Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagogernas syn på yrkesrollen har förändrats mellan 1990-2017. Tidigare forskning talar om hur fritidspedagogens yrkesroll har uppfattats som otydlig. Studien visar på förändrade förutsättningar som ett resultat av den integrering med skolan som skedde på 1990-talet. Studien bygger dels på en textanalys av styrdokument för att synliggöra förändringar i uppdraget, men även på intervjuer med nio fritidspedagoger som varit yrkesaktiva under tidsperioden som undersökningen berör. Resultatet av studien pekar på en gemensam grund i styrdokumenten som inriktar sig på värdegrundsarbete och pedagogisk omsorg. Rekommendationer i form av allmänna råd och pedagogiska program har utvecklats till ett eget kapitel i den läroplan som är aktuell idag, som också innebär en större kravbild. Förändringarna har sett olika ut mellan deltagarna, det beror på varierande förutsättningar som skola, lokal och barngrupp. Deltagarna har även påverkats olika beroende på yrkeserfarenhet, kommun och arbetsplats.   Gävle den 31/5-2018 Anders Larsson och Oliver Sjudin.

Traces of colonialismin English textbooks English is often considered an international language that facilitates meetings and understanding between different cultures. The reason that English is such a language is mainly Great Britain’s history of colonial and imperial expansion. Everything that is taught in the Swedish school should have a historic perspective and according to the syllabus, the subject of English is supposed to treat “everyday life, the way of living and social relations in English speaking areas”. This essay explores what traces of Colonialism and Postcolonialism can be found in English textbooks for Swedish. schools today. The questions asked are what areas are mentioned in the books, if it says why these are the chosen areas, and how those areas are described? As theory, the postcolonial concepts of Stereotyping, Othering and Ethnocentrism have been used to build an analysis model that explains the meaning of different occurrences in the textbooks. The results show that the books mainly include the same English-speaking countries, especially when it comes to the countries were most people speak English. The variation is larger when it comes to countries with smaller English-speaking populations. The majority of the analyzed books contain historical explanations about why English is spoken in these areas, but not all of them have facts or reflection as to what consequences that history has left with the indigenous people in these areas and on culture today.

Syfte Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska och analysera två texter från två styrande maktinstanser, rörande digitalisering inom skola och fritidshem. Metod Studien är en kritisk textanalys med en diskursanalytisk ansats med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt. Vi har i denna kvalitativa studie använt oss av Faircloughs tredimensionella modell som grund för vår analys och med hjälp av modellen som analysverktyg studerat hur maktinstanserna talar om digitaliseringen av skolväsendet. Bakgrund Digitaliseringen av det svenska skolväsendet startade under 1970-talet och under 70- och 80- talet låg satsningen på att rusta upp skolorna. Detta ledde till att tekniken användes sparsamt och restriktivt, och datorerna och det pedagogiska kring dem isolerades. Under 90-talet utvecklades användningen av den digitala tekniken och digitaliseringen blev även inkluderad i läroplanen Lpo94. 2017 reviderades läroplanen Lgr11 och digitaliseringen blev erkänd och inkluderad i skolverksamheternas övergripande syftestext, i kursplaner och i fritidshemmets kapitel. Resultat Resultatet av vår analys tyder på att de båda publikationerna har ett liknande budskap när det gäller digitaliseringen av det svenska skolväsendet. I båda texterna framställs digitaliseringen som något som är avgörande för Sveriges framtid, såväl när det gäller nationens identitet, rykte, framtida arbetskraft som skolans mål och likvärdiga undervisning. Digitaliseringen kopplas i texterna till diskurser rörande demokrati, arbetsmarknad, elever, nyliberalism och förändringen av samhället där den digitala kompetensen medföljer skolväsendets digitalisering ses som en egenskap som framtiden kommer att kräva av dagens elever.

Ledarutbildningar som marknadsförs på hemsidorna ha varit utgångspunkten för min undersökning. Det finns ett stort utbud och chefer från både privata företag och de offentliga organisationerna anlitar dessa utbildningsföretag för att deras ledare ska utveckla sin kompetens i ledarskap.  Hemsidorna förmedlar ett kursinnehåll eller ett erbjudande att skräddarsy kursen efter önskemål. Valet av ledarutbildningsföretag sker ofta genom rekommendationer. Min inriktning av uppsatsen har varit att genom textanalys undersöka 20 hemsidor där utbildningsföretagen presenterar sina kurser. Det var speciellt vilken människosyn som utbildarna förmedlade som var intressant. Metoden som jag valt är idéanalys och med hjälp av verktyget idealtyp har det varit möjligt att sortera texten. Resultatet visar att det var möjligt att med den valda metoden utläsa människosynen från utbildningsföretagens hemsidor. Nästan hälften av de undersökta företagen visar att motivation och delaktighet är viktigt. Några företag framhåller istället effektivitet och att vara högpresterande som egenskaper hos en medarbetare för att bidra till lönsamhet.

