Diese Promotion befasst sich in drei unterschiedlichen Studien mit der Vorhersage schulischer Leistungen in der chinesischen Kultur. Die Arbeit befasst sich demzufolge sowohl mit Konstrukten der fluiden Intelligenz (Gf), den Persönlichkeitsdomänen (Big Five), schmaler gefassten Persönlichkeitskonstrukten (Glaube an sich Selbst, Lernstrategien) sowie dem komplexen Zusammenspiel dieser Konstrukte als Prädiktoren für schulische Leistungen. Nach einer generellen Einführung und der Herleitung des Big Five Narrow Trait (B5NT) Modells werden die drei Studien dargestellt. Studie 1 untersucht bei chinesischen Sekundarschülern figurale Verarbeitungsfähigkeit als Indikator für Gf und Persönlichkeitseigenschaften als Indikatoren für Schulnoten in den Fächern Mathematik, Chinesisch und Englisch sowie mögliche Interaktionen. Die zweite Studie integriert diese Ergebnisse in das B5NT Modell, das zudem mit anderen Modellen, wie etwa dem Double Mediation model (DM), verglichen wird. Der Glaube an sich selbst sowie Lernstrategien werden in den Analysen als wichtige Mediatoren betrachtet. Studie 3 überprüft die Ergebnisse in einem längsschnittlichen Design. Während bereits in Studie 2 starke Evidenz für das B5NT Modell gefunden werden konnte, kann dies auch in Studie 3 repliziert werden. Zudem können in einem Revisionsmodell reziproke Effekte von Performanz auf Persönlichkeitsdomänen angenommen werden. Die Promotion stellt daher ein theoretisches Modell zur Verfügung, das den Einfluss von den Big Five Domänen auf die schulischen Leistungen erklärt und durch querschnittliche sowie längsschnittliche Daten gestützt wird / This dissertation deals with the prediction of scholastic performance in Chinese culture. The thesis uses the constructs of fluid intelligence (Gf), broad personality traits (Big Five), narrow personality traits (i.e., self-beliefs and learning approaches), and their complex interplay as predictors of scholastic performance. Following a general introduction summarizing the theoretical foundations as well as outlining the derivation of the Big Five Narrow Trait (B5NT) Model, three papers are presented. In the context of Chinese secondary school students, Paper 1 examined the predictive power of figural reasoning as an indicator of Gf and personality traits on school grades in three subjects (i.e., Mathematics, Chinese, and English), and further investigated their potential interactions. Paper 2 integrated the findings of Paper 1 with the aforementioned B5NT. Within the study, the B5NT is empirically tested and compared to an alternative model proposed in earlier work, the Double Mediation model [DM]. Self-beliefs and learning approaches were considered as relevant mediators within those analyses. In this cross-sectional study, the B5NT model was strongly supported, whereas the DM model did not find strong empirical support. In order to empirically verify the underlying processes from a longitudinal perspective, Paper 3 expanded on the B5NT related findings in a three-wave longitudinal panel design. The findings supported the B5NT model and further warranted a revision model in which reciprocal effects from performance to big traits are suggested. Thus, the presented thesis provides a theoretical model explaining the influence of the Big Five on scholastic performance. Moreover, empirical support for the proposed model from cross-sectional and longitudinal data was found. Finally, integrating interactions with cognitive ability rounds off the perspective.

Tidigare forskning som undersökt relationen mellan alkoholkonsumtion, Big Five personlighetsfaktorerna samt känsla av sammanhang utfördes med fokus på riskbruk eller på populationer utanför Sverige. Därför testade denna studie samband mellan alkoholkonsumtion och (a) Big Five personlighetsfaktorerna, (b) KASAM, (c) utbildning samt demografiska variablerna (d) kön och ålder bland högskolestudenter i Sverige. Resultatet kan bidra till forskning om alkoholkonsumtion samt vara av intresse för initiativ som försöker begränsa alkoholkonsumtion. Urvalet bestod av 115 deltagare (64 kvinnor, 50 män och 1 ospecificerad. M = 24.64 år SD 4.27 år). Alkoholkonsumtion mättes med AUDIT-C, Big Five mättes med BFM och KASAM mättes med SOC-13. Alkoholkonsumtion korrelerade signifikant endast med en variabel, extravertion. Negativa korrelationer fanns mellan variabeln riskbruk av alkohol och variablerna KASAM och kön, i riskgruppen fanns fler kvinnor än män. Eftersom urvalet i riskgruppen var lågt hade det varit intressant för framtida forskning att undersöka denna relation igen med högre deltagarantal.

SammanfattningFöreliggande studie har undersökt om det finns personlighetsskillnader mellan ingenjörsstudenter och en normgrupp. Testet vi använt oss av är baserat på de fem faktorerna i The big five och ärvidareutvecklat av rekryteringsföretaget A lot of people till testet B5 personlighetsprofil. Det nätbaserade personlighetstest har skickats ut till ingenjörsstudenter vid svenska högskolor ochuniversitet. Sammanlagt genomförde 184 studenter testet och deras svar har jämförts med en normgrupp bestående av 1215 individer. Respondenternas svar har analyserats med hjälp av oberoende t-test där vi funnit signifikanta skillnader mellan grupperna i tre av de fem faktorerna. Ifaktorerna vänlighet/behaglighet och öppenhet för nya erfarenheter visade ingenjörsstudenterna ett lägre resultat än normgruppen, medan de i faktorn emotionell stabilitet hade högre värden.Prestation/samvetsgrannhet och extroversion visade inga signifikanta resultat. Dessa resultat anknyts till ingenjörsyrket genom en diskussion och problematisering av personlighetstestning. / <p>Abstract</p><p>The present study has examined the differences in personality between engineering students and a norm group. The test used in this study is based on the five factors of The big five and is further</p><p>developed by the recruitment company A lot of people to a test named B5 personlighetsprofil. The test was taken online and has been sent to engineering students in Sweden. This resulted in 184</p><p>respondents which the study is now based on. The test-results has been analyzed by using an independent t-test, where significant differences between the groups where found in three out of the five factors. The engineering students showed lower values in the factors agreeableness and openness to experience, while they had higher values in the factor emotional stability.</p><p>Conscientiousness and extraversion showed no significant results. These results are connected to the engineering profession through the discussion and problematization of personality testing.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Given the large economic and social costs of work-related accidents and injuries, it is not surprising that organisations strive to reduce them; this creates a need to improve the safety performance of the whole construction industry. Health and Safety statistics in general appear to suggest a levelling off of safety performance across the construction industry as a whole and this implies that improving safety beyond the current level of attainment calls for a radical look at how safety is addressed by the industry. Such a radical approach needs to explore alternatives to current practices in safety improvement. Although it is acknowledged that human factors are involved in 80-90% of work-related accidents and incidents, the focus of safety research in recent years still addresses only organisational and environmental factors, rather than variables at the level of the individual. Occupational personality models suggest that the ability to understand, predict and control incidents could minimize their potential transition into accidents. The safety behaviour of the individual worker forms part of such occupational personality modelling. Understanding the safety behaviour of construction workers should provide opportunities for improvement beyond traditional practices in the quest to improve safety management. The study on which this thesis is based aimed to develop a conceptual framework for improving safety performance on sites. This was achieved by exploring, on the one hand, the relationship between the personality traits of individual workers and their safety behaviour (safety participation, safety compliance and safety motivation), and incident rates on the other. The data for the analysis was drawn from multi-cultural construction workers in Saudi Arabia. The emergence of the Big Five personality model has been widely accepted as a valid and reasonably generalisable taxonomy for personality structure and has been used by numerous researchers as a framework to explore the criterion-related validity of personality in relation to job performance. This study employed the Big Five categorisation of traits to explore the relationship between fundamental dimensions of personality and potential for involvement in accidents and incidents. The principal findings from the study showed a very good level of acceptance by practitioners in Saudi Arabia for the conceptual framework developed for managing safety behaviour. The study also established that some personality traits moderated the effects of safety behaviour for incident rates. In addition, the analysis revealed that individual workers characterised by conscientiousness and openness are least likely to experience incidents, and consequently, accidents and injuries at work. However, individuals characterised by high extraversion, neuroticism and low agreeableness are more likely to be v involved in incidents, and potentially, accidents and injuries. These important findings have significant ramifications for the way safety development and training for construction workers should be addressed in the future. Recommendations from the study culminated in the development of a conceptual framework for improving safety performance which aimed to minimize incidents attributable to the worker. The framework relies on the attitudes and behaviours of employees in proposing mitigation strategies for the construction industry.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan kondition och personlighetsdrag. Sekundära ändamål var att vidare undersöka hur sambandet ser ut vid indelning av kön, samt undersöka sambandet mellan självuppskattat rörelsemönster och personlighetsdrag. Studiens frågeställningar var följande: 1) Finns det ett samband mellan beräknad maximal syreupptagningsförmåga och femfaktormodellens personlighetsdrag hos gymnasieelever? 2) Vid ett hypotetiskt samband mellan beräknad VO2max och femfaktormodellens personlighetsdrag, hur ser sambandet ut vid indelning av kön? 3) Finns det ett samband mellan självuppskattat rörelsemönster och femfaktormodellens personlighetsdrag hos gymnasieelever? Metod Studiepopulationen bestod av totalt 74 gymnasieelever i ett åldersspann mellan 15-18 år, varav 39 var män och 35 var kvinnor. Deltagarna fick fylla i en enkät om ålder, kön, längd, vikt och rökvanor samt om rörelsevanor. I samband med detta genomgick deltagarna personlighetstestet Big Five Inventory, ett test som skattar personlighetsdragen Öppenhet (Ö), Samvetsgrannhet (S), Utåtriktning (U), Vänlighet (V) och Neuroticism (N) utifrån Femfaktormodellen. VO2max beräknades genom att deltagarna fick springa ett 2,4 km cooper test i skolan under deras idrottslektion. All data utvärderades genom att utföra sambandsanalyser mellan personlighetsdrag och VO2max samt övriga variabler från enkäten. Resultat På helgrupp visades en tendens till att ju mindre av personlighetsdraget N deltagarna hade desto högre var deras beräknade VO2max (r:-0,225, p:0,054). Ett signifikant samband hittades mellan S och självskattad vardagsmotion på helgrupp (r:0,31, p:0,009). Kvinnorna uppvisade ett signifikant samband mellan Ö och beräknat VO2max (r:-0,339, p:0,047). Slutsats Resultaten tyder på ett samband mellan personlighetsdrag och VO2max samt rörelsemönster men att sambandet skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Generella slutsatser är att män och kvinnor som skattar lågt i N och kvinnor som skattar lågt i Ö har mer sannolikt ett högre beräknat VO2max än de som skattar högt. Hög skattning i S verkar tyda på ökad vardagsmotion. Det krävs fler studier med mer precision inom ämnet för att bekräfta eller avfärda eventuella samband.

