Flera nyhetsartiklar har presenterat en oroväckande bild av de konflikter som uppstår i Rinkeby mellan ungdomar och polisen. Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars tillit till polisen i Rinkeby. För att uppnå detta syfte valdes metoden fokusgrupp där 12 ungdomar mellan 15-18 årsåldern från Rinkeby deltog. Resultatet av gruppintervjun utgör empirin till denna studie som vidare har analyserats med hjälp av tillitsdefinitioner. Enligt resultatet är det två ungdomar i fokusgruppen som har utvecklat misstro för polisen i Rinkeby. Denna misstro har beskrivits som strategisk då den grundas i erfarenhet eller kunskap hos ungdomarna om att inte vilja lita på polisen. Resterande 10 ungdomar har uttryckt relativt hög tillit till polisen då de har poängterat polisens viktiga roll i samhället. Enligt dessa ungdomar är det viktigt att polisen finns. Bygget av ett polishus i Rinkeby ger ungdomarna hopp om att situationen kan förbättras i området. Tilliten som dessa ungdomar har gentemot polisen har definierats som moralisk då den innebär en positiv syn på polisen i allmänhet. Resultatet av denna undersökning är begränsat och bör inte generaliseras. Vidare forskning föreslås med syftet att tillföra ny information om forskningsproblemet.

Purpose and Research question: The purpose of this study is to map how Swedish companies are working to build trust on their p2p platforms within the Sharing Economy. With this purpose in mind we formulated our research question as follows: How do Swedish companies work in order to build trust on their p2p-platform within the Sharing Economy?     Methodology: Due to the fact that the study has a starting point in a social context, a qualitative method was applied. The study was initiated with an explorative approach where a pilot interview was conducted in order to find an unexploited field of research within the Sharing Economy. The study is based on an abductive character where interplay in between induction and deduction occurred. The collection of empirical data has been characterized by a triangulation, where interviews were conducted with companies, business advisors and consumers. Primary data was collected by using semi structured interviews and a focus group.   Conclusion: In our study it was revealed that building trust on p2p platforms occurs in  a process where management control, platform design and activating users were three fundamental keys. Results show that the p2p platforms design is distinguished depending on what industry the company operates in. Four trends are highlighted; financial goals are not a primary focus, transparency is key on the platform, quality assurance and activating existing users. These trends are all crucial in order to build  trust on a p2p platform. Clear evidence shows that trust is the key in order to attract new users to the platform. Trust on a p2p platform contributes to more users dare to join the p2p platforms within the Sharing Economy. / Syfte och forskningsfråga: Syftet med denna studie är att kartlägga hur företag arbetar med att skapa tillit på sina p2p-plattformar. Studiens syfte är uppdelat i tre olika undersyften som avser att generera underlag till att besvara forskningsfrågan: Hur arbetar svenska företag med att skapa tillit på sina digitala p2p-plattformar inom delningsekonomin? Metod: Då studien har en utgångspunkt ur den sociala verkligheten så har en kvalitativ metod tillämpats. Studien inleddes med ett explorativt tillvägagångssätt där en pilotintervju genomfördes för att finna ett oexploaterat forskningsområde inom delningsekonomin. Studien utformades efter en abduktiv ansats då ett växelspel mellan induktion och deduktion uppstod. Insamlingen av empirisk data har präglats av en triangulering, där intervjuobjekt har utgjorts av företag, företagsrådgivare samt konsumenter. Primärdata har hämtats med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och en fokusgrupp.   Slutsatser: I studien framkom det att tillitsskapande på p2p-plattformar sker i en tredelad process som utgörs av verksamhetsstyrning, utformning av p2p-plattformen  och aktivering av användare. Resultat ur studien visar att utformningen av digitala p2p- plattformar skiljer sig beroende på den bransch företag verkar i. Fyra tendenser och mönster lyfts fram; finansiella mål är inte primärt fokus, plattformarnas transparens, kvalitetssäkring och aktivering av befintliga användare som väsentliga faktorer att tillämpa för att skapa tillit på p2p-plattformar. Tydliga resultat visar att tillit innehar en nyckelroll när det kommer till att attrahera nya användare. Tillitsskapandet bidrar till att fler användare vågar ansluta sig till p2p-plattformarna inom delningsekonomin.

Bakgrund/problematisering: I uppsatsen konstateras att administration är nödvändig för en komplex organisations goda funktion och ofta är tätt sammankopplad med företags kärnverksamhet. Genom att definiera vad som tillhör en organisations kärnverksamhet och dess administration är författarnas hypotes att de två eventuellt kan separeras med en högre lönsamhet och bättre resursanvändning för organisationen som potentiell följd.Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda huruvida det går att separera huvudsakligen administrativt arbete från vad som kan klassificeras som anställdas huvudsysslor och organisationens kärnverksamhet. Givet att en separation är möjligt syftar även uppsatsen till att analysera och diskutera för- och nackdelar med en sådan separation.Metod: Uppsatsen har följt ett nyligen lanserat pilotprojekt hos konsultfirman Tyréns som syftat till att administrativt avlasta chefer och andra uppdragsansvariga. I genomförandet av uppsatsens analys har vi haft tillgång till projektassistenternas dagböcker och intervjuer med projektassistenter, uppdragsansvariga och chefer.Slutsats: Utredningen leder till slutsatsen att det inte föreligger några direkta svårigheter att separera delar av studieobjektens administrativa uppgifter från deras huvudsysslor, men hur stor del som går att fördela beror på flera faktorer. Framför allt har det att göra med att vissa delar är tätt sammankopplade med deras huvudsysslor och att det bl.a. krävs att de som hjälper till har en viss insikt i hur verksamheten fungerar innan dessa delar kan fördelas. Den fördel som uppstår i samband med separationen, och som i uppsatsen konstateras vara mest värdefull, är det faktum att studieobjekten får mer tid till annat, såsom att fokusera på sina huvudsysslor, och att detta leder till en lägre lönekostnad för företaget, vilket i sin tur möjliggör högre lönsamhet. De nackdelar som kan uppstå i samband med en separation är den ökade risken att vissa saker faller mellan stolarna i det fall att någon med bristande teknikkunskap eller liknande följer upp delar av ett ärende utan tillräcklig kunskap för att kunna se helheten. En annan nackdel som kan uppstå är att de som delegerar uppgifter i samband med en separation riskerar att lämna över för mycket, vilket kan leda till att man förlorar nödvändig kontroll.

Bakgrund: Patienter som lider av schizofreni kan i sin sjukdom uppleva symtom i form av bristande verklighetsförankring, misstänksamhet mot människor i sin omgivning och en bristande sjukdomsinsikt. Tillit är ett begrepp som handlar om att ett förtroende byggs mellan människor. Möjligheten att bygga tillit i mötet mellan en patient med bristande sjukdomsinsikt och sjukvårdspersonal, kan vara en utmanande faktor i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av tillit i mötet mellan vårdpersonal och patienter med schizofreni i vården. Metod: Litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa artiklar. Kvalitativ innehållsanalys enligt Friberg (2012). Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som beskriver faktorer som skapar en tillitsfull vårdrelation. Kategorierna beskriver vikten av: kontinuitet och tillgänglighet i vårdförloppet, behov av yrkeskompetens, önskan om att vårdpersonalen är personlig i mötet och att det finns ett balanserat maktförhållande mellan vårdpersonal och patient. Diskussion: En inblick i patientens upplevelse i mötet med vårdpersonal kan hjälpa vårdpersonal att förstå hur patienter med schizofreni upplever tillit till vårdpersonalen. Studien kan leda till en ökad inblick i vikten av att lyssna på patienten, finnas tillgänglig när patienten är i behov av hjälp, ha vetskap om hur maktobalansen påverkar relationen samt vara personlig i bemötandet så att patienten kan lära känna vårdpersonalen på ett personligt plan, i syfte att skapa en tillitsfull relation.

