Bakgrund: Under senare år har det satsats på att effektivisera den elektiva vården (Fast-track”). Vårdtiden efter en total knäprotesoperation (TKA) är i dag bara några enstaka dagar. Studier har visat att det finns en oro hos patienter att bli utskrivna för tidigt. Det finns också studier som visar att operationssjuksköterskan genom perioperativ omvårdnad kan lägga grunden för en effektiv rehabilitering hos patienten efter ett kirurgiskt ingrepp. Denna studie fokuserar på patienters upplevelse av en TKA-operation och hela vårdförloppet med utgångspunkt i den korta vårdtiden.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av att genomgå en TKA operation och den korta vårdtiden.Metod:En intervjustudie genomfördes med tio patienter som genomgått en TKA-operation utifrån ett strategiskt urval. Patienternas smärta skattades enligt VAS skalan. Intervjuerna spelades in, skrevs ut ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Sex underkategorier som i sin tur skapade tre kategorier framkom; information, bemötande och symtomlindring. Samtliga patienter var väldigtnöjda med upplevelsen av hela vårdprocessen. Bemötandet och information från vårdpersonalen var en del av det som gjorde patienterna nöjda. VAS-skattning visade på hög smärta hos patienterna.Slutsats: Patienternas upplevelse av att genomgå en TKA-operation och den korta vårdtiden sågs som positiv.Trots det positiva resultatet förespråkas mer forskning utifrån ett större antal patienter för att få ett mer generaliserbart resultat av patienternas upplevelser av TKA och den korta vårdtiden. Operationssjuksköterskans delaktighet i den perioperativa vården kan med fördel tas upp i diskussion på rådande sjukhus. / Background:During the past years, there have been investments to make the elective healthcare more effective (Fast-track). The hospital stay after a knee replacement (TKA) is today just a few days. Studies indicate that there is a concern among patients to be discharged too early. There are also studies that shows that the theatre nurse through perioperative care can lay the foundation for an effective rehabilitation of the patient after surgery. This study focuses on the patients experience of a TKA surgery and throughout the care process based on the short hospital stay.Purpose:The purpose with this study was to describe the patient`s experience of undergoing a TKA surgery and the short hospitalization.Method:An interview study was made with ten patients who have undergone a TKA-operation from a strategic selection. The patient`s pain was evaluated with VAS scale.The interviews were recorded, transcribedverbatim and analysed using qualitative content analysis.Outcome:Six subcategories which in turn created three categories emerged; information, treatment and symptom relief. All the patients were very satisfied with the experience of the care process. The treatment and information given from the medical staff was part of what made the patient satisfied. VAS estimation showed that patients scored high pain. Conclusion:The patient ́s experience of undergoing a TKA surgery and the short hospitalization was seen as positive. Despite the positive result further research from a larger number of patients to get a more generalizable result of the patient ́s experiences from TKA and the short hospitalization is advocated. Theatre nurses ́ participation in theperioperative healthcare can advantageously be discussed at the current hospital.

Background: To maintain the patient's dignity is important for the theatre nurse, which becomes extra clear when the patient is anesthetized. However, there are few studies with focus on dignity of the anesthetized patient in the operating room. Aim: The purpose of this study was to observe how the dignity of the anesthetized patient is utilized in the operating room. Method: An ethnographic observational study with a qualitative approach was used. The study was conducted at a university hospital in Sweden. Through a strategic selection, 20 operations were observed for 40 hours. Result: The result shows differences in staff involvement depending on operation. For operations requiring more extensive preparation, a clearer intention to do the best for the patient was observed. Even the importance of teamwork was observed. The result also showed how the communication between the staff affected the view of the patient and the importance of keeping professionalism in order not to compromise the patient's dignity. Conclusion: The dignity of the patient was preserved by the staff. However, there were situations, conversations and actions that showed a violation of the patient's dignity. On occasion, an offense was followed by a preservation by another staff, showing the importance of teamwork in relation to the maintenance of the dignity. The larger and more extensive intervention, the more signs of commitment and care about the patient were observed. This can be explained by the fact that violations of external dignity can be replaced by actions that strengthen internal