kvalitativ intervjumetod med tematisk analys som metodansats. I vår studie genomförde vi semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger som utifrån sina roller beskrev hur de arbetar med tydliggörande pedagogik på individ-, grupp- och organisationsnivå samt vilka utmaningar, hinder och möjligheter de erfarit i det arbetet. I resultatet framkom att specialpedagogernas beskrivningar av innebörden av tydliggörande pedagogik varierar, från exempelvis hjälpmedel och arbetssätt till lektionsdesign, enhetlig struktur och förhållningssätt. Informanterna såg tydliggörande pedagogik som en självklar del av undervisningen för att möta elevernas behov, att det är bra för alla, men särskilt viktigt för elever med exempelvis neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Informanterna poängterade att arbetet med tydliggörande pedagogik handlar om ett förändringsarbete, ett arbete som ofta drivs av specialpedagoger. Detta förändringsarbete kan utgöra en utmaning då det kräver att all personal arbetar tillsammans och stöttar varandra, men även att skolledningen är positivt inställd och delaktig i arbetet. Resultaten diskuteras utifrån ett sociokulturellt perspektiv där begrepp som kommunikation, medierande resurser och proximal utvecklingszon är centrala. Vi drar slutsatsen att tydliggörande pedagogik kan ses som en medierande resurs som bidrar till att lärare lättare kan utmana elevernas proxiamala utvecklingszon.

<p>Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap och förståelse om Aspergers syndrom. Via ökad kunskap hoppas jag kunna bemöta dessa personer på ett mer rättvist sätt. Genom en litteraturstudie har jag sökt fakta om Aspergers syndrom och dess historik och bakgrund. Jag har även sökt efter likheter och skillnader mellan autism och Aspergers syndrom eftersom dessa är närbesläktade. I litteraturstudien tas också aspekter upp angående skolans roll när det gäller barn med Aspergers syndrom. Jag har valt att fokusera arbetet på barn med Aspergers syndrom i skolåldern och därför inte tagit upp det vuxna perspektivet. Studien ligger till grund för min emperiska undersökning som genomförs med en fallstudie och intervjuer. Fallstudien genomfördes på en flicka som går i årskurs 2, och de personer som jag har intervjuat är flickans assistent och personal vid habilitering. </p><p>De frågeställningar som jag ville få svar på är följande: Vad är Aspergers syndrom? Skillnaden mellan Aspergers syndrom och autism? Vad säger Lpo-94 angående barn i behov av särskilt stöd? Hur upplever elever med Aspergers syndrom sin situation? Vilken roll spelar föräldrar, lärare och andra vuxna för elever med Aspergers syndrom? </p><p>Resultatet av detta arbete består bland annat av att litteraturen i många avseenden stämmer väl överens med det som upplevdes till exempel när fallstudien genomfördes. Det viktigaste som har framkommit är hur betydelsefullt det är att vara tydlig och strukturerad när det gäller bemötandet med dessa personer. Alla människor fungerar egentligen bäst när man kan se en röd tråd i tillvaron men för dessa personer är det A och O om de ska ha en möjlighet att kunna fungera tillfredställande. Ett effektivt hjälpmedel som jag har bekantat mig med under arbetets gång är sociala berättelser. Med dessa förtydligas en specifik situation via bilder och eventuell text. Genom att använda sig av dessa underlättar man tillvaron för personer med Aspergers syndrom. Jag har lärt mig otroligt mycket av att skriva detta arbete och känner mig nu redo att möta dessa människor i min kommande yrkesutövning.</p>

Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap och förståelse om Aspergers syndrom. Via ökad kunskap hoppas jag kunna bemöta dessa personer på ett mer rättvist sätt. Genom en litteraturstudie har jag sökt fakta om Aspergers syndrom och dess historik och bakgrund. Jag har även sökt efter likheter och skillnader mellan autism och Aspergers syndrom eftersom dessa är närbesläktade. I litteraturstudien tas också aspekter upp angående skolans roll när det gäller barn med Aspergers syndrom. Jag har valt att fokusera arbetet på barn med Aspergers syndrom i skolåldern och därför inte tagit upp det vuxna perspektivet. Studien ligger till grund för min emperiska undersökning som genomförs med en fallstudie och intervjuer. Fallstudien genomfördes på en flicka som går i årskurs 2, och de personer som jag har intervjuat är flickans assistent och personal vid habilitering. De frågeställningar som jag ville få svar på är följande: Vad är Aspergers syndrom? Skillnaden mellan Aspergers syndrom och autism? Vad säger Lpo-94 angående barn i behov av särskilt stöd? Hur upplever elever med Aspergers syndrom sin situation? Vilken roll spelar föräldrar, lärare och andra vuxna för elever med Aspergers syndrom? Resultatet av detta arbete består bland annat av att litteraturen i många avseenden stämmer väl överens med det som upplevdes till exempel när fallstudien genomfördes. Det viktigaste som har framkommit är hur betydelsefullt det är att vara tydlig och strukturerad när det gäller bemötandet med dessa personer. Alla människor fungerar egentligen bäst när man kan se en röd tråd i tillvaron men för dessa personer är det A och O om de ska ha en möjlighet att kunna fungera tillfredställande. Ett effektivt hjälpmedel som jag har bekantat mig med under arbetets gång är sociala berättelser. Med dessa förtydligas en specifik situation via bilder och eventuell text. Genom att använda sig av dessa underlättar man tillvaron för personer med Aspergers syndrom. Jag har lärt mig otroligt mycket av att skriva detta arbete och känner mig nu redo att möta dessa människor i min kommande yrkesutövning.

