Dagens digitala teknik och informationstillgänglighet gör att tid och plats är av mindre betydelse i utförandet av arbete. Det blir därmed allt vanligare att organisationer både inom privat och offentlig sektor går ifrån det traditionella ledarskapet där fysisk interaktion är grunden. Syftet för denna studie är att undersöka hur chefer inom offentlig verksamhet upplever och förmedlar sitt ledarskap när de befinner sig fysiskt frånvarande. Det empiriska materialet är baserat på sju semi-strukturerade intervjuer med boendechefer inom en kommun i Sverige. Resultatet från studien visar att tillit och förtroende är väsentligt för boendecheferna när det kommer till distansledarskap. Att lämna över ansvaret för det dagliga arbetet till arbetsgrupperna är något som bidrar till mer initiativtagande och självgående medarbetare. Vidare visar resultatet att cheferna använder tekniska verktyg för att vara tillgängliga för arbetsgruppen. En problematik som uppdagas är dock att det saknas internetuppkoppling i flera av verksamheterna, vilket försvårar chefernas möjlighet att vara tillgängliga och transparanta mot medarbetarna. Detta ger i sin tur en indikation på att kommunen inte prioriterar utvecklingen av kommunikation och distansarbete.

De fackliga lärarförbunden har lyft stark kritik mot den styrning som finns i dagens skolor då de menar att den leder till en ohållbar arbetsmiljö för lärare med stress och krympt handlingsutrymme som följd. Styrningen har sin grund i New Public Management (NPM) som lett till omfattande granskning och kontroll. Tillitsdelegationen tillsattes som en motreaktion mot detta där uppdraget var att reformera styrningen av den offentliga förvaltningen och att öka graden av tillit mellan de olika leden. Uppsatsens syfte är att undersöka hur synen på lärares handlingsutrymme, kopplat till tillit och kontroll, kommer till uttryck inom Lärarförbundets fackliga tidskrift Lärarnas tidning. Studien tar avstamp i Carol Bacchis WPR-ansats där fokus ligger på att identifiera hur problemen framställs och vilka konsekvenser detta kan få. I uppsatsen identifieras ett meta-tema; ’Kontroll och detaljstyrning’ samt fyra underliggande teman; juridifieringsproblemet, frihetsproblemet, mätproblemet och styrningsproblemet. Studien visar på en upplevd brist på tillit där lärarprofessionens kompetenser och erfarenheter undermineras. Detta knyts samman med det teoretiska begreppet ’governmentalitet’, samt med tidigare forskning som främst visar att detaljstyrning och kontroll inte skapar de önskvärda förutsättningarna för att bygga tillit. Genom att diskutera effekterna av fackets problemrepresentationer bidrar studien med ett fördjupat perspektiv på hur facket ’gör’ sin politik och vilka konsekvenser det kan få.

Området organisationskultur är av stor betydelse för organisationers överlevnad då det kan avgöra om arbetstagare väljer att stanna eller byta arbetsgivare. En bransch där detta blir extra viktigt är inom IT där konkurrensen om kompetensen är stor. Utmaningen att attrahera arbetskraft genom organisationskulturen blir inte lättare av vår tids samhällsförändring där vi går från att arbeta på kontor till distansarbete. För att öka kunskapen hur man kan gå tillväga för att kartlägga en organisations kultur och ta reda på om gemenskap vid distansarbete är möjligt, analyserades organisationskulturen beträffande tillit, tillhörighet och gemenskap samt motivation på ett svenskt IT-företag. Genom en kvantitativ datainsamling med kvalitativa inslag framkom det att delade värderingar och en gemensam organisationskultur vid distansarbete är möjlig då detta fanns på företaget. För att få en bredare bild av organisationskulturen, jämfördes svaren mellan grupperna ledning och medarbetare samt anställda 0- 2 år och anställda 3-10+ år för att upptäcka eventuella skillnader. Det visade sig att ledningsgruppen på företaget hade starka värderingar som var nästintill unisona. Skillnaden i grupperna med olika anställningstid var överraskande liten då det finns en teori om att människan formas in i en kultur över tid. En gemensam organisationskultur vid distansarbete är möjlig, trots de utmaningar avståndet utgör. För att öka kunskapen kring organisationskultur vid distans inom IT, utgör denna studie ett givande bidrag till ett område där forskning idag är begränsad. Studien kan dessutom vara en uppmuntran för Personalvetare, chefer eller personalansvariga med bilden att en effektiv organisationskultur inte går att skapa vid distansarbete.

Den här uppsatsen har undersökt attityder och tillit till makthavare i Sverige i relation till olika aspekter av Covid-19-pandemin. Det här har gjorts genom att försöka besvara frågeställningarna: Hur relaterar tillit och attityder gentemot svenska samhälleliga institutioner till attityder mot vacciner, pandemirestriktioner och det upplevda hotet av Covid- 19? Syftet med uppsatsen har varit att undersöka en stor grupp människors aggregerade attityder och tillit, för att ge en fördjupad kunskap kring hur attityder och tillit kan vara strukturerade i det svenska samhället under Coronapandemin. För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har en kvantitativ metod i form av en explorativ faktoranalys använts på data som insamlats från 281 respondenter via en webenkät. Resultatet har visat att högre tillit gentemot Sveriges demokratiska system och till media kan kopplas till en större acceptans av Sveriges pandemihantering och till de beslutsfattare som ansvarat för pandemihanteringen i Sverige. Tillit och positiva attityder gentemot dessa två faktorer har också visat sig hänga ihop med en positivare syn på vacciner, medan rädslan för Covid-19 i sig ter sig vara oberoende av tillit och attityder. Undersökningen har inte till avsikt att göra några frekvensmässiga analyser av vilka attityder eller hur hög tillit respondenterna upplever, och inte heller har syftet varit att generalisera resultatet som giltigt för hela Sveriges population. Målet har istället varit att studiens resultat ska kunna bidra till att öka kunskapen om och vidga vår förståelse för hur tillit och attityder kan vara strukturerade och hänga ihop i samhället.

Studien syftar till att undersöka hur ledare upplever ledarskap på distans i och med den omställning som skett till distansarbete på grund av covid-19. Vi vill särskilt undersöka hur ledare genom sitt ledarskap skapar och bibehåller lojalitet och tillit hos deras medarbetare när ledarskapet utövas på distans. Studien anses viktig då distansarbete blivit allt mer utbrett i och med covid-19. I studien har vi valt att rikta oss mot ledare som tidigare inte lett på distans, utan i och med covid-19 övergått till ledarskap på distans. Vi har genom vår teoretiska referensram skapat oss en förståelse över hur området analyserats både innan och under pandemin, och därigenom utformat en intervjuguide för att kunna samla in empiri. Empirin har samlats in genom 8 kvalitativa intervjuer med ledare från olika företag. Därefter har en analys gjorts där teorin legat till grund för tolkningen av empirin. Resultatet visar att upplevelsen av ledarskap på distans skiljer sig åt. Att leda på distans upplevs inte helt problemfritt, där kommunikation, relationer och det sociala i arbetet är några av de faktorer som påverkats negativt. Att skapa lojalitet och tillit på distans har upplevts utmanande till viss del, och tycks ha en koppling till att kommunikationen och relationerna på distans har försämrats. / The study aims to investigate how leaders experience leadership at a distance considering the transition that has taken place to telework due to covid-19. We especially want to investigate how leaders through their leadership create and maintain loyalty and trust among their employees when leadership is exercised at a distance. The study is considered important as telework has become more widespread with covid-19. In the study, we have chosen to target leaders who previously did not lead at a distance, but with covid-19 switched to leadership at a distance. Through our theoretical frame of reference, we have created an understanding of how the area was analyzed both before and during the pandemic, and thereby designed an interview guide to be able to collect empirical data. The empirical data has been collected through 8 qualitative interviews with leaders from different companies. Subsequently, an analysis has been made where the theory was the basis for the interpretation of the empirical data. The results show that the experience of leadership at a distance differ. Leading at a distance is not experienced as completely problem-free. Communication, relationships and the social aspect of the work are some of the factors that have been negatively affected. Creating loyalty and trust at a distance has been experienced as challenging to some extent, and seems to have a connection to the fact that communication and relationships at a distance have deteriorated.

Tidigare forskning har visat att förlossningsskador ger sänkt livskvalitet, då skadorna ger symtom som ofta medför fysiska, psykiska och sociala begränsningar. Studier har även visat att vårdtilliten hos förlossningsskadade personer är låg, vilket gör att vissa avstår från att söka vård för sina skador. Syfte: Denna studies syfte var att undersöka hälsorelaterad livskvalitet samt tillit till mödrahälsovården hos personer som lever med förlossningsskador. Metod: Studien genomfördes i form av en kvantitativ tvärsnittsstudie där data samlades in med en digital enkät riktad till förlossningsskadade. Respondenterna tillfrågades om förlossningsskadans påverkan på livskvalitet, samt om deras tillit till mödrahälsovården. Resultat: Cirka tre fjärdedelar av respondenterna skattade sin tillit till mödrahälsovården som låg. Den genomsnittliga respondenten uppgav att skadan begränsade deras allmänna livskvalitet till en nivå av 61,5 på skalan 0 till 100. En statistiskt signifikant korrelation på –0,26 mellan tillit till mödrahälsovård och begränsning av hälsorelaterad livskvalitet påvisades. Slutsats: Resultaten av denna studie bekräftar tidigare forskningsfynd, genom att visa att förlossningsskador är relaterade till såväl låg tillit till mödrahälsovården som begränsad livskvalitet. Vidare visar studien att det hos långvarigt förlossningsskadade förekommer en svag korrelation mellan lägre vårdtillit och högre begränsning av hälsorelaterad livskvalitet. / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Patienter sover allmänt sämre när de vårdas inom slutenvård. Sömnbrist kan leda till förlängt sjukdomstillstånd som därmed kan leda till förlängda vårdtider. Sjuksköterskans roll är att identifiera problem, risker och resurser för att planera omvårdnadsarbetet. Tillit mellan vårdgivare och vårdtagare bidrar till en ökad känsla av trygghet och förmåga att somna. Att främja nattsömn hos patienter inom slutenvård är sjuksköterskans professionella ansvar. Syfte Syftet var att belysa hindrande faktorer som påverkar patienters nattsömn inom slutenvård. Metod En allmän litteraturöversikt genomfördes. Datainsamling genomfördes i form av en artikelsökning i databaserna PubMed och CINAHL. En databearbetning och analys utfördes på 15 vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys tillämpades för att kategorisera faktorer som stör nattsömn hos patienter inom slutenvård. Resultat Under analysen identifierades många faktorer som störde nattsömnen för inneliggande patienter. Dessa faktorer presenterades under två huvudkategorier som vardera delades in i två subkategorier. Ena huvudkategorin var individuella faktorer, som delades in i subkategorierna emotionella faktorer och fysiska faktorer. Den andra huvudkategorin var miljöfaktorer, som delades in i fysisk miljö och omvårdnad som en hindrande faktor. Två av huvudfynden var att det brast i sjuksköterskans professionella bedömningsfärdigheter för att skatta patienters sömn och att omvårdnadsåtgärder ofta var en faktor som påverkade nattsömnen negativt. Slutsats Slutsatsen var att det fanns en hel del faktorer som påverkade inneliggande patienters nattsömn. Många faktorer var risker till bidragandet av sömnbrist, som därav kunde påverka hälsan och välbefinnandet. Främjandet av god nattsömn var sjuksköterskans professionella ansvar, trots det prioriterades inte sömn för patienter inom slutenvård.

