共享經濟為近幾年廣為討論的議題之一，本研究欲以Uber、Airbnb等媒合共享服務類型的網路平台，探討使用者採用共享平台的相關因素為研究方向，從價值觀點出發，考量使用者認知犧牲及認知效益，以交易成本作為採用共享平台服務所認知的犧牲，又將認知的效益分為經濟效益與非經濟效益兩種影響層面，來綜合評估使用者對於整體共享產品服務的認知價值，透過認知價值進而探討影響使用者採用共享平台的參與意圖。其中，交易成本又會受到不確定性和資產特殊性所影響。 本研究將共享平台提供的產品及服務假設五種情境，共收集476份有效問卷樣本回收分析，研究結果發現，使用者採用共享平台時認知的交易成本越低或使用者認知利益越大時，獲得的認知價值越高。其中又以認知效益對於價值感受的影響程度又比使用者認知所做出的犧牲更強。 / Sharing economy is an emerging trend with rapid growth. Many firms such as Uber and Airbnb have taken advantage of the sharing platform to provide innovative services. However, many more have failed after a substantial amount of investment. Not much research has conducted with regard to why consumers chose to use some sharing services but not others. In this research, the value-based perspective and the transaction cost theory are adopted to build a research model for explaining users’ intention to accept a sharing platform. In our model, transaction costs of using the sharing platform is considered as a sacrifice, while economic and non-economic benefits are the benefit side of the model. Uncertainty and asset specificity are considered two main factors that affect the transaction cost. A questionnaire survey was conducted to evaluate the research model. A total of 476 responses were received. SmartPLS3.0 was used to analyzed the data. The results indicate that perceived value is negatively affected by the transaction cost and positively affected by benefits gained from the platform. Perceived value has a significant effect on users’ intention to adopt a service provided on a sharing platform.

Begreppet hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet infördes i svensk lagstiftning genom kommunala renhållningslagen (1970:892) på 70-talet. En skyldighet att bortforsla och hantera hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet ålades kommunerna samtidigt som ett förbud för andra att hantera avfallet lagfästes. Dokumentation över visst offentligtansvar för avfallshantering i Sverige finns daterat så långt tillbaka som på 1300-talet. På den tiden var renhållning avfallshanteringens främsta syfte vilken efterhölls på grund av sanitära skäl. Avfallslagstiftningen tjänar fortsatt att motverka nedskräpning, men idag är därutöver syftet med det kommunala avfallsmonopolet och omhändertagandeförbudet, skyddet för människors hälsa och miljön. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet vilket omfattas av det kommunala avfallsmonopolet definieras i 15 kap. 3 § miljöbalken (1998:808). Hushållsavfall är ett snävare begrepp än avfall, vilket innebär att avfallet först måste falla under avfallsdefinitionen för att komma i fråga som hushållsavfall. Tolkningen av avfallsdefinitionen har till stor del fastslagits genom EU-domstolens praxis. I Sverige råder sedan 70-talet oklarhet om vilket avfall som omfattas av därmed jämförligt avfall från annan verksamhet i 15 kap. 3 § MB och således omfattas av det kommunala avfallsmonopolet. Konsekvensen är att kommuner och verksamhetsutövare saknar kunskap om sina rättigheter och skyldigheter, vilket i sin tur leder till konflikter mellan verksamheter och kommuner. Eftersom avfall av given anledning inte hanteras på ett optimalt miljömässigt sätt, undergrävs i längden miljöbalkens syfte, att skydda människors hälsa och miljön. Flera områden av avfallshanteringen regleras idag av EU-rättsliga bestämmelser. Avfallshierarkin i artikel 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv1 (avfallsdirektivet) implementerades i 15 kap. 10 § MB genom SFS 2016:7822. Avfallshierarkin är en av flera viktiga principer i avfallsdirektivet, genom vilken en prioriteringsordning fastställs för vad som allmänt utgör det totalt sett bästa miljöalternativet inom lagstiftning och politik på avfallsområdet. Kommunens avfallsmonopol och avfallsdirektivet har skyddsintresset för hälsa och miljö gemensamt. I uppsatsen visas att svensk rätt sedan 2018 tillämpats i förenlighet med avfallshierarkin. I de fall var verksamheter visat att de hanterar deras avfall jämförligt med hushållsavfall enligt en metod med högre prioritet enligt avfallshierarkin än den kommunen eller dess anlitade entreprenör kunnattillgodose har verksamheterna givits dispens från det kommunala avfallsmonopolet. Något som kan ifrågasättas är att verksamhetsutövare i dagsläget fordras genomgå ett dispensansökningsförfarande för att tillåtas ansvara för det egna hushållsavfallet. För närvarande pågår nationella åtgärder för ytterligare tillnärmning av svensk lagstiftning till avfallsdirektivets syfte och ändamål samtförbättring av genomförandet i svensk rätt.

