Bakgrund: Status epilepticus hos barn innebär risk för livshotande tillstånd, mortalitet eller medicinska komplikationer. Behandlingsriktlinjer finns men uppdateras och följs sällan. Forskning kring barnsjuksköterskans upplevelser saknas. Syfte: Syftet var att belysa barnsjuksköterskans upplevelser inom det akut omhändertagande av barn med status epilepticus. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med tio barnsjuksköterskor vid åtta regionala- eller universitetssjukhus i mellersta och södra Sverige. Resultat: Utifrån en kvalitativ innehållsanalys framkom fyra kategorier: Flertalet faktorer påverkar det akuta omhändertagandet, Betydelsen av familjecentrerad vård i den akuta situationen, Betydelsen av kompetensutveckling inför den akuta situationen, Betydelsen av följsamhet till behandlingsstrategier i den akuta situationen. Slutsats: Ett välfungerande strukturerat teamarbete med följsamhet till behandlingsriktlinjer möjliggörs genom utbildning. Kompetensutveckling medför ökad trygghet och KASAM för barnsjuksköterskan, vilket bidrar till ökad patientsäkerhet och ett mer optimalt omhändertagande av barnet och dess familj. Fördjupad forskning kring status epilepticus inom omvårdnad, kompetensutveckling, teamträning och följsamhet till behandlingsriktlinjer kan medföra minskade konsekvenser för barnet och kostnader för samhället. / Background: Status epilepticus in children means a risk of life-threatening conditions, mortality or medical complications. Treatment guidelines exist but are rarely updated and followed. Research on pediatric nurses' experiences is lacking. Purpose: The purpose of the study was to highlight the pediatric nurse's experiences in the emergency care of children with status epilepticus. Method: A qualitative design with an inductive approach. Data collection was based on semi structured interviews with ten pediatric nurses at eight regional and university hospitals in central and southern Sweden. Result: Based on a qualitative content analysis, four categories emerged: Several factors that influence emergency care, The importance of family-centered care in the emergency situation, The importance of competence development in the emergency situation and The importance of compliance to treatment strategies in the emergency situation. Conclusion: Efficient structured teamwork with compliance to treatment guidelines is made possible through training. Competence development brings increased security and KASAM for the pediatric nurse, which contributes to increased patient safety and optimal care of the child and its family. In-depth research into status epilepticus in nursing, competence development, team training and adherence to treatment guidelines can lead to reduced consequences for the child and reduced costs for society.

Senior university students taking an internationally distributed project course in computer systems find themselves in a complex learning situation. To understand how they experience computer systems and act in their learning situation, the what, the why, the how and the where of their learning have been studied from the students’ perspective. The what aspect concerns the students’ understanding of concepts within computer systems: network protocols. The why aspect concerns the students’ objectives to learn computer systems. The how aspect concerns how the students go about learning. The where aspect concerns the students’ experience of their learning environment. These metaphorical entities are then synthesised to form a whole. The emphasis on the students’ experience of their learning motivates a phenomenographic research approach as the core of a study that is extended with elements of activity theory. The methodological framework that is developed from these research approaches enables the researcher to retain focus on learning, and specifically the learning of computer systems, throughout. By applying the framework, the complexity in the learning is unpacked and conclusions are drawn on the students’ learning of computer systems. The results are structural, qualitative, and empirically derived from interview data. They depict the students’ experience of their learning of computer systems in their experienced learning situation and highlight factors that facilitate learning. The results comprise sets of qualitatively different categories that describe how the students relate to their learning in their experienced learning environment. The sets of categories, grouped after the four components (what, why, how and where), are synthesised to describe the whole of the students’ experience of learning computer systems. This study advances the discussion about learning computer systems and demonstrates how theoretically anchored research contributes to teaching and learning in the field. Its multi-faceted, multi-disciplinary character invites further debate, and thus, advances the field.

