Målet med den här studien är att utforska hur EU kan framställas i läroböcker för samhällskunskap. Studien fokuserar på tolkning av text och bild genom att använda polity-, policy- och politicsdimensionerna som en teoretisk utgångspunkt. Detta är till för att ta reda på böckernas bidrag till den allmänna ämnesdidaktiska forskningen. Genom att utföra en komparativ textanalys och ikonografisk/ikonologisk bildanalys av två läroböckers text och bilder har slutsatser dragits om vilka möjligheter/tendenser som framförs samt i vilket sammanhang EU tas upp i två läroböcker. Med hjälp av den teoretiska utgångspunkten har slutsatser dragits.  Slutsatserna pekar på att dessa två läroböcker relaterar sig i stora drag till polity-, policy- och politicsdimensionerna men främst politydimensionen. Däremot framför den ena boken lite djupare innehåll som träffar mer av de tre dimensionerna genom text, medan den andra boken har framfört mer tydligare bilder inom politics dimensionen. De största sammanhangen i samband med EU är: EU som organisation och institutioner, EU:s skapelse och Sveriges medlemskap, partigrupper i EU och Sveriges partier, EMU i samband med Grekland, Brexit, förhandlingar om frihet och kontroll, partigrupper i EU och Sveriges partier, gemensamma lagar och invandring i Europa.

I vårt dagliga arbete på förskolan ser vi barn som leker och samspelar i sandlådan, likväl som barn dagligen inspireras och skapar nya upplevelser kring böcker. Dessa två dagligt förekommande aktiviteter väckte idén till vad vi ville studera i vårt examensarbete. Syftet med studien är att undersöka och skapa en medvetenhet om hur genus gestaltas i bilderböcker. Vi har valt att studera leken mellan bilderbokskaraktärerna, i sandlådan, då vi anser att sandlådan är en av förskolans mest besökta platser. Vi använder det vi betraktar som ett av förskolans främsta pedagogiska verktyg; bilderboken, som utgångspunkt för analys/empiri i vårt arbete och vi tar genusteori till hjälp när vi tar oss an arbetet. En bidragande anledning till att vi väljer genusperspektiv är att förskolans läroplan (Läroplan för förskolan 2018) förmedlar att all personal i förskolan ska bidra med en variation av upplevelser för barnen oavsett könstillhörighet. Studien är kvalitativ och vi använder oss av kategorisering för att strukturera och koda materialet. Vi kategoriserar utefter våra tre frågeställningar; Hur gestaltas leken ur ett genusperspektiv? Vad leker barnen med? Skiljer sig/hur skiljer sig leken mellan pojkar och flickor? Genom vår analys av empirin kommer vi fram till i resultat diskussionen hur viktig förskolan är som en arena för identitetsskapande och att genom bilderbokens betydelsefulla roll som pedagogiskt verktyg finns det många tolkningar för barn att göra, både genom bild och text. Vårt syfte med uppsatsen är att skapa en medvetenhet kring hur genus framställs i bilderböcker, vilket vi tycker att vi uppnår och genom det, förhoppningsvis, öppnar upp för nya tolkningar.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka egenskaper som olika sociala kategorier tillskrivs i nyhetsrapporteringen kring coronapandemin. Studien avslöjar att svensk nyhetsmedia rapporterar kring coronapandemin via historiska mönster och konventioner som har sin grund i enkla uppdelningar mellan olika sociala kategorier. För att kunna finna dessa resultat har metoden kvalitativ textanalys använts, vilket är en metod som nyttjas för att kunna belysa olika kategorier och teman i det utvalda materialet. Denna studie försöker också se till ett intersektionellt perspektiv på de beskrivningar som lyfts fram i materialet. För att göra det har både en additivt samt en inter-kategorisk utgångspunkt, vilket är ett sätt att först se till sociala kategorier som fristående för att sedan för dem samma med hjälp av intersektionalitetsteori. Kort sagt tyder studien på att nyhetsrapporteringen reproducerar och återskapar de ditomimer som samhället över lång tid har använt sig av. Där mansrollen är överordnad kvinnorollen, de ”vita” är överordnad ”de andra” och de ”kapabla” medelålders är överordnad de ”svaga” unga och gamla.

No description available.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka urvalet bilderböcker på fyra småbarnsavdelningar och pedagogernas tankar kring valen av böcker för förskolans minsta barn, ett till tre år gamla. Två delstudier har utförts på fyra småbarnsavdelningar. Delstudie 1 är en textanalys av de böcker som fanns tillgängliga för barnen på de fyra avdelningarna. Delstudie 2 är en kvalitativ intervjustudie med fyra förskollärare från de fyra avdelningarna. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet utifrån begreppen: kulturella redskap, mediering, proximal utvecklingszon och scaffolding. Studiens huvudsakliga resultat visar att det finns stora likheter i vilka böcker de olika avdelningarna hade valt att ha tillgängliga för de minsta barnen. De hade oberoende av varandra valt böcker med liknande teman, berättarstrukturer och bildtekniker. Litteratururvalet i förskolan verkar emellertid ha förändrats sedan tidigare undersökningar. Det finns få mer avancerade böcker som kan utmana barnets läsförståelse och språkutveckling. En annan förändring i urvalet är att samtida böcker i denna undersökning är fler än i tidigare undersökningar. Pedagogerna på förskolan menade alla att deras val av böcker som var tillgängliga för de minsta var genomtänkt och anpassat efter barngruppen.

Syftet med följande arbete är att analysera det internationella/interkulturella perspektivet i två textböcker med tillhörande övningsböcker för engelska i år 9. Läromedelsforskningen och de aktuella styrdokumenten presenteras i arbetets teoridel och perspektivets förekomst analyseras sedan. Detta görs först kvantitativt med hjälp av ett analysredskap som är utformat utifrån det internationella/interkulturella perspektivet som det är uttryckt i de aktuella styrdokumenten. Därefter analyseras texter som visat sig vara relevanta för arbetet i den kvantitativa delen kvalitativt i en diskussion understödd med citat. Resultatet visar att det internationella/interkulturella perspektivet inkluderas i en större andel av Happy no.3:s texter än Good Stuff D:s. I båda böckerna finns dock texter som framställer andra kulturer på ett stereotypt sätt. Good Stuff D har fler övningar som utmanar eleverna vidga sina perspektiv, reflektera och se situationer ur andra människors i andra kulturers perspektiv än Happy no.3.

Denna uppsats behandlar barns sexualitet inom förskolans arena. Syftet är att problematisera förskolebarns sexualitet och analysera förskollärares förutsättningar att arbeta med detta utifrån valda dokument samt hur detta kan påverka barns utveckling. Metoden som används för att besvara forskningsfrågorna är en kvalitativ innehållsanalys. Därtill används både förskolans och grundskolans läroplan för att urskilja hur ämnet sex- och samlevnad behandlas inom utbildningsväsendet. Även Malmö högskolas utbildningsplan tillämpas för att synliggöra förskollärares utbildning angående barns sexualitet och ett dokument som beskriver kommitténs uppdrag samt förslag till ett måldokument gällande de pedagogiska verksamheterna. De teoretiska utgångspunkterna handlar om sexualitet utifrån Foucault tankar, därtill används Donzelots tankar om norm och moral och tillsist behandlas begreppet normalisering. Resultatet visar på att trots att förskolans verksamhet ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet så erbjuds inte förskollärare utbildning inom ämnet sex- och samlevnad. Jag för en diskussion kring de eventuella orsaker som ligger till grund för osynliggörandet av ämnet inom förskolans arena. Ämnet sex- och samlevnad tolkas även in i förskolan utan att för den delen förändra förskolans läroplan samt hur det kan gagna barns utveckling. Denna förmån handlar om att främja barns sexuella hälsa för att erbjuda barn en positiv självuppfattning, kunskap om den egna integriteten och sociala koder samt förståelse för sina egna sexuella känslor. Pedagoger får möjlighet att förhindra en begränsande könstillhörighet samt skapa en tolerant miljö inom förskolan. Då pedagoger inom förskola arbetar med ämnet sex-och samlevnad skulle det förekomma en mindre risk att barnen själva får hantera sina sexuella känslor.