No description available.

No description available.

No description available.

Attityder påverkar vår informationshantering, vårt omdöme och vårt beteende. Denna studie syftar till att undersöka om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. 120 personer ur grupperna poliser, kriminalvårdare och en kontrollgrupp undersöktes avseende attityder till intagna och Big Five teorins personlighetsdimensioner. En one-way ANOVA visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Två-vägs variansanalyser användes för att undersöka eventuella huvudeffekter och interaktionseffekter med hög respektive låg grad av samtliga personlighetsdimensioner samt variablerna anställning (kriminalvårdare, poliser och kontrollgrupp) och attityd till intagna. Inga signifikanta resultat påträffades.

Detta är en kvalitativ studie som  kartlägger synen på personlighet inom sex olika företag inom rekryteringsbranschen. Studien beskriver hur och i vilket syfte personlighetstester används samt vilken betydelse de har i rekryteringsprocessen för chefsrekryteringar. Utifrån denns studie kan vi kunde vi att personlighetstester används för att kartlägga personligheten i syfte att göra en matchning med kravprofilen för att se om personen har de kvaliteter som önskas i ett rekryteringssammanhang. Vi fann dock en tveksamhet inför att vilja uttrycka personlighetstesters tyngd i urvalet. Vi kom också fram till att informanterna hade delade meningar om huruvida det är den objektiva eller den subjektiva bilden av personen som är av värde för att prognostisera framtida beteenden. Utifrån denna diskurs ställer vi oss undrande till om det är kandidatens självuppskattade bild eller omgivningens uppfattning som borde vara mest relevant för en lyckad rekrytering. Vidare fann vi att intervjuer enligt de flesta av våra informanterna har större betydelse för det slutgiltiga urvalet i rekryteringsprocessen än personlighetstester. Vad som dock är intressant att påpeka är att testresultatet ligger till grund för vad som diskuteras under intervjun och på så vis får en styrande funktion.