In an age where the sharing economy has proliferated as a preferred means of travel in the tourism industry, and the accommodation sharing platform Airbnb has risen to the forefront, there is much criticism and discussion about the need for such nascent platforms to operate in alignment with sustainable development. Currently, economic benefits for the host and guest lie at the core of Airbnb’s sustainability appeal, while few concrete steps have been taken to advance environmental and social values. Many have proposed a green rating system and sustainability-oriented search filters as a means to propagate these values and catalyze a necessary paradigm shift within the sharing economy. Through the lens of green architecture and construction, this study analyzes the extent and manner in which sustainability features and amenities are promoted by hosts on Airbnb in the high-desert mountain town of Taos, New Mexico. This case study approach selects and intriguing destination that is not only characterized by a long history of earthen building traditions by the Tiwa people, but was also the birthplace of the world-renowned, off-the-grid Earthship concept. An analysis of all active Airbnb listings was compared with a more targeted analysis of off-the-grid listings to reveal that hosts more often than not frame their sustainability features and amenities in terms of visitor comfort, convenience, and enjoyment. For instance, the valorization of earthen adobe building for its authenticity and cultural appeal in lieu of its energy efficient and natural qualities. This indicated a high level of unexploited potential, wherein hosts could enhance their listing’s sustainability appeal and educational value through reframing these features to potential guests, and off-the-grid listings could benefit from implementing and promoting sustainable practices and emphasizing the local culture. Most importantly, after quantitively analyzing the features that arose, this study assembled the content basis for a theoretical green rating system and sustainability search filters that could be applied to Taos as a localized system, or merely provide insight to other destinations and the Airbnb platform as a whole.

The purpose of our thesis was to examine citizens' attitude in a smaller city to new digital innovations, specifically autonomous vehicles and carpools, as well as opinions about citizens' participation. Through a web-based questionnaire, which was distributed on social media, as well as a discussion group on Facebook, an understanding was formed about the human acceptance, motivation factors, views and mobility habits. This was then analyzed to create an understanding of how a citizen dialogue should be conducted in social media. In line with this, we examined whether connections regarding human acceptance of new digital innovations can be affected, depending on how the dialogue is conducted and how much information the citizens are provided with. The result showed a clear relationship between knowledge and attitude, where a little knowledge created a more negative opinion. Other interesting discoveries that were identified, were that people see both problem areas and opportunities with a more digitized society. We also found how the respondents wanted increased participation, and that citizens' views are taken into account and have a clear impact on urban development. Finally, we conclude that the degree of citizens' participation and how the dialogue is conducted, shape their acceptance and understanding of changes in society and mobility solutions. The research area on human acceptance, participation and dialogue on autonomous vehicles and carpools is an emerging area of research. This means that the essay is exploratory which can enable further and more in-depth research. / Syftet med vår uppsats var att undersöka medborgare i en mindre stads inställning till nya digitala innovationer, specifikt autonoma fordon och bilpooler, samt åsikter kring medborgares delaktighet. Genom ett webbaserat frågeformulär, som distribuerades på sociala medier, samt en diskussionsgrupp på Facebook, bildades uppfattning kring människans acceptans, motivationsfaktorer, synpunkter och mobilitetsvanor. Sedan analyserades detta för att skapa en förståelse kring hur en medborgardialog bör föras i sociala medier. I linje med det undersöktes även samband om människans acceptans till nya digitala innovationer påverkas, beroende på hur dialogen förs och hur mycket information medborgarna tillhandahålls. Resultatet visade en tydlig relation mellan kännedom och inställning, där en liten kännedom skapade en mer negativ åsikt. Andra intressanta upptäckter som identifierades var att människor ser både problemområden och möjligheter med ett mer digitaliserat samhälle. Vi fann även att respondenterna önskade en ökad inkludering, samt att medborgares synpunkter beaktas och har en tydlig påverkan inom stadsutveckling. Avslutningsvis drar vi slutsatsen att graden av medborgarnas delaktighet och hur dialogen förs, formar deras acceptans samt förståelse för samhällsomställningar och mobilitetslösningar. Forskningsområdet kring människans acceptans, delaktighet och dialog kring autonoma fordon och bilpooler är ett växande undersökningsområde. Det gör att uppsatsen är explorativ vilket kan möjliggöra ytterligare och en mer djupgående forskning.

