Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal lärare i åk 4-6 introducerar negativa tal i matematikundervisningen med hänsyn till sammanhang (t.ex. addition eller prioriteringsregler) och metaforer (t.ex. termometern), och deras orsaker till varför de gör på just dessa sätt. Metoder som används i studien är för att samla in data är observationer och intervjuer. Resultaten visar att de lärare som observerades och intervjuades främst använder sig av tallinjen som sammanhang och termometer samt tallinjen som metaforer för att introducera negativa tal. Enligt de observerade lärarna använder de sig av just dessa sammanhang och metaforer (t.ex. tallinjen och termometern) eftersom dessa lätt kan kopplas till elevernas vardagsliv. Vissa sammanhang och metaforer valdes bort eftersom lärarna anser att de är svåra att koppla till elevernas vardagsliv och de anser att det blir överkurs för deras elever.

Background Based on the writers’ experiences, the ear thermometer is the most common method for temperature measurements, even though patients usually not are asked if they prefer it. No previous research about patients’ experiences of measurements with different thermometers was found.   Aim The aim of the study was to assess and compare patients' inconvenience and expected inconvenience, and preferences of different thermometers, totally and divided by gender and age.   Method A survey with 31 hospitalized patients in Central Sweden was conducted. The questionnaire contained questions about experienced and expected inconveniences from different types of thermometers. Data were analyzed using the Mann Whitney U-test and the results are descriptively presented.   Results Compared to oral and rectal thermometers, the ear thermometer was considered the least unpleasant. It was also the most preferred thermometer. The patients ranked the methods’ correctness as the most important characteristic. Regarding the different methods and also regarding experienced and expected inconveniences there were no statistically significant differences between age groups or between gender.   Conclusion Most participants preferred the ear thermometer before the rectal thermometer and the oral thermometer. The majority wanted a thermometer that was as precise as possible. More studies are needed to investigate differences between expectations and experiences of the thermometers. Studies that will conclude if there is a disparity between different age groups and gender are recommended. / Bakgrund Enligt författarnas erfarenhet är örontermometern idag den mest förekommande mätmetoden, vilken används även om patienterna inte blivit tillfrågade om de föredrar en annan metod. Ingen forskning kring patienternas upplevelser av olika temperaturmätningsmetoder står att finna.   Syfte Syftet var att undersöka patienters upplevda och förväntade obehag samt preferenser av temperaturmätningsmetoder, totalt sett och fördelat på köns- och åldersgrupper.   Metod En enkätstudie med 31 patienter på sjukhus i Mellansverige genomfördes. Enkäten innehöll frågor om bl.a. patientens upplevda och förväntade obehag av olika temperaturmätningsmetoder och om vilka karakteristika som var viktigast vid valet av termometer. Data analyserades med hjälp av Mann Whitney U-test och resultatet presenteras deskriptivt.   Resultat Örontermometer ansågs vara mindre obehaglig än oral och rektal temperaturmätning, och var också den mest föredragna mätmetoden. Patienterna ansåg att den viktigaste karakteristikan hos en mätmetod var att den var korrekt. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan ålders- eller könsgrupperna avseende obehag av de olika mätmetoderna eller mellan de som hade erfarenheter av mätmetoderna och de som skattade förväntat obehag av samma mätmetoder.   Slutsats De flesta patienter föredrog örontermometern framför rektal- och oraltermometern. Majoriteten ville också ha en termometer som är så korrekt som möjligt. Ytterligare studier för att undersöka om det finns en skillnad mellan patienters förväntningar och upplevelser av olika temperaturmätningsmetoder behövs. Även studier som kan utröna om det finns skillnader mellan olika åldersgrupper och mellan kvinnor och män rekommenderas.

Inom slutenvården används olika typer av termometrar för att bestämma om vuxna patienter har feber eller inte. Feber (förhöjd kroppstemperatur) är svårt att definiera då det mäts och tolkas på olika sätt och från person till person. För att kunna bedöma om patienten har feber bör sjuksköterskan känna till patientens normala kroppstemperatur som påverkas av ett flertal faktorer. Mätning av patientens kroppstemperatur ingår i sjuksköterskans arbetsområde och det är av vikt att sjuksköterskan har kunskap om olika mätmetoder och om hur mätvärdena tolkas.Syftet med studien är att beskriva resultat från kvantitativa studier som undersökt olika mätmetoder för kroppstemperatur. Metoden är en litteraturstudie, deskriptiv utifrån kvantitativ metod.Resultatet visar att oavsett mätmetod (rektal, oral, axillär, tympanisk) finns det en skillnad på minst 3,5 grader Celsius mellan lägsta och högsta uppmätta värde. Det är av vikt vid kroppstemperaturmätning att sjuksköterskan tar hänsyn till patientens normala kroppstemperatur och använder samma mätmetod och dokumenterar metod och mätvärde. Denna studie har inte funnit bevis för vilken mätmetod som är mest tillförlitlig att använda på patienterna för att mäta kroppstemperatur. / Program: Sjuksköterskeutbildning

In this project, the temperature of water was to be determined by recording the sound made whilst being poured into a container. The goal was set to achieve an accuracy of at least 80% of measurements should be predicted within ±10°C and a negligible amount outside ±20°C. The approach to this problem was through creating an algorithm based on signal analysis and machine learning, which required a large quantity of audio samples to train. This algorithm would then be put into an application for added versatility. The resulting algorithm was able to make a prediction of 78.4% of measurements within ± 10°C and the ± 20°C interval contained all but 5.4%  of the measurements. The app did not work as intended on mobile devices but is functional on a computer. Although the computer version is functional and can predict temperatures, it is not accurate enough to be useful in day to day life.

