Bakgrund: Operationssjuksköterskan ansvarar för infektionsprevention samt att säkerställa att patienten inte drabbas av skada eller komplikation i samband med operation. Det krävs tekniska färdigheter i det praktiska arbetet likaväl som stor kunskap om de olika ingreppen och medicinteknisk utrustning för att upprätthålla patientsäkerheten. Ett patientsäkert arbete i operationsteamet innebär att alla arbetar mot samma mål med patienten i fokus. Kommunikation i operationsteamet är grundläggande för att teamet ska kunna arbeta säkert och effektivt. Bristande kommunikation är den vanligaste orsaken till vårdskada. Operationssjuksköterskan ska ha en situationsmedvetenhet och ett helhetsperspektiv för att kunna ligga steget före och därmed bidra till ett optimalt genomförande av operationen. Enligt Benners teori ställs den novisa sjuksköterskan inför en stor utmaning som ny operationssjuksköterska när hen förväntas kunna arbeta i komplexa situationer som hen saknar erfarenhet av.  Motiv: Operationssjuksköterskan har ett stort ansvar där kommunikation utgör en viktig del. Under aspiranttjänst och verksamhetsförlagd utbildning har författarna till föreliggande studie observerat att preoperativ kommunikation i operationsteamet varierar, det kan påverka operationssjuksköterskan i sitt arbete vilket kan äventyra patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att belysa operationssjuksköterskans upplevelse av preoperativ kommunikation i operationsteamet. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio operationssjuksköterskor. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i följande tre kategorier med tillhörande subkategorier: Nödvändig information inför förberedelser, Teamarbete - ett gemensamt ansvar och Konsekvenser av bristande kommunikation. Konklusion: Det framkom vad ett önskvärt förhållningssätt till kommunikation och information innebär samt att det är nödvändigt att ha tillgång till korrekt och utförlig information för att kunna vara väl förberedd inför kommande operation. Tydlig kommunikation är grundläggande för att teamet ska kunna arbeta mot samma mål. Information, kommunikation och agerande i operationsteamet påverkar arbetsmiljön och patienten. / Background: Two main responsibilities of a theatre nurse are to ensure the patient does not suffer from injury or complications during surgery and to prevent infection. To maintain patient safety, technical skills are required as well as an extensive knowledge of procedures and equipment. Patient safety demands that each member of the surgical team works together towards a common goal where the patient is the primary focus. Communication is fundamental for the surgical team to be able to work safely and efficiently. Lack of communication is the most common cause of adverse events. To be able to be one step ahead and contribute to an optimal performed surgery, the theatre nurse must have situational awareness and be able to see the situation as a whole. According to Benner’s theory, the novice nurse faces major challenges in her new role as a theatre nurse due to expectations that she will be able to perform in situations that she has not yet experienced. Motive: Communication plays an important role in a theatre nurse’s responsibilities. During trainee placement and clinical training, the authors of this study have observed that preoperative communication within the surgical team varies. This can affect the theatre nurse in her work and therefore compromise patient safety. Aim: The aim of this study was to explore theatre nurses’ experience of preoperative communication within the surgical team. Methods: Individual semi-structured interviews were conducted with nine theatre nurses. Data analysis was conducted with qualitative content analysis. Result: The result are presented in the following three categories with associated subcategories: Necessary information prior to preparation, Teamwork - a shared responsibility and Consequences due to lack of communication. Conclusion: It was found that there is a desirable approach to communication and information, and that it is necessary to have access to correct and detailed information in order to be well prepared for an upcoming surgery. Distinct communication is essential for the team to be able to work towards a mutual goal. Information, communication and behavior in the surgical team affect the work environment and the patient.

Syfte. Att belysa attityder hos operationspersonal samt risken för intraoperativa stick- och skärskador. Bakgrund. Det finns flera olika tekniker för att hantera stickande och skärande instrument och olika säkerhetsprodukter som kan användas för att minimera risken för stick- och skärskador. Det finns många studier som handlar om lämpliga arbetssätt för att minimera risken för stick- och skärskador, men bara ett fåtal studier som belyser betydelsen av användarnas attityder och inställning till användande av tekniker och säkerhetsprodukter samt uppföljning och rapportering av tillbud. Metod. Studiens design är en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju operationssjuksköterskor och fyra operatörer på två sjukhus i Sverige. Data insamlades oktober-december 2015. Resultat. Resultatet visar på att det finns olika attityder hos operationspersonal som kan påverka risken för stick- och skärskador, vilka redovisas under fyra olika teman: Att ha ett säkert arbetsklimat; Att skydda sig själv, medarbetare och patient; Att vara följsam till riktlinjer och arbetsrutiner samt Att vara oföljsam riktlinjer och arbetsrutiner. Slutsats. Risken för stick- och skärskador går inte att eliminera då det alltid finns riskområden som man som operationspersonal måste ta hänsyn till. Det finns mycket kunskap kring säkerhetsprodukter och tekniker som syftar till att minimera risken för stick- och skärskador men om användarens attityd får styra kanske inte dessa används på rätt sätt om ens alls. I denna studie framkommer det en antydan till att attityder hos operationspersonal kan påverka risken intraoperativa stick- och skärskador. / Aim. To illustrate the attitudes of the operating theatre personnel and the risk of intraoperative sharp injuries. Background. There are several ways to manage sharp instruments such as various techniques and safety products to minimize the risk of sharps injuries. There are many studies about working practices to minimize the risk of sharps injuries but only a few that illustrate the importance of attitudes towards techniques and safety products as well as follow up and reporting incidents. Method. The design of the study is an empirical interview study with a qualitative approach. Semi-structured interviews were conducted with seven theatre nurses and four surgeons at two hospitals in Sweden. Data collected October-December 2015. Findings. The findings show that there exists different attitudes of the operating theatre personnel that could affect the risk of sharps injuries. The finding is presented in four themes: To have a safe working environment; To protect oneself, co-worker and patient; To be compliant to guidelines and working practices and To be non-compliant to guidelines and working practices. Conclusions. The risk of sharp injuries can’t be eliminated since there is always a risk of sharp injuries which the operating theatre personnel must pay attention to. There are a lot of knowledge about safety products and techniques for minimizing the risk of sharps injuries but when the attitude of the user come into play the safety product may not be used correctly, if used at all. In this study a indication appears that the attitudes of the operating theatre personnel may be affecting the risk of intraoperative sharp injuries.

Bakgrund: Idag är det brist på operationssjuksjuksköterskor i Sverige, vilket har resulterat i att flera operationsavdelningar är förhindrade att bedriva full operationsverksamhet. Erfarna operationssjuksköterskor går i pension under de närmsta åren samtidigt som intresset att utbilda sig till operationssjuksköterska varit svagt. Bristen på behöriga operationssjuksköterskor kan förvärras om inte åtgärder görs, vilket kan få svåra konsekvenser som att antalet operationer måste reduceras ytterligare eller ställas in vilket skulle bidra till ett lidande för patienten samt en ökad arbetsbelastning på den befintliga personalen. Syfte: Syftet var att beskriva grundutbildade sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans profession. Metod: En kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats utfördes. Ett strategiskt urval genomfördes, vilket resulterade i nio individuella intervjuer med grundutbildade sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: En intresseväckande profession, En krävande profession, En teknisk profession och En osynlig profession. Var och en av kategorierna bestod av två underkategorier. Slutsats: Grundutbildade sjuksköterskor har otillräcklig kunskap och kännedom om operationssjuksköterskans profession. Ökad klinisk erfarenhet och information om operationssjuksköterskans profession skulle kunna skapa ett ökat intresse eller underlätta i valet om en framtida operationssjuksköterskeutbildning. / Background: Today is a shortage of operating theater nurse in Sweden, which has resulted in several operational departments are unable to engage fully operational business. Experienced operating theater nurse will retire in the next few years while the interest to train as a operating theater nurse has been neglected. The lack of competent operating theater nurse may worsen if no measures implemented to change the situation, which can have serious consequences, such as the number of operations must be further reduced or canceled, which would contribute to the suffering of the patient and an increased workload on existing staff. Aim: The aim of the study was to describe nurses perceptions of operating theater nurse profession. Method: A qualitative study with phenomenographically was performed. A strategic choice was conducted, which resulted in nine individual interviews nurses at a hospital in southern Sweden. Results: The analysis resulted in four categories: An interesting profession, A demanding profession, A technical profession and An invisible profession. Each of the categories consisted of two categories. Conclusion: Nurses have inadequate knowledge and understanding of operating theater nurse profession. Increased clinical experience and information about the operating theater nurse profession could create an increased interest in or facilitate the election of a future operating theater nurse education.

