My essay is an attempt to describe how complicated it can be to follow the rules and maintain boundaries without obstructing the children in their creative development. The aim is to highlight my approach and emphasize the importance of growing up in a kindergarten with standards and values which may not always coincide with their own opinion. I begin my essay with two stories about Emil five years, defying the rule of not climb up the climbing frame roof and Emma for three years, who are keen to spin on the swing, but followour rule and refrain. I wonder what it is that drives some kids to go against the rules and stretch the limits while others do not have any problem doing that we decided? I also tell about the time I as a newly-qualified nanny was rebuked by a colleague when I acted "recklessly". I would handle the situation differently today? In the last story, I praise a child for being "mischievous", which makes me proud. Can a "mischievous" child also experienced positive? Another issue that is relevant to my dilemma is if we educators must always be consistent or is it arbitrary to make exceptions? To understand my dilemma, I have used a phenomenological method, which means that I, along with the preschool curriculum, relevant literature and personal experience can understand my thoughts and actions from multiple perspectives. That way, I have gained a greater understanding of how crucial preschool standards and my response is for the children's development and self-reliance. Both in terms of rules and boundaries. Being a responsive educator with the ability to take the children's perspective makes it easier to convey a message without violating someone's privacy.

Sammanfattning Bakgrund/problematisering: I uppsatsen konstateras att administration är nödvändig för en komplex organisations goda funktion och ofta är tätt sammankopplad med företags kärnverksamhet. Genom att definiera vad som tillhör en organisations kärnverksamhet och dess administration är författarnas hypotes att de två eventuellt kan separeras med en högre lönsamhet och bättre resursanvändning för organisationen som potentiell följd. Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda huruvida det går att separera huvudsakligen administrativt arbete från vad som kan klassificeras som anställdas huvudsysslor och organisationens kärnverksamhet. Givet att en separation är möjligt syftar även uppsatsen till att analysera och diskutera för- och nackdelar med en sådan separation. Metod: Uppsatsen har följt ett nyligen lanserat pilotprojekt hos konsultfirman Tyréns som syftat till att administrativt avlasta chefer och andra uppdragsansvariga. I genomförandet av uppsatsens analys har vi haft tillgång till projektassistenternas dagböcker och intervjuer med projektassistenter, uppdragsansvariga och chefer. Slutsats: Utredningen leder till slutsatsen att det inte föreligger några direkta svårigheter att separera delar av studieobjektens administrativa uppgifter från deras huvudsysslor, men hur stor del som går att fördela beror på flera faktorer. Framför allt har det att göra med att vissa delar är tätt sammankopplade med deras huvudsysslor och att det bl.a. krävs att de som hjälper till har en viss insikt i hur verksamheten fungerar innan dessa delar kan fördelas. Den fördel som uppstår i samband med separationen, och som i uppsatsen konstateras vara mest värdefull, är det faktum att studieobjekten får mer tid till annat, såsom att fokusera på sina huvudsysslor, och att detta leder till en lägre lönekostnad för företaget, vilket i sin tur möjliggör högre lönsamhet. De nackdelar som kan uppstå i samband med en separation är den ökade risken att vissa saker faller mellan stolarna i det fall att någon med bristande teknikkunskap eller liknande följer upp delar av ett ärende utan tillräcklig kunskap för att kunna se helheten. En annan nackdel som kan uppstå är att de som delegerar uppgifter i samband med en separation riskerar att lämna över för mycket, vilket kan leda till att man förlorar nödvändig kontroll.

Introduktion: Tillit är grunden i relationsbyggandet mellan sjuksköterska och patient, existerar inte tillit kan det inte skapas en relation. Då antalet anmälningar inom vården ökar gällande bemötande så har sjuksköterskan en viktig funktion. Patienter befinner sig i en utsatt och sårbar situation vid sjukdom, de behöver lita på att sjuksköterskan agerar för deras bästa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer vilka påverkar tilliten i sjuksköterske- och patientrelationen. Metod: Metoden var en litteraturstudie vilken utgick från Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed ingick i sökningen med sökorden Trust samt Nurse- Patient relations. Utifrån syftet granskades artiklarna med hjälp av granskningsmallar från Polit och Beck (2012). Efter urval tre återstod tio artiklar av vilka nio var kvalitativa och en artikel var begreppsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier vilka var tillgänglighet, kommunikation och relationsbyggande där varje huvudkategorikategori fick egna underkategorier. Slutsats: Det framkom ett antal faktorer vilka påverkar tilliten i relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Faktorerna kan påverka i både positiv och negativ riktning beroende på hur sjuksköterskan eller patienten uppfattar situationen. Sjuksköterskan bör vara medveten om faktorerna för att kunna skapa en tillitsfull relation och på det viset förenkla omvårdnaden av patienten.

