Im Fokus der Dissertation steht die Erforschung nachhaltiger Effekte durch Informationssysteme, insbesondere Ansatzpunkte zur Nachhaltigkeitstransformation der Gesellschaft durch Methoden und Artefakte der Green Information Systems (Green IS). Als Green IS werden sozio-technische Informationssysteme bezeichnet, die neben wirtschaftlichen Kriterien der ressourceneffizienten Bereitstellung von Informationen, der Koordination und Kommunikation auch die ökologische und soziale Dimension gemäß der „Triple Bottom Line“ (Drei-Säulen-Modell der nachhaltigen Entwicklung) adressieren. Der Anwendungsbereich von Green IS liegt auf der Reduktion von Umweltbelastungen und der Bewältigung komplexer Umweltherausforderungen durch sozio-technische Informationssysteme. Neben Forschungsthemen der (Wirtschafts-)Informatik und der Wirtschaftswissenschaften werden Bereiche der Psychologie und Sozialwissenschaften zu Fragen der digitalen Nachhaltigkeitstransformation, der Nachhaltigkeitsbewertung sowie Akzeptanzforschung behandelt. Aufgrund der Komplexität und Vielschichtigkeit des Themas wird ein multimethodischer Forschungsansatz verfolgt, indem sowohl qualitative als auch quantitative Methoden zum Einsatz kommen. Die zentralen Forschungsfragen lauten dabei wie folgt: FF1. Welchen Beitrag können Green IS auf Makro- und Meso-Ebene zur Nachhaltigkeitsbewertung leisten und welchen Reifegrad weisen sie auf? FF2. Inwiefern können digitale Geschäftsmodelle zur unternehmerischen und gesellschaftlichen Nachhaltigkeitstransformation beitragen? FF3. Kann durch gezieltes Nachhaltigkeitsmarketing die Akzeptanz von Green IS in der Gesellschaft gefördert werden? Gemäß der Design Science Research werden Verfahren zur Nachhaltigkeitsbewertung für Smart City Mobilitätsstrategien und betriebliche Umweltinformationssysteme (BUIS) des produzierenden Gewerbes konstruiert. Es wird ein Prototyp zum webbasierten Benchmark solcher Smart City Initiativen realisiert. Das entwickelte Geschäftsprozessmodell zeigt auf, inwiefern eine Transformation zur Plattformorganisation im Rahmen von Open Innovation für Industriebetriebe erfolgreich gelingen kann. Die quantitativen Erhebungen zeigen auf, das vor allem hochpreisige Informations- und Kommunikationstechnologie (IKT) für Geschäftsmodelle der Sharing Economy geeignet ist sowie, dass die Akzeptanz nachhaltiger IKT in der Gesellschaft bereits insbesondere bei Zugehörigen des "Lifestyle of Health and Sustainability" (LOHAS) vorhanden ist und der weiteren Förderung durch geeignete Verbraucher-Symbole bedarf.

Efterfrågan och konsumtionen av jordens naturresurser ökar ständigt (Lieder & Rashid 2016). Längs med ett konsumtionsmönster som präglas av en mentalitet där produkter används ett fåtal gånger under en begränsad tidsperiod kommer också konsekvenser (Belk 2014a). Ett gehör på detta har lett till att nya affärsmodeller har börjat uppmärksammas. En affärsmodell av cirkulär karaktär är delningskonsumtion som bland annat inkluderar korttidshyra (Armstrong & Park 2019a). Genom att dela resurser under en kort period kan konsumenter uppleva ekonomiska-, utilitariska- och miljömässiga fördelar utan att äga produkten (Barhdi & Eckhardt 2012; Griffiths & Hwang 2017; Martin 2016). Men är ägandeskap en vän eller fiende gällande mer hållbara konsumtionsmönster? Syftet med denna studie är att observera hur ägandeskap påverkar adopteringen av korttidshyra och vidare observera om olika produktkategorier påverkas på olika sätt. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes och resultatet tyder på att ägandeskap har en tendens att påverka adopteringen av korttidshyra sett till de observerade produktkategorierna. Dessutom finns det en indikation på att möbler tillsammans med kläder inte nödvändigtvis är särskilt lämpliga för korttidshyra medan bostäder samt, till viss del, elektronik kan anses vara mera lämpliga. / The demand and consumption of the earth's natural resources is constantly increasing (Lieder & Rashid 2016). In combination with a consumption pattern that is characterized by a “take-make-waste” mentality we face anticipated consequences (Belk 2014a). As a response, a new set of business models has begun to get attention. One of these more circular models is collaborative consumption which includes short-term renting (Armstrong & Park 2019a). By sharing resources during a short period, the consumers are able to experience monetary-, utilitarian- and environmental benefits without owning the product (Barhdi & Eckhardt 2012; Griffiths & Hwang 2017; Martin 2016). But is ownership a friend or foe in regards to more sustainable consumption patterns? The purpose of this study is to observe how ownership affects the adoption of short-term renting and further to observe if different product categories are affected differently. By conducting a quantitative online survey, the result shows that there is a tendency for ownership to affect the adoption of short-term renting in the observed categories. Furthermore, there is an indication that furniture along with clothing might not be suitable for short-term renting whilst accommodation, and for some part electronics, might be more suitable due to the degree that ownership affects the intention for adoption.

There is a growing economy of services that leverage networked solutions to enable peers to rent, re-sell, lend, trade or share assets among each other. We see a few widely successful examples of this, but there are many more that are not taking off. This thesis aims to identify barriers that hinder transactions from taking place in the sharing economy. The technological nature of these services allows HCI design to be a tool to mitigate these barriers. The literature review, a set of interviews and a workshop form data for the formation and analysis of the barriers. By categorizing the services as sharing, collaborative or on-demand economy services the barriers and the different motivations for using the services are explored. The associated values with the motivations for using the different service types are considered in a novel strategy to mitigate hard to reach barriers. The results from this thesis will be material for the proposed implementation of a local marketplace for sharing economy services. This implementation will be done in a proposed VINNOVA supported project in Stockholm, Sweden. The knowledge about the barriers and the strategies to mitigate them will hopefully be of value to other developments in the sharing economy. By designing with the barriers in mind the user experience will hopefully improve and lead to more transactions taking place. / Det finns en växande ekonomi av tjänster som utnyttjar nätverkslösningar som vill möjliggöra det för användare att hyra, återsälja, låna eller dela tillgångar mellan sig. Vi kan idag se ett fåtal väldigt framgångsrika exempel på detta, men det finns många fler som inte lyckas etablera sig. Denna avhandling fokuserar på att identifiera barriärer som hindrar transaktioner att ske inom delande-ekonomin. Den teknologiska kopplingen hos dessa tjänster tillåter MDI-design att vara ett viktigt verktyg för att motverka barriärerna. Litteraturstudien, ett antal intervjuer och en workshop ligger till grund för data till definierandet och analysen av dessa barriärer. Genom att kategorisera tjänster som delande-, kollaborativa- eller on-demand-ekonomitjänster kan motivation för användande och dess barriärer utforskas. Värden som kan associeras till motivationen för användandet av de olika tjänsterna används i en ny typ av strategi för att motverka de annars svårtillgängliga barriärerna. Resultatet från denna avhandling blir underlag för en implementation av en lokal marknadsplats för delande-ekonomitjänster. Denna implementation är en del i ett föreslaget projekt med stöd från VINNOVA i Stockholm, Sverige. Kunskap om barriärerna och strategier för att övervinna dom kan förhoppningsvis vara till värde för andra utvecklingsområden inom delande-ekonomi. Genom att designa med barriärerna i åtanke kan användarupplevelsen förbättras och leda till att fler transaktioner äger rum.