Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individers psykiska hälsa påverkar tilliten till sjukvården samt ett antal övriga samhällsinstitutioner, i det här fallet polisen, socialtjänsten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Vidare undersöktes om tidigare kränkningar samt tidigare negativa erfarenheter hade påverkan på tilliten. Materialet som låg till grund för studien var insamlat av Statistiska Centralbyrån, och rörde individers levnadsvillkor. För att analysera resultatet användes Giddens (1996), Sztompkas (1999) samt Barbalets (2009) teorier kring tillit och hur tillit mellan individer skapas och kan minskas. Tidigare forskning inom området har även hjälpt till i tolkning av resultat. Tidigare forskning pekade på att negativa erfarenheter från läkare påverkade tilliten negativt, samt att tilliten till en samhällsinstitution påverkades av tilliten till övriga institutioner. Resultatet visade att en nedsatt psykisk hälsa påverkade tilliten negativt. När hänsyn även togs till tidigare kränkningar, och negativa erfarenheter vid analysen av tilliten till sjukvården, minskade dock den psykiska hälsans påverkan.

Den här studien kommer handla om tillit till abstrakta system och mellanmänsklig tillit hosmedborgarna i Sollefteå kommun.Vårt syfte är att titta på skillnader i tilliten och eventuella samband som finns mellan tre bakgrundsfaktorer,kön, ålder och utbildningsnivå, samt till stödet för BB-ockupationen. Defrågeställningar vi vill ha svar på är Hur skiljer sig Sollefteåbornas tillit med avseende på socialagemenskaper på olika nivåer?, Vad är betydelsen av respondenternas bakgrundsfaktorer,d.v.s. kön, ålder och utbildning? och Hur ser sambandet ut hos mellanmänsklig tillit och stödetför BB-ockupationen, kontra tillit till abstrakta system och stödet för BB-ockupationen?.Vi kommer att använda oss av Giddens teori om tillit till abstrakta system (1996) och Putnamsansats om socialt kapital, det vill säga mellanmänsklig tillit (2001).Resultatet av denna studie visar på att det finns skillnader inom den mellanmänskliga tillitenoch tilliten till abstrakta system. Vi kan även se samband mellan tillitsvariablerna och våra trebakgrundsfaktorer. I resultatet syns det att människor som har hög mellanmänsklig tillit harstarkare samvariation med stödet för ockupationen av BB, än de människor som har hög tillittill abstrakta system. / <p>2018-06-07</p>

Omfattande forskning har bedrivits för att öka förståelsen för vilka faktorer som frambringar känslan av hög tillit på internet och vilka komponenter som har störst påverkan på användarupplevelsen, men forskningen för att undersöka variablernas samband är begränsad. I studien undersöks korrelationen mellan användarupplevelsen och användarens tillit till företaget. Genom användartestning, där Tänka högt-metoden användes, framkom det att testdeltagarens frustration gradvis ökade i takt med att antalet problem ökade. Vid användartestets slut utvärderade deltagaren användarupplevelsen genom en enkät. Enkätens resultat jämfördes med testdeltagarens självuppskattade tillit till företaget. Resultatet visade att en signifikant korrelation mellan variablerna kan påvisas, vilket antogs bero på att deltagarens tro på att hen kontrollerade webbplatsen minskade och därmed påverkade tilliten till företaget negativt. Upptäckten tros få effekten att företag, vars verksamhet till stor del är internetbaserad, kommer eftersträva en bättre användarupplevelse för att sannolikt få högre tillit.