Bakgrund: Varje år drabbas patienter i Sverige av vårdskador på grund av bristfällig patientsäkerhet inom sjukvården. Operationspersonalen arbetar i en högriskmiljö där det ställs stora krav på deras kommunikation inom teamet. Operationssjuksköterskan, tillsammans med det interprofessionella teamet, måste fullfölja sitt ansvar och upprätthålla kompetensen vilket annars kan leda till bristande patientsäkerhet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva operationspersonalens uppfattningar om faktorer som är av betydelse för ett välfungerande team. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ metod och innehållsanalys enligt Bettany-Saltikov & McSherry`s, (2016) niostegs-metod. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed och Cinahl med ett strukturerat arbetssätt. Resultat: Litteraturstudiens resultat bygger på analyser av 17 vetenskapliga artiklar. Det framkom två huvudteman med sex subteman som belyste vilka faktorer som var av betydelse för teamet på operationssal. Första huvudtemat är Organisationens ansvar med tre subteman; Utbildning till effektiva interprofessionella team, Förutsättningar till ett tryggt och säkert interprofessionellt team och Kompetens i det interprofessionella teamet. Andra huvudtemat är Samverkan med tre subteman; Interprofessionellt team, Kommunikation i samverkan, Betydelsen av WHO Surgical Safety Checklist. Slutsats: I det interprofessionella teamet ingår flera professioner med ett gemensamt mål, att ge en trygg och säker vård till patienten, för att förhindra vårdskada. Det är ett flertal faktorer som påverkar patientsäkerheten såsom samverkan och kommunikation. / Background: Every year, patients in Sweden suffer from healthcare injuries due to inadequate patient safety in healthcare. The operating staff work in a high-risk environment where great demands are placed on the operating team and their communication. An operating theatre nurse, must together with the interprofessional team, fulfill their responsibilities and maintain their expertise, which could otherwise lead to a lack of patient safety. Purpose: The aim of the study was to describe the operating staff's perceptions of factors that are important for a wellfunctioning team. Method: Systematic literature study with qualitative method and content analysis according to Bettany-Saltikov & McSherry`s, (2016) nine-step method. Articles were found using structures search methods in the databases Pubmed and Cinahl. Results: The results of the literature study are based on analyzes of 17 scientific articles. Two main themes emerged with six sub-themes highlighting which factors that were of importance in the operating room. The first main theme is the Organization's responsibility with three sub-themes; Education for effective interprofessional teams, Prerequisites for a safe and secure interprofessional team and Expertise in the interprofessional team. The second main theme is Collaboration with three sub-themes; Interprofessional team, Communication in collaboration, Importance of WHO Surgical Safety Checklist. Conclusion: The interprofessional team includes several professions with a common goal, to provide a safe and secure care to the patient in order to prevent care damage. There are several factors that affect patient safety such as collaboration and communication.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner orsakar ett lidande för patienten och medför stora kostnader för samhället. En central del i operationssjuksköterskans arbete är att ge en säker vård och undvika patientskador i samband med operation. Operationssjuksköterskans kompetens inom hygien och att upprätthålla det sterila fältet under operation behövs för att förhindra uppkomsten av postoperativa sårinfektioner. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskans erfarenheter av situationer när det sterila fältet äventyras intraoperativt och vilka åtgärder som då vidtas. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer av 12 operationssjuksköterskor från ett sjukhus i södra Sverige. Induktiv innehållsanalys av Elo och Kyngäs (2008) användes för analys av data. Resultat: Studien visar att kommunikation och teamsamverkan är viktigt för att operationssjuksköterskan ska kunna upprätthålla det sterila fältet. Operationssjuksköterskan måste hela tiden hålla koll på allt som händer i operationssalen för att kunna uppmärksamma om det sterila fältet äventyras. Vid akuta operationer är steriliteten sekundär då patientens liv är i fara vilket gör att det gäller att prioritera. Oförutsägbara händelser kräver kreativitet för att återställa det sterila fältet men med åren blir det lättare i alla situationer.  