dignity. / Bakgrund: Upprätthållandet av patientens värdighet är en central del i operationssjuksköterskans roll, vilket är extra viktigt då patienten är sövd. Det finns dock få studier inom operationssjukvård som fokuserar på hur den sövda patientens värdighet upprätthålls på operationssalen. Syfte: Syftet med studien var att observera hur den sövda patientens värdighet bevaras på operationssalen och vad i samtal och beteenden som talar för och emot att värdigheten upprätthålls. Metod: En etnografisk observationsstudie med kvalitativ ansats användes. Studien utfördes på en operationsavdelning på ett universitetssjukhus i Sverige. Genom ett strategiskt urval observerades 20 operationer under 40 timmar. Resultat: Resultatet påvisar olikheter i personalens engagemang beroende på operationens omfattning. Vid operationer som krävde mer omfattande förberedelser observerades en större intention hos personalen att göra det bästa för patienten. Vikten av teamarbete observerades och hur personalen tillsammans kan upprätthålla patientens värdighet. Resultatet visade också hur kommunikationen mellan personalen på salen påverkade synen på patienten och vikten av att bevara sin professionalitet för att inte kränka patientens värdighet. Slutsats: Personal observerades bevara patientens värdighet. Det förekom dock situationer, samtal och ageranden som visade på en kränkning av patientens värdighet. Vid en del tillfällen skedde en kränkning, efterföljt av en bevarande åtgärd av en annan personal, vilket visar betydelsen av teamarbete i relation till upprätthållandet av den sövda patientens värdighet. Ju större ingrepp desto fler tecken på engagemang och omsorg om patienten observerades. Detta kan förklaras med att en kränkning av den yttre värdigheten kan ersättas med ageranden och åtgärder som stärker den inre värdigheten.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan använder olika förebyggande åtgärder för att skydda och förhindra patienten och arbetslaget mot stick- och skärskador. Förebyggande metoder kan vara hands free-teknik och neutral zon, dubbla handskar eller trubbig suturnål. Syfte: Att med denna intervjustudie belysa vad operationssjuksköterskan använder för metoder för att förebygga tillbud av stick- och skärskador. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie med fyra yrkesverksamma operationssjuksköterskor inom perioperativ omvårdnad. Materialet transkriberades och analyserades med manifest innehållsanalys och presenterades i tema och kategorier. Resultat: Ett tema och tre kategorier framkom. Under temat Intraoperativ strategi framkom tre kategorier Ordning, Teknik och Kommunikation. Slutsats: Operationssjuk-sköterskorna i denna studie använder sig av en intraoperativ strategi med ordning, teknik och kommunikation samt olika tekniker med följsamhet beroende på det aktuella ingreppet. / Background: The theatre nurse uses different prevention measures to protect the patient and the theatre team from any stick and cut injuries. Technique and strategies which could be used are hand-free technique and neutral zone, double gloves and blunt surgical needles. Objective: The point of this study is to illustrate the theatre nurse and the use of methods to prevent stick and cut injuries. Method: The study was conducted by semistructured interviews with four professional theatre nurses. The material was transcribed and analysed with content analyse. The results were presented in themes and categories. Results: One theme and three categories appeared. Beneath theme Intraoperative strategies three categories appeared Order, Technique and Communication. Conclusion: The theatre nurses in this study use an intraoperative strategy with order, diffrent techniques and communication with compliance depending on the current operation.

Bakgrund: Ett kirurgiskt ingrepp innebär 50–90% risk för att patienten ska drabbas av oavsiktlig hypotermi. Förutom obehaget av postoperativ shivering kan det bidra till flera postoperativa komplikationer. Trots god kunskap om hur hypotermi kan förebyggas tycks det finnas situationer där denna kunskap inte tillämpas fullt ut, därav belyser denna studie det perioperativa samarbetet.  Syfte: Syftet var att belysa operationssjuksköterskors och anestesisjuksköterskors samarbete för att förebygga hypotermi perioperativt vid generell anestesi.  Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på tre sjukhus i en storstadsregion i södra Sverige. Nio specialistsjuksköterskor deltog.  Resultat: Studien identifierade tre kategorier av betydelse för samarbetet med att förebygga hypotermi: rollfördelningens inverkan på samarbetet, den psykosociala arbetsmiljöns inverkan på samarbetet samt om samarbetet baseras på rutiner istället för kommunikation. Genomgående identifierades professionernas fokus på patientens välmående.  