Bakgrund Intravenöst drogmissbruk har ökat under de senaste årtiondena. Mellan 2008–2011 uppskattades cirka 8000 intravenösa drogmissbrukare i Sverige. Ett komplement till beroendesjukvården är sprututbytesprogram (SUP), vilket i Sverige etablerades i Lund 1986. Idag finns nio SUP i Sverige, dit intravenösa drogmissbrukare kan vända sig för att byta använda nålar och verktyg mot sterila, vilket kan leda till minskad smittspridning av blodburna infektionssjukdomar. Förutom distribution av rena nålar och verktyg kan SUP erbjuda olika vårdkontakter. Syfte Syftet med denna studie var att ta reda på ifall SUP kan vara en ingång till vården för intravenösa drogmissbrukare i Sverige, om sjuksköterskors upplevelser av att arbeta på SUP samt om sjuksköterskorna upplever att SUP leder till en ökad tillit till vården hos intravenösa drogmissbrukare. Metod Studien var en kvalitativ intervjustudie. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sex legitimerade sjuksköterskor verksamma på SUP deltog. Intervjuerna spelades in och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Samtliga sjuksköterskor ansåg sitt arbete meningsfullt och förtroendegivande. De upplevde att SUP var en trygghet för de intravenösa drogmissbrukarna, vilka ofta saknar vårdkontakter. Resultatet visade även att SUP i flera fall blev en första vårdkontakt samt skapade känsla av tillit och förtroende för de intravenösa drogmissbrukarna. Slutsats Vår slutsats av studien var att intravenösa drogmissbrukare hade försämrade vårdkontakter på grund av bristande tillit till vården, någonting SUP arbetar aktivt med att förbättra. SUP möjliggör tillit till vården hos intravenösa drogmissbrukare, tack vare vårdpersonals professionella arbetssätt genom att bemöta och behandla alla likvärdigt samt genom att verka öppensinnat och fördomsfritt.

Den senaste tidens samhällsutvecklingen och digitaliseringen har bidragit till att leda på distans fortsätter att vara ett aktuellt ämne och därför finns behovet att skapa ytterligare förståelse. Därför har denna studies syfte varit att skapa en fördjupad förståelse av chefers upplevelse av att leda på distans på ett företag som arbetat med att leda på distans under en längre tid. Där fokuset har varit att undersöka vilka utmaningar och möjligheter cheferna ser med att leda på distans samt vilka strategier de använder sig av när de leder på distans. Studien byggde på en kvalitativ datainsamlingsmetod där semistrukturerade intervjuer genomfördes på ett företag inom skogsindustrin med chefer som har personalansvar och som antingen helt eller delvis har medarbetare som de leder på distans.I resultatet framkom tre huvudtemankommunikation, utveckling och struktur som besvarar och knyter an till de tre forskningsfrågorna. Där kommunikationen framkommit som en bakomliggande faktor till många av de utmaningar som nämns som bland annat de om tillit och teamkänsla. Möjligheterna som framkommit handlar till stor del om utveckling både för företaget och individer. När det gällde användandet av strategier var struktur en nyckelfaktor. Slutsatsen visade att det krävs en förmåga att kunna anpassa strategier efter nya behov och krav för att lyckas. Vidare framgick det i slutsatsen att det finns många utmaningar med att leda på distans och att dessa varierar övertid men att de går hantera om man är flexibel och anpassar strategierna ut efter behovet. Samtidigt som man kan se flera möjligheter med att leda på distans som även de väger upp för de utmaningar som finns.