Studiens syfte är att belysa om förskolor i tre områden runt om i Uppsala väljer att låna normkritiska bilderböcker utifrån sex av de sju diskrimineringsgrunderna. Ålder är undantagen och familj är istället tillagd relaterat till att det är bilderböcker vi analyserar. Vi kommer att beskriva dessa val närmre i uppsatsen. Utifrån tre tabeller tillhandahållna av bibliotekarie på Stadsbiblioteket för perioden 21/10, 22/10–2020 analyseras 15 bilderböckerna från 2000-talet utifrån ett normkritiskt perspektiv från tre olika bibliotek i Uppsala. Frågeställningarna är vilka diskrimineringsgrunder som synliggörs i bilderböckerna och hur dessa framställs utifrån ett normkritiskt perspektiv. I studien utgår vi från ett normkritiskt perspektiv grundat i queerteorin.  Studiens resultat är att bilderböckerna som vi valt att analysera visar en minimal mångfald utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Genus är den diskrimineringsgrund som påvisats tillstörst del i bilderböckerna medan diskrimineringsgrunden hbtq inte synliggörs i någon av de analyserade bilderböckerna. Det vi fann mest intressant av resultatet i vår studie var att sju av de 15 utvalda bilderböckerna blev placerade under kategori X. Kategori X innebär att bilderböckerna inte utmanar eller uppmärksammar någon av de sex diskrimineringsgrunderna vi använder oss av i vårt analysschema. Vi ser även olika slags fokus på normkritik inom de tre olika områden vars utlåning studien granskar.

No description available.

Syftet med studien är att analysera uppgifter under problemlösningsrubriker i läroböcker, för att se hur stor andel av dessa uppgifter som verkligen är problemlösningsuppgifter, hur de fördelades mellan års­kurserna 4, 5 och 6 samt var i läroboken de är placerade. Totalt analyserades 573 upp­gifter fördelade på två läroboksserier för årskurs 4–6 med 3 respektive 6 läroböcker i varje serie.  För att veta vilka uppgifter som kan klassificeras som problemlösningsuppgifter utgick vi från definitionen att det till problemlösningsuppgifter inte ska finnas en färdig metod för hur uppgiften ska lösas. Uppgifter som kan lösas med ett kreativt resonemang kategoriserades som problemlösnings­uppgifter, där kreativt resonemang betyder att en helt ny lösningsmetod måste skapas, eller att en befintlig måste anpassas. För att avgöra om ett kreativt resonemang krävdes för att lösa en uppgift gjordes en kategorisering som baseras på om läroboken presenterar en lösningsmetod som kan imiteras eller anpassas, eller om en ny lösningsmetod måste skapas. Det är enbart uppgifter i de två senare kategorierna som klassificeras som problemlösningsuppgifter.  Det sammanställda resultatet för alla läroböcker visade att 67 % av de analyserade uppgifterna var problemlösningsuppgifter. Då det finns rutinuppgifter bland uppgifter som läroboksförfattarna utger vara problemlösningsuppgifter, finns det risk att elever inte får den tid som var tänkt till att utveckla problemlösningsförmågan.  Resultatet visar att problemlösningsuppgifterna är relativt jämnt fördelade mellan årskurserna 4–6 inom läroboksserierna. Det innebär att problemlösningsförmågan får utvecklas under en längre tid. Dessutom visade det sig att nästan alla problemlösningsuppgifter återfinns i slutet av ett kapitel. Eftersom alla elever inte hinner arbeta sig igenom alla uppgifter i ett kapitel, blir det viktigt att läraren gör att urval för att alla elever ska ges möjlighet att arbeta med problemlösningsuppgifterna i slutet av kapitlet.  Studiens resultat kan bidra till en medvetenhet som är viktig för att lärare ska kunna anpassa sin undervisning inom problemlösning utifrån lärobokens möjligheter och begränsningar.

The year 1990 Sweden stopped to screen schoolbooks and left the choice of literature to the schools. This may have influenced what is portrayed in student literature. This study was created to map out how gender is portrayed in English schoolbooks for the course of English 5. Gender is a social construct, created by society that explains to us how we are supposed to act based on the sex one was born with. Humans are always influenced by the environment and are assumed to behave a certain way.  With the help of a discourse analysis, a student literature was analyzed with gender equality viewpoint on how men and women were portrayed in the literature. With the help of the analysis some concluding thoughts were made, that even though our society has evolved, some traditional norms are still in texts and influence readers, even though more modern aspects are portrayed throughout students’ literature.

No description available.

Denna studie syftade till att undersöka hur utanförskap skildras i skönlitteratur för barn. För att undersöka skildringen av utanförskap användes tre forskningsfrågor som studerade utanförskapets orsaker, karaktärer samt lösningar och lärdomar. En kvalitativ textanalys genomfördes av fem barnböcker för åldrarna 9-12 år. Litteraturen som analyserades var Balladen om en bruten näsa, Billie: avgång 9:42 till nya livet, Klaras hemlighet, Om jag får stanna och Under samma himmel. Arbetet utgick från ett biblioterapeutiskt perspektiv, vilket innebär att litteratur används som ett verktyg i samtal mellan barn och vuxna för att lösa och bearbeta svåra situationer. I denna studie användes den del av biblioterapi som syftar till att finna lämplig litteratur för samtal, i detta fall inom utanförskap. Studien resulterade i att samtliga analyserade böcker uppfyllde alla de kriterier inom det biblioterapeutiska urvalet, och kan därför användas i ett sådant syfte. Analysen visade på att vanliga orsaker till utanförskap var brist på goda familjerelationer och att den utsatta karaktären var nyinflyttad eller hade flyktingbakgrund. Vid karaktärsanalysen uppmärksammades vuxna som hjälpare, samt att det ibland fanns utsättare som förstärkte utanförskapet. De vanligaste lösningarna och lärdomarna var att karaktärerna vågade vara sig själva, försökte påverka sin situation och berättade för en vuxen om situationen.