<p>Utvecklingen av kontextmedvetna applikationer har gett informationsteknologin nya möjligheter att låta användningen av tekniken gå mot den värld som beskrivs i Ubiquitous Computing. Forskning visar att en automatisk kontextanpassning kan ha negativ effekt på en användares tillit mot en applikations beteende. Därför har vi undersökt hur feedback kan användas för att generera en känsla av tillit mellan en användare och en kontextmedveten applikation. I genomförandet använde vi en explorativ designstudie. För att bygga vår undersökning från en teoretiskt informerad grund utformade vi ett antal designprinciper från teorier inom relaterade områden. Vår slutsats lyder; för att skapa tillit mellan en kontextmedveten applikation och dess användare är det fördelaktigt att feedback designas enligt 5 identifierade principer. Dessa principer utgör vårt slutgiltiga ramverk som kan ligga till grund för framtida design av kontextmedvetna applikationer.</p><p>Nyckelord: Kontextmedvetna applikationer, feedback, tillit, kontext</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en liten arbetsgrupp på nio individer, belägen på en liten ort, påverkas av en arbetskamrats plötsliga avhopp till följd av en oegentlig handling. Fallet undersöks genom att utröna om, och i så fall hur, det lilla samhället sett genom begreppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft har haft någon betydelse för arbetsgruppens reaktioner och handlingar efter gruppmedlemmens avhopp. Undersökningen genomfördes med hjälp av enskilda kvalitativa intervjuer med arbetsgruppen. Det genomfördes även en gruppintervju med utgångspunkt i resultaten från de enskilda intervjuerna diskuterades. Resultaten från undersökningen visade att gruppen kännetecknas av en stark familjekänsla, där tilliten och samhället har stor betydelse för gruppens karaktär. Handlingen som till viss del ligger till grund för undersökningen upplevs av gruppen som orsak till lidande, men det framkom även av arbetsgruppen att kollegan som begått den brottsliga handlingen alltid upplevts som annorlunda och aldrig riktigt passat in i arbetsgruppen eller samhället på grund av sin attityd och uppenbarelse.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en liten arbetsgrupp på nio individer, belägen på en liten ort, påverkas av en arbetskamrats plötsliga avhopp till följd av en oegentlig handling. Fallet undersöks genom att utröna om, och i så fall hur, det lilla samhället sett genom begreppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft har haft någon betydelse för arbetsgruppens reaktioner och handlingar efter gruppmedlemmens avhopp. Undersökningen genomfördes med hjälp av enskilda kvalitativa intervjuer med arbetsgruppen. Det genomfördes även en gruppintervju med utgångspunkt i resultaten från de enskilda intervjuerna diskuterades. Resultaten från undersökningen visade att gruppen kännetecknas av en stark familjekänsla, där tilliten och samhället har stor betydelse för gruppens karaktär. Handlingen som till viss del ligger till grund för undersökningen upplevs av gruppen som orsak till lidande, men det framkom även av arbetsgruppen att kollegan som begått den brottsliga handlingen alltid upplevts som annorlunda och aldrig riktigt passat in i arbetsgruppen eller samhället på grund av sin attityd och uppenbarelse.

Bakgrund Den psykiatriska vården har genomgått några stora förändringar under det senaste århundrandet bland annat gällande de psykiskt sjuka och deras behandling. Riksförbundet för social och mental hälsa grundades och förändringar inom psykiatrin påbörjades och inriktningen kom att styras mot införandet av mer frivillig vård istället för tvångsvård. De tidigare statliga sinnessjukhusen ersattes av mentalsjukhus och senare av psykiatriska sjukhus. Psykiatrireformen hade som syfte att få ut flera personer med psykiska funktionshinder i samhället. Det blir vanligare att människor någon gång i livet drabbas av psykisk ohälsa. En sjuksköterska ska i sitt agerande och sitt förhållningsätt gentemot patienten arbeta utifrån en etiskt grundsyn. Relationstrygghet beskrivs som betydelsen av att patienten bli positivt bemött och kan känna sig betrodd och respekterad. För att skapa och stödja denna trygghet måste sjuksköterskan vara trovärdig och kunna visa empati. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan inger patienten trygghet på en psykiatrisk vårdavdelning. Metod För att i enlighet med syftet kunna svara på frågeställningarna genomfördes en litteraturstudie i avsikt att studera ett avgränsat område. De inklusionskriterier som användes för att artiklarna skulle anses vara relevanta var att de skulle handla om trygghet, tillit, relation och om psykiatrisk vård. För sökning av artiklar användes databaserna PubMed och Cinahl. Femton artiklar har inkluderats i studien. Dessa har kvalitetsvärderats, klassificerats och beskrivits i en matris. Resultat När patienterna fick vara delaktiga i sin omvårdnad och behandling skapades en bättre förståelse mellan sjuksköterska och patient vilket hos patienten ledde till en ökad medvetenhet och en känsla av själbestämmande. Mötet mellan sjuksköterska och patient ledde under dessa förutsättningar till en upplevelse av trygghet. Det mest värdefulla, enligt sjuksköterskorna, var att skapa en tillitsfull relation med patienten och att förvissa sig om att patienten kände förtroende för den mottagna vården. Sjuksköterskor, som var framgångsrika i att skapa trygga relationer, försökte att identifiera och uppskatta patientens resurser. Detta sätt att arbeta understöddes av en rad kvalitéer som forskarna ville sammanfatta med begreppet empati. Att patienterna ibland upplevde sjuksköterskor som otillgängliga och ovilliga att hjälpa kunde leda till ett motstånd att söka sig till sjuksköterskorna när de kände sig otrygga. Slutsats I resultatet framgår att sjuksköterskan har en viktig roll i att skapa förutsättningar för en trygg relation med patienten vilket förutsätter egenskaper som leder till att patienten känner sig förstådd, respekterad och sedd som en människa och ej som sin sjukdom. Patientens delaktighet i sin omvårdnad leder till en bättre förståelse mellan sjuksköterska och patient och till en tryggare relation dem emellan.

Föreliggande uppsats är en kvalitativ studie beträffande Region Hallands förändrade förhållningssätt till arbetsmiljö och företagshälsovård i Region Halland med Avdelningen för arbetsmiljö i fokus. Vi fann det intressant att finna ut vilka möjligheter och vilka risker det fanns med detta förändrade förhållningssätt, samt vad fenomenet tillit hade för påverkan i förändringen. Syfte med studien var att utifrån respondenternas berättelser, skildra deras upplevelser beträffande det förändrade förhållningssättet gentemot arbetsmiljö och företagshälsovård inom Region Halland. Det är utifrån respondenternas syn på arbetsmiljö i allmänhet och Avdelningen för arbetsmiljö i synnerhet tillsammans med teorier och de centrala begreppen strategi, ledarskap och tillit som vi har analyserat och tolkat respondenternas upplevelser och därmed skapat en förståelse. Studien genomfördes med kvalitativ metod där data samlades in genom primära källdokument, information från Region Hallands hemsida samt sju genomförda kvalitativa intervjuer med förvaltningschefer, personalchefer och fackliga företrädare. Resultatet i den här studien visar att det nya förhållningssättet har resulterat i en arbetsmiljöstrategi vilken ska bedriva arbetsmiljöarbetet inom Region Halland. Resursen för att bedriva arbetsmiljöarbetet är Avdelningen för arbetsmiljö.  Studien påvisar både möjligheter och risker beträffande det förändrade förhållningssättet gentemot arbetsmiljö och företagshälsovård samt att tillit till Avdelningen för arbetsmiljö är av vikt.

Avhandlingens tema er forståelse av holdbarhet på mat samt kasting av mat som en del av hverdagslivet i to generasjoner. I Norge kaster hver forbruker om lag 50 kilo nyttbart matavfall hvert år. Prosjektet er en kvalitativ analyse basert på dybdeintervjuer med tolv kvinner. Temaet belyses ved hjelp av teori om risiko og tillit, om sosial praksisteori og om klassifisering, samt tidligere forskning som blant annet viser at å kvitte seg med ting må sees som en prosess. Funnene jeg gjør er at kvinnene i stor grad baserer seg på tillit til egen kunnskap og til produsenter når de vurderer eventuelle risikoaspekter i forbindelse med mat. I stor grad oppfatter de seg som kompetente til å selv vurdere matens kvalitet ut fra utseende, lukt og smak. For å unngå negative følelser benytter kvinnene seg av strategier for å si at de ikke kaster mat. Eksempler her er å la maten stå i kjøleskapet til man er sikker på at den ikke kan spises. Overføring av holdninger og kunnskaper mellom generasjonene synes i stor grad å foregå implisitt. Vi finner få forskjeller mellom generasjonene, men diskusjonen viser at dette likevel kan foreligge ut fra ulike referansepunkt for hva som er mye eller lite, friskt eller dårlig. Denne studien bidrar til å nyansere oppfatningen om at det er manglende kunnskaper og dårlig moral som ligger bak de mengdene matavfall vi ser i Norge i dag, ettersom ønsket om ikke å kaste mat fortsatt står sterkt.