Denna uppsats visar, med en kvantitativ undersökningsmetod, hur försäljningen hos Telenor Sveriges butiker påverkades beroende på om butikerna var placerade i kluster eller inte, i gatuläge eller gallerior, samt med hänsyn till vilka konkurrenter som fanns i närheten. Studiens slutsats tyder överlag på att det, för försäljningen, var bäst att finnas i ett kluster, helst i kombination med en butiksplacering i en galleria. / With a quantitative method, this study shows how Telenor Sweden’s selling of mobile phone subscriptions tended to be affected by the locations of their stores. Whether the stores were placed in clusters or not and whether they were placed in street locations or in shopping malls were considered. Consideration was also taken to which competitors in the same business that was located nearby the stores, to examine if they had an effect on the selling. The conclusion of the study indicates that, with respect to the selling, it was best to have a store in a cluster and preferably in a cluster in a shopping mall.

Bakgrund: Telekomindustrin har på senare tiden genomgått en period av strukturella förändringar. Dessa strukturella förändringar har bland annat medfört fusioner och sammanslagningar av företag inom branschen. Fusioner har en inverkan på en rad olika faktorer för företag och samhällen. Att kommunicera med media är viktigt då ett företag genomgår en fusion. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att öka förståelsen för företags kommunikation under en fusion samt hur media reproducerar fusionen. Metod: För att uppnå syftet med denna magisteruppsats genomfördes en diskursanalys av vad som skrivits om Telia-Telenor fusionen i media under 1999. Vi koncentrerade oss till stora svenska dagstidningar. Resultat: Media fokuserade på fler aspekter i fusionen än vad de inblandade företagen tenderade att göra. På det sätt budskapen presenterades samt budskapens kontext hjälpte oss inte att uppnå en större förståelse för kommunikationen. Då både företag samt media var aktiva i debatten visade det sig att budskapens innehåll tenderade att skilja sig åt ju längre fusionen fortskred. Medierna var kraftigt influerade av en ekonomiskt rationell ideologi medan företagen tenderade att använda sig av flera olika ideologier. Aktörerna, media samt företagen, influerade eller påverkade inte varandra nämnvärt under fusionen. Dessa resultat har påvisat att media och företag befinner sig i två olika diskurser under en fusion. / Background: The telecommunications industry has recently been through a very changing structural period. Mergers have a significant impact on many societal aspects. Communication to the media is important during a merger. Purpose: The aim of this thesis is to increase the understanding of corporations’ public communication in mergers and how the media reproduces it. Method: In order to fulfil the purpose, we conducted a discourse analysis of mainly what has been written about the Telia-Telenor merger in the major Swedish newspapers in 1999. Findings: The media focused on more aspects of the merger than the involved companies did. How messages were presented and in what context they occurred did not give us any higher understanding of the communication. When both the companies and the media were active in a topic their opinions tended to grow apart with time. The media were heavily influenced with rational financial ideology whereas the companies’ messages were influenced by a wider range of ideologies. The actors did not influence each other to any greater extent. This has lead us to believe that corporations and the media are in different discourses.

<p>Bakgrund: Telekomindustrin har på senare tiden genomgått en period av strukturella förändringar. Dessa strukturella förändringar har bland annat medfört fusioner och sammanslagningar av företag inom branschen. Fusioner har en inverkan på en rad olika faktorer för företag och samhällen. Att kommunicera med media är viktigt då ett företag genomgår en fusion. </p><p>Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att öka förståelsen för företags kommunikation under en fusion samt hur media reproducerar fusionen. </p><p>Metod: För att uppnå syftet med denna magisteruppsats genomfördes en diskursanalys av vad som skrivits om Telia-Telenor fusionen i media under 1999. Vi koncentrerade oss till stora svenska dagstidningar. </p><p>Resultat: Media fokuserade på fler aspekter i fusionen än vad de inblandade företagen tenderade att göra. På det sätt budskapen presenterades samt budskapens kontext hjälpte oss inte att uppnå en större förståelse för kommunikationen. Då både företag samt media var aktiva i debatten visade det sig att budskapens innehåll tenderade att skilja sig åt ju längre fusionen fortskred. Medierna var kraftigt influerade av en ekonomiskt rationell ideologi medan företagen tenderade att använda sig av flera olika ideologier. Aktörerna, media samt företagen, influerade eller påverkade inte varandra nämnvärt under fusionen. Dessa resultat har påvisat att media och företag befinner sig i två olika diskurser under en fusion.</p> / <p>Background: The telecommunications industry has recently been through a very changing structural period. Mergers have a significant impact on many societal aspects. Communication to the media is important during a merger. </p><p>Purpose: The aim of this thesis is to increase the understanding of corporations’ public communication in mergers and how the media reproduces it. </p><p>Method: In order to fulfil the purpose, we conducted a discourse analysis of mainly what has been written about the Telia-Telenor merger in the major Swedish newspapers in 1999. </p><p>Findings: The media focused on more aspects of the merger than the involved companies did. How messages were presented and in what context they occurred did not give us any higher understanding of the communication. When both the companies and the media were active in a topic their opinions tended to grow apart with time. The media were heavily influenced with rational financial ideology whereas the companies’ messages were influenced by a wider range of ideologies. The actors did not influence each other to any greater extent. This has lead us to believe that corporations and the media are in different discourses.</p>