Slutsats: Det finns en stor kunskap och medvetenhet om risk för hypotermi i samband med operation men studien visar oklarheter gällande ansvar och samarbete i ämnet hos specialistsjuksköterskor inom operation och anestesi. Bidragande faktorer kan vara brister i samarbetet och kommunikationssvårigheter mellan operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor, Strukturerade kommunikationsmodeller kan öka samarbetet för att förebygga hypotermi hos patienter som genomgår kirurgi. / Introduction A surgical procedure entails 50-90% risk for the patient to be affected of unintentional hypothermia. Except the discomfort of postoperative shiverings it can contribute to postoperative complications. Despite good knowledge of how hypothermia can be prevented, there seem to be situations where this knowledge is not fully applied, hence this study sheds light on perioperative collaboration.   Aim The aim was to illustrate operating theatre nurses and anaesthesia nurses' cooperation in prevention of unintentional hypothermia perioperative in general anaesthesia.  Method A qualitative study with interviews were conducted at three hospitals in a metropolitan area in the south of Sweden. Nine specialist nurses participated.  Results The study identified three areas of importance for cooperation in preventing hypothermia: the role distribution's impact on collaboration, the psychosocial work environment's impact on teamwork and cooperation is based on routines instead of communication. The professionals' focus on the patient's well-being was consistently identified. Conclusion: There is a great deal of knowledge and awareness about the risk of hypothermia in connection with surgery, but the study shows ambiguities regarding responsibility and cooperation in the subject among specialist nurses in surgery and anesthesia. Contributing factors may be shortcomings in the collaboration and communication difficulties between surgical nurses and anesthesia nurses. Structured communication models may increase the collaboration to prevent hypothermia in patients undergoing surgery.

Sammanfattning Bakgrund: Operationssalen är en högteknologisk och riskfylld miljö, där patienten ofta befinner sig i ett utsatt läge. I operationssjuksköterskans profession ingår att ge en säker vård till patienten vilket bland annat innebär att göra riskanalyser och arbeta aktivt för att förebygga patientskador. Trots att verktyg för att säkerställa patientsäkerheten finns, såsom WHO:s checklista för säker kirurgi, kan oväntade händelser uppstå. Oväntade händelser kan innebära uppkomna fel och komplikationer vilket kan äventyra patientens säkerhet. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskans upplevelse av oväntade händelser på operationssalen. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie som genomfördes med semistrukturerade frågor. Totalt åtta operationssjuksköterskor intervjuades på två sjukhus i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter analysen framträdde tre teman som beskrev hur operationssjuksköterskan upplever oväntade händelser på operationssalen; Tryggheten i sig själv och hos andra, Upplevelsen av att bevara eller förlora kontrollen och Känslomässiga aspekter av oväntade händelser. Hur välfungerande teamet var och graden av yrkeserfarenhet upplevdes vara faktorer som påverkade hur operationssjuksköterskan kunde hantera en oväntad händelse. Blandade känslor som otillräcklighet och stimulans i yrket framkom. Slutsats: Operationssjuksköterskor känner generellt en trygghet när oväntade händelser sker. Studien visar på både positiva och negativa upplevelser i samband med en oväntad händelse. / Abstract Background: The operating room is a high-tech and risky environment, where the patient is often in a vulnerable position. The operation nurse’s profession includes providing safe care to the patient which means, among other things, doing risk analyzes and working actively to prevent patient injuries. Although there are tools to ensure patient safety, such as the WHO Safe Surgery Checklist, unexpected events can occur. Unexpected events can involve arised errors and complications which can jeopardize the patient's safety. Aim: To investigate the operation theater nurse's experience of unexpected events in the operating room. Method: The study was a qualitative interview study conducted with semi-structured questions. A total of eight operating theater nurse’s were interviewed at two hospitals in southern Sweden. The interviews were analyzed with qualitative content analysis Result: Following the analysis three themes emerged that described how operating theatre nurses’ experienced unexpected events in the operating room; Feeling confident in oneself and others. The experience of preserving and losing control and Emotional aspects of unexpected events. How well-functioning the team is and the degree of professional experience are perceived to be key factors the influence how to handle an unexpected event. Mixed feelings such as inadequacy and stimulation in the profession emerged.  Conclusion: Operating theatre nurses generally feel secure when unexpected events occur. The study shows both positive and negative experiences in connection with an unexpected event.