Sociologie des techniques / Du point de vue d’une sociologie de la connaissance, la recherche contemporaine en intelligence artificielle tire son originalité de l’intérêt porté à la modélisation de la connaissance ordinaire, ce savoir engagé dans la vie de tous les jours (ex. aller l’épicerie, prendre son petit déjeuner). Les entreprises Facebook ou Google, le fameux GAFAM ainsi que les services de musique et de vidéos en ligne capturent et modélisent les faits et gestes du quidam afin de remettre les résultats de leurs calculs en jeu dans cette même vie courante. La recherche en IA porte également sur la mise en forme de savoirs savants et professionnels tout comme durant les années 1960 et 1970, mais cette thèse ne s’y intéressera pas. Dans le cadre d’une sociologie des sciences et des techniques, je me questionne sur ce que nous, en tant que civilisation occidentale, faisons du développement technologique, du monde que nous construisons à l’aide des diverses techniques. Ma préoccupation ne porte pas sur les choix des objets privilégiés par la recherche des laboratoires publics et privés, mais sur les usages, les débouchés selon la question très générale : en quoi telle technique modifie-t-elle ou non notre façon de vivre ? Or, cette question relève d’un exercice de prospective dans la mesure où bien souvent nous ne possédons pas assez de recul sur ces techniques. Elle demeure malgré tout une préoccupation d’arrière-plan de mes questions de recherche. En effet, ces modèles d’apprentissage machine, trouveraient-ils leur place au sein d’une civilisation qui n’accorderait pas autant d’importance à l’efficacité, à la productivité, à la rentabilité, à la science ou encore au travail ? Aussi, viennent-ils entériner l’ordre établi ou bien offrent-ils de nouvelles possibilités d’existence ? Comprendre minimalement l’artefact d’un point de vue technique et saisir du point de vue de la sociologie la façon dont les chercheurs pensent leurs objets nous éclaire sur les catégories de pensées principales qui orientent ces usages et le cas échéant sur les éventuels effets sociétaux. En l’occurrence, l’idée de modéliser de nombreuses activités de la vie quotidienne repose sur une représentation à priori de celle-ci de la part de chercheurs localisés socialement par leur profession et plus généralement leurs relations sociales diverses. Quelle est cette représentation et comment est-elle opérationnalisée dans les modèles ? Posée autrement, de quels rapports au monde témoignent ingénieurs et informaticiens par l’intermédiaire de leurs connaissances professionnelles, savantes et ordinaires ? Ainsi, dans cette thèse, mon travail se ramène à informer de la dimension sociale propre à la technique étudiée. À partir d’entretiens auprès de chercheurs en IA, la question de recherche est la suivante : quels sont les savoirs et raisonnements chez les chercheurs au fondement de l’élaboration des algorithmes relevant de l’intelligence artificielle contemporaine et qui construisent une représentation opératoire particulière de la vie sociale ? Exprimée en terme sociologique, cette question devient : en quoi les modèles d'apprentissage sont-ils un nouveau « modèle concret de connaissance » pour les usagers et informaticiens selon le concept développé par le sociologue Gilles Houles ? Les modèles dits d’apprentissage sous-tendent une conception relationnelle de la constitution de la connaissance humaine et d’un rapport à la réalité médié par l’action comme moyen d’actualisation de cette connaissance. Résumé simplement, le concept sociologique de « modèle concret de connaissance » objective les deux modalités d’existence de la vie humaine que nous retrouvons empiriquement sous deux concepts informatiques : symbolique (leur modèle mathématique) et l’action ou « l’agent informatique » ou « celui qui agit », que ce concept soit mobilisé ou non par les chercheurs. En somme, ces modèles en relation les uns avec les autres et matérialisés dans les objets dits connectés ou « smart » (ex. téléphones, électroménagers) forment un schéma opératoire organisateur de la vie sociale. Ce côté opératoire repose sur la position de « tiers médiateur » ou de « mémoire sociale technicisée » dans les relations humains-humains via machines. Je m'appuierai sur le concept de mémoire sociale et de morphologie sociale développée par le sociologue Maurice Halbwachs. Autrement dit, ce réseau d’objets connectés et d’êtres humains se ramène à l’instauration d’un cadre cognitif collectif particulier, issu des représentations sociales de groupes professionnels précis, mais mises en jeu dans la vie courante de tous, soit une institutionnalisation en cours. En effet, la diffusion et l’adoption des modèles découlent d’un processus de reconnaissance publique de savoirs