The purpose of the present thesis is to apprise a reader of issues of tools for supporting team collaboration via web 2.0. These tools allow workmates to effectively collaborate from different geographical locations without the need for organizing time-consuming and often unproductive meetings. For example, such tools support teams in the way that ensures an access to shared documents for all project co-workers. A theoretical part of the thesis aims to introduce select definitions of terms which relates to this tools -- the terms collaboration and web 2.0, and furthermore to give reader an overview of existing tools for supporting team collaboration. A practical part of the thesis is aimed at description of one particular tool in the form of instruction manual which can be used by students in the homework process. The practical part also includes realization of research on student's experience with introduced tools. The research has a form of questionnaire. Finally author evaluates results of the research.

The purpose of this study was to collect design requirements from women engineers on artificial intelligence teammates such as Microsoft Teams, Slack, and Trello. A mixed methods research design was used for this study with an online survey and semi-structure interviews. The study results revealed design requirements from women engineers including solutions to sociotechnical issues that could arise from artificial intelligence teammates in the workplace. The results showed various ways women engineers collaborate in the workplace with and without artificial intelligence. Additionally, women engineers' attitude towards artificial intelligence was examined to identify if there was a correlation to self-efficacy. This research study fills a previous study gap that solicited design requirements from research scientists, by soliciting practitioners. Practitioners such as women engineers are underrepresented in the workplace, and they could benefit from an artificial intelligence teammate with their design requirements. Finally, this study contributes to the information science literature on collaborative information seeking, artificial intelligence design, and engineers' information seeking behaviors.

Regenerative Leadership is a newly emerged leadership approach with a holistic worldview that is aiming to restore, preserve and enhance people, society and environment. It is a purposeful and empathic leadership that focuses on fostering partnerships between people and nature. In this research, we investigated application of this approach in work teams to promote collaboration and strategically contribute to Social Sustainability. By conducting several interviews with Regenerative Leadership practitioners and analyzing them doing qualitative content analysis, we found that Regenerative Leaders build team cultures that shift power and agency to the team as collective, the collaborative processes are centered around self-organization and inclusive decision-making. Building a culture of trust and encouraging learning, the leaders strengthen the adaptive capacities in the small social system of their work teams, thereby contributing to social sustainability. The way the interviewed leaders make decisions, how they choose the people in their team, what they value, how they act in a moment of misunderstanding in their team, what is their attitude towards the collective – all this is not only inspired by RL theory, but by the personal values and in particular by the spiritual convictions of the leaders.Even with the spiritual and personal perspectives of the interviewees, Regenerative Leadership strengthens all adaptive capacities of a work team as a social system. Moreover, this leadership paradigm offers a vision and values as a source of inspiration for the team members to collaborate Therefore, the approaches taken by leaders in this new and emergent field are effective ways to integrate the science-based principles of Social Sustainability into work teams

No description available.

Delaktighet är ett begrepp som kan vara svårt att förstå för både vårdpersonal och patienter. Hur delaktighet uppnås och vikten av detta har belysts av forskare sedan tidigare. En väg till delaktighet är att inta ett livsvärldsperspektiv – att se patienten som en hel människa. Enligt svensk lag ska patienten delaktiggöras men patienten har inga krav på att faktiskt vara delaktig. Statistik visar på att hälso- och sjukvården inte uppnår delaktighet i full utsträckning och detta kan medföra ytterligare lidande för patienten. Studiens syfte är att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att göra patienten delaktig i vården. Utifrån Fribergs modell utfördes examensarbetet som en litteraturstudie av nio kvalitativa empiriska studier och en mixad metod-studie. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och Medline samt analyserades utifrån studiens syfte. Analysen av artiklarna resulterar i tre teman: Främja patientdelaktighet, Utmaningar och hinder samt Kommunikation och teamarbete. Kommunikation kan ses som central för att främja delaktighet. Sjuksköterskan och patienten delar information med varandra, är lyhörda och uppvisar respekt för den andres person och kunskap. Dock finns det flertal hinder och utmaningar för både patient och sjuksköterska för att kunna involveras i den personcentrerade vården. Hinder som patientens ohälsa och mående, organisatoriska krav på sjuksköterskan samt den vårdkultur sjuksköterskan verkar i. Personcentrerad vård och delaktighet går hand i hand och det är viktigt för att patienten ska uppnå en bättre hälsa. Flertalet tolkningar av delaktighet som begrepp försvårar främjandet av densamma. Organisationer och samhället behöver hitta samsyn av begreppet för att kunna bidra till delaktighet. / Participation in healthcare as a concept is difficult to understand for both professionals and patients. How participation is achieved, and its importance has been highlighted by researchers. One path to participation is to take a life-world perspective – viewing the patient as a whole person. According to Swedish law, the patient must be involved, however the patient has no requirements to actually be involved. Statistics show that health care does not achieve full participation, causing additional patient suffering. The aim of the study is to highlight the nurse's experience of patient participation in nursing care. Based on Friberg's model, the study was carried out as a literature review of nine qualitative empirical studies and one mixed methods study, found through the Cinahl and Medline databases. Three themes emerged in the study. Promoting patient participation, Challenges and barriers, and Communication and teamwork. Communication can be seen as central to promoting participation. The nurse and the patient share information with each other, are responsive and show respect for the person and knowledge of the other. However, there are several obstacles and challenges for both patient and nurse to get involved in person-centered care. Obstacles such as the patient's health and well-being, organizational demands on the nurse and the care culture in which the nurse operates. Person-centered care and participation go hand in hand and are important for the patient to achieve better health. Participation’s multiple interpretations make its promotion difficult. Organizations and society need to reach a consensus with each other and contribute to participation.