Background: Joint injuries are a complex matter. Due to the low blood flow to the tendons and ligaments, they take months or even years to heal; some fail to heal. This can be devastating for the elite athlete as well as for the labour worker or everyday person. Today, the devices that can detect an upcoming inflammation or injury, cost 15 000 US dollars and more. A cheaper technology would increase the access. This project is investigating the possibility to detect an upcoming inflammation through measuring the local skin temperature. Method: A model of an arm was built in Comsol Multiphysics, where a tennis elbow (lateral epicondylitis) was simulated through local temperature increase. Clinical tests were pursued on two healthy subjects, in order to gain knowledge on how the skin temperature behaves on healthy subjects. Results: At an internal temperature increase in the LE of 0.25 K, a temperature difference on the skin of 0.18 K was detected in the model. The clinical tests on healthy subjects indicated a correlation between the temperatures on and around the elbow joint. Discussion: The model results does not include any error sources, such as deviation in room temperature and factors affecting the subject´s body temperature, such as time of day, eating and exercising routines. The clinical tests show a pattern of the temperature distribution on and around the elbow joint, in healthy subjects. The fact that a pattern is present, is a presumption enabling to find deviations, caused by upcoming inflammation. Conclusion: The model is indicating that a local temperature increase in the LE is detectable at the skin surface. The clinical test indicates that the noise in the temperature data of a healthy person, is small enough to enable to detect a local temperature deviation. At a local skin temperature increase of more than 0.5 K, the results are indicating that the deviation is detectable. Analysing the model data, 0.5 K in skin temperature increase would mean a local temperature increase at the LE of approximately 0.7 K. This is before the stage of inflammation according to literature, which occurs at an increase of 1.5 to 2.2 K. Further studies would be interesting to make, in purpose of developing an affordable device that can detect if an inflammation is about to occur, and thereby enable the subject to stop the course. A prototype should be developed in order to make tests on more subjects. The equine industry is also a target group – the prototype may therefore be developed to fit both humans and horses. / Bakgrund: Ledskador är komplicerade. På grund av det låga blodflödet till senor och ligament, tar de månader eller år att läka; visa skador läker aldrig helt. Det här kan vara förödande för såväl elitatleter som arbetande och gemene man. Tekniker idag som kan detektera uppkommande inflammation eller skada, kostar 15 000 US dollar och mer. En billigare teknik skulle ha en större tillgänglighet. Det här projektet undersöker möjligheten att detektera en uppkommande inflammation genom att mäta den lokala skintemperaturen. Metod: En modell av en arm byggdes i Comsol Multiphysics, där en tennisarmbåge (lateral epikondylit) simulerades genom en lokal temperaturökning. Kliniska tester utfördes på två friska subjekt, för att skapa en bil av hur skintemperaturen varierar på friska personer. Resultat: Vid en inner temperaturökning om 0,25 K i LE, uppmättes en temperaturökning på huden om 0,18 K i modellen. De kliniska testerna på friska subjekt indikerade att en korrelation finns mellan temperaturerna på och runt armbågsleden. Diskussion: Resultat från modellen saknar felkällor, som exempelvis variation av rumstemperatur och andra faktorer som påverkar subjektets kroppstemperatur, som tid på dagen, mat- och träningsrutiner.De kliniska testerna uppvisar ett mönster av temperaturdistributionen hos friska subjekt på och runt armbågsleden. Att ett mönster finns, banar väg för att hitta avvikelser, som orsakas av uppkommande inflammation. Slutsats: Modellen indikerar att en lokal temperaturökning i LE är mätbar på huden. Det kliniska testet indikerar att bruset i temperaturdistributionen hos ett friskt subjekt, är litet nog för att möjliggöra detektion av en lokal temperaturavvikelse. Vid en lokal ökning av hudtemperatur med mer än 0,5 K, indikerar resultaten att avvikelsen är detekterbar. Vid analys av modellresultaten, innebär 0,5 K hudtemperatursökning en temperaturökningi LE om ungefär 0,7 K. Det är innan inflammation har brutit ut, som sker vid en ökning om 1,5 till 2,2 K. Vidare studier är intresssant att göra, i ändamål att utveckla en prisvärd produkt som kan detektera om en inflammation är på väg, och därigenom göra det möjligt för subjektet att stoppa förloppet. En prototyp behöver utvecklas för att kunna utföra tester på fler subjekt. Utöver människor, är hästindustrin en målgrupp – prototypen bör därför utvecklas för att passa båda grupperna.

Denna studie är en läromedelsanalys som syftar till att synliggöra hur negativa tal presenteras i läromedel, riktat till årskurs, 3 utifrån möjligheter till utveckling av lärande. Därtill syftar studien till att redogöra till vilken utsträckning elever ges förkunskaper inför introduktionen av negativa tal utifrån läromedel riktat till tidigare årskurser.  Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av två analysscheman baserade på tidigare forskning. Syftet med det första analysschemat var att tydliggöra innehållet av läromedlen samt gallra ut läromedel som behandlar negativa tal. Det andra schemat besvarade endast existensen av generella kritiska aspekter. Den data som samlades in analyserades enligt teoretiska perspektiv och begrepp. Resultatet av frågeställningarna var, utifrån analysen, att läromedel riktade till årskurs 1–3 inte ger elever de förkunskaper som de, enligt den tidigare forskningen, behöver inför introduktionen av negativa tal. Därtill presenterades negativa tal endast i ett enda läromedel för årskurs 3. Detta läromedel, Pixel 3A (Alseth et al. 2015), är uppbyggt på ett sätt som minimerar kritiska aspekter och maximerar möjligheten till utveckling av lärande. Läromedlet ger även eleverna möjlighet att påbörja utvecklingen av det abstrakta tänkandet.