Allmänhetens tillit är avgörande för att polisen ska kunna fylla sin funktion i rättssamhället, och därför är det också nödvändigt att öka förståelsen för vad som påverkar den. Denna kvantitativa studie syftar således till att undersöka betydelsen av bakomliggande faktorer för tilliten till polisen i Sverige, med ett särskilt fokus på den potentiella betydelsen av socialt kapital. Därtill undersöks även vad begreppet tillit “innefattar”, samt formas av, i den aktuella kontexten.Eftersom individuellt socialt kapital kan sägas medföra en högre delaktighet i samhället, kan detta även tänkas ha en påverkan på polistilliten. Sambandet mellan polistillit och socialt kapital kommer undersökas utifrån Colemans teoretiska resonemang samt tidigare forskning. Studien bygger på data från två omgångar av European Social Survey (2010 och 2012). För att besvara syftet har multipla regressionsanalyser använts som huvudsaklig analysmetod, i kombination med korrelationsanalys och faktoranalys. Resultaten visar på att samtliga undersökta dimensioner av socialt kapital har signifikanta positiva samband med polistilliten, och deras sammanlagda förklaringskraft utmärkte sig som hög, i relation till övriga bakgrundsfaktorer. Dimensionen mellanmänsklig tillit visade på starkast samband med tilliten av samtliga variabler i analysen. Resultaten rörande analysen av tillitsbegreppet visar att det tycks vara en generell uppfattning om huruvida polisen gör “ett bra jobb” som är mest betydelsefull för individuell skattning av tillit till polisen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att socialt kapital har en signifikant betydelse för allmänhetens polistillit i Sverige; en slutsats som kan inspirera arbete som potentiellt kan förbättra polisens samhällsfunktion.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Idag används Internet bland annat som ett kommunikationsmedium för folk att interagera med varandra på olika sätt, oberoende av geografisk tillhörighet. Så kallade virtuella communities blir fler och fler samt lockar en större skara användare. En virtuell community som används flitigt i Sverige är annonsplatsen Blocket. Där upprättas dagligen kontakt mellan för varandra okända människor i syfte att handla av varandra. Dessa interaktioner väcker särskilda frågor angående tillit och säkerhet på Internet. Syftet med denna uppsats är att undersöka personlig säkerhet i och med användandet av Internet som kommunikationsmedium. Mer specifikt studeras tilliten till Blocket och dess användare, samt hur tilliten påverkar användarens känsla av säkerhet vid handel. Åsikter från studenter har samlats in angående Blocket i termer av personlig integritet, fysiska möten, pengaöverföring samt tillit. Information om Blockets egna strategier angående kundsäkerhet har även undersökts. Sammanfattningsvis har vår studie visat att osäkerheten kring personlig säkerhet på Blocket ofta ligger i det fysiska mötet. Tillit mellan användare är viktigt för en virtuell community av Blockets karaktär, och genom ökad kommunikation mellan användarna kan tilliten förbättras. Implementering av kommunikationsfunktioner kan minska osäkerheten vid handel med främmande människor på Internet och minska osäkerheten kring det fysiska mötet.

Trygghet är en viktig del i individers livskvalitet. Ett otryggt samhälle präglas av splittring, utanförskap och en alienation från samhället, där individer upplever att ingen bryr sig och kanske till slut slutar bry sig själva. Stadsmiljön, hur staden är utformad och underhållen, är en viktig del i arbetet för ett tryggare samhälle. Syftet med denna studie är att med ett kvantitativt tillvägagångssätt undersöka sambandet mellan upplevd stadsmiljö och upplevd trygghet i Stockholm. Fenomen som nedskräpning, klotter och bristande belysning tas upp, och i en separat del undersöks även eventuella upplevda problem med specifika sociala fenomen. Studien tar även upp könsskillnader. Definitionen på trygghet utgår från Putnam och Rothsteins olika diskussioner kring tillit, och Wilson och Kellings teori om broken windows används för att förstå stadsmiljöns påverkan. En enkätundersökning skickades till ett slumpmässigt urval respondenter i Stockholms stad, och 965 besvarade enkäter skickades in. Resultaten visar att det finns ett samband mellan stadsmiljö och upplevd trygghet, samt mellan upplevda problem med sociala fenomen och upplevd trygghet. Ju sämre en individ upplever stadsmiljön, eller ju större problem hen upplever med specifika sociala fenomen, desto lägre är den upplevda tryggheten. Resultaten visar även att det föreligger könsskillnader i den upplevda tryggheten, där kvinnor i större utsträckning upplever otrygghet och rädsla för att gå ut ensamma. Resultaten går i linje med tidigare forskning.

Syftet för denna studie har varit att undersöka verksamma fritidslärares syn på hur man kan motverka utanförskap och hitta faktorer som främjar barns delaktighet i sociala sammanhang. Underlaget kommer ifrån kvalitativa intervjuer av fem verksamma fritidspedagoger fördelat på tre skolor. Med tre forskningsfrågor: Vad anser fritidslärare motverkar utanförskap? Vilka faktorer anser fritidslärare kan påverka och främja barns delaktighet i sociala sammanhang? Vilka forum anser fritidslärare kan främja barns uttrycksförmåga? Resultaten har visat på fritidspedagogens ambitioner om att arbeta för ett positivt, tryggt och öppet klimat. I första hand etablera en nära relation för att kunna prata med barnet och veta vad utanförskapet handlar om. Här är dokumentationsformen sociogram att föredra för att synliggöra dolda mönster och således utanförskapets orsaker. Fritidspedagogen kan även ha en dialog med arbetslaget och med övriga samverkansparter. Med ens förhållningssätt av att aktivt observera barngruppen och med verksamhetsplaneringar förankrade i värdegrunden kan man bygga för att bredda barns sociala erfarenhetsfront. Ett socialt lärande som hör fritids till. Forskning, främst identitetsteorin, har visat att med berikade möjligheter till sociala interaktioner, där barn blir bekräftade för vilka de är, stärker barns självkänsla. Bekräftandet gör också att individen tenderar att bibehålla de sociala relationerna där bekräftelse sker. Därför är det viktigt att arbeta efter ett accepterande gruppklimat och medvetandegöra vilka normer som finns. Arbeta efter ett klimat där alla blir lyssnade på, vilket är speciellt viktigt för att förhindra att barn ska hamna i en gråzon och uppleva utanförskap. För en fritidslärare att klara se och ge sig tid att lyssna för att barn ska synas och komma till tals, behövs det mer resurser i form tid och personalfördelning för att detta genuint kan ske.

I denna kandidatuppsats, skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, studeras relationer inom reklambranschen. Syftet med studien är att undersöka hur reklambyråns storlek påverkar dess möjligheter till långvariga kundrelationer. Studien är utformad som en fallstudie där två reklambyråer av olika storlek undersöks utifrån sina kundrelationer. Studien är av kvalitativ karaktär där intervjuer har gjorts med representanter från byråerna samt med representanter från deras kunder. Den insamlade informationen har, tillsammans med en teoretisk referensram innehållandes ett livscykelperspektiv och teori kring energibevarande, analyserats utifrån en, för studien, anpassad analysmodell. Studien kommer fram till att det är möjligt att betrakta kundrelationer inom reklambranschen utifrån ett livscykelperspektiv samt att ju större reklambyrå, desto lättare är det att arbeta med långsiktiga kundrelationer. Studien har även visat att en reklambyrås storlek påverkar byråns förmåga att snabbt föra relationen till livscykelns mognadsfas och bevara den där.

Internet och digital teknologi har resulterat i utmaningar för tryckt media som karaktäriseras av en konkurrens som explosionsartat ökat på grund av enklare och snabbare sätt att producera och distribuera material. Tidskriftsbranschen har varit relativt passiv när det kommer till att anpassa sig till digital teknologi till skillnad från nyhetsbranschen, dock beskrivs de stå inför en digital vändpunkt, som innebär att deras digitala läsekrets börjar överskrida deras tryckta. För att bemöta denna process betonas relationsorienterat arbete, för att bevara kunder snarare än att attrahera nya kunder, vara av största vikt för en bransch som står inför förändring och konkurrens. Därför är syftet med denna studie att utreda för hur tidskriftsbranschen arbetar relationsorienterat för att dämpa effekterna av konkurrensen som internet och digital teknologi möjliggjort. Studien antar vidare en kvalitativ ansats i form av en fallstudie på Egmont Publishing som innehar en deskriptiv så väl som explorativ karaktär. För att samla in primärdata har semi-strukturerade intervjuer genomförts som sedan har analyserats utifrån teori rörande kundlojalitet. Undersökningen visar att Egmont Publishing arbetar med lyhördhet, dialog och kompetens för att skapa tillit, öka graden av tjänstekvalitet och för att anpassa sig till kundens förväntningar. Engagemang skapas genom aktiviteter och redaktionellt innehåll som berör, men kan även indirekt härröras till tidskrifternas ställning i förhållande till deras konkurrenter. Dock saknas en medvetenhet av kundbevarande processer i relation till utmaningarna som digitaliseringen resulterat i.