Abstrakt. Introduktion: Fri luftväg är en förutsättning för adekvat syresättning och därmed liv. En akut intubation kan behövas i de fall patienten inte kan upprätthålla fri luftväg av sig själv. I omhändertagande av en kritiskt sjuk patient med ofri luftväg krävs teamsamverkan och teamsamverkan är en förutsättning för att kunna bedriva patientsäker vård. Ofta kan dessa situationer uppstå på intensivvårdsavdelningen där intensivvårdssjuksköterskan innehar en stor roll tillsammans med övriga i teamet. Syftet med denna studie är att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av teamsamverkan vid akut intubation av en vuxen patient. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats tillämpades där åtta intensivvårdssjuksköterskor vid ett mindre sjukhus i norra Sverige intervjuades och hade tidigare upplevelser av teamsamverkan vid akut intubation. Analysarbetet har sin grund i Graneheim & Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem huvudkategorier: Att ansvara för att kommunikationen fungerar, Att ha en tydlig rollfördelning och ledare minskar stressen, Att känna stöd från kollegor bidrar till trygghet, Att i en komplex roll bidra till säkerhet samt Att användning av en checklista minskar osäkerheten. Diskussion: Möjligheter finns för att utforma en bra teamsamverkan och det finns stora behov av att det ska fungera, framför allt för patientsäkerheten. Trots detta finns flera hinder till en fungerande teamsamverkan, där hierarkiska strukturer och bristande respektfullhet kan vara några av dessa. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskan upplever både det interprofessionella samarbetet och det egna ansvaret som komplext vid akuta intubationer, där mångfacetterade upplevelser kan uppkomma. Tillämpning av simuleringsövningar och följsamhet av rutiner efterfrågas.

Bakgrund: Ökade rörligheten i samhället, snabb teknisk och industriell utveckling, ökat våld och terrorhot till följd av samhällsutvecklingen tyder på ökning av sjukvård. Mortalitet samt morbiditet orsakade av trauma kan reduceras med snabbt och effektivt insatta åtgärder.  Syfte: Syftet med denna studie var att studera specialistsjuksköterskors upplevelser av nyckelfaktorer till patientsäker omvårdnad vid traumalarm nivå 1.  Deltagare och datainsamling: Åtta specialistsjuksköterskor med intensivvård- eller anestesiutbildning intervjuades med semistrukturerade intervjuer.  Metod: Kritiskt incident teknik med kvalitativ ansats användes vid analys under studien vilket resulterade i 7 kategorier.  Resultat: Resultatet av studien visar bland annat vikten av att känna sig förberedd, både genom utbildning samt träning inom teamet men även att känna till de lokaler och den utrustning som används i traumarummet. Stor vikt läggs även på att få möjlighet att reflektera och följa upp traumalarm som varit, för teamsamverkan, större förståelse mellan klinikerna, känslomässig avlastning men även för patientsäkerheten under framtida traumalarm.  Slutsats: Studien visar på svårigheter som uppkommer vid omhändertagande av patienter som drabbats av trauma men även de nyckelfaktorer som specialistsjuksköterskorna menar kan förbättra och effektivisera vården för patienterna. / Background: Increased mobility in society, rapid technical and industrial development, increased violence and terrorist threats as a result of societal developments indicate an increase in healthcare. Mortality and morbidity caused by trauma can be reduced with quick and effective measures.  Aim: The aim of this study was to study specialist nurses' experiences of key factors for patient-safe nursing at level 1 trauma alarm. Participants and data collection: Eight specialist nurses with intensive- or anesthesia care were interviewed with semi-structured interviews. Method: Critical incident technique with qualitative approach was used in analysis during the study which resulted in 7 categories. Results: The results of the study show, among other things, the importance of feeling prepared, both through education and training within the team, but also to know the premises and the equipment used in the trauma room. Great emphasis is also placed on having the opportunity to reflect and follow up on trauma alarms that have been, for team collaboration, greater understanding between the clinics, emotional relief but also for patient safety during future trauma alarms. Conclusion: The study shows difficulties that arise in the care of patients affected by trauma, but also the key factors that the specialist nurses believe can improve and streamline care for patients.