Den generella tilliten har i Sverige länge varit stabil och anses ur ett internationellt perspektiv vara unik. Syftet med denna studie är att studera om det finns ett samband mellan generell tillit och xenofobi. På grund av den minskade toleransen till främlingar under de senaste åren, studeras även hur generell den svenska tilliten egentligen är, eller om den generella tilliten är beroende av gruppspecifik tillit. Studien grundar sig på Robert Putnams teori om socialt kapital samt tidigare forskning som visat på sambandet mellan generell tillit och xenofobi. Studien använder sig av data från World Value Survey och behandlar svensk data från 2011. Studiens frågeställningar har besvarats genom en logistisk regressionsanalys. Resultaten visade ett positivt samband mellan låg in-gruppstillit och xenofobi samt ett positivt samband mellan låg ut-gruppstillit och xenofobi. Slutsatsen blev att det fanns ett samband mellan generell tillit och xenofobi. Detta samband kunde även till viss del förklaras av gruppspecifik tillit, där särskilt tillit till individer från andra kulturella sfärer än den egna var av betydelse.

Social isolation har på senare år ökat i Europa samtidigt som tilliten till statliga institutioner har sjunkit. Denna studie ämnar att undersöka om det finns ett samband mellan dessa två fenomen samt huruvida ett sådant potentiellt samband skiljer sig åt mellan tre olika välfärdsregimer. Fem europeiska länder ligger till grund för analyserna i detta arbete. Dessa länder är Sverige, Danmark, Tyskland, Frankrike samt Storbritannien vilka kategoriseras inom olika välfärdsstatsregimer beroende på hur den statliga välfärden är organiserad. Välfärdsregimerna utgörs av den konservativa, den liberala samt den socialdemokratiska välfärdsstatsregimen, vilka alla skiljer sig åt vad gäller välfärdens organisation och bredd. Det undersöks även om det finns skillnader i social isolation samt institutionell tillit dessa välfärdsregimer emellan. Detta undersöks med hjälp av det teoretiska ramverket som utgörs av Robert Putnams teori om socialt kapital samt Gösta Esping-Andersens teori om välfärdsstatsregimer. Utifrån dessa teorier, tidigare forskning och de resultat vilka presenteras i arbetets analysdel diskuteras välfärdens roll i att skapa skyddsnät för individer och så ge denne förutsättningar att inte hamna i social isolation. Studiens slutsatser är att social isolation har en påverkan på institutionell tillit men att den socialdemokratiska regimsfären verkar besitta karaktärsdrag vilket trubbar denna effekt.

Klientrelationer kategoriseras på olika sätt då det är en indikator på vilka egenskaper som eftersöks i relationen. Genom att förstå av vilken typ av relation som eftersöks blir det således starkt kopplat till en framgångsrik relation. Klient-revisor relationen skiljer sig från en vanlig köpar-säljar relation då relationen är begränsad av lagar och regler. Vilken typ av relation som skapas är ett strategiskt val från klientens sida. Således är det intressant att se relationen ur ett klientperspektiv då relationen tidigare främst studerats ur ett revisorsperspektiv. Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur klienter resonerar kring sin relation till revisorer. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ studie med en abduktiv ansats gjorts. Studien bygger på tio semistrukturerade intervjuer med klienter som verkar i bolag av varierande storlek; små bolag, medelstora bolag och koncerner. Teorin kategoriserar klient-revisor relationen som främst en relationsbaserad relation. En relationsbaserad relation bygger på tre centrala delar; kommunikation, samarbete och tillit. Vår empiri tyder på att dessa tre centrala delar är viktiga i relationen, men beroende på vilken typ av bolag klienten verkar i förs olika resonemang kring relationen. Klienterna trycker på vikten av att revisorn förstår klientens verksamhet och kan anpassa sig efter klients behov. Således upplevs kommunikationen och samarbetet fungera bättre samt att det skapas ett mervärde i relationen. Tilliