Sweden’s Facebook users produce large amounts of data on a daily basis by sharing their personal data with the platform despite being unaware of what or who the information is used for or by. The reason for this behavior is barely touched in previous research, therefore this quantitative study’s aim is to investigate factors influencing the attitude Facebook users in Sweden have towards sharing data. Beyond this the study also aims to investigate if there’s any difference in factors affecting the attitude between a generation which has grown up surrounded by technology and a generation without the same presence of technology in their upbringing. The study uses a modified version of Technology Acceptance Model (TAM) created by inspiration from previous research by related research. The constructs Previous privacy invasion, Awareness, Perceived risk and Social influence were added to the original TAM and used as a theoretical model for the study. 189 responses were gathered through an online-survey. The answers were analyzed with the multivariate analysis method Partial Least Squares Structural Equation Modeling (PLS-SEM). The method was used to evaluate the hypothesis in the modified model and in turn to answer the research questions posed by the study. After the results shows that the attitude towards sharing data on Facebook's services is affected by perceived risk, social influences from others as well as the useability and perceived ease of use. Furthermore the results show that there are different factors affecting the attitude towards sharing data on Facebook's services among people that have grown up with technology and those that haven't. None of the significant factors in the model were the same for the compared generation. The older generation’s attitude towards sharing data was affected by social influences and perceived ease of use and the younger generation was affected by useability. / Facebooks användare i Sverige genererar stora mängder data varje dag genom att dela med sig av information till plattformen. Användarna delar med sig av denna information trots att många av dem inte vet vad den används till eller vilka som kan ta del av den. Om det finns en eller flera specifika anledningar till varför användarna trots detta fortsätter att använda och således dela information på Facebooks tjänster är okänt. Denna kvantitativa studie har som syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar Facebook-användares attityd till att dela information. Studien syftar även till att undersöka om det finns någon skillnad i vad som påverkar attityden hos en generation uppvuxen med teknologi och en äldre generation som inte vuxit upp med samma närvaro av teknologi. Studien använder en version av Technology Acceptance Model (TAM) som modifierats med inspiration hämtad från tidigare forskning inom ämnesområdet för attityd och beteende relaterat till informationssytem. Konstrukten Tidigare integritetsintrång, Kännedom, Upplevd oro och Socialt inflytande har adderats till TAM:s teoretiska grund. i studien används en undersökningsstrategi där 189 svar samlades in från respondenter via en enkätundersökning. Svaren analyserades med multivariatanalysmetoden Partial Least Squares Structural Equation Modeling (PLS-SEM) för att undersöka hypoteserna från den modifierade TAM samt svara på forskningsfrågorna. När samtliga svar från studien analyserats visade resultatet att attityd till datainsamling påverkas av upplevd oro, socialt inflytande från andra samt det sociala mediets nytta och användbarhet. Dessutom visade resultatet att det finns olika faktorer som påverkar attityden hos den yngre och den äldre gruppen. I studien var ingen av de faktorer som var signifikanta för den äldre gruppen signifikanta för den yngre gruppen och vice versa. För den äldre gruppen var socialt inflytande och nytta faktorer som påverkade deras attityd till datainsamling på Facebooks tjänster och för den yngre var den upplevda användbarheten något som påverkade deras attityd till datainsamling.

Welche E-Learning- und Social Web-Anwendungen nutzen Studierende innerhalb ihres Studiums und aus welchen Gründen tun sie dies? Die folgende Masterarbeit widmet sich dieser Fragestellung. Unter der Einbeziehung des Technology-Acceptance-Models (TAM) und dem Uses-and-Gratification Ansatzes werden Nutzungsmotive aus dem Forschungsstand herausgearbeitet und empirisch getestet (Studierende der TU Dresden, n=1242). Studierende nutzen demnach Anwendungen für das Studium, die sie auch schon im alltäglichen Leben verwenden. Besonders im Bereich der Zusammenarbeit sowie zur Kontaktaufnahme zu Kommilitonen werden Anwendungen aus der Freizeit genutzt. Unverzichtbar für das Studium ist für die meisten Studierenden die Nutzung des Lernmanagementsystems, welche zumeist von Dozenten vorgeschrieben ist. Nur so ist es den Studierenden möglich, auf bestimmte Lerninhalte, die für das Bestehen des Studiums notwendig sind, zuzugreifen. Die Arbeit leistet einen Beitrag zur Beforschung des Mediennutzungsverhalten von Studierenden. Die Ergebnisse können wiederum für die Strategieentwicklung im Bereich des Einsatzes von Lehr- und Lerntechnologien in der Hochschule nützlich sein.