Arbetet handlar om hur bilden av Gustav Vasa förändrats i läroböckerna i historia för folkskola, realskola och grundskola.Fokus ligger på hur och varför bilden av honom har förändrats. För att få en förståelse för detta har vi även studerat vilken bild styrdokumenten velat förmedla av honom.Vi har gjort en textanalys, utifrån Stefan Selanders analysmodell, av sju läroböcker i historia och vi har analyserat styrdokumenten utifrån Magnus Hermansson Adlers modell. Vi har kommit fram till att bilden av Gustav Vasa har förändrats och att den har gjort så i takt med den politiska debatten. Vi kan även se att man valt att ta upp samma händelser ur Gustav Vasas liv men att man sedan tolkat dessa utifrån olika motiv. / How has the picture of Gustav Vasa changed in the textbooks? From 1903 to 2007.

Läroböcker är en viktig del av undervisningen och de kan påverka inlärning, därför är det avintresse att ta reda på vilka beståndsdelar man kan dela in dem i, hur en svensk lärobok ser utjämfört med andra länders, samt vad forskning säger om hur dessa attribut kan påverkaläsaren. Detta har jag gjort i det här arbetet via en textanalys.Textanalyser i allmänhet, och läroboksanalyser i synnerhet, är inget nytt, utan det är envedertagen metod för att bryta ner texter. I det här arbetet lånar jag analysmetoder från fleraolika tidigare forskare och applicerar dem på en svensk lärobok i kursen matematik 1b.Bland de valda attributen finns fysiska egenskaper, språk (pronomen, passiva meningar,specialistord och uppmaningar) och innehåll (berättande text, övningar, aktiviteter och löstaexempel).Bland resultaten märks att författarna till den valda boken har en tydlig närvaro i texten, vilketvisas genom ett tätt användande av personliga pronomen i första person (vi). De använder sigäven av många aktiviteter och försöker på så sätt bygga en relation med läsaren. Det ärpositivt att författarna på det här sättet får läsarens förtroende, men för de läsare som inte kaneller vill identifiera sig med det skrivna vi kan det istället få en negativ effekt på lärandet.Specialistord har också en dubbelnatur. De är nödvändiga i specialområden som t.exmatematik, och en positiv effekt de kan ha på lärandet är att de etablerar författaren som enauktoritet. För mycket specialistord kan däremot få motsatt effekt genom att göra textensvårbegriplig.Delar av analysen är svår att applicera på matematisk text, vilket ger en viss osäkerhetsfaktor ijust de resultaten.

Läroböcker är en viktig del av undervisningen och de kan påverka inlärning, därför är det av intresse att ta reda på vilka beståndsdelar man kan dela in dem i, hur en svensk lärobok ser ut jämfört med andra länders, samt vad forskning säger om hur dessa attribut kan påverka läsaren. Detta har jag gjort i det här arbetet via en textanalys.Textanalyser i allmänhet, och läroboksanalyser i synnerhet, är inget nytt, utan det är en vedertagen metod för att bryta ner texter. I det här arbetet lånar jag analysmetoder från flera olika tidigare forskare och applicerar dem på en svensk lärobok i kursen matematik 1b.Bland de valda attributen finns fysiska egenskaper, språk (pronomen, passiva meningar, specialistord och uppmaningar) och innehåll (berättande text, övningar, aktiviteter och lösta exempel). Bland resultaten märks att författarna till den valda boken har en tydlig närvaro i texten, vilket visas genom ett tätt användande av personliga pronomen i första person (vi). De använder sig även av många aktiviteter och försöker på så sätt bygga en relation med läsaren. Det är positivt att författarna på det här sättet får läsarens förtroende, men för de läsare som inte kan eller vill identifiera sig med det skrivna vi kan det istället få en negativ effekt på lärandet.Specialistord har också en dubbelnatur. De är nödvändiga i specialområden som t.ex matematik, och en positiv effekt de kan ha på lärandet är att de etablerar författaren som en auktoritet. För mycket specialistord kan däremot få motsatt effekt genom att göra texten svårbegriplig.Delar av analysen är svår att applicera på matematisk text, vilket ger en viss osäkerhetsfaktor i just de resultaten.