Background: Our daily lives and personal interactions are increasingly featuring social media and social networks in particular. Topics regarding social media, its impact on society at large – both on corporate as well as individual behavior – has been the focus of many research papers. Personal use of social networks are regularly being mapped out by researchers aiming at clarifying concepts such as engagement, trust and interactivity, and mapped by companies seeking to maximize return on investment concerning their marketing efforts. The aim of our study is (i) to map how companies and/or organizations operating on the Swedish market use their company’s pages on the social media as a way of communicating with their followers and audience, as well as (ii) identifying whether “Real-Time Marketing”, in our own definition, is used or not. Methods: The research methods used included both quantitative and qualitative content analysis. Data was collected from Facebook and Twitter pages belonging to five companies operating on the Swedish market that are among Sweden’s largest advertisers. The data, in total 1981 updates, was analyzed in order to map out patterns and to summarize all the relevant companies’ communicative activities. Subsequently, the data was qualitatively evaluated to gain deeper understanding of the activities to uncover techniques such as semiotics and usage of social media as a way to communicate with audience and customers. Results: Results show that companies that are among Sweden’s largest advertisers mainly use Facebook and Twitter as means of publicizing information with the intent of enhancing their own brands. Our quantitative analyses concluded that the second and third most frequent updates were advertising and customer service. The results of the qualitative analyses show that companies adapt their semiotics to a more informal use of language, but fail to engage in dialogs and to stimulate their audience to increased interaction with the brand. Results also demonstrate that only one update featured the technique “Real-Time Marketing”, which suggests that “Real-Time Marketing”, in our definition, is scarcely used on the Swedish market. / Bakgrund: En allt mer vedertagen sanning är hur sociala medier spelar en större roll, inte bara i våra privatliv, men även för företag som söker att marknadsföra sig och skapa dialoger med sina kunder och intressenter. Företagens marknadsföring och kommunikation har länge studerats, och idag så fortsätter de studierna med fokus på sociala medier. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Sveriges största annonsörer använder deras sociala medie-sidor för att kommunicera med sina följare och publik, samt att försöka identifiera om det sker någon förekomst av ”Real-Time Marketing” enligt vår definition. Metod: I vår forskningsmetod förekommer både kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Data har samlats in från fem företags sidor på Facebook och Twitter. Dessa fem är några av de företag som investerat mest pengar på marknadsföring under 2013. Den kodade och analyserade datamängden uppgår till 1981 stycken uppdateringar och ”tweets”, vilka används för att undersöka mönster och trender i företagens kommunikation. Efter den kvantitativa insamlingen genomförs en kvalitativ studie för att få en bredare förståelse för bland annat semiotiken och sättet som företagen vill föra en dialog på med sina kunder och följare. Resultat: Uppsatsens resultat visar att dessa svenska företag framför allt använder Facebook och Twitter för att publicera och sprida material som förstärker det egna varumärket. Genom vår analys finner vi också att de mest frekventa uppdateringarna som publiceras berör reklam och kundtjänst. Vidare ser vi hur företagen anpassar sitt språk till ett mer informellt sådant, men de misslyckas ofta med att öppna upp för dialog med sina kunder och därigenom möter de inte sitt eget och följarnas behov av ökad interaktion med varumärkena. Det visar sig också att endast en uppdatering kunde klassificeras som ”Real-Time Marketing”, vilket får oss att dra slutsatsen att denna teknik används mycket begränsat på den svenska marknaden.