E-handels snabba utveckling det senaste årtiondet har öppnat upp nya möjligheter för både företag och konsumenter och det har gjort att betalsätten förändrats. I takt med den tekniska utveckling som skett har även konsumenters intentioner och uppfattningar förändrats och faktorer som användbarhet, användarvänlighet, tillit och risk är starkt kopplat till köpbeteende online. De två vanligaste betalsätten för svenska e-handels konsumenter idag är bankkort/kreditkort och faktura. Studiens syfte var att undersöka svenska konsumenters intention och uppfattning av betalningssätten kort och faktura samt situationer med fler betalningsalternativ vid handel online. Till vår hjälp har den teknologiska acceptansmodellen (TAM) används tillsammans Pavlous (2003) e-handels modell för att se om faktorerna de fann också påverkade svenska konsumenter. En enkät togs fram med fokus på tre delar, 1) bankkort/kreditkort, 2) faktura och 3) flera betalsätt. Den insamlade data analyserades med hjälp av SPSS och resultatet visade att faktorn som hade störst påverkan var användbarhet. För betalsätten bankkort/kreditkort och när flera alternativ listades visade analysen att faktorn risk inte påverkade intentionen till att använda betalsätten. Faktura var det betalsätt som upplevdes som minst riskfyllt bland respondenterna. Resultatet visade också att trots bankkort/kreditkort har en högre risk, är de flesta benägna att använda det betalsättet vid nästa köp kontra faktura, som hade en lägre risk vilket kan förklaras att bankkort/kreditkort är det betalsätt i Sverige som används mest. / The rapid development of E-commerce over the past decade has opened up new opportunities for both businesses and consumers, and this has changed the payment methods. In line with the technological development that has taken place, consumers' intentions and perceptions have also changed and factors such as usability, ease of use, trust and risk are strongly linked to online purchasing behavior. The two most common payment methods for Swedish e-commerce consumers today are bank cards / credit cards and invoices. The purpose of this study was to examine the intention and perception of payment methods, cards and invoice of Swedish consumers, as well as situations with more payment options when shopping online. To our aid, the Technological Acceptance Model (TAM) has been used together with Pavlous (2003) e-commerce model to see if the factors they found also affected Swedish consumers. A questionnaire was developed focusing on three parts, 1) bank card / credit card, 2) invoice and 3) several payment methods. The data collected were analyzed using SPSS and the results showed that the factor that had the greatest impact was usability. For the payment methods bank card / credit card and when several options were listed, the analysis showed that the risk factor did not affect the intention to use the payment methods. Invoice was the payment method that was perceived as least risky among the respondents. The result also showed that although bank cards / credit cards have a higher risk, most people are inclined to use the payment method in the next purchase, as opposed to invoice, which had a lower risk which can be explained by bank card / credit card being the most used payment method in Sweden.

Swahili ist keineswegs eine besonders „exotische“ Sprache, aber dennoch fällt es schwer, eine gu-te moderne Grammatik des Standard-Swahili (Kiswahili sanifu) zu finden. Insbesondere die Inter-pretation der vorkommenden Tempora, Aspekte oder Modi des Verbs sind in den erhältlichen Grammatiken diskrepant bis widersprüchlich. Der Artikel versucht, einen systematischen Ansatz für eine strukturelle Matrix des TAM-Systems im Swahili herauszuarbeiten. Dabei beziehe ich mich auf die von Shankara Bhat in The Prominence of Tense, Aspect and Mood (1999) vorge-schlagene typologische Methode. Bhat legt dar, dass nicht jede Sprache jede Dimension von TAM gleich gewichtet, sondern dass jeweils eine davon vorherrscht. Eine Analyse von TAM in einer be-stimmten Sprache muss sich daher an der prominenten Dimension orientieren. Im Artikel wird herausgearbeitet, dass das Tempus die strukturierende Dimension im Swahili darstellt und dass im Gegensatz dazu der Aspekt nicht systematisch grammatikalisiert ist. Dabei war es nötig, die im Swahili vorkommenden TAM-Formen funktional zu interpretieren und zu benennen, da diese in der aktuellen Literatur teilweise sehr unterschiedlich analysiert werden.