Bakgrund: Operationssjuksköterskans yrke utförs i en unik miljö och kan vara utmanande och påfrestande. Arbetstillfredsställelse kan påverka operationssjuksköterskans prestation samt kvaliteten på den vård som bedrivs. Operationssjuksköterskans kompetens behövs för att patienten på operationsavdelningen ska ges en säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskans upplevelse av arbetstillfredsställelse. Metod: Semistrukturerade intervjuer med 12 operationssjuksköterskor genomfördes på två sjukhus och en privatklinik i södra Sverige. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Operationssjuksköterskans arbetstillfredsställelse grundas i att ha en betydelsefull roll i ett intressant och varierat yrke med utvecklingsmöjligheter. Arbetstillfredsställelsen ökar med erfarenhet och upplevd kompetens samt goda relationer till kollegor och ett välfungerande samarbete med dessa. Bemanningsproblem, hög arbetsbelastning och bristande möjligheter att styra sina arbetstider utgör hot mot arbetstillfredsställelsen. Resultatet kan förstås och diskuteras utifrån Antonovskys Känsla av sammanhang (KASAM). Slutsats: I en resurspressad verksamhet behöver arbetsledningen vara särskilt medveten om vad som är viktig för operationssjuksköterskans arbetstillfredsställelse för att kunna agera långsiktigt hållbart vad gäller personalförsörjning och patientsäkerhet. Exempelvis rekommenderas mentorskap för nyutbildade operationssjuksköterskor samt att chef vid sammansättning av arbetsgrupper och nyrekryteringar väl känner och är medveten om arbetsgruppens dynamik. / Background: Theatre nursing is performed in a unique environment and can be demanding. Job satisfaction can affect the theatre nurse´s performance and quality of care given. The theatre nurse´s competence is required to ensure patient safety of the surgical patient. Aim: The aim was to describe the theatre nurse´s experiences of job satisfaction Method: Semi-structured interviews with 12 theatre nurses at two hospitals and one private clinic in southern Sweden. Content analysis with inductive approach. Results: The theatre nurse's job satisfaction is founded on having a significant role in an interesting and varied profession with development opportunities. Job satisfaction increases through experience and perceived competence as well as good relationships with colleagues and a well-functioning collaboration with them. Staffing problems, high workloads and lack of opportunities to control their working hours pose threats to job satisfaction. The result can be understood and discussed in relation to Antonovskys Sense Of Coherence (SOC). Conclusion: In a resource-constrained organization, the work management needs to be particularly aware of what is important for the theatre nurse's job satisfaction in order to act in a long-term sustainable way in terms of personnel supply and patient safety. For example, mentoring for newly graduated theatre nurses is recommended and that the manager, in the composition of working teams and new recruits, is well acquainted and aware of the work group's dynamics.

Introduktion Operationssjuksköterskor handhar dagligen vassa instrument och har ett nära samarbete med operatören. Det finns risk för stick- och skärskador, varför flera utarbetade preventiva metoder finns att tillgå. Instrumenteringen av vassa instrument ska vara effektiv och säker. Handhavandet kräver kunskap och ställer krav på operationssjuksköterskan. Syfte Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av det intraoperativa handhavandet av vassa instrument. Metod Kvalitativ metod med induktiv ansats och individuella semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom manifest och latent innehållsanalys. Resultat Sju underkategorier, tre huvudkategorier samt ett övergripande tema framkom. Operationssjuksköterskorna var trygga i sin roll och arbetade med lugnt och fokuserat förhållningssätt utifrån personligt utformade arbetssätt för att bevara kontrollen. Säkert handhavande hos operatören upplevdes respektfullt och operationssjuksköterskorna anpassade sig och sade ifrån när riskfyllt handhavande observerades. Vid stick- och skärskada var professionellt handlande med bevarad aseptik angeläget. En viss rädsla för blodburen smitta fanns, men de såg samtidigt stick- och skärskador som en del av vardagen i deras arbetsmiljö. Slutsats Operationssjuksköterskorna var trygga i handhavandet av vassa instrument vilket gav dem förmåga till att anpassa sig. Konsekvent användande av personligt utformade arbetssätt upplevdes säkert och bidrog till kontroll. Stick- och skärskadepreventiva metoder användes i synnerhet vid känd blodburen smitta då rädsla förelåg att drabbas av smitta. / Introduction Theatre nurses manages sharp instruments and works closely with the surgeon. There is a risk of sharps injury and several developed preventative methods are avaliable. Instrumentation of sharp instruments must be effective and safe. The management requires knowledge and puts demands on the theatre nurse. Aim To describe the theatre nurses’ experiences of the intraoperative management of sharp instruments. Method Qualitative method with an inductive approach and individual semi-structured interviews. Data was analyzed with manifest and latent content analysis. Results Seven subcategories, three main categories and one covering theme. Theatre nurses were confident in their role and worked with a calm and focused approach with own personal designed work routines to maintain control. Safe management by the surgeon led to feelings of respect towards the theatre nurses and they adapted and reprimanded the surgeon when hazardous management was observed. In case of sharps injury, professional managing with remained asepsis was important. There was some level of fear towards bloodborne pathogen, but at the same time they saw sharp injuries as a common occurrence in their work environment. Conclusion Theatre nurses were confident in the management of sharp instruments which gave them the ability to adapt. Consistent use of personal designed work routines was percieved as safe and contributed to control. Preventative methods against sharps injury were especially used in care of patients with known bloodbourne pathogene as there was a fear of being infected.