During the thesis project, an evaluation tool was developed for Telenor. This tool identifies the most reliable cell within a site based on its standard deviation and systematically ranks the performance of each cell using key performance indicators (KPIs). The tool also calculates the mean and the median to allow the user to get an overview over the network performance. The analysis underscored the importance of robust network reliability, especially when considering the deployment of home care technologies in remote areas. The tool is designed to analyse extracted data, providing Telenor with a view of network performance and ensuring top-tier service quality in even the most remote and challenging terrains. / Under examensarbetet lades fokus på skapandet av ett utvärderingsverktyg för Telenor. Detta verktyg bestämmer den mest tillförlitliga cellen inom en basstation baserat på dess standardavvikelse för den analyserade KPI och klassificerar varje cells prestanda. Utöver det räknas medelvärdet och medianen ut för att användaren ska få en bättre översikt över nätverksprestandan. Utbyggnaden av hemvårdsteknologier i avlägsna områden tas särskilt i beaktande. Verktyget är designat för analys av data och ger en översikt över nätverkets prestanda, vilket kan bidra till att säkerställa optimal servicekvalitet.

<p>Denna uppsats handlar om att finna de faktorer som är viktiga för att företag inom telekommunikationsbranschen skall kunna behålla sina kunder då kärnprodukten inte längre räcker till som konkurrensmedel.</p><p>Orsaker som ligger till grund för dagens situation är juridiska förändringar, globala förutsättningar samt den tekniska utvecklingen. Mot bakgrund av detta har det blivit nödvändigt att skapa värden som sträcker sig utöver kärnprodukten och därigenom tillgodoser befintliga kunders behov. De aktörer som inte klarar av detta menar vi kommer att tappa marknadsandelar och tids nog försvinna från marknaden.</p><p>De fenomen som vi valt att peka på i uppsatsen är konkurrens, globalisering samt vikten av att skapa värden. För att belysa dessa har följande teorier valts; Värdekedja/ Värdestjärna, Målstyrning/ Processtyrning, Värdeskapande genom induktion, Involvement Theory, Affärsidé samt Service Management (Tjänstevision/ Tjänstekoncept). Ur dessa teorier har sedan följande syntes mynnat ut;</p><p>Företaget bör:</p><p>– genom interaktion med kunden upptäcka vad denne önskar sig av produkten/tjänsten och vad som får honom/henne involverad.</p><p>– utforma kunderbjudandet efter de kriterier som framkommit genom interaktion, samt i enighet med företagets struktur</p><p>– implementera den information som skapat företagets struktur, detta för att kundens önskemål skall formas till konkreta erbjudanden.</p><p>Empirin är hämtad genom både kvalitativ och kvantitativ datainsamling. Två intervjuer genomfördes på mobiloperatörerna 3 samt Telenor. Den kvantitativa undersökningen gjordes på 25 privat abonnenter i Stockholm.</p><p>Resultatet på undersökningen tyder på att de respondenter som har en hög tillfredställelse, i kombination med hög upplevd kvalité vid kontakt med företaget och framförallt med butik, också i högre grad är lojala.</p><p>Som slutsats kan konstateras att kontakten med kunder är av stor betydelse när det kommer till att skapa fortsatt förtroende och därmed lojalitet. Detta värde, dialogen mellan företag och kund, värdesätts väldigt högt av båda parter och genererar även positiva effekter när det kommer till ytterligare kringvärden.</p>

Denna uppsats handlar om att finna de faktorer som är viktiga för att företag inom telekommunikationsbranschen skall kunna behålla sina kunder då kärnprodukten inte längre räcker till som konkurrensmedel. Orsaker som ligger till grund för dagens situation är juridiska förändringar, globala förutsättningar samt den tekniska utvecklingen. Mot bakgrund av detta har det blivit nödvändigt att skapa värden som sträcker sig utöver kärnprodukten och därigenom tillgodoser befintliga kunders behov. De aktörer som inte klarar av detta menar vi kommer att tappa marknadsandelar och tids nog försvinna från marknaden. De fenomen som vi valt att peka på i uppsatsen är konkurrens, globalisering samt vikten av att skapa värden. För att belysa dessa har följande teorier valts; Värdekedja/ Värdestjärna, Målstyrning/ Processtyrning, Värdeskapande genom induktion, Involvement Theory, Affärsidé samt Service Management (Tjänstevision/ Tjänstekoncept). Ur dessa teorier har sedan följande syntes mynnat ut; Företaget bör: – genom interaktion med kunden upptäcka vad denne önskar sig av produkten/tjänsten och vad som får honom/henne involverad. – utforma kunderbjudandet efter de kriterier som framkommit genom interaktion, samt i enighet med företagets struktur – implementera den information som skapat företagets struktur, detta för att kundens önskemål skall formas till konkreta erbjudanden. Empirin är hämtad genom både kvalitativ och kvantitativ datainsamling. Två intervjuer genomfördes på mobiloperatörerna 3 samt Telenor. Den kvantitativa undersökningen gjordes på 25 privat abonnenter i Stockholm. Resultatet på undersökningen tyder på att de respondenter som har en hög tillfredställelse, i kombination med hög upplevd kvalité vid kontakt med företaget och framförallt med butik, också i högre grad är lojala. Som slutsats kan konstateras att kontakten med kunder är av stor betydelse när det kommer till att skapa fortsatt förtroende och därmed lojalitet. Detta värde, dialogen mellan företag och kund, värdesätts väldigt högt av båda parter och genererar även positiva effekter när det kommer till ytterligare kringvärden.