El presente trabajo es analizar este comportamiento, a través de las variables del modelo TAM respecto en las plataformas e-commerce y su relación con la intención de compra en la categoría de supermercados online. De esta manera, se recopilaron diferentes papers para profundizar en el modelo desde su origen, y estudiar así, las variables permanentes del modelo como la actitud hacia el uso, utilidad percibida, facilidad e intención de uso de los usuarios respecto a las promociones en dichas plataformas e identificar las relaciones que se desarrollan con la intención de compra a través del modelo y así nos brindar una visión integradora. Para su realización además se contará con un estudio cuantitativo que consiste en una encuesta realizada a 400 personas que cumplen con las características de ser hombres y mujeres entre 25 y 35 años de edad que han comprado vía online en plataformas webs de los supermercados en el último año, esto servirá para responder a las hipótesis y objetivos planteados por parte de los autores. / The present work is to analyze this behavior, through the variables of the TAM model regarding promotions on e-commerce platforms and their relationship with purchase intention in the online supermarket category. In this way, different papers were compiled to delve into the model from its origin, and thus study the permanent variables of the model such as attitude towards use, perceived utility, ease and intention of use of users regarding promotions in said platforms and identify the relationships that are developed with the purchase intention through the model and thus provide us with an integrative vision. To carry it out, there will also be a quantitative study consisting of a survey of 400 people who meet the characteristics of being men and women between 25 and 35 years of age who have bought online on supermarket web platforms in the last year, this will serve to respond to the hypotheses and objectives raised by the authors. / Trabajo de investigación

Byggbranschen är en av de snabbast växande branscherna i världen men samtidigt är denen av de minst utvecklade gällande digitaliseringen. Fördelarna med digitalisering ärmånga men trots det anses implementeringen av digitala teknologier vara svår ochlångsam. Ledande personer på företagen spelar en viktig roll i adaptionen av nyateknologier och en ny teknologi som börjat användas på senare år är generativadesignverktyg. Generativ design handlar om att med hjälp av artificiell intelligens ta framolika byggplaner utifrån angivna kriterier. Ett program som bygger på denna teknologi ärForma. Forma är tänkt att vara en del av den fjärde industriella revolutionen och hjälpatill att minska tidsåtgång och kostnad samt öka hållbarhet och samarbetet i byggprojekt.Arbetet i den här studien har fokuserat på programmet Forma och undersökt vilkafaktorer som påverkar implementeringen av teknologin samt försökt härleda faktorernatill hur de varierar mellan olika företagsmodeller och uppdragstyper. Arbetet syftar till attutforska hur generativa design- och analysverktyg kan utveckla design- ochbyggprocesser samt lokalisera möjligheterna till implementering av den typen avprogram. Målet är att bidra med kunskap som kan hjälpa beslutsfattare att ta merinformerade och bättre beslut vid implementering av nya programvaror.För att uppnå syfte och mål har två typer av metoder använts. Den ena är en intervjustudiesom utgår från semistrukturerade intervjuer där representanter från fyra olika företagintervjuades. Den andra metoden som använts är en fallstudie där två objekt av olikastorlek och användningsområde undersökts. För att knyta ihop intervjuerna medfallstudien har en teknikacceptansmodell (TAM) med ett teknik-, organisation- ochmiljöramverk (TOE) använts.Resultatet visade att de två viktigaste faktorerna för ett företags implementering avgenerativa design- och analysverktyg är den upplevda användbarheten och den upplevdaanvändarvänligheten av programmet. Dessa påverkas i sin tur av bakomliggande externafaktorer som organisationens storlek, uppdragstyper, konkurrenssituation, förkunskaper,tekniska