Bakgrund: Trycksår kan uppkomma i samband med operation och påverka patientens livskvalité. Uppkomsten av trycksår kan vara orsakade av en kombination av flera faktorer och operationssjuksköterskornas ansvar är att minimera uppkomsten av trycksår i den pre- och intraoperativa omvårdnaden.Syfte: Syftet var att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av det trycksårsförebyggande arbetet i den pre- och intraoperativa omvårdnaden.Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor som analyserats genom konventionell innehållsanalys. Deltagarna bestod av 12 operationssjuksköterskor, alla kvinnor, på tre sjukhus i Mellansverige.Resultat: Resultatet visade att operationssjuksköterskorna inhämtade information inför operationen för att utföra adekvata omvårdnadsåtgärder. När trycksårsförebyggande åtgärder utfördes användes olika tryckavlastande material. Erfarenhet gav operationssjuksköterskorna kunskap för att hantera de utmaningar som det trycksårsförebyggande arbetet innebar. Samarbetet i operationslaget kring patienten belystes som en viktig del i det trycksårsförebyggande arbetet.Konklusion: Operationssjuksköterskorna hade tillsammans med operationslaget en del utmaningar i det trycksårsförebyggande arbetet. Utmaningarna bemötte operationssjuksköterskorna med sin kunskap för att göra operationen så bra som möjligt för patienten. Uppmärksamhet på patientens pre- och intraoperativa positionering borde lyftas fram eftersom komplikationer från positionering fortfarande existerar, särskilt hos patienter med flera riskfaktorer. Därför är rutindokument och uppföljning av patientens pre- och intraoperativa positionering betydelsefull. / Background: Pressure ulcers may occur in connection with surgery and affect the patient's quality of life. The occurrence of pressure ulcers may be caused by a combination of several factors and the responsibility of the operating nurses is to minimize the occurrence of pressure ulcers in the pre- and intraoperative nursing care.Aim: The aim was to elucidate the operation nurses’ experiences of the pressure ulcerprevention work in pre- and intraoperative nursing.Method: A qualitative interview study with semi-structured questions analyzed through conventional content analysis. The participants consisted of 12 operating nurses, all women, at three hospitals located in the middle of Sweden.Result: The result showed that the operating nurses obtain information before the operationto be able to perform adequate measures. To carry out pressure ulcer prevention they used various pressure-relieving materials. Through experience, the operating nurses developed knowledge of the pressure ulcer prevention work so they could handle the challenges that occurs in a better way. The collaboration in the operating room around the patient was highlighted as an important part of the pressure ulcer prevention work.Conclusion: The operating nurses, together with the operating team, had some challenges in the pressure ulcer prevention work. To make the surgery as good as possible for the patient the operating nurses used their nursing knowledge. Attention to patients pre- and intraoperative positioning should be kept emphasized as patients still are suffering from complications due to pressure ulcer. Especially patients with multiple risk factors. Therefore, the use of routine documents and follow-up of the patient's pre- and intraoperative positioning are important.

