Jag har utfört en kvalitativ innehållsanalys av seriealbumet Bernadotte – Vår franske kung(skapad 2009 av Kulturpoolen i Falun) utifrån ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv ivilken jag utforskar frågeställningen, vilka pedagogiska bildberättarverktyg står att finna och hurkan dessa användas? Analysmodellen är hämtad från Anders Björkvalls bok om multimodalanalys Den visuella texten – Multimodal analys i praktiken (2009) och innebär inventering ochsortering av textelement och narrativa verktyg. Jag har lagt betoning på redovisning avBjörkvalls modell och en rad kommunikativa serieverktyg. I själva analysen har jag funnitexempel på olika bildberättarverktyg under rubrikerna Interaktion, Representationer av världen,Komposition och Modalitet. Dessa har på olika vis använts för att förmedla kunskap, och jagredovisar exempel på detta i analysen som även innehåller bildexempel från den aktuella serien.Nyckelord: Tecknade serier, Bernadotte, Multimodal textanalys,

Med 2011 års läroplan för gymnasieskolan, GY11, införs historia som kärnämne på samtliga svenska gymnasieprogram. En elev vid ett yrkesprogram läser dock hälften så många timmar historia som en elev vid ett högskoleförberedande program vilket medför ett snävare urval av lärostoff för yrkeseleverna. Syftet med denna studie är att jämföra historieläroböcker som är avsedda för den kortare historiekursen, Historia 1a1, med historieläroböcker som är avsedda för den längre historiekursen, Historia 1b, och diskutera likheter och skillnader utifrån respektive ämnesplan. Sex stycken läroböcker från tre olika förlag blir föremål för studien och tre kapitel i varje bok analyseras. Det är det teoretiska kapitlet, kapitlet om medeltiden samt kapitlet om den industriella revolutionen. Studien är dels kvantitativ och dels kvalitativ och undersöker likheter och skillnader mellan läroböckernas struktur och stoffurval, samt lärobokstexternas förklaringsdjup enligt Niklas Ammerts modell för olika framställningstyper. De slutsatser som dras av studien är att likheterna och skillnaderna mellan läroböckernas struktur och stoffurval för de olika kurserna ser olika ut hos olika förlag. Läroböckernas förklaringsdjup är större i de böcker som är ämnade för kursen Historia 1b. Läroböckerna uppfyller ämnesplanens krav olika väl kring olika punkter i det centrala innehållet beroende på förlag.

Denna studie syftar huvudsakligen till att bidra med kunskap till aktuell forskning gällande genusrepresentation i läromedel utifrån ett genusperspektiv. I studien undersöks hur genus representeras i fyra svenska läromedel för årskurs 4–6 i ämnet svenska. Läromedlen undersöktes utifrån Yvonne Hirdmans genusteori men även utifrån teoretiska redogörelser gällande könsbundna respektive könsneutrala pronomen. Å ena sidan undersöktes hur frekvent könsstereotypiska representationer av män och kvinnor i bild förekom i respektive läromedel. Å andra sidan undersöktes hur frekvent könsbundna respektive könsneutrala pronomen används i samtliga läromedel. De läromedel som undersöktes var Klara Svenskan ÅK 6, Tala, läsa & skriva (2017), Zick Zack 4 Läsrummet Textsamling (2015), Zoom Svenska Grundbok år 4 (2018) och Prima Svenska 4 Basbok (2013).  I analysen användes dels en kvalitativ metod med kvantitativa inslag för analysen av könsstereotypiska representationer i bilder, dels en kvantitativ textanalys för analysen av pronomenfrekvenser. Slutsatsen av forskningsfråga 1 som kunde dras var att män framställs med fler kvinnliga än manliga könsstereotypiska egenskaper i tre av fyra läromedel och att kvinnor framställs på åtskilda sätt. Ett läromedel framställde kvinnor med fler kvinnliga könsstereotypiska egenskaper, ett läromedel framställde kvinnor med lika många kvinnliga könsstereotypiska egenskaper som manliga könsstereotypiska egenskaper, ett läromedel framställde kvinnor med fler manliga könsstereotypiska egenskaper och ett läromedel saknade bildrepresentationer av kvinnor. Slutsatsen av forskningsfråga 2 som kan dras är att det förekom fler könsneutrala pronomen än könsbundna pronomen i tre läromedel medan det i det fjärde läromedlet förekom fler könsbundna pronomen än könsneutrala pronomen. Analysen visade dessutom att fler maskulina än feminina pronomen förekom sammantaget för samtliga läromedel.