kompetens samt användarens behov. Forma ansågs vara ett bra program utifråntrovärdighet, tid, kostnad och funktionalitet, med vissa undantag för komplexiteten. Detär på processuell nivå som generativa design- och analysverktyg upplevs mest nyttiga urett implementeringsperspektiv. Fördelarna med Forma är framför allt hurimplementeringen av programmet ökar effektiviteten och produktiviteten i ett projekt ochsamtidigt skapar en bättre informations- och kommunikationshantering. Nackdelarnahandlar främst om brister i den mark- och höjddata programmet utgår från, risker att gåmiste om grundläggande kvaliteter för stadsbyggande samt en minskad användbarhet vidmindre och kommersiella projekt. / The construction industry is rapidly growing but lags in digitalization. Implementing digital technologies has been slow despite their advantages. Key personnel play a significant role in adopting new technologies, such as generative design tools. This study focuses on Forma, a generative design program, examining implementation factors across different business models and project types. The aim is to explore how these tools can improve design and construction processes. Two methods were used: interviews with representatives from four companies and a case study of two objects. Results highlighted perceived usefulness and perceived ease of use as key factors. Forma was considered good in terms of credibility, time, cost, and function, with some exceptions regarding complexity. Generative design tools were most useful at the procedural level, enhancing efficiency, productivity, and information management. Drawbacks include limitations in data and reduced usability in smaller projects.

Skiftet från en bensindriven bil till en elbil är ett ämne som drastiskt accelererat under de senaste fem åren med motivation av miljömässiga fördelar. Detta skifte börjar inte bromsa in, utan snarare att fler konsumenter väljer en elbil framför en bil med en förbränningsmotor. I takt med att bilen blir mer avancerad, blir även tekniken inuti bilen mer komplicerad för konsumenter att använda. Syftet med denna studie är att jämföra köpintentioner av en Elbil mellan Tyskland och Storbritannien, med specifik hänsyn till Technology acceptance model (TAM). Studien är genomförd som en kvantitativ undersökning med Polestar som samarbetspartner. För Tyskland respektive Storbritannien är respondenterna 54 respektive 56 styck. Analysering av resultat har gjorts genom en deskriptiv analys samt en korrelationsanalys, för att hitta mönster i de datamaterial som insamlats. Resultatet påvisar att det finns såväl likheter som skillnader i köpintentionerna för såväl Tyskland som Storbritannien. Exempelvis påvisar resultatet att TAM har en likvärdig inverkan på köpintentionerna hos de båda länderna, samtidigt som exempelvis miljö har en större inverkan hos konsumenter i Storbritannien än i Tyskland. / The shift from a petrol-powered car to an electric car is a topic that has accelerated dramatically over the past five years with the intention of environmental benefits. This shift is not starting to slow down, rather more consumers are choosing electric vehicles over cars with internal combustion engines. As the car becomes more advanced, the technology in the car also becomes more complicated for consumers to use. The purpose of this study is to compare the purchase intentions of electric cars in Germany and the United Kingdom, with specific regard to the Technology acceptance model (TAM). The study was conducted as a quantitative study partnered with Polestar. For Germany and the United Kingdom, the respondents are 54 and 56 respectively. Analysis of results has been done through descriptive analysis and correlation analysis, to find patterns in the data material collected. The results show that there are similarities and differences in the purchase intentions for both Germany and the United Kingdom. For example, the results show that TAM has an equal impact on the purchasing intentions of the two countries, while for example, the environment has a greater impact on consumers in the UK than in Germany.

Self-service technologies (SSTs) have grown rapidly and aim to help customers self-serve. Self-service can be facilitated through help centers, which offers information and support. As the demand for on-going support continues to rise, it is important with continuous research of how to assist help centers to match the affordances of current technology to customers’ needs while providing a good User Experience (UX). Therefore, this study investigates how UX design can be used to improve help centers as a tool for self-service for different stakeholders. This study was in collaboration with Nasdaq, where the users’ needs, expectations and concerns when looking for help to use Nasdaq’s products were identified. In an evaluation, the main features of help center’s that influenced users experience and encouraged their use of the technology were measured by a theoretical lens of a revised version of a Technology Acceptance Model (TAM). The results of this study declare that the major significance in establishing a successful help center lies in ensuring easy accessibility to information through a search function and a well-organized side navigation. Additionally, incorporating a training and getting started page with a combination of videos and text are crucial for advanced products. / Självbetjäningsteknologier (SST) har vuxit snabbt och syftar till att assistera kunder att hjälpa sig själv. Självbetjäning kan underlättas genom ett hjälpcenter, vilket erbjuder information och support. Eftersom efterfrågan på ständig support fortsätter att öka är det viktigt med kontinuerlig forskning om hur man kan skapa hjälpcenter som matchar den nuvarande teknikens möjligheter till kundernas behov samtidigt som man tillhandahåller en bra användarupplevelse (UX). Därför undersöker denna studie hur UX design kan användas för att förbättra hjälpcenter som ett verktyg för självbetjäning för olika intressenter. Denna studie gjordes i samarbete med Nasdaq, där användarnas behov, förväntningar och oro när de söker efter hjälp att använda Nasdaqs produkter identifierades. I en utvärdering mättes huvudfunktionerna i ett hjälpcenter som påverkade användarnas upplevelse och uppmuntrade deras användning av tekniken genom en teoretisk lins bestående av en reviderad version av Technology Acceptance Model (TAM). Resultaten av denna studie visar att det viktigaste för att etablera ett framgångsrikt hjälpcenter ligger i att säkerställa lättillgänglighet till information genom en sökfunktion och en välorganiserad sidnavigering. Dessutom är det avgörande för avancerade produkter att införa en tränings- och komma igång-sida med en kombination av videor och text.

Chatbot is a digital tool that, via AI technology, makescommunication between humans and technology possible.Chatbots are commonly used as, for example, digitalcustomer service assistance, but have recently also madeinroads into the education sector. Previous research hasshown predominantly positive results when it comes to theapplication of chatbots as a learning tool, especially how itcan promote the learning and interaction process of students.However, there is insufficient research that examinesstudents' attitudes towards using chatbots as tools in theirstudies. This study therefore aims to identify students'attitudes towards using chatbots in the educationalenvironment. The research question What preferences dostudents have for using chatbots for educational purposes?was answered through a cross-sectional study and mixedmethod research. An explanatory-sequential design wasused where questionnaires first were used as a datacollection method and then interviews were conductedbased on the quantitative data. The technology acceptancemodel (TAM) was the basis for creating the survey questionsand it was answered by 86 students studying at Mid SwedenUniversity, which resulted in a response rate of 14.93%. Thesurvey responses were analyzed with the help of identifyingthe central tendency, which was carried out by finding theresult's mean value, median value and typical value. Theinterview questions were created based on the results of thesurvey questions and 4 interviews were conducted. The datafor the survey and the interviews could then be analyzedusing TAM3.The study resulted in an ambiguous attitude towards the useof chatbots in an educational environment where it identifiedboth negative and positive attitudes in students. In thesurvey responses it was possible to identify that malestudents and those under the age of 36 have a more positiveattitude towards using a chatbot, which also was confirmedin the interviews. It has also emerged that previousexperience and voluntariness are important in the attitudetowards and acceptance of using a chatbot. / En chatbot är ett digitalt verktyg som via AI-teknologimöjliggör kommunikation mellan människa och teknik.Chatbottar är vanligt förekommande som exempelvisdigitala kundtjänstmedarbetare men har på senaste tidenäven gjort intåg i utbildningssektorn. Tidigare forskning harpåvisat övervägande positiva resultat när det kommer tillapplicering av chatbottar som läroverktyg, framför allt hurde kan främja inlärning- och interaktionsprocessen hosstudenter. Dock finns otillräcklig forskning som undersökerstudenters attityder till att använda chatbottar somhjälpmedel i deras studier. Denna studie syftar därför på attidentifiera studenternas inställning till att användachatbottar i utbildningsmiljön. Forskningsfrågan: Vilkainställningar har studenter till att använda chatbottar i sinutbildning? besvarades genom en tvärsnittsstudie ochflermetodsforskning. En förklarande-sekventiell designtillämpades där enkäter initialt användes somdatainsamlingsmetod och därefter genomfördes intervjuerbaserat på det kvantitativa resultatet. Teccnology acceptancemodel (TAM) låg till grund vid skapandet av enkätfrågornaoch den besvarades av 86 studenter som studerar på femolika program på Mittuniversitetet vilket resulterade i ensvarsfrekvens på 14,93%. Enkätsvaren analyserades medhjälp av att identifiera den centrala tendensen, vilketutfördes genom att finna resultatets medelvärde,medianvärde och typvärde. Fyra intervjuer genomfördes därintervjufrågorna skapades baserat på resultatet avenkätsvaren. Data för enkät och intervjuer analyseradessedan med hjälp av TAM3.Studien indikerade en tvetydig inställning till användandetav chatbottar i utbildningsmiljö då det identifierats bådenegativa och positiva inställningar hos studenter. Ienkätsvaren gick det att identifiera att manliga studenter ochde under 36 år har en mer positiv inställning till att användaen chatbot vilket även styrktes vid intervjuerna. Det har ävenframkommit att tidigare erfarenhet och frivillighet är viktigtvid inställningen och accepterandet av att använda enchatbot.

Mellan år 2020 och år 2021 registrerades 381 operationer av böjsenskador i Sverige. Rehabiliteringsprocessen efter en böjsenskada är lång och kräver kontinuerlig uppföljning. Uppföljningen sker genom mätningar av böj- och sträckförmågan i de fingrar som patienten opererat. Mätningarna utförs i nuläget manuellt med goniometer, där vinklarna i fingrarnas leder mäts, en gång per vecka på en handkirurgisk mottagning. Handkirurgiska kliniken på Södersjukhuset i Stockholm efterfrågade ett digitalt mätverktyg som skulle göra det möjligt för patienten att på ett tillförlitligt sätt mäta vinklarna hemma i stället för på kliniken. Målet med projektet var således att skapa ett mätverktyg som mäter vinklarna med ett mätfel på högst 5 grader. Ett mätverktyg utvecklades som utför mätning av vinklar med hjälp av en bild användaren tagit. Mätverktyget är kompatibelt med Androidenheter och kan implementeras i en redan existerande Androidapplikation. Tester visade att mätverktyget har ett mätfel med ett medelvärde på 5 grader eller lägre för proximala interfalangealleden och distala interfalangealleden. Vidare var medelfelet 7,3 grader respektive 6,4 grader för metakarpofalangealleden vid böjt respektive sträckt finger, samt 10 grader för totalt aktivt rörelseomfång (total active motion). / Between 2020 and 2021, 381 operations for flexor tendon injuries were registered in Sweden. The rehabilitation following surgery is long and requires continuous monitoring. Presently the monitoring is done through manual measurements of the patients flexing and extending capability of the fingers affected. The measurement is performed at a hand surgery department with a handheld goniometer, initially once a week. The hand surgery department at Södersjukhuset in Stockholm requested a digital tool that allows the patient to reliably measure the angles of the fingers bending and stretching capability at home instead of at the clinic. The objective of the project was therefore to create a measurement tool that measures these angles with a maximum error of 5 degrees. A measurement tool was developed where the measurement of angles takes place from an image taken by the user. The measurement tool is compatible with Android devices and can be implemented in an existing Android application. Tests showed that the measurement tool has a mean measurement error of 5 degrees or less for the proximal interphalangeal joint and the distal interphalangeal joint. In addition, the mean error was 7.3 degrees and 6.4 degrees for the metacarpophalangeal joint, bent and stretched respectively, and 10 degrees for total active motion.