Bakgrund  Hjärtsvikt är en folksjukdom som orsakar lidande hos de drabbade och medför dessutom ett stort ansvar för den egna hälsan. Egenvård är för personer med hjärtsvikt en viktig del för att förhindra försämringar då snabba förändringar av sjukdomstillståndet kan ske. Om den drabbade saknar den motivation eller kunskap som krävs kan det följaktligen medföra komplikationer. Sjuksköterskan har därför ett stort ansvar att utbilda och stödja den drabbade för att förhindra detta. E-hälsa kan därför vara ett bra stöd för att underlätta både för den drabbade och sjuksköterskan.  Syfte  Syftet med arbetet var att kartlägga förväntningar och upplevelser på E-hälsa som stöd till egenvård, hos personer med hjärtsvikt.  Metod  För att besvara syftet genomfördes en icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Artiklarna inhämtades med hjälp av relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL. För att säkerställa att artiklarna var av god kvalitet användes Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag, vidare utfördes en integrerad analys där två huvudkategorier och sju subkategorier identifierades.  Resultat  Resultatet delades in i förväntningar av kommunikation och förståelsesamt upplevelser av påverkad sjukdomsförståelse som huvudkategorier. I resultatet framkom det att patienter med hjärtsvikt förväntade sig en förbättrad vårdrelation, förbättrad egenvård och ökad förståelse för sin sjukdom. Vidare upplevde patienterna ökade kunskaper om egenvård vid hjärtsvikt vilket medförde förbättrad egenvård. Dessutom upplevdes en förbättrad kontakt med sjukvårdspersonal och ökad motivation till att fortsätta med goda rutiner. Problem med tekniken var en vanlig komplikation.  Slutsats  I den aktuella litteraturöversikten framkom det att många ansåg E-hälsotjänster som ett bra stöd till egenvård då de fick en ökad förståelse för sin sjukdom. Fynden anses därför vara ett stöd för att finna egenvårdsbalans. Vidare forskning av ämnet anses dock vara nödvändigt för att resultatet ska kunna betraktas som överförbart. / Background  Heart failure is a widespread disease that causes suffering for those who are affected and brings a great deal of responsibility of their own health. Self-care plays a crucial part in preventing deterioration for people with heart failure, since rapid changes of the medical condition can occur. If the affected lacks the required motivation or knowledge, it can consequently lead to complications. Therefore, the nurse has a great deal of responsibility to educate and aid the affected to prevent this. E-health is for that reason believed to be a good support to facilitate for both the affected and the nurse.  Aim  The aim was to describe expectations and experiences of E-health as a support for self- care, among people with heart failure.  Method  A non-systematic literature review based on 15 scientific articles was made to answer the purpose. Both qualitative and quantitative articles were included. The articles were collected using relevant keywords in the data bases PubMed and CINAHL. To ensure that the articles were of good quality, the assessment basis of Sophiahemmet University were used. Furthermore, an integrated analysis was performed where two main categories and seven subcategories were identified.  Results  The result was divided into the two main categories expectations of communication and understanding and experiences of affected understanding of the disease. It emerged in the result that patients with heart failure expected improved care relationship, improved self- care and improved understanding of one’s disease were expected. Furthermore, increased knowledge about self-care in heart failure was experienced, which led to improved self- care. Additionally, there was an improved contact with healthcare staff and an increased motivation to proceed with good practices. The most common complication were problems with the E-health technology.  Conclusions  The current literature review emerged that many considered E-health as a good support for self-care as they gained an increased understanding of one’s disease. The findings are therefore considered to be a support to find self-care balance. However, further research of the subject is considered necessary for the result to be considered transferable.