Syftet med detta arbete är att utforma, pröva och utvärdera ett arbetssätt för textanalys och tolkning av text i sångundervisning inom populärmusikaliska genrer. Utvecklandet av arbetssättet tar utgångspunkt i två olika sångpedagogers syn på hur arbetet med text ska genomföras. Undersökningen har genomförts med två deltagare som deltar på två sånglektioner och i en intervju, vilka har dokumenterats med videoinspelning. Resultatet indikerar att arbeta med textanalys i sångundervisning kan leda till ett mer närvarande och nyanserat uttryck hos sångeleven, och i samma veva att även tekniska detaljer i sången kan komma av sig självt på köpet. Dessutom kan fokuset på texten leda till att sångeleven får nya perspektiv på sig själv som sångare och genom det befrias från en del prestationskrav kopplat till sångteknik. Samtidigt kan analysarbetet uppfattas som att fokus blir mer på att förstå, och realisera vad textförfattaren vill säga snarare än på sångarens egen intention med texten. Detta strider till viss del mot idealet inom populärmusikaliska genrer där sångaren förväntas vara mer fri och personlig i sin tolkningav texten. Konkreta verktyg som underlättar arbetet med tolkande av text är t.ex. att arbeta med känslor utifrån slumpmässigt dragna känsloord, att markera olika känslolägen eller stämningari texten och att leta efter känslomässiga vändpunkter i en text.

Läroboken har en viktig roll i undervisningen, så pass att den på många sätt styr undervisningen. Historia formar på många sätt även vårat historiemedvetande. Med utgångspunkt från detta och diverse undersökningar som påvisar att ungdomen i Sverige har dålig kunskap om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten så försöker detta arbete ge förklaringar till den dåliga kunskap genom kvalitativ text och bildanalys av läroböcker. En avgränsning har även använts där gymnasiet och grundskolan över en tidsperiod som sträcker sig från 1960-talet fram till nutid. En avgränsning har även gjorts där sovjetunionen tjänar som representant för kommunistiska regimers brott, då denna är den första regimen i och med revolutionen 1917 samt ligger i vårt närområde. Arbetet har inte enbart som syfte att undersöka förändring över tid gällande innehåll och urval, utan även föra fram rimliga förklaringar till den eventuella förändringen som observeras. Resultatet av arbetet är att läroböckerna har förändrat sig avsevärt gällande kommunistiska regimers brott, från att knappt ha nämnt något mer än att människor deporterades och gårdar slogs ihop till nutidens läroböcker där Gulag, svält och död får stort utrymme i läroböckerna. Förklaringen till denna förändring är svår att identifiera men indikationer pekar på att politiken inte spelat stor roll gällande detta, utan det är snarare ”tidsandan” och kunskapsunderlaget som spelat roll.

I den här studien har Aftonbladets hälsojournalistik under år 2006 och 2015 studerats. Syftet har varit att analysera deras roll som hälsoupplysare och om det finns uppmaningar i innehållet som kan bidra till den framväxande hälsohets som finns i dag. Vidare har vi studerat om det har gått att urskilja någon utveckling i hälsojournalistiken under åren 2006 och 2015. Med stöd i dagordningsteorins båda nivåer, gestaltningsteorin och hälsoism har studien genom en kombinerad kvalitativ textanalys och en kvantitativ analys besvarat frågeställningarna om Aftonbladets hälsobudskap. Materialet strukturerades med hjälp av en tematisering och delades sedan in i huvud- respektive underteman där hälsorisker och träning blev de två mer framträdande delarna. Det resultat studien kom fram till är att Aftonbladet ofta integrerar skönhetsaspekter i hälsoupplysningen och att just utseendet har framställts som en motivation till förbättrad hälsa. Skönhet har därmed likställts med hälsa. Vidare fokuserar mycket av den träningsrelaterade rapporteringen på effektivitet; korta träningspass och hur träning ska integreras i vardagen. Sist men inte minst kan studien konstatera att det skett en markant ökning av det hälsorelaterade medieinnehållet under år 2006 och 2015.

Syftet med detta arbete är att kartlägga och analysera hur begreppet konflikt beskrivs i förskolans nationella styrdokument mellan åren 1985-2015 för att därigenom nyansera förskollärares och forskares förståelse av begreppet konflikt som politiskt innehåll. Metoden för att generera ett resultat och besvara arbetets första två frågeställningar är en läroplansteoretisk textanalys och för att besvara den tredje frågeställningen består metoden av en summativ innehållsanalys. Nationella styrdokument från regering, Skolverket och Socialstyrelsen har legat till grund för resultatet. Resultaten visar att synen på konfliktbegreppet har ändrats under de senaste trettio åren i förskolans nationella styrdokument. Synen på konflikter har gått från något som barn ska lära sig att hantera och förstå genom att betrakta lärare som förebilder till något som pedagoger och personal stöttar och utvecklar tillsammans med barnen. Konflikthantering omnämns senare år som en del i det förebyggande arbetet mot kränkningar, mobbing och diskriminering och som en del av förskolans värdegrundsarbete.

