Första linjechefer inom LSS-bostäder ansvarar enligt arbetsmiljölagen, 1977:1160(AML) för att säkerställa arbetsmiljön för medarbetare, samtidigt som de skasäkerställa att insatser enligt lag 1993:387, om stöd och service för vissafunktionshindrade (LSS) är av god kvalité och möter stödanvändares behov.Detta, tillsammans med förekomst av utmanande beteende hos de boende, antyderatt första linjechefer har en komplex arbetssituation. Syftet med studien var därföratt undersöka hur första linjechefer inom LSS-bostäder, där det förekommerutmanande beteende, upplever relationen mellan arbetsmiljöåtgärder och detpedagogiska arbetet. Studiens fokus var att identifiera faktorer som verkarfrämjande respektive hindrande i arbetsmiljöarbete och pedagogiskt arbete.Empiri för studien samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sjuförsta linjechefer. Genom tematisk analys har två huvudteman identifierats:upplevelser av yrkesrollen och upplevelsen av relationen mellan arbetsmiljö ochpedagogik. Resultatet har analyserat utifrån Michael Lipsky teori, Street-levelBureaucrats. Resultatet visar att praktiknära ledarskap upplevs centralt för attupprätthålla god kvalité i det pedagogiska arbetet, som i sin tur bidrog till bättrearbetsmiljö. Studien identifierar komplexitet och utmaningar i relationen mellanarbetsmiljöarbetet och det pedagogiska arbetet inom tre kategorier: (1)organisatoriska faktorer; (2) första linjechefens yrkesroll; och (3) bristandekunskap hos personalen. Vidare forskning kan därför behövas om hur praktiknäraledarskap påverkar kunskapsnivån i verksamheten och bemötandet avstödanvändare, samt hur det påverkar både arbetsmiljön och första linjechefersyrkesroll och arbetsuppgifter. / Frontline managers for LSS-housing are responsible according to the WorkEnvironment Act, 1977: 1160 (AML) to ensure adequate the workingenvironment for employees, and at the same time ensure the work provided are ofgood quality and meets the needs of the clients according to Act 1993: 387concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments(LSS). This, together with the presence of challenging behavioramong residents, this is suggested to be complex work situation for frontlinemanagers. The purpose of the study was therefore to investigate how frontlinemanagers for LSS-housing, where challenging behavior occur, experience therelation between work environment and the pedagogical work. The focus of thestudy was to identify factors that appear to promote and obstruct the efforts toensure adequate work environment and pedagogical work. The empirical data forthe study were collected using semi-structured interviews with seven frontlinemanagers. Through thematic analysis, two main themes have been identified:experiences of the professional role and the experience of the relation betweenwork environment and pedagogy. The result has been analyzed with MichaelLipsky theory, Street-level Bureaucrats. The result shows that practice leadershipis perceived as being vital to maintain good quality in the pedagogical work,which in turn contributed to a better working environment. The study identifiescomplexity and challenges in the relation of work environment and pedagogicalwork in three categories: (1) organizational factors, (2) frontline managersprofessional role; and (3) lack of knowledge of the staff. Further research istherefore needed on how practice leadership influences the level of knowledge inthe organization and how it affects the support work with the clients, as well as itaffects, the work environment and the frontline managers professional role andduties.

Bakgrund: Personal inom hälso- och sjukvården löper en större risk att utsättas för hot och våld på grund av direktkontakt med människor. Den senaste tiden inom den svenska hälsooch sjukvården har det skett en ökning av hot och våld. En majoritet av sjuksköterskor har varit utsatta för hot och våld. Sjuksköterskan har sin etiska värdegrund och kod att följa samt svenska lagar. Sjuksköterskan är beroende av en god relation till patienten. Denna litteraturöversikt skapades för att uppmärksamma hur hot och våld påverkar omvårdnaden inom slutenvården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av hur hot och våld påverkar omvårdnaden av patienter inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikt som inkluderar 15 artiklar. Resultat: Sjuksköterskan blir påverkad på olika sätt i patientens omvårdnad vilket kan leda till försämrad omvårdnad. Resultatet visar att känslor i mötet med patienten kan påverka kvalitén på omvårdnaden, samt att hot och våld kan leda till bristfällig kommunikation. Hot och våld kan skapa ovilja till att vårda och utmaningar i arbetsfördelningen. Hotet mot den individuella säkerheten kan påverka omvårdnadsarbetet. Brister i organisationen kan påverka omvårdnaden. Nedsatt arbetsglädje kan försämra omvården samt att toleransen mot hot och våld kan vara olika beroende på patientens bakomliggande diagnos. Konklusion: Hot och våld inom slutenvården kan vara vardag för sjuksköterskor runt om i världen. Sjuksköterskor kan erfara likartade situationer där hot och våld orsakar dålig arbetsmiljö som kan leda till att förutsättningarna för att ge en god omvårdnad försämras. Det behövs mer forskning kring prevention av hot och våld samt hur dessa implementeras för hot och våld / Background: Health Care Professionals is in risk of workplace violence because of the direct contact with humans. There has been an increase in workplace violence in Swedish hospitals. A majority of nurses have been exposed to workplace violence. The nurse has ethical values, codes and laws to follow. Nurses are dependent on good human-human relationships. This literature review was created to pay attention to how threats and violence affect nursing care in hospitals. Aim: Describe nurses experience of how threats and violence influence nursing care in hospitals. Method: Literature review that includes 15 articles. Result: The nurse is affected in various ways in the patient's care which often leads to impaired nursing. The results show that emotions in the encounter with the patient can affect the quality of nursing, and that threats and violence can lead to inadequate communication. The nurse may not want to care for the patient which is time consuming and difficult. The threat to individual security can affect nursing work. Deficiencies in the organization can affect nursing, and the result showed that reduced job satisfaction can affect nursing but that the tolerance may be different depending on the patient's diagnosis. Conclusion: Threats and violence in hospital care can be everyday work for nurses around the world. Nurses may experience similar situations where threats and violence can cause poor working environment, which can lead to a deterioration in the conditions for providing good nursing care. More research is needed on prevention for threats and violence and how these are implemented for threats and violence.

Bakgrund: Redan 1824 rapporterades det om hot och våld på akutmottagningen. Sjuksköterskor bedriver omvårdnadsarbete i en utsatt arbetsmiljö där hot och våld är vanligt förekommande och arbetet på akutmottagning står inför stora utmaningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie som utgår ifrån Polit och Beck (2017) nio steg. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att identifiera relevanta artiklar som kunde besvara studiens syfte. 12 artiklar återstod efter kvalitetsgranskningen som genomfördes utefter Polit och Beck (2017) granskningsmallar, dessa artiklar användes för utformning av litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra olika kategorier: Att känna sig utsatt, att känna sig hindrad i att kunna utföra god omvårdnad, negativ emotionell påverkan som försämrar hälsan och att känna behov av stöd. Slutsats: Sjuksköterskorna kände sig utsatta, sårbara och utlämnade och patientsäkerheten äventyrades då utförandet av god omvårdnad försvårades. Emotionell påverkan ledde till försämrad hälsa för sjuksköterskan och betydelsen av stöd blev påtagligt speciellt då stödet från organisationen upplevdes bristande.

Syftet med studien har varit att belysa personals upplevelser och beskrivningar av hot och våld på SiS särskilda ungdomshem. Utifrån frågeställningarna har studien sökt svar på hur personalen definierar hot och våld, hur personal beskriver påverkan hot och våld har på deras professionella arbete och bemötande, och hur personal beskriver de åtgärder som tas eller kan tas av ledningen på SiS för att skapa en trygg arbetsmiljö. Studiens metodologiska utgångspunkt har varit hermeneutik med en kvalitativ ansats där sammanlagt sex intervjuer har genomförts med behandlingspedagoger inom SiS. Symbolisk interaktionism med fokus på objekt och symboler samt signifikanta andra har valts som den teoretiska utgångspunkten i denna studie. Resultatet i studien visar att fysiskt och psykiskt våld är de våldsformer som förekommer mest inom SiS men det diskuteras även huruvida gängkriminalitet kan ses som en ny våldsform. Personalen beskriver att deras individuella arbetssituation och deras professionella bemötande inte blir så påverkat av hot- och våldssituationer. Som professionell behöver man ha en acceptans över att det förekommer hot och våld inom denna typ av verksamhet och det handlar även om att ha ett högt säkerhetenstänk samtidigt som det kan bli problematiskt om man tar hotet och våldet personligt. Även om det krävs en acceptans kring vad som förekommer på verksamheten vittnar respondenterna om att det är otrevligt och att de kan känna sig otrygga i sin arbetsroll. Bra bemötande och relationsbyggande ses som viktiga delar av arbetet för intervjupersonerna. Respondenterna beskriver hur kollegorna blir ett tryggt verktyg i arbetet på verksamheten men samtidigt nämndes inga åtgärder som ledningen har vidtagit för att öka sammansvetsningen kollegor i mellan.

Bakgrund: Hot och våld är vanligt förekommande inom sjukvården, där ambulanspersonalen är en särskilt utsatt grupp. Hot och våld förekommer främst vid vård av patienter som har hjärnskador, psykisk sjukdom eller är påverkade av droger och ambulanspersonal träffar på alla dessa patienter. Arbetsmiljö samt omvårdnaden påverkas negativt av hot och våld.  Syfte: Syftet var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av hot och våld i en prehospital vårdmiljö och hur det påverkar dem.  Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats har gjorts.  Resultat: Studiens resultat visar att majoriteten av ambulanspersonal har utsatts för verbala hot och/eller fysiskt våld. Vanliga patientkategorier där hot och våld ofta förekom var alkohol- och/eller drogpåverkade patienter. Ambulanspersonalen har kunskapsbrist i hantering av de här situationerna och saknar adekvat utbildning. Hot eller våld kan leda till att ambulanspersonalen mår psykiskt dåligt samt får fysiska skador. Det kan också göra att ambulanspersonalen inte vill jobba kvar prehospitalt och familjesituationen kan påverkas.  Slutsats: Det finns ett mörkertal då ambulanspersonal inte anmäler allt hot och våld. Vi vet vid vilka patientkategorier hot och våld ökar, därmed har vi förutsättningar för att förebygga dessa situationer. Genom ökad kunskap om hot och våld kan det gå att säkerställa att omvårdnaden till patienter och närstående inte påverkas negativt.  Nyckelord: Ambulanspersonal, Prehospital, Erfarenhet, Hot och Våld. / Background: Threats and violence is common in healthcare service, where the ambulance staff is a particularly vulnerable group. Threats and violence occur especially in care of patients with brain injury, mental illness or persons under the influence of drugs, and the ambulance staff will take care of all these patients. Work environment and the care effects negative by threats and violence.  Aim: The aim was to describe ambulance staff experience of threats and violence situations in the prehospital health facility and how it affects them.  Method: A literature review with a systematic approach.  Results: The results of the study show that almost all ambulance staff have been subjected to verbal threats and / or physical violence. Common patient categories where threats and violence often occurred were patients under the influence of alcohol and / or drugs. The ambulance staff has a lack of knowledge in handling these situations and no adequate training. Threats or violence can lead to ambulance staff feeling mentally ill but also suffering of physical injuries and affect the family situation. It can also mean that the ambulance staff do not want to continue working in the service.  Summary: The ambulance staff do not report all threats and violence. We know in which patient categories threats and violence increase, so we have the conditions to prevent these situations. Based on the results of this study we have the opportunity to develop education about threats and violence. and to ensure nursing to patient and relatives do not affects negative. Keywords: Ambulance personnel, Experience, Prehospital, Threats and Violence.

Bakgrund Aggressivitet, hot och våld förekommer inom hälso- och sjukvården och är ett ökande problem, där en av de särskilt utsatta verksamheterna är akut- och ambulanssjukvård. Sjuksköterskors patientnära arbete gör att sjuksköterskor är en av de yrkesgrupper som löper högre risk att utsättas för hot och våld på arbetsplatsen. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av aggressivitet, hot och våld inom akutsjukvård. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av metodologi som appliceras vid systematiska översikter genomfördes med 16 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2014-2023. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Resultatet visar att aggressivitet, hot och våld är frekvent förekommande och har därför normaliserats. För att hantera våldsamma situationer kan sjuksköterskor identifiera varningstecken för våld samt använda copingstrategier. Det förebyggande arbetet såsom utbildning i våldshantering och stöd från kollegor eller chefer är betydande för sjuksköterskors känsla av trygghet på arbetsplatsen. Både emotionella konsekvenser för sjuksköterskor och konsekvenser för omvårdnaden har identifierats. Slutsats Aggressivitet, hot och våld är vanligt förekommande inom akutsjukvården och är något som påverkar sjuksköterskor både på en personlig nivå och i sitt arbete. Eftersom förekomsten av aggressivitet, hot och våld är vanlig är det av stor vikt att detta uppmärksammas. Rutiner och riktlinjer för våldshantering skulle därmed kunna utvecklas på verksamhetsnivå för att stötta sjuksköterskan i sitt arbete. / Background Aggression, threats and violence occur in health care, and it is an increasing problem, where emergency care is one of the most exposed departments. Due to nurses’ close patient care they run a higher risk of being exposed to threats and violence in the workplace. Aim The aim of this literature review is to illustrate nurses’ experiences of aggression, threats and violence in emergency healthcare. Method A structured literature review with elements of the methodology applied in systematic reviews was conducted with 16 scientific articles, published between 2014-2023. The databases used to obtain the articles were CINAHL and PubMed. Results The results show that aggression, threats and violence occur frequently and have therefore been normalized. To handle violent situations, nurses can identify warning signs of violence and use coping strategies. Preventive work such as education in violence management and support from colleagues or managers is significant for nurses’ sense of security in the workplace. Both emotional consequences and consequences for nursing care have been identified. Conclusions Aggression, threats and violence are common in emergency healthcare and affects nurses both on a personal level and in their work. Since the occurrence of aggression, threats and violence is common, it is of great importance that this is being acknowledged. Routines and guidelines could thus be implemented at management level to support the nurses in their work.

Bakgrund: Hot och våld rapporteras öka mot samhällsnyttig personal och sjuksköterskor på akutmottagningar är den mest drabbade yrkeskategorin. Sjuksköterskorna beskriver att de dagligen är utsatta för hot och våld där patienter och anhöriga är utövarna.Våldspredisponeradefaktorer är väntetider och missnöje över de medicinska bedömningar som görs. Konsekvenserna är mångfacetterade och drabbar både sjuksköterskan och patientsäkerheten.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av hot och våld på akutmottagningar.Metod: Litteraturstudiens metod baseras på kvalitativ design i syfte att utforska upplevelser av ett fenomen. Den analysmetod som användes var kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet bygger på 12 vetenskapliga artiklar som analyserats och genom dessa har två huvudkategorier identifierats och som sedan fick två respektive tre underkategorier. De två huvudkategorierna var hot och våld som en del av yrket & konsekvenser av hot och våld.Konklusion: Sjuksköterskor har liknande upplevelser av hot och våld på arbetsplatsen och de efterföljande konsekvenserna. Organisatoriska faktorer behöver ses över och inställningen till att anmäla hot och våld behöver förändras för att fenomenet ska åskådliggöras och prioriteras. Då hot och våld mot sjuksköterskor är en möjlig faktor att lämna arbetsplatsen och professionen bör det ligga i allas intresse att bryta utvecklingen. / Background: Threats and violence are reported to increase against socially useful staff and nurses in emergency departments are the most affected professional category. Nurses describe that they are exposed to threats and violence on a daily basis where patients and relatives are the practitioners. Factors predisposing to violence are waiting times and dissatisfaction with the medical assessments that are made. The consequences are multifaceted and affect both the nurse and patient safety.Aim: The purpose of the literature review was to describe nurses' experiences of threats and violence in emergency departments.Method: The method of the literature review is based on qualitative design with the aim of exploring experiences of a phenomenon. The analysis method used was qualitative content analysis.Results: The results are based on 12 scientific articles that were analyzed and through these two main categories have been identified, each received two and three subcategories. The two main categories were threats and violence as part of the profession & consequences of threats and violence.Conclusion: Nurses have similar experiences of threats and violence in the workplace and the consequences made of. Organizational factors need to be reviewed and the attitude towards reporting threats and violence needs to change in order for the problem to be illustrated and prioritized. Since threats and violence against nurses are a possible factor in leaving the workplace and the profession, it should be in everyone's interest to break the trend.

Over the past decade, several studies have been conducted on the extent to which social workers are subjected to threats and violence from clients. The results of these studies indicate that approximately one-third of social workers have experienced threats or violence from clients. Previous research also shows that social workers in the field of child and family services are at a higher risk of facing client-initiated threats and violence. Based on this statistics, along with the recent disinformantion campaign against the social services' work with the LVU-legislation, we found it interesting to focus our study specifically on social workers in the child and family domain. The purpose of our study was examine the experiences and perceptions of threat and violence from clients that social workers in the child and family domain have, and how these experiences have affected their professional approch. Additionally, we wanted to investigatethe strategies social workers use to feel secure. Our study is based on six semi-structured interviews with participants from two municipalities in southern Sweden. Threats and violence from clients are defined in various ways by the participants, with the main difference in the definition being where one draws the boundaries for what is acceptable. Many participants speak about a process of normalization of violence becomes a stratagy to cope with their work. It is also evident that when social workers are exposed to threats or violence from clients, there is a risk that it may affect the objectivity in assessments and decisiions.

Titel: ”Hot och våld - en del av jobbet?” - En kvalitativ studie om socialtjänstens säkerhetsarbete med hot och våld. Författare: Tess Hellman och Caroline Ivarsson Syftet med denna studie är att undersöka hur ett urval av socialkontor arbetar med säkerhetsfrågor avseende hot och våld. Studiens frågeställningar är följande: ❖ Vilket säkerhetsarbete har socialkontoren avseende hot och våld? ❖ Hur arbetar socialsekreterare innan, under och efter ett klientmöte som befaras som hotfullt eller otryggt? ❖ Hur upplever socialsekreterare att deras säkerhetsarbete avseende hot och våld fungerar på arbetsplatsen? Studien är kvalitativ och empiri har insamlats via intervjuer från sex socialsekreterare som arbetar på olika socialkontor i Mellansverige. Empirin har tolkats genom innehållsanalys där följande huvudteman framkommit: Beskrivning av säkerhetsarbete, Beskrivning av rutiner samt Beskrivning av respondenternas upplevelser. Empirin har sedan analyserats utifrån tidigare forskning samt teorierna Normalisation Process Theory och KASAM. I resultatet framkommer att de olika socialkontoren som respondenterna företräder arbetar olika med hot och våld. En del respondenter har fått utbildning och har handledning. Det finns rutiner och riktlinjer för hur man ska arbeta förebyggande med hot och våld men även åtgärder efter att någonting har hänt. Några rutiner som ska följas är att larm finns tillgängliga vid klientmöten samt att vid hembesök ska det vara två socialsekreterare. Socialsekreterarna följer inte alltid de rutiner som finns. En orsak till detta är att “hot och våld” uppfattas olika. Det som någon anser är hotfullt kanske någon annan inte uppfattar likadant. / Title: “Threats and violence - A part of the job?” - A description of the social services´ security work with threats and violence. Authors: Tess Hellman and Caroline Ivarsson The purpose of this study is to investigate how a selection of social services works with security issues regarding threats and violence. The main questions are: ❖ Which security work does the social services have regarding threats and violence? ❖ How does social workers work before, during and after a client meeting when there is a fear that the meeting will become threatful or unsafe? ❖ How does social workers experience their safety work at their workplace regarding threats and violence? The study is qualitative and empirical data has been collected through interviews from six social workers that works at various social offices in central Sweden. The empirical data has since been interpreted through a content analysis where the following main themes have emerged: Description of security work, Description of routines and Description of the respondent’s experiences. The empirical data has been analysed based on previous research and the theories Normalization Process Theory and KASAM. The result shows that the various social offices that the respondent´s represent work differently with threats and violence. Some respondents have received education and have guidance. There are routines and guidelines for how to work with prevention with threats and violence, but also intervention after something has happened. Some routines that must be followed are that alarms are available at client meetings and at home visits it must be two social workers. The social workers do not always follow the routines that exist. One reason for this is that “threats and violence” are perceived differently. What someone thinks is threatening may not be threatening to someone else.

Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 hp Högskolan i Skövde Titel: Nolltolerans i skolan om hot och våld - En studie om rektorers tolkning av begreppet nolltolerans Sidantal: 41 Författare: David Löfving och Joakim Petersson Handledare: Kennert Orlenius Datum: januari, 2009 Nyckelord: nolltolerans, hot och våld, åtgärder, gränsdragning, agerande I USA på 1990-talet infördes en lag gällande nolltolerans mot vapen i skolan. Denna lag har fått en vidare tolkning vilket har gjort att många elever har blivit exkluderade från undervisningen av märkliga skäl. Uppsatsen handlar om rektorers syn på begreppet nolltolerans i frågor om hot och våld mot skolpersonal. Vidare redogör studien för hur rektorer arbetar förebyggande och hur deras efterarbete ser ut. Dessutom berör studien rektorers erfarenheter kring hot och våld mot skolpersonal. För att nå fram till studiens syfte så intervjuades rektorer på högstadieskolor. De intervjuade rektorerna hade inga större erfarenheter kring hot och våld mot skolpersonal. Rektorerna är positivt inställda till nolltoleransbegreppet dock så ser de en viss svårighet till att införa ett sådant begrepp. Allting handlar om gränsdragningar, var går gränsen för hot och våld? Rektorerna ger också uttryck för det förebyggande arbetet i undervisningen. Det finns handlingsplaner på samtliga av de intervjuade rektorernas arbetsplatser som både tar upp förebyggande och efterföljande arbete kring hot och våld.