Typ 2 diabetes mellitus (T2DM) är den vanligaste formen av diabetes. Denna form ökar kraftigt i hela världen och debuterar i allt tidigare ålder. Egenvård är den kanske mest betydande delen i behandlingen. Främst handlar egenvården om att ändra på sina levnadsvanor för att hålla blodsockernivån på en hälsosam nivå. Dessa förändringar i livsstil och levnadsvanor ställer krav på patienten, och kan av vissa upplevas svåra att genomföra. För att kunna ge patienter ett bra stöd är det viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om hjälpmedel som främjar egenvården. Telemedicin är ett sådant hjälpmedel. Syftet med denna studie var att undersöka hur telemedicin kan stödja patienter med T2DM i deras egenvård. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. I analysen ingick tretton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Resultatet visade att telemedicinska lösningar var ett bra hjälpmedel för egenvården vid diabetes. Det gav bättre kliniska värden, positiva livsstilsförändringar, stärkte patienternas empowerment och var kostnadseffektivt. Bristande kunskap, motivation och engagemang var faktorer som hindrade användandet. Slutsatsen blev att sjuksköterskan behöver känna till och kunna informera om de resurser som finns att tillgå. Med ökad kunskap om sjukdomen ökar patientens känsla av kontroll, samt känsla av trygghet i egenvården. Den ökade kunskapen leder i sin tur till att patienten lär sig se vilka livsstilsförändringar som främjar behandlingen och motiverar därigenom patienten att utföra sin egenvård.

Hjärtsvikt är ett kliniskt syndrom som kan innebära stor påverkan på den drabbades hälsorelaterade livskvalitet och livssituation genom funktionsnedsättande symtom och stort vårdbehov. Tillståndet har hög dödlighet och ökar med en åldrande befolkning även om behandlingen förbättrats. Telemedeicin implementeras i hjärtsviktsvården på flera håll i Sverige och kan med fördel integreras i vården enligt gällande internationella riktlinjer. Syftet var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt påverkas vid användning av olika former av telemedicin avseende livskvalitet och patientens livssituation. Metoden var litteraturöversikt med ett systematiskt arbetssätt. Sökningar utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. 15 artiklar publicerade 2013-2021 inkluderades från dessa sökningar. En integrerad analys av artiklarna utfördes. Resultatet visade att användning av telemedicin vid hjärtsvikt kan påverka livskvaliteten och patienternas livssituation. De kategorier som framträdde i resultatet var påverkan på livskvalitet utifrån hälsa, stöd till förändrat behov av sjukvård, support till egna handlingar och stöd tll förändringar i psykisk hälsa. Telemedicin påverkade den hälsorelaterade livskvaliteten positivt och kunde ge stöd till förändrat behov av sjukvård. Telemedicin kunde också ge support till egna handlingar och stöd till förändrad psykisk hälsa. Olika former av telemedicin hade använts enskilt eller som tillägg till andra interventioner. Slutsatsen är att telemedicin vid hjärtsvikt kan påverka patienternas hälsorelaterade livskvalitet och livssituation positivt. Vidare forskning kring vilka former av telemedicin som har positiv påverkan behövs samt vilka interventioner som med fördel kan kombineras. / Heart failure is a clinical syndrome that may have a major impact on the affected´s health related quality of life (HRqOL) and life in general through disabling symptoms and a substantial need for helathcare. Even though treatment has improved, the condition has high mortality rate and is increasing with an aging population. Telemedicine is implemented in heart failure care in several locations in Sweden and can advantageously be integrated into care according to international guidelines. The aim of this study was to scrutinize how patients with heart failure are affected when using various types of telemedicine regarding quality of life and life situation. The method was a literature review with a systematic approach. Literature search was conducted in the databases PubMed and Cinahl. The quality of the articles was reviewed according to Sophiahemmet University´s assessment documents. A total of 15 articles published between 2013-2021 were eventually included in the study. An integrated analysis of the articles was performed. The results showed that the use of telemedicine in heart failure can affect quality of life and the patient´s life situation. The categories that appeared in the results were impact on quality of life based on health, support for changing needs for healthcare, support for own actions and support for changes in mental health. Telemedicine had positive impact on HRqOL and supported changing needs for healthcare. Telemedicine could provide support for own actions and support for changed mental health. Various forms of telemedicine had been used alone or combined with other interventions.  The conclusion is that telemedicine in heart failure can positively affect the patients´ HRqOL and life situation. Further research on which forms of telemedicne have a positive impact is needed and which interventions can be advantageously combined.