Syftet med undersökningen är att se hur begripliga Röda Korset Västerås Integrations Facebookinlägg är. För att besvara syftet utgår textanalysen från en läsbarhetsanalys som fokuserar på bland annat texternas språk och innehåll. Resultatet visar att det som försvårar Facebookinläggen och gör det svårbegripligt inte har med meningslängden att göra, utan det svårbegripliga ligger i den bristande informationen i inläggen. Läsarna får således inte ut så mycket information i varje inlägg som de bör få, vilket gör det oklart och ställer krav på deras förkunskaper och motivation att själva leta rätt på ytterligare information om ett evenemang eller liknande. Röda Korset Västerås Integration når ut till en bred målgrupp och det är därför svårt att anpassa inläggen till varenda läsare, vilket gör det komplicerat. Det går dock att se att skribenterna försökt anpassa texterna eftersom inläggen är relativt lätta att läsa och inte komplicerat uppbyggda.

<p>Abstract</p><p>Write the most important things first in text that will be read by a scanning web user. This paper is based upon theories about</p><p>– how we read</p><p>– what style in texts is</p><p>– how texts should be written for web pages</p><p>Reading from computer screens is about 25 percent slower than reading from paper. This because screens</p><p>– flicker</p><p>– have lower resolution than paper</p><p>All text with the purpose of being read from a screen should be adjusted to the reader’s physical condition. The theories above were studied and interviews were done to find out how text for web should be written. Three persons were interviewed. They answered questions about how they produce text to their web sites. And the conclusion was</p><p>– write short and distinct</p><p>– put the most important first</p><p>– explain to the visitor to guide them correct</p><p>– use comprehensive words</p><p>– short sentences are better than longer</p><p>– skip all unnecessarily</p><p>– use objective language</p><p>– do not think that the reader reads the whole text</p><p>– split longer texts into multiple pages with hypertext links</p><p>The interviewed peoples are</p><p>– Swedish Rescue Services Agency’s web master</p><p>– Big brother’s web editor in chief</p><p>– Information design’s leader of projects</p><p>This abstract can be read from a screen. If the whole paper should be read it should be printed first. The paper is not supposed to be read from a screen.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Skriv det viktigaste först för den skannande läsaren på webben. Uppsatsen grundas i teorier om</p><p>– hur människan läser</p><p>– vad stil i text är</p><p>– hur texter för webbsidor bör skrivas</p><p>Från datorskärmar läser man cirka 25 procent långsammare än från papper. Detta på grund av att skärmar</p><p>– flimrar</p><p>– har lägre upplösning än papper</p><p>Texter som är avsedda att läsas på skärm bör därför anpassas till läsarens fysiska förutsättningar. För att ta reda hur det görs studerades ovanstående teorier för att ge en grund till intervjuer med tre personer i webbranschen. De fick bland annat svara på frågor om hur de arbetar med texter. Och kontentan blev</p><p>– skriv kort och tydligt</p><p>– det viktigaste skrivs först</p><p>– förklara för besökaren för att guida dem rätt</p><p>– Kärnfulla ord ska användas</p><p>– Korta meningar är bättre än långa</p><p>– Skippa allt onödigt</p><p>– Objektiva texter ska användas</p><p>– Tro inte att läsaren läser hela din text</p><p>– Dela upp längre texter på flera sammanlänkade sidor</p><p>De intervjuade är</p><p>– webbredaktören på Räddningsverket</p><p>– chefredaktören för Big Brothers webbplats</p><p>– projektledaren på Information Design</p><p>Denna sammanfattning kan läsas från skärm. Uppsatasen i sin helhet bör skrivas ut om hela ska läsas. Då den inte är avsedd att läsas från skärm.</p>

<p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Skolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad.</p><p> </p><p>Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: <em>Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap</em> och<em> Den allmänna bilden av skolan. </em>Utifrån dessa teman har vi även undersökt likheter och skillnader mellan de två perioderna.</p><p> </p><p>Vi har kommit fram till att debatten är entydigt negativ till skolan. Mycket fokus läggs på frågan om vad som är skolans huvudsakliga uppgift – kunskap eller omsorg. Målen i styrdokumenten beskrivs vara otydliga. <em>Kunskap</em> är ett begrepp som används som slagträ i debatten men som aldrig definieras.</p><p> </p>