Bakgrund: Sjuksköterskor har ansvar att tidigt identifiera försämrade patienter på vårdavdelningar och kontakta den mobila intensivvårdsgruppen (MIG) för konsultation. Studier har visat att patienter med ökat vårdbehov kan vistas på vårdavdelningar som inte har adekvata personal- och övervakningsresurser. Dessa otillräckliga resurser och att vårda flera patienter samtidigt innebär en stressande arbetssituation. Samarbetet i team mellan intensivvårdssjuksköterskan och sjuksköterskan är avgörande för atten MIG konsultation ska fungera. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av samarbetet med intensivvårdssjuksköterskan vid en MIG konsultation. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med induktiv innehållsanalys. Åtta sjuksköterskor på vårdavdelningarintervjuades. Resultat: Analysen utmynnade i fyra underkategorier, två kategorier och ettövergripande tema. Det övergripande temat beskrev en sista utväg som innebar att MIG finnssom ett stöd och en trygghet för sjuksköterskorna på vårdavdelningarna. Hur samarbetet med intensivvårdssjuksköterskan upplevdes berodde på många faktorer som bemötande, förståelseför arbetssituationen och respekt för sjuksköterskans kunskap. Hur samarbetet fungerade med intensivvårdssjuksköterskorna berodde på hur sjuksköterskorna blev bemötta vid MIG-konsultationerna. Slutsats: Oftast är samarbetet i team mellan sjuksköterskor och intensivvårdssjuksköterskor positivt. Dock kan svårigheter förekomma vilka grundade sig i intensivvårdssjuksköterskornas nedlåtande attityder. Intensivvårdssjuksköterskorna behöver ha förståelse för sjuksköterskans arbetssituation och ha rimliga förväntningar på dem. / Background: Nurses have a responsibility to early identify deteriorated patients in the general wards and contact the mobile intensive care group (MIG) for consultation. Studies have shown that patients with increased care needs may be in a ward that does not have the adequate staff and monitoring resources. These insufficient resources and nurses multiple patients at the same time implies a stressful work situation. Collaboration in teams between the intensive care nurse and the nurse is crucial for a MIG consultation to work. Aim: To illuminate the nurse's experience of collaboration with the intensive care nurseduring a MIG consultation. Method: Eight individual, semi-structured interviews with nursesworking at four care wards were analysed using inductive qualitative content analysis.Results: The analysis result was presented in four sub-categories, two categories and one theme. The overall theme a last resort described that MIG was there to support the nurses andit was safe to have the MIG at the hospital. How the collaboration with MIG was experienced depended on intensive care nurses´ attitude towards the nurses, such as their understanding of the nurses´ work situation and respected the nurses´ knowledge. How the collaboration worked with the intensive care nurses depended on how the nurses were treated at the MIG-consultations. Conclusion: Most nurses has a positive experience of working with the intensive care nurse, but there were difficulties with the team collaboration. However, difficulties may arise which are based on the condescending attitudes of the intensive care nurses. The intensive care nurses must understand the nurses' work situation and have reasonable expectations of them.