sous-jacents et déjà institutionnalisés, pour l'essentiel, les mathématiques et l’ingénierie, le savoir implicite des « sciences de la gestion » et un savoir dit « scientifique » par les chercheurs. Plus précisément, le processus en cours consiste en l’institution d’êtres humains et de machines apprenantes en liens permanents via les objets connectés (« Internet of Things »). Au final, elle consiste en une mise en réseau des « régularités sociales » obtenues par classifications et régressions effectuées par les détenteurs des données. Je parlerai d'une « morphologie sociotechnique » ou d’une « configuration sociotechnique ». À la figure du robot polyvalent anthropomorphique censé condenser toute la mise en pratique du savoir sur l’IA, se substitue celle de relations sociales informatisées comme lieux du maintien des liens entre êtres humains par un concentré de savoirs et idées hétérogènes tels qu'un être humain ayant besoin d'aide ou la nécessité de la créativité par exemple. À l’usage, s’établit un type de lien social entre êtres humains via les machines pris entre la réduction propre à tout modèle de l’objet sur lequel il porte, la flexibilité qu’offre la possibilité d’ajustement (le côté « learning ») et le sens donné à l’action par l’utilisateur lambda. L’idéologie comme « mode de connaissance » du réseau sociotechnique est partie prenante de cette institutionnalisation en cours. Elle offre un cadre cognitif qui remet en cause la diversité produite par la division habituelle du travail sémantique au sein des ensembles sociaux en fournissant un modèle de légitimité, soit le discours du « partage ». L’accent mis par cette thèse sur les « sciences de la gestion » et la notion de réseau l’inscrit dans le prolongement des études des trente dernières années sur cette « société informationnelle » de Manuel Castells, une « nouvelle représentation générale des sociétés » en réseau en suivant Luc Boltanski ou encore « l’esprit gestionnaire » qui s’empara des fonctionnaires d’État selon le sociologue Albert Ogien. / From the point of view of a sociology of knowledge, contemporary research in Artificial Intelligence (AI) draws its originality by its interest in the modeling of ordinary knowledge, that knowledge engaged in everyday life. The companies Facebook or Google, the so-called GAFAM, as well as online music and video services, capture and model the facts and gestures of the average person in order to put the results of their calculations back into play in its very everyday life. The research in AI also deals with academic and professional knowledge as it did in the 1960s and 1970s, but this thesis will not focus on it. Within the framework of a sociology of science and technology, I question what We, as the Western civilization, do with technological development, about the world we build with the help of various techniques. My concern is not with the choice of research objects privileged by public and private laboratories, but with the uses, the outlets according to the very general question: In what way does such a technique modify or not our way of living? Now, this question is an exercise in foresight insofar as we often do not have enough hindsight on these techniques. Nevertheless, it remains a background concern of my research. Indeed, would these machine learning models find their place in a civilization that would not give as much importance to efficiency, productivity, profitability, science or work? Also, do they endorse the established social organization, or do they offer new possibilities of existence? Understanding the artifact minimally from a technical perspective and grasping from a sociological point of view the way in which researchers think about their objects sheds light on the main categories of thought that guide these uses and, if applicable, on the possible societal effects. In this case, the idea of modeling many activities of daily life is based on an a priori representation of it by researchers who are socially situated by their profession. What is this representation and how is it operationalized in the models? Put differently, what relationships to the world do engineers and computer scientists have through their professional, academic and ordinary knowledge? Thus, in this thesis, my work comes down to informing the social dimension specific to the studied technique. Based on interviews with AI researchers, the question is as follows: What is the knowledge and reasoning of the researchers at the core of the algorithms of contemporary artificial intelligence and which build a specific operational representation of social life? Expressed in sociological terms, this question becomes: In what way are learning models a new "concrete model of knowledge" for users et researchers according