Context: The purpose of this research was to examine if the educational approach (the Approach) adopted at Kilnbarn Residential Special School (the School) secured the developmental learning pathways for its pupils. All pupils were diagnosed with Autistic Spectrum Disorder (ASD), Severe Learning Difficulties (SLD) and many had single or multiple comorbid conditions. The research sought to understand how their parents could be substantive partners and co-creators in the design, modification, and implementation of the Approach. It was a unique feature of Kilnbarn’s Approach to fulfil the potential of parents to be co-creators and co-therapists in their child’s progress. Objective: The case study became one of the instruments in which to test the School’s effectiveness in meeting the needs of its pupils. It enabled a review of the School’s methodology, curriculum and organisational practices. The Approach was designed to provide secure developmental learning pathways for its pupils, improving their quality of life and independence. Method: The case study design, was chosen as it was considered the most appropriate research model. A Parents’ Questionnaire, distributed annually over 3 consecutive years (2004-6) was the evidential basis for this study. Interviews and collected data were used to analyse and evaluate the progress of the School through parents’ eyes. Results: The combination of parents working with professionals to maximise the culture of “technical eclecticism” seems to be, in the light of this case study, best suited to the needs of children diagnosed with autism, SLD and comorbid conditions. The child should be immersed in a consistent approach across all areas of their life. Improvements in well-being, communication and joint action routines, sleep balance, a healthy diet, physical exercise, incontinence and behaviours was observed. Conclusion The study identified that parents could be substantive partners and influencers in the design and modification of the Kilnbarn Approach. The Approach secured developmental learning pathways for its pupils and appeared to improve their quality of life. Parents as co-creators and co-therapists had regained ownership of their child’s quality of life, learning outcomes and personal development. From the experience and unique evidence of this case study schools should utilise and profit from the mass resource of their parents. It has been shown that the Kilnbarn Approach was, during the research, an effective and suitable intervention for the many children it served. It is hoped that further studies in this field will explore the concept of a “technical eclectic” approach that further validates and brings together interventions that are conceptually grounded and incorporates evidence-based focused intervention practices.

This essay explores the challenges that we as teachers in the extended school can face whenimplementing sustainable special educational methods. With a specific focus on the TEACCHmethod and the use of visual support in communication. Our intention is that we, based on ourstories and experiences, will investigate what can hinder this development work and whetherthere are any success factors for us as leaders at the after-school center. The primary questionsare ”What is it that makes it so difficult to implement sustainable development work withTEACCH in the work teams?” and ”What kind of leaders do we need to be to be able to leadthis sustainable development work?”. As a research method, we use the essay form as we,through the reflexive writing, among other things want to see who we are as leaders andwhich leaders we need to be in an effective development work. In our reflection, we explorewhat knowledge we at the after-school center need to have in the treatment of students in needof special knowledge and understanding. We also reflect on how we gain new importantknowledge and how we as leaders convey that knowledge. / Denna essä utforskar de utmaningar vi som lärare i fritidshem kan möta vid implementeringav hållbara specialpedagogiska arbetssätt. Detta med fokus på tydliggörande pedagogik ochbilder som visuellt stöd i kommunikation. Syftet är att vi, utifrån våra berättelser ocherfarenheter, ska undersöka vad som kan försvåra detta utvecklingsarbete och om det finnsnågra framgångsfaktorer för oss som ledare på fritidshemmet. De primära frågorna är ”Vad ärdet som gör att det är så svårt att implementera ett hållbart utvecklingsarbete medtydliggörande pedagogik i arbetslagen?” och ”Vilka typer av ledare behöver vi vara för attkunna leda detta hållbara utvecklingsarbete?”. Som undersökningsmetod använder vi oss avessäformen då vi, genom det reflexiva skrivandet, bland annat vill få syn på vilka vi är somledare och vilka ledare vi behöver vara i ett effektivt utvecklingsarbete. I vår reflektionutforskar vi vilken kunskap vi på fritidshemmet behöver ha i bemötandet av elever i behov avsärskild kunskap och förståelse. Vi reflekterar även över hur vi får ny viktig kunskap och hurvi som ledare förmedlar den kunskapen.

The presented masters thesis deals with selected educational approaches that are used in preschool children with autism spectrum disorder. The theoretical part defines the broad concept of autism, the role of preschool education, and describes methods of work with autistic children of the given age. It also explains the basic characteristics of the Son-Rise program, Applied Behavioral Analysis and TEACCH. In the empiric part within the qualitative research survey, the thesis aims to obtain an overview of the views of teachers focused on the advantages and disadvantages of selected methods. KEYWORDS autism spectrum disorders, TEACCH, Son-Rise program, applied behavior analysis, educational approaches, autism, preschool education

No description available.