Introduktion: Det preoperativa samtalet med patienten är operationssjuksköterskansförsta möte med patienten för attplanera patientens vård samt ge möjlighet till att skapa en vårdrelation och kontinuitet i vården. Operationssjuksköterskan har ett eget yrkesansvar för patientens perioperativa omvårdnad, där det preoperativa samtalet är en viktig del. Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av preoperativa samtal med patienten. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, där 10 yrkesverksamma operationssjuksköterskor deltog. En manifest innehållsanalys användes. Resultat: Resultatet presenteras i två kategorier: ”Helhetssyn på människan” och ”Hinder för att skapa en vårdrelation” med fem underkategorier: ”Att lära känna sin patient”, ”Att se och vara lyhörd för patientens behov”, ”Att lyssna och vara närvarande i situationen”, ”Rådande arbetsrutiner” samt ”Personlig uppfattning om det preoperativa samtalets betydelse”. Konklusion: De flesta patientsamtal operationssjuksköterskorna utför är begränsad till operationen. Det preoperativa samtalet ansågs som en möjlighet att få en helhetssyn på människan, men även som ett tillfälle att inhämta ytterligare information. Rådande arbetsrutiner skapade hinder för en vårdrelation, men det ansågs viktigt att lyssna in och närvara i situationen för att ta in vad patienten förmedlade. Olika personliga uppfattningar gällande det preoperativa samtalets betydelse fanns, men oavsett uppfattning fanns enighet om att rådande arbetsrutiner inte gav utrymme för några längre preoperativa samtal. / Introduction: The preoperative dialogue with the patient is the operating theatre nurses first meeting with the patient to plan the patients care and provide the opportunity to create a care relationship and continuity of care. The operating theatre nurse has her own professional responsibility for the patients’ perioperative care, where the preoperative dialogue is an important part. Aim: To describe the operating theatre nurse’s perception and experience of preoperative dialogue with the patient. Method: A qualitative interview study with inductive approach, in which 10 professional operating theatre nurses participated. A manifest content analysis was used. Result: The results are presented in two categories: "A holistic view of man" and "Obstacles to creating a care relationship" with five subcategories: "Getting to know their patient", "Seeing and being responsive to the patient's needs", "Listening and being present in the situation", "Prevailing work routines" and "Personal perception of the importance of preoperative dialogue". Conclusion: Most patient dialogue the operating theatre nurses perform are limited to the operation. The preoperative dialogue was considered as an opportunity to get a holistic view of man, but also as an opportunity to obtain further information. Prevailing work routines created barriers to a care relationship, but it was considered important to listen and attend to the situation in order to incorporate what the patient conveyed. Different personal perceptions regarding the significance of preoperative dialogue existed, but regardless of opinion there was agreement that prevailing work routines did not allow for any longer preoperative dialogues.

Introduktion: Operationssjuksköterskan har ett betydande och komplext yrkesansvar som innefattar en rad olika specifika kompetenser inom den högteknologiska perioperativa vården. Då den nyutbildade operationssjuksköterskan besitter färre kunskaper och har mindre erfarenhet kan den perioperativa vården upplevas som mer utmanande. Syfte: Att beskriva nyutbildade operationssjuksköterskors upplevelser av sin första tid i yrket samt vilka utmaningar de upplever inom perioperativ vård. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. 11 stycken semistrukturerade intervjuer med nyutbildade operationssjuksköterskor genomfördes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det övergripande temat i resultatet var: Att gå från expert till novis i en produktionsinriktad perioperativ vård, som visar komplexiteten i att gå från allmänsjuksköterska till att bli nybörjare på nytt inom operationssjukvård och att acceptera sin roll som novis. Två kategorier beskrev nyutbildade operationssjuksköterskors upplevelser och vilka utmaningar som de upplevde: Att växa in i en ny yrkesroll och Att arbeta i en produktiv arbetsmiljö. Konklusion: Kollegorna var en stor del i tryggheten och var viktiga för att kunna hantera oförutsedda och obekanta situationer. De försökte acceptera sin roll som novis samtidigt som de upplevde egna prestationskrav. Arbetet upplevdes som utmanande då det bestod av en balansgång mellan produktivitet och säkerställandet av en god och säker vård för patienten. / Introduction: The operating theatre nurse (OTN) has a significant and complex professional responsibility that includes a number of different specific competencies in the highly productive perioperative care. As the newly trained OTN´s possesses less knowledge and have less experience, perioperative care can be perceived as more challenging. Aim: To describe newly trained OTN´s experiences of their first time in the profession and the challenges they experience in perioperative care. Method: Qualitative method with inductive approach and semi-structured interviews with 11 OTN´s. Data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The overall theme of the result was: Going from an expert to a novice in a production-oriented perioperative care, which shows the complexity of going from a general nurse to a beginner again in surgical care, and accepting their role as a novice. Two categories described newly trained OTN´s experiences and the challenges they experienced: To grow into a new professional role and To work in a productive work environment. Conclusion: Colleagues were a big part of feeling confident and they were important to being able to handle unforeseen and unfamiliar situations. They tried to accept their role as novices while experiencing their own performance requirements. The work was perceived as challenging as it consisted of a balance between productivity and ensuring good and safe care for the patient.