to the concept developed by the sociologist Gilles Houles? The so-called learning models underlie a relational constitution of human knowledge and of a relation to reality mediated by actions as a means of actualization of this knowledge. Summarized simply, the sociological concept of "concrete model of knowledge" objectifies the two modalities of existence of the human life that we find empirically under two computing concepts: symbolic (their mathematical model) and the “action” as "the computing agent" or "the one who acts", whether this concept is used or not by the researchers. In sum, these models in relation to each other and materialized in the notorious connected or "smart" objects (e.g. telephones, household appliances) turn social life into a sociotechnical network. Its operational side relies on the position of "third-party intermediary" or "technical social memory" in human-human relations via machines. I will draw upon the concept of "social memory" and "social morphology" developed by the sociologist Maurice Halbwachs. In other words, this network of connected objects and human beings comes down to the establishment of a particular collective cognitive framework, stemming from the social representations of specific professional groups, but put into play in the everyday life of all, that is to say an institutionalization in progress. Indeed, the diffusion and adoption of the models stem from a process of public recognition of underlying and already institutionalized knowledge, essentially mathematics and engineering, the implicit knowledge of the "management sciences" and a knowledge called "scientific" by researchers. More precisely, the process underway consists in the institution of human beings and learning machines in permanent links via connected objects ("Internet of Things"). In the end, it consists in the networking of "social regularities" obtained by classifications and regressions carried out by the data's owners. I will speak of a "sociotechnical morphology" or a "sociotechnical configuration". The figure of the anthropomorphic multipurpose robot, which is supposed to condense all the practical application of knowledge on AI, is replaced by that of computerized social relations as places where links between human beings are maintained by a concentration of heterogeneous knowledge and ideas, such as a human being in need of help or the need for creativity, for example. In use, a type of social link between human beings via the machines is established, caught between the reduction proper to any modelling of the object on which it concerns, the flexibility offered by the possibility of adjustment (the "learning" side) and the meaning given to the action by the lambda user. Ideology as a "mode of knowledge" of the socio-technical network is part of this ongoing institutionalization. It offers a cognitive framework that challenges the diversity produced by the usual division of semantic labor within social groups by providing a model of legitimacy, namely the discourse of "sharing". The emphasis placed by this thesis on the "management sciences" and the notion of network places it in the continuity of the studies of the last thirty years on this "informational society" of Manuel Castells, a "new general representation of societies" into a network according to Luc Boltanski, or the "managerial spirit" which took hold of the State civil servants according to the sociologist Albert Ogien

都市部においては、通常「マンション」と呼ばれる高層集合住宅での居住はごく一般的になっている。区分された居室に各世帯が生活するマンションでは、対面の機会が少ないことによる居住者間のコミュニケーション不足、プライバシー確保のための相互不干渉原則がもたらす無関心、その結果としての独居高齢者や病弱者の孤独死、子どもの社会性育成不全、災害対応力の脆弱性などの問題が生じている。本論は、ソーシャル・キャピタルやコミュニタリアニズム、およびシェアリングエコノミーの視点から、コミュニティの存在意義とその機能を理論的かつ歴史的に考察した上で、こうしたマンション特有の問題を解決するにはマンション内のコミュニティの形成と活性化を図ることが有効ではないかとの仮説を立て、その仮説を実証すべく、マンション住民による共同農作業等の社会実験を実施し、その結果を分析し、そこから得られた知見を基に、機能的かつ持続可能なマンション・コミュニティ実現のための方途や課題を提示したものである。 / 博士(ソーシャル・イノベーション) / Doctor of Philosophy in Social Innovation / 同志社大学 / Doshisha University

This study aims to explore future forms of work and their connection to innovation capabilities. Moreover, to deep-dive into how the gig-economy might evolve through business model innovation within knowledge-intense professions. The gig-economy as a phenomenon is relatively new and previous research is limited. Due to the limited amount of research, it’s safe to assume that the gig-economy still is in an early developing phase and that possible business model development therefore is valuable to predict. The method for this study is a forecast analysis where data from 21 respondents have been collected as well as secondary sources such as newspapers, media, webbinairs and reports. Through thematic analysis of the collected data the study predicts seven upcoming and current trends. These trends lay the groundwork for a scenario prediction resulting in four potential futures for the gig-economy: The public opinion rules, The individual rules, The business giants’ rules and The niche businesses rules. The study finds that the gig-economy has a natural place in the future of work and that it can contain elements which fosters innovation capabilities, partly through open innovation and sharing of competences and knowledge. / Denna studie ämnar undersöka framtidens arbetsformer och hur dessa kan främja innovation. Dessutom djupdyker studien i hur gig-ekonomi kan komma att utvecklas genom affärsmodellsinnovation för kunskapsintensiva yrkesgrupper. Gig-ekonomi är ett relativt nytt fenomen och tidigare forskning på området är begränsat. På grund av arbetsformens unga ålder finns det anledning att tro att vi är i en tidig fas av denna affärsmodell och att det kan finnas ett värde i att undersöka hur en förväntad utveckling kommer se ut. Studien har omvärldsanalys som huvudsaklig metod där data från 21 respondenter samlats in tillsammans med sekundärdata från tidningar, medier, webbinarier och rapporter. Genom tematiska analyser framkommer sju aktuella trender. Dessa trender ligger till grund för ett scenariokors med fyra potentiella framtidsscenarion för gig-ekonomin, opinionen styr, individen styr, företagsjättarna styr och nischade företag styr. Slutsatsen mynnar ut i att gig-ekonomi har en självklar del i framtidens arbetssätt och att gig-ekonomi innehåller element som kan främja innovation, inte minst genom open innovation och delande av kompetens och kunskap.

Digital platforms and tools have already taken over a large part of human daily lives and with the latest pandemic of COVID-19 it is clear how these technological trends have just increased, in both intensity and complexity, across most of the different aspects that comprehend our everyday activities. For instance, people are staying more at home and people now socialize, consume and work with help of different digital tools, which in other words means that the homes’ original role is changing to a more multifaceted and integral function. Based on such reality, this master thesis aims to investigate how property owners of housing rentals in Stockholm could extract value from these mentioned trends and context by incorporating new alternative income streams in their current business models. Moreover, this academic inquiry also intends to investigate the financial effect that these streams incorporation could have on a property valuation in the housing rental sector of Stockholm.  This thesis project follows two different, yet subsequential, lines of research, where the first one is an interview with local industry experts that provided insights in which kind of potential new value streams that property owners could incorporate in their current business models. They also shared information regarding which kind of digital tools are needed nowadays to make the new offering to the tenants in the most effective way within the Stockholm Private Rental Sector context. The industry experts also gave estimations of the cash flows enhancements that these service incorporation could bring to the owner . This information created the foundation that was used to later interview property owners. The property owners gave information of which kind of digital tools they used today, and what their view was about incorporating the new services and contracts that the industry experts had pointed out as possible new income streams. Both sets of interviews were analyzed with help of finding themes and reviewed literature that allowed the authors of this project to move on to evaluate the financial effect on a housing rental property in Stockholm whenever the new cash flows of the filtered income streams were considered.  The thesis has reached the conclusion that an incorporation of provision of services can create value for both the tenant and the property owner, even though specific services that should be incorporated aren't pointed out. The market was, at the time this thesis was written, immature and fast moving, which makes it hard to say which services will be successful in the Swedish market. Despite this are the results pointing out that contracts as home-electricity and insurances are among the services that have the lowest barrier to implement, and have already been tried by some actors in the industry. For those actors that have started an incorporation of provision of services have already noticed new cash-flows streams, even if they today are minor. The second conclusion is that those cash-flows will in the future trigger higher property values as properties will be a more attractive asset to possess. To be able to identify the demand and extract value from it in a successful way is a user-centered approach a key aspect, as the transaction must create new value for all actors involved / Digitala plattformer och verktyg har redan tagit över en stor del av människors dagliga liv och med den senast Corona-pandemin är det tydligt hur teknologiska trender har ökat, i både intensitet och komplexitet, och påverkar de flesta människors vardagsaktiviteter. Under Corona-pandemin har människor spenderat mer tid hemma och människor har socialiserar, konsumerar och arbetar med hjälp av olika digitala verktyg, vilket innebär att hemmets originella funktion har förändrats till en mer mångfacetterad funktion i människors liv. Baserad på detta så undersöker denna masteruppsatsen hur fastighetsägare, av hyresrätter i Stockholm, kan extrahera värde från dessa nämnda trender genom att inkorporera nya intäktsströmmar i deras befintliga affärsmodell. Denna akademiska uppsats undersöker också vilken påverkan dessa nya intäktsströmmar har på fastighetsvärden i hyresrättssektorn i Stockholm.  Metoden för att nå en slutsats är uppdelad i två processer, där den första är att intervjua vad som benämns i uppsatsen som industri-experter inom ämnet proptech. Dessa bidrar med insikt kring vilka nya intäktsströmmar som möjliga att inkorporera i fastighetsägares nuvarande affärsmodell. Dom understödjer också med information kring vilka digitala verktyg som är nödvändiga för att kunna inkorporera tjänsteförmedling på ett effektivt sätt till hyresgäster i Stockholms privata hyressektor. Utöver detta så ger industri-experterna estimeringar kring vilka värden som kunde tillfalla fastighetsägarens för varje enskild tjänsteförmedling. Denna information används som ett underlag vid nästa skede av intervjuprocessen med fastighetsägarna. Fastighetsägarna bidrar med information kring vilka digitala verktyg dom använde, vid tidpunkten denna uppsats skrevs, och deras syn på att inkorporera förmedling av de tjänster och kontrakt som industri-experterna pekar ut under första intervjuprocessen. Intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys och parallellt med detta analyseras litteratur, vilket skapade möjlighet att utvärdera vilka finansiella effekter som en inkorporering av tjänsteförmedling kan få på hyresrättssektorn i Stockholm.  Uppsatsen når slutsatsen att inkorporering av tjänsteförmedling kan skapa värde för både hyresgästen och fastighetsägaren, även om de specifika tjänsterna inte pekas ut. Marknaden var vid tidpunkten när denna uppsats skrevs omogen och utvecklades snabbt vilket gör det svårt att svara på vilka tjänster som kommer vara framgångsrika i en svensk marknad. Trots detta pekar resultat på att kontakt som hushållsel och hemförsäkring hade låga ingångsbarriärer i marknaden att implementera, och vissa fastighetsägare har redan påbörjat denna process. Denna inkorporering har för dessa aktörer inneburit vissa nya intäktsströmmar, som dock är väldigt begränsade. Den andra slutsatsen är att de nya intäktsströmmar i framtiden kommer utlösa högre fastighetsvärderingar då fastigheter kommer bli en attraktivare tillgång att inneha. För att kunna identifiera efterfrågan och extrahera värdet ur en tjänsteförmedlingen, på ett framgångsrikt sätt, är en användarcentrerad strategi en viktig aspekt då transaktionerna som sker mellan fastighetsägaren och hyresgästen måste vara värdeskapande för alla inblandade aktörer.

Abstract Sharing is emerging as one of the megatrends influencing future business opportunities, and wireless communications is no exception to this development. Future mobile broadband networks will operate on different types of spectrum bands including shared spectrum, which calls for changes in the operation and management of the networks. The creation and capture of value by the different players in the mobile broadband ecosystem is expected to change due to regulation, technology, and business landscape related drivers that concern not only spectrum sharing, but also sharing of other resources such as infrastructure, technologies, or data. This thesis examines the key business and technology enablers needed to exploit spectrum sharing in mobile broadband networks, and presents the business model characteristics and strategic choices that spectrum sharing concepts support. Action research and integral scenarios methodologies were applied for strategic and business analysis utilizing the capacity and expertise of the policy, business and technology research communities. The thesis introduces a new approach to analyze the scalability of the spectrum sharing concepts and their business model elements utilizing sharing economy antecedent factors. The results indicate that all analyzed sharing concepts meet basic requirements to scale. The Licensed Shared