<p>AbstractAuthors: Åsa Höjer, Karl WijkmarkTitle: The intercultural communicator. A study of cultures’ influence on communication.Level: BA Thesis in Media and Communication StudiesLocation: University on KalmarLanguage: SwedishNumber of pages: 67Date of seminar: 2009-01-15Advisor: Jens CavallinKey words: Intercultural communication, culture, Hofstede´s cultural dimensions, anxiety and uncertainty, self-confidence, high and low context, verbal and nonverbal communication, Telenor, Pakistan, Scandinavia.Case company: TelenorPurpose: The purpose of this study is to investigate what cultural differences, regarding communication, that are present between Scandinavia and Pakistan. Furthermore the purpose is to illustrate which factors that are important for personnel working for Telenor, that are about to work in a foreign culture, in order to create effective intercultural communication.Methodology: The following study is a case study that has used a qualitative methodology with interviews conducted via e-mail. To be able to interpret and understand human experiences and situations a hermeneutical approach has been taken. Since we have had existing theories which has enabled us to look and test the “real world” a deductive approach has been used.Theoretical perspectives: As a basis for this study lies a cultural theory with focus on Hofstede´s study of specific cultures within nations. Furthermore, theories within the intercultural communication´s area such as stereotypes, high and low context communication, verbal and nonverbal communication have been used. Finally a theory regarding anxiety and uncertainty was applied.Conclusions: By studying the Pakistani culture that is characterized by collectivism, a large power distance and high context communication where the messages are implicit, this study has established that communication is carried out in a rather different way than in Scandinavia. Besides having basic knowledge about the foreign culture, and thereby be able to manage and avoid misunderstandings in the communication, this study has established thatan individual´s personality has a big influence on the effectiveness of the intercultural communication. The person´s cultural background together with his/her individual traits and values creates a personal communication-pattern that is more or less suitable in the intercultural communication encounter.</p>

AbstractAuthors: Åsa Höjer, Karl WijkmarkTitle: The intercultural communicator. A study of cultures’ influence on communication.Level: BA Thesis in Media and Communication StudiesLocation: University on KalmarLanguage: SwedishNumber of pages: 67Date of seminar: 2009-01-15Advisor: Jens CavallinKey words: Intercultural communication, culture, Hofstede´s cultural dimensions, anxiety and uncertainty, self-confidence, high and low context, verbal and nonverbal communication, Telenor, Pakistan, Scandinavia.Case company: TelenorPurpose: The purpose of this study is to investigate what cultural differences, regarding communication, that are present between Scandinavia and Pakistan. Furthermore the purpose is to illustrate which factors that are important for personnel working for Telenor, that are about to work in a foreign culture, in order to create effective intercultural communication.Methodology: The following study is a case study that has used a qualitative methodology with interviews conducted via e-mail. To be able to interpret and understand human experiences and situations a hermeneutical approach has been taken. Since we have had existing theories which has enabled us to look and test the “real world” a deductive approach has been used.Theoretical perspectives: As a basis for this study lies a cultural theory with focus on Hofstede´s study of specific cultures within nations. Furthermore, theories within the intercultural communication´s area such as stereotypes, high and low context communication, verbal and nonverbal communication have been used. Finally a theory regarding anxiety and uncertainty was applied.Conclusions: By studying the Pakistani culture that is characterized by collectivism, a large power distance and high context communication where the messages are implicit, this study has established that communication is carried out in a rather different way than in Scandinavia. Besides having basic knowledge about the foreign culture, and thereby be able to manage and avoid misunderstandings in the communication, this study has established thatan individual´s personality has a big influence on the effectiveness of the intercultural communication. The person´s cultural background together with his/her individual traits and values creates a personal communication-pattern that is more or less suitable in the intercultural communication encounter.