Bakgrund   I takt med samhällets digitalisering har telemedicin, vård på distans, kommit att spela en allt mer framträdande roll inom hälso-och sjukvården. Inom ramen för det digitala kan patienter numera uppsöka samt erhålla vård från sina egna hem. Den ökade tillgängligheten som telemedicinen för med sig kan fostra en mer aktiv patientroll inom vilken egenvården är av särskild betydelse. Lärdomar kan tas från patienter som använt sig av telemedicinska tjänster och genom att utforska deras upplevelser kan möjligheter och hinder identifieras.  SyfteSyftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid användning av telemedicin. Metod Denna studie är utförd som en litteraturöversikt och baserade sig på 16 relevanta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarna har med olika sökordskombinationer valts ut från databaserna PubMed och CINAHL. De valda artiklarna kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument varpå en integrerad innehållsanalys utfördes. Resultatartiklarna delades in i tre kategorier med sex tillhörande underkategorier.     Resultat Resultatet delades in i tre kategorier; egenvårdsbehov, egenvårdskapacitet samt egenvårdsbrist. Den första kategorin handlar om patienters upplevelser av autonomi och tillgänglighet. Den andra kategorin behandlar patienters nya roll samt upplevelser av delaktighet. Den tredje kategorin behandlar aspekterna relation och partnerskap.   Slutsats  Denna studie belyser hur patienter ser både för- och nackdelar med telemedicin. Patienter upplever att telemedicin i mångt och mycket har kapacitet att förstärka deras möjligheter till egenvård och delaktighet men att det finns brister. Telemedicinen är till för alla men förutsätter ett visst krav på tekniskt kunnande samt en vilja till förändring vilket riskerar att utelämna patienter som inte vill eller har möjlighet. Därmed bör lärdom tas från patienternas erfarenheter för att på så sätt använda telemedicinen som ett verktyg för att bidra till en god och jämlik hälso- och sjukvård där alla inkluderas.

Inledning: Primärvården i Sverige är i behov av förändring då dess struktur och resursfördelning behöver anpassas för att klara av att möta de framtida utmaningar som primärvården står inför med en befolkning som lever allt längre, kroniska sjukdomar samt multisjuka, där en möjlig lösning skulle kunna tänkas vara digitalisering av primärvården.  Syfte: Det här examensarbetet syftar till att undersöka digitala vårdcentralers möjligheter att bidra till en förbättrad tillgänglighet till primärvården i Sverige. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts i flera olika databaser, där både kvalitativa och kvantitativa studier har inkluderats i studien. Resultat: Ur ett patientperspektiv rapporterade ett flertal studier en övergripande tillfredsställelse genom användning av digitala vårdbesök som ett alternativ till fysiskt besök på vårdcentral. Diskussion: Generellt ses digitala vårdcentraler som tillgängliggörare av vård för befolkningen, men det finns även osäkerheter som riskerar att påverka både patienter och skattemedel om resurserna används felaktigt och där de inte gör mest nytta. / Introduction: Primary care in Sweden is in need of change, and should recognize challenges related to structures of care, and use of resources, in order to adapt to future challenges faced by primary care. Sweden’s population is living longer, and population health will be increasingly affected by chronic diseases and people living with multiple illnesses. A possible solution could be the use of digitalization in primary care. Purpose: The purpose of this bachelor thesis is to investigate the possibility of digital healthcare providers to contribute to improved accessibility to primary care in Sweden. Method: A systematic literature study has been conducted through several different databases. Both qualitative and quantitative studies have been included in the study. Results: Findings suggest that there is overall patient satisfaction with digital healthcare visits as an alternative to physical visits to the healthcare center. Discussion: Generally speaking, digital care could be expanded but there are also uncertainties that may affect both patients and strain on resources. These issues need further exploring.

Background Cardiovascular disease is the leading cause of death globally. Today's initiatives regarding prevention and treatment of cardiovascular disease still have unmet needs and improvement potential. One important and relevant part for the health care is to adapt to today's living habits. Digitalization has become a natural part in society and integration in health care is ongoing through so called eHealth. mHealth, which provides health care and prevention remotely, is a part of eHealth. The development of mHealth in health care has intensified and with increasing demands, that it is evidence-based. Aim Through a literature study, investigate the evidence of mHealth and how mHealth can influence risk factors in the treatment of cardiovascular disease. Method A descriptive literature study with a systematic approach that included 15 articles in total and all were randomized controlled trials. Results This literature study showed that motivational focused text message, by using mobile phone or smartphone, was the type of mHealth that was primarily used and was the most effective in influencing risk factors for cardiovascular disease. BMI, unhealthy diet and lack of exercise were the risk factors that were influenced primarily. Information about required resources for implementation of mHealth was not found. Conclusion mHealth as an integrated part of health care for cardiovascular disease provides advantages as it has shown effects on influential risk factors for cardiovascular disease. This, through text messages of motivational nature to a mobile phone or smartphone. mHealth should be considered in everything that is linked to health care and particularly within cardiovascular disease. / Bakgrund Kardiovaskulär sjukdom är den främsta dödsorsaken globalt sett. Dagens åtgärder avseende prevention och behandling av kardiovaskulär sjukdom har fortsatt stor utvecklings- och förbättringspotential. En viktig och aktuell del i förbättringsarbetet är att anpassa den till dagens levnadsvanor. Eftersom digitaliseringen har blivit en naturlig del i vårt samhälle pågår en integrering inom hälso- och sjukvården genom så kallad e-hälsa. M-hälsa innebär vård och hälsofrämjande stöd på distans och är en del av e-hälsa. Utvecklingen av m-hälsa inom vården är intensiv och med ökade krav på att den ska vara evidensbaserad. Syfte Att genom en litteraturstudie undersöka evidensen av m-hälsa och på vilket sätt m-hälsa kan påverka riskfaktorer vid behandling av kardiovaskulär sjukdom. Metod En beskrivande litteraturöversikt med systematisk ansats som innefattade 15 artiklar där samtliga var randomiserade kontrollerade studier. Resultat Denna litteraturstudie visade att textmeddelande med motiverande inriktning, genom användning av mobiltelefon eller smartphone, var den typ av m-hälsa som främst användes och hade tydligast effekt på påverkbara riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom. BMI, ohälsosam kost och brist på motion var de riskfaktorer som påverkades främst. Information om vilka resurser som krävs för implementering av m-hälsa var bristfällig. Slutsats M-hälsa som en integrerad del av hälso- och sjukvården inom kardiovaskulär sjukdom innebär fördelar då effekter på påverkbara riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom har påvisats, främst genom textmeddelande av motiverande karaktär till en mobiltelefon eller smartphone. M-hälsa bör därmed vara en självklar del i allt som är kopplat till hälso- och sjukvården och särskilt inom kardiovaskulär sjukdom.

Bakgrund: Vårdandet av barn med akuta och kroniska sjukdomar i hemmet samt vid palliativ vård har ökat under de sista årtiondena. Detta är i enlighet med Barnkonventionen och Nordisk Förening för Sjuka Barns Behov (NOBAB) som förespråkar att barn ska få den bästa möjliga sjukvården samt inte skiljas från sina föräldrar.  Det finns internationell forskning som visar att hemsjukvård för barn kan minska vårdtiden på sjukhuset samt antal inläggningar. Vidare visar forskning även föräldrarnas och sjuksköterskors upplevelse av hemsjukvård för barn med specifika diagnoser eller palliativ vård. I Sverige är tillgången till hemsjukvård för barn samt hur den är utformad beroende på var barnet bor i landet, samt vilken diagnos eller åkomma det har. Den utförs antingen inom kommunen eller utifrån ett sjukhus, alltså av regionerna. Det finns svensk forskning som visar att föräldrar föredrar att barnet erhåller sjukvård i hemmet och att det är en kostnadseffektiv lösning i de tätbefolkade delarna av landet. Motiv: Det fattas forskning som belyser föräldrars erfarenheter av hemsjukvård för barn i den svenska glesbygden, och hur behovet av stöttning möjligtvis kan förändras under tiden. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars behov och erfarenheter av sjukvårdsinsatser i hemmet - från övergången av vård på sjukhus till långvarig hemsjukvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med föräldrar till barn som erhåller hemsjukvård. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av insamlad data resulterade i fyra kategorier Att uppleva kompetent hjälp, Att uppleva otillräcklig hjälp, Att önska mer familjevänliga lösningar och Att använda telemedicin.   Konklusion: Studien ökar förståelse och ödmjukhet för den situation familjer befinner sig i när ett långvarigt sjukt barn erhåller hemsjukvård. Det framkommer att det behövs en förbättring av hemsjukvårdsverksamheten för att minska påfrestningen och hitta mer familjevänliga lösningar, som gynnar både familjer och samhället. / Background: During the last decade, home care services (HCS) for children with acute and chronic diseases as well as home based palliative care for children increased notably. This conforms with UN Convention on the Rights of the Child and NOBAB standards requiring the most excellent care for a sick child while not being separated from its parents. International studies suggest that HCS for children decreases the average length of hospital stays and readmissions rates. Furthermore, there are studies exploring both parents’ and nurses’ experiences of HCS for children with specific diagnoses and for children receiving palliative care.  In Sweden, both access to paediatric HCS and how these services are organized largely depends on where the child lives and its diagnosis. HCS for children are either community-based or hospital-based. Swedish studies point out that parents prefer HCS over hospital care for their child and that HCS is cost-effective in the more densely populated parts of Sweden. Motive: There is a lack of studies researching parents’ experiences of HCS for sick children in the more sparsely populated parts of Sweden and how the need for support might change over time.   Aim: The purpose of this study was to describe parents’ needs and experiences of home nursing services for children – transitioning from hospital care to HCS. Methods: Data were collected by means of semi-structured interviews with parents receiving HCS for sick children. The interviews were analysed using qualitative content analysis. Results: Analysis of the interviews resulted in four categories: Experiencing competent help, Experiencing insufficient support, Wishing more family-friendly solutions and Usage of telemedicine.  Conclusion: This study creates an understanding of families’ experiences receiving HCS for a chronically sick child. There is a need for improving the HCS-organisation to decrease stress on families and to find more family-friendly solutions, benefiting both families and society.

Denna rapport utvärderar företag och verksamheter med telemedicinska produkter som finns på den svenska marknaden inom hemsjukvård för områdena Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, neonatalsjukvård samt hjärtsvikt. Även säkerhetsaspekter, verifierad nytta samt områdeskvantifiering för funna produkter behandlas. Detta genomfördes genom en avsökning av marknaden där säkerhetsaspekter och underlag för verifierad nytta undersöktes. Med telemedicin kan sjukhus och patienter trådlöst kommunicera och överföra mätdata, trots långa avstånd. Detta ger vinster för samhälle, miljö och patient. Avsökningen av marknaden erhöll resultatet: sju verksamma företag med telemedicinska lösningar och fem verksamheter med forsknings- och utvecklingsprojekt.   Sammanfattningsvis blir det tydligt att många telemedicinska projekt fortfarande är i utvecklingsstadiet. Orsaker till detta är att teknikutveckling är dyrt och kräver utbildning, något som kan bortprioriteras om det redan finns fungerande och implementerade system i samhället. Slutsatsen är att telemedicin har stor potential att minska antalet sjukhusbesök per patient och att majoriteten av produkterna på den svenska marknaden finns i norra delen av landet, där glesbygden är som störst. / This report investigates companies and businesses with telemedicine products on the Swedish market within home care regarding Chronical Obstructive Pulmonary Disease (COPD), neonatal care and heart failure. Safety issues, verified benefits and classification of the products were focus points for the investigation. Key components investigated were safety aspects and if the products had proven benefits. With the use of telemedicine, hospitals and patients can wirelessly communicate and transfer data, despite long distances. Benefits can be seen for the society, the environment and the patient. Seven companies with solutions in telemedicine and five businesses with projects in research and development within the telemedicine market, were found from the investigation.   Many of the telemedicine products are still in the development phase. Development is expensive and requires education and might therefore be unprioritized due to already existing solutions in the society. The conclusion of this report is that telemedicine has a big potential to reduce the need to stay at the hospital and that the majority of the products on the Swedish market are located in the northern part of the country, due to the sparsely populated area.

AbstractSyfte. Att: beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta i glesbygd med jour på distans.Bakgrund. Jour på distans innebär att sjuksköterskor, med stöd av läkare på di-stans, omhändertar patienter med olika slags akuta symtom. Frånvaron av nationella studier, rörande sjuksköterskors erfarenhet av jour på distans i kombination med behovet av att hitta nya sätt att bedriva vård i glesbygd, borde medföra ett intresse för studien.Design: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats.Metod. Intervjuer genomfördes med 9 sjuksköterskor, vilka arbetar vid 2 olika häl-socentraler belägna i nordligaste delen av Sverige. Intervjuerna genomfördes våren 2017. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat. Analysen resulterade i de 4 kategorierna rollutveckling, fördelar för pati-enten, stöd samt osäkerhet. Sjuksköterskor beskriver sig ha ett arbete som på olika sätt medför rollutveckling. Fördelar för patinten framställs bestå av exempelvis mins-kat behov av resor samt möjlighet att få snabb bedömning utan att alltid behöva åka till sjukhus. Kategorin stöd belyser betydelsen av tillit från läkare och fungerande teknik. Sista kategorin påvisar att vissa situationer medför känslor av osäkerhet hos sjuksköterskan, som exempelvis när läkare har dålig kunskap om jour på distans.Slutsats. Resultatet påvisar att jour på distans, sett ur sjuksköterskornas perspektiv, är ett bra sätt att tillvarata befintlig personal och teknik i syfte att tillhandahålla vård under jourtid i glest befolkade områden. Arbete med jour på distans kräver sjukskö-terskor med god kunskap och erfarenhet och studien påvisar även betydelsen av ut-bildning samt stöd från läkaren.

<p>Sweden’s health care is continuously subjected to economical cutbacks, which results in enormous workloads. To prevent problems that arise in these situations, it is of great importance to take measures to increase the efficiency of the working process. This goal can be obtained by increasing our knowledge of the body, under both normal and sickly conditions. That is, by sharing knowledge of the various medical service units within Stockholm’s county council and thus elaborates diagnostics. Both clinical and scientific competence must be at hand within several medical fields, whereas the width is a condition for specialized surgery and education within different categories.</p><p>The purpose of this essay is to describe the profits/advantages by using telemedicine at Karolinska university hospital in Huddinge as support service for the structural changes made by Stockholm’s county council, this from county council economics perspectives.</p><p>The decision that all abdominal surgery was to be performed at Karolinska was based on the knowledge and experience that by concentrating a certain type of special care to a single location, that knowledge will be maximized (the more patients, the more practice), which will ease the prospects of high-quality health care, education as well as research.</p><p>Telemedicine as a support service means specialist availability through telemedicine information technique and healthcare time efficiency. This in the form of traveling hours, new evaluation of already remitted patients and time consumption due to inferior examination. The increase in efficiency will result in cost-benefits for Stockholm’s county council and entirely new grounds fore coworkers and patients.</p><p>The new system will lead to that the most highly qualified within a certain area of expertise are available through exchange of knowledge, going from specialist to doctor. As a result, the patients will faster receive the proper care.</p> / <p>Ekonomiska besparingar sker kontinuerligt inom sjukvården i Sverige, vilket innebär enorma arbetsbelastningar. För att förhindra problem som kan uppstå i och med detta är det viktigt med åtgärder som leder till effektivisering av arbetsprocessen. Det kan uppnås genom att öka kunskapen om vår kropp under normala och sjukliga förhållanden, dvs. genom att utveckla diagnostiken via kunskapsutbyten vid de olika sjukvårdsenheterna inom Stockholm Läns Landsting. Både klinisk och vetenskaplig kompetens måste finnas inom ett stort antal medicinska fält och bredden är en förutsättning för högspecialiserad kirurgi och utbildning inom olika kategorier.</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva lönsamheten, med användning av telemedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge som stödtjänst till de strukturella förändringar som SLL har beslutat om (koncentration av specialistkirurgi till sjukhuset), ur ett landstingsekonomiskt perspektiv.</p><p>Beslutandet om att all övre abdominell specialkirurgi skulle utföras på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge grundades utifrån kunskapen och erfarenheten om att koncentration av en viss typ av specialistvård på ett och samma ställe leder till att all specialistkunskap koncentreras och utvecklas på ett ställe (större patientmassa, ”mer träning”) vilket gör det lättare för vidare högkvalificerad vård, utbildning och forskning.</p><p>Telemedicin som stödtjänst innebär specialisttillgänglighet genom telemedicinsk informationsteknik och vårdtidsvinster i form av restider, ny bedömning av redan bedömda patienter och minskad tidsåtgång pga. undermålig undersökning. Effektiviseringen leder till kostnadsbesparingar för Stockholms Läns Landsting och innebär helt andra förutsättningar för medarbetare och patienter. Det nya arbetssättet gör att de bästa inom området finns tillgängliga för de berörda sjukhusen genom kunskapsöverföring från specialisten till läkaren. På så sätt kommer patienten fortare till rätt behandling.</p>