Access (LSA) leverages existing assets and capabilities of the mobile network operator domain, the Citizens Broadband Radio Service (CBRS) extends the business model dynamics from connectivity to content, context and commerce, and the hybrid usage of Ultra High Frequency (UHF) band by Digital Terrestrial TV (DTT) and downlink Long Term Evolution (LTE) (HUHF) enables new collaborative opportunities between converging communication, Internet and media domains. The thesis validates the feasibility of spectrum sharing between mobile broadband networks and other types of incumbent spectrum users utilizing Finnish cognitive radio field trial environment (CORE), and expands the notion of spectrum sharing beyond the mobile broadband domain to be applied to other wireless systems including the media and broadcasting. The presented results can be used in developing the future mobile broadband systems enhanced with innovative spectrum sharing enabled business models to cope with the growing demand for capacity and new services by humans and machines. / Tiivistelmä Jakamistalous on yksi suurista tulevaisuuden liiketoimintamahdollisuuksiin vaikuttavista trendeistä, eikä langaton tietoliikenne ole tässä poikkeus. Tulevaisuuden laajakaistaiset matkapuhelinverkot tulevat hyödyntämään erityyppisiä radiotaajuuksia, kuten jaettuja taajuuskaistoja, mikä vaatii muutoksia verkkojen toimintoihin ja hallintaan. Eri toimijoiden arvonluonti- ja ansaintamahdollisuuksien odotetaan muuttuvan näissä liikkuvan laajakaistan ekosysteemeissä regulaation, teknologian ja liiketoimintaympäristön kehittyessä, ei vain taajuuksien jakamisessa, vaan myös kun kyseessä on muiden resurssien kuten infrastruktuurin, teknologioiden tai tiedon jakaminen. Väitöskirja tutkii teknologia- ja liiketoimintaedellytyksiä taajuusjakomenetelmille matkapuhelinverkoissa, sekä esittelee ja analysoi menetelmien mahdollistamia liiketoimintamalleja ja strategisia valintoja. Strategia- ja liiketoiminta-analyyseissä käytettiin toimintatutkimus- ja skenaariomenetelmiä poikkitieteellisissä tutkimusprojekteissa yhteistyössä reguloinnin, liiketoiminnan ja tekniikan tutkimusyhteisöjen kanssa. Tutkimus esittelee uuden lähestymistavan taajuusjakotekniikoiden liiketoimintamallien skaalautuvuuden analysointiin jakamistalouden määritelmiä hyödyntäen. Tulokset osoittavat, että kaikki tutkitut tekniikat täyttävät perusedellytykset skaalautuvuudelle; Licensed Shared Access (LSA) hyödyntäen matkapuhelinoperaattorin olemassa olevia resursseja ja kyvykkyyksiä, Citizens Broadband Radio Service (CBRS) laajentaen liiketoimintamalleja tietoliikenteestä sisältöön, kontekstiin ja kaupankäyntialustoihin, sekä digitaalitelevision ja langattoman LTE-tekniikan hybridikäyttö UHF-taajuuskaistalla (HUHF) mahdollistaen uusia liiketoimintamahdollisuuksia lähentyvien tietoliikenne-, Internet- ja mediaekosysteemien välillä. Väitöskirja tulokset vahvistivat taajuuden jakamisen soveltuvuuden liikkuvan laajakaistaverkon ja saman taajuusalueen eri teollisuudenalan haltijan välillä suomalaisessa CORE kenttätestausympäristössä, ja laajensivat taajuusjakotekniikan sovellettavuutta myös muihin langattomiin järjestelmiin sisältö- ja mediajakelussa. Esitettyjä tuloksia voidaan hyödyntää tulevaisuuden langattomien laajakaistaverkkojen kehitystyössä vastaamaan ihmisten ja koneiden kasvaviin tietoliikennepalveluiden ja -kapasiteetin tarpeisiin hyödyntäen tehokkaita taajuusjakotekniikoita ja niiden mahdollistamia innovatiivisia liiketoimintamalleja.

The aim of this thesis "Theology of Labour of St. John Paul II." is to summarize John Paul II.'s theological view of human labour, its impact on Christian spirituality and evangelization and pastoral efforts of the church. There is also attention paid to influence of his theology on further social magisterial texts. At the end, there is a reflection of impacts of this teaching to everyday economic and political life. The thesis is based on magisterial documents of John Paul II., especially on the encyclical Laborem exercens and his two further social encyclicals, Sollicitudo rei socialis and Centisimus annus. Other inspiring ideas come especially from reflections on St. Joseph and from the theology of body. There is a discussion on relation of human labour to the Mystery of The Holy Trinity, on perichoretical and sharing character of human labour. As a part of discussion on spirituality, there is the work state of life defined as analogy to Christian state of life. Human labour is a key to the social question, it is a tool for our salvation and therefore the mission of the church. Keywords St. John Paul II., Theology of Labour, Human Labour, Spirituality of Labour, Ethics of Labour, Wage Labour, Labour Capitalization, Labour Rights, Dignity of Human Labour, Sharing Economy