Slutsats:Operationssjuksköterskan har många erfarenheter av situationer där det sterila fältet äventyras. Flera faktorer spelar in i arbetet med att upprätthålla det sterila fältet. Forskning som underlättar för operationssjuksköterskan i arbetsuppgifterna med att upprätthålla det sterila fältet bör studeras vidare. / Background: Surgical site infections increase suffering for the patient and entails great cost for society. The theatre nurse should work to make sure patient safety and to avoid patient injuries correlated to the surgery. The theatre nurse competence in hygiene and adherence to conduct the sterile field is needed to prevent surgical site infections. Aim: To describe the theatre nurse experiences of situations where the sterile field is jeopardized intraoperative and the actions to prevent it. Method: Qualitative design, semi structured interviews with 12 theatre nurses from a hospital in southern Sweden. Inductive content analysis by Elo and Kyngäs (2008) was used to analyze the data. Results: The study shows that communication and teamwork is necessary for the theatre nurse to maintain the sterile field. For the same reason the theatre nurse needs to be observant of everything going on in the operating room. When the patient's life is in danger, sterility comes in second place, and makes it necessary to prioritize. Unpredicted situations demands creativity to restore the sterile field but it gets easier with work experience Conclusion: The theatre nurse has a lot of experiences regarding situations where the sterile field is jeopardized. Several factors play a role in maintaining the sterile field. Research that facilitates the theatre nurse tasks in maintaining the sterile field should be further studied.

Bakgrund: Hypotermi är ett vanligt förekommande problem inom operationssjukvården som kan leda till allvarliga följder för patienten och ökade kostnader för samhället. Förebyggande åtgärder i det preoperativa skedet har visat sig viktiga för att minska risken att hypotermi utvecklas. Syfte: Syftet var att undersöka patienters kärn- och perifera temperatur under de preoperativa förberedelserna vid dagkirurgi. Hypotesen var att patienters kärn- och perifera temperatur sjönk under de preoperativa förberedelserna. Metod: Totalt 50 patienter på en dagkirurgisk avdelning på ett mellanstort sjukhus i Sverige gav sitt muntliga samtycke att medverka i studien. Kroppstemperaturen mättes vid två tillfällen; när de precis bytt om till patientskjorta samt när de placerats på operationsbordet. Kärntemperaturen mättes med en axillartermometer, och den perifera temperaturen mättes på fyra punkter med en infraröd termometer. Datan var normalfördelad och statistisk signifikans beräknades med parat t-test. Resultat: Resultatet visar att det inte sker någon signifikant förändring av patienternas kärntemperatur men att den perifera temperaturen förändras. Riktningen är dock inte entydig då resultatet visar att mätpunkterna på överkroppen sjunker medan mätpunkterna på underkroppen stiger. Slutsats: Kärntemperaturen kan vara oförändrad genom de preoperativa förberedelserna, men det innebär inte att temperaturen ligger inom rekommendationerna för preoperativ kärntemperatur. Mer forskning krävs för att studera patientens kroppstemperatur genom hela den perioperativa processen, dvs. pre- intra, och postoperativt. / Background: Hypothermia is a common problem within the surgical context and can lead to serious consequences for the patient and increased costs for society. Efforts to prevent hypothermia in the preoperative phase have proven important to minimize the risk of developing hypothermia. Aim: The aim was to examine core- and peripheral temperature of surgical outpatients, during the preoperative phase. The hypothesis was that the temperature would decrease during the preoperative preparation. Method: 50 patients, at a medium-sized hospital in Sweden, participated. The temperature was measured twice; when the patient had changed into surgical attire, and when placed on the operating table. The core temperature was measured using an axillary thermometer, and the peripheral temperature was measured at four locations using an infrared thermometer. The data was normally distributed and paired t-test was used for statistical analysis. Result: The results show that there was no significant change in core temperature, whereas a change occurred in the peripheral temperature. The direction of change was incoherent, where the points of measurements on the upper body decreased in temperature, while the points of measurement on the lower extremities increased. Conclusion: The core temperature can remain unchanged during the preoperative period. This does not imply that the temperature is within preoperative temperature recommendations. More research, studying the temperature throughout the perioperative process, is necessary to attain knowledge regarding the development of the temperature of the patient undergoing surgery.

Bakgrund: I Sverige rapporteras det årligen om patienter som drabbats av postoperativa trycksår och nervskador, till följd av felaktig positionering och/eller utesluten repositionering. Dessa komplikationer orsakar patienten onödigt lidande och förlängda vårdtider samt orsakar höga kostnader för sjukvården. Trots tidigare forskning som redogör för hur dessa komplikationer kan förebyggas saknas det ännu forskning om hur operationssjuksköterskans kunskaper är inom ämnet. Därmed är studien utförd för att undersöka och beskriva operationssjuksköterskans kunskaper idag utifrån ett stickprov bestående av några slumpmässigt utvalda sjukhus i Sverige. Syfte: Syftet med studien är att belysa operationssjuksköterskans kunskaper om positionering och repositionering för att förebygga postoperativa komplikationer, specifikt trycksår och nervskador. Metod: Studien utfördes som en empirisk tvärsnittsstudie med deskriptiv design och kvantitativ ansats där data samlades in via en egenutformad webbenkät. I studien deltog sju sjukhus i Sverige, vilket totalt resulterade i 137 enskilda deltagare. Resultat: Resultatet visade att dagens operationssjuksköterskor är intresserade av att få mer kunskap om preventivt arbete mot trycksår och nervskador. Det visade även en varierad åsikt om vem som besitter huvudansvaret för repositioneringen under operation. Slutsats: Deltagarna informerade om att de inte får regelbunden information inom ämnet från sin arbetsplats. Detta kan vara en av anledningarna till att repositionering inte utförs i den bemärkelsen som är rekommenderat enligt tidigare forskning. Det bör beslutas om vem som ska besitta huvudansvaret eller om det skall införas fasta rutiner för att därmed bidra till att patienten inte utsätts för onödigt lidande. / Background: Yearly in Sweden, patients are reported suffering from postoperative pressure ulcer and nerve damage due to incorrect positioning and/or excluded repositioning. These complications cause patient unnecessary suffering and extended time in care in the hospitals as well causes high costs for healthcare. Despite previous research which describes how these complications can be prevented, there is limited research on how the operating theatre nurse´s knowledge is on the subject. The study is conducted to investigate and describe today´s operating theatre nurses knowledge based on a sample of some randomly selected hospitals in Sweden. Aim: The aim of the study is to highlight the operating theatre nurse´s knowledge of positioning and repositioning to prevent postoperative complications, specifically pressure ulcers and nerve damage. Method: The study was conducted as an empirical cross-sectional study with descriptive design and quantitative approach where data was collected by a self-designed web questionnaire. In the study, seven hospitals in Sweden were participating, which resulted in 137 participants. Results: The results showed that today's theatre nurses are interested in gaining more knowledge about preventive work against postoperative complications, specific pressure ulcers and nerve injuries. It also showed a varied perception about who has the main responsibility for repositioning during surgery. Conclusion: Participants informed that they don´t receive regular information within the subject from their workplace. This may be one of the reasons why repositioning is not performed as recommended by previous research. It should be decided who should be in charge of the repositioning to prevent patients from unnecessary suffering.

Introduktion: Operationssjuksköterskor har begränsade möjligheter till att möta patienten och studier fokuserar huvudsakligen på den intraoperativa vården. Operationssjuksköterska möter patienten ett kort ögonblick strax innan operationen och oftast tillsammans med övriga i operationsteamet. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskans erfarenheter av möten med patienten under den perioperativa vårdprocessen. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie. Totalt genomfördes sex intervjuer med operationssjuksköterskor med minst tre års yrkeserfarenhet, verksamma vid ett sjukhus i mellersta Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre kategorier med tillhörande underkategorier som beskrev operationssjuksköterskans möte med patienten inom perioperativ vård: Etablera en första kontakt - ge sig till känna, skapa en vårdrelation, att göra patienten delaktig i vården; Att säkerställa patientens vård - att förhindra att patienten utsätts för skador, ha möjlighet att kunna utvärdera genomförda omvårdnadsåtgärder; Att bevara patientens integritet – viljan att göra gott. Slutsats: I mötet med patienten skapas en vårdrelation, vilket medför att patienten blir delaktig i vården och operationssjuksköterskan ges möjlighet att kunna planera, genomföra och utvärdera genomförda omvårdnadsåtgärder, vilket bidrar till utveckling av patientens vård och operationssjuksköterskans kompetens. / Introduction: Operating theatre nurses have limited opportunities to meet the patient and studies focuses mainly on the intraoperative care. Operating theatre nurse meets the patient briefly just before the surgery together with other members of the surgical team. Aim: The aim of the study was to describe operating theatre nurse´s experiences of meeting with the patient during the perioperative nursing process.Method: The study was a qualitative interview study. In total six interviews with operating theatre nurses with at least three years of professional experience and were working at a hospital in central Sweden. The data was analysed through a content analysis. Results: The analysis revealed three categories with associated subcategories that described the operating theatre nurses´ meeting with the patient in the perioperative care: To establish a first contact – to make themselves known, to create a care relationship, making the patient involved in care; To ensure patient care – to prevent patient exposure to injuries, having the opportunity to evaluate the implemented care measures; To preserve patient privacy – wanting to do good. Conclusion: In the meeting with the patient a care relationship is created, which makes the patient involved in the care and the operating theatre nurse is given the opportunity to plan, to implement and to evaluate the implemented care measures, which contributes to the development of the patient´s care and the operating theatre nurse´s competence.

Bakgrund: Informationsöverföring sker kontinuerligt i den perioperativa vården. Det anses vara ett riskmoment när patient och information överförs till ny personal och vårdenhet. Kontinuitet, kvalitet, effektivitet och patientsäkerhet uppnås genom att operationssjuksköterskan initierar och genomför adekvat informationsöverföring i samband med patientens kirurgiska ingrepp. Syfte: Var att belysa den perioperativa sjuksköterskans upplevelser av informationsöverföring, pre- och postoperativt. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet baseras på analysen av tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet påvisade att det fanns flertalet brister i den perioperativa informationsöverföringen och att den upplevdes som komplex. Resultatet redovisades i tre huvudkategorier; Utspridd och bristfällig information, Förutsättningar för informationsöverföring samt Människans inverkan på informationsöverföring. Slutsats: Många faktorer påverkar informationsöverföringen pre- och postoperativt utifrån den perioperativa sjuksköterskans upplevelser. Då medlemmar av det kirurgiska teamet inte alltid medverkar vid den postoperativa patientöverlämningen  finns en risk för att kirurgisk information kan gå förlorad. När  informationsöverföringen brister kan det ge upphov till negativa konsekvenser för patienten. / Background: The transfer of information within perioperative care, is a continuous process. When a patient, together with the relevant patient-information is transferred to a new carer and care unit, there is considered to be an element of risk involved. Continuity, quality, efficiency and patient safety will be achieved when the operating theatre nurse initiates and implements an adequate transfer of information, in connection with the patient’s surgical procedure. Aim: To illustrate how perioperative nurses experience the pre and postoperative transfer of information. Method: A systematic literature review in accordance with  Bettany-Saltikov and McSherry (2016).  The result is based on an analysis of twelve qualitative, scientific articles. Results: The study results demonstrate that there are several deficiencies during the transfer of perioperative information, and that it is perceived as complex. The results are presented in three main categories; Scattered and inadequate information, Prerequisites for information transfer and The human influence on information transfer. Conclusion: Based on the experiences of the perioperative nurses, there are many factors which influence the pre and postoperative transfer of information. As members of the surgical team do not always participate in the postoperative patient handover, there is a risk that surgical information may be lost. There can be negative consequences for the patient when the transfer of information is inadequate.

Introduktion: Vården som operationssjuksköterskan bedriver ska ske i enlighet med etiska riktlinjer och lagar. Kognitiv funktionsnedsättning innebär intellektuell nedsättning där bristande kommunikationsförmåga och förståelse kan föreligga. Studier har visat att etiska dilemman kan uppstå vid omvårdnad av kognitivt funktionsnedsatt patient. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av etiska dilemman vid pre- och intraoperativ vård av patienter med kognitiv funktionsnedsättning. Metod: Konventionell, kvalitativ innehållsanalys (Hsieh & Shannon, 2005) med induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer (n=10) användes. Strategiskt- och bekvämlighetsurval användes. Resultat: Resultatet gav tre kategorier med totalt sju subkategorier. Operationssjuksköterskorna upplevde svårigheter med att definiera etiska dilemman. Det definierades som situationer där en vårdhandling önskas utföras men patienten inte vill deltaga på grund av begränsad förståelse. Etiska dilemman kunde vara vård under tvång eller avgöra huruvida anhöriga bör närvara. Konklusion: Etiska dilemman var svårt att definiera för operationssjuksköterskor. De upplevde att rädsla hos patienten kan leda till att etiska dilemman uppstår. Operationssjuksköterskorna beskrev åtgärder och arbetssätt för att motverka etiska dilemman, vilket kan användas till förbättringsarbete och vidare forskning. Det är av vikt att ta sig tid och arbeta för att främja autonomin och personcentrera vården och undvika rädsla, därmed motverka etiska dilemman. / Introduction: As a theatre nurse, nursing care should be performed in relation to ethical guidelines and laws. Cognitive impairment implies intellectual impairment where difficulties in communication and understanding may be present. Studies have shown that ethical dilemmas can arise when nursing patients with cognitive impairment. Aim: The aim of this study was to describe the theatre nurses’ experiences of ethical dilemmas in pre- and intraoperative nursing of patients with cognitive impairment. Method: A conventional, qualitative content analysis (Hsieh & Shannon, 2005) with an inductive approach and semi-structured interviews (n=10) was used. Purposive and convenience sampling methods were used. Results: The results showed three categories with a total of seven subcategories. The theatre nurses experienced difficulties in defining ethical dilemmas. It was defined as situations in which a caring intervention wishes to be conducted, yet the patient refuses to participate due to limited understanding. Forced care or determine whether a patient’s relative should participate could be ethical dilemmas. Conclusion: Ethical dilemmas were difficult for the theatre nurses to define. They experienced that patients’ fear may result in ethical dilemmas. The theatre nurses described working methods to avoid ethical dilemmas, which might be used for improvements within the clinic as well as in further research. It is important to dedicate time to work towards person-centered care and to avoid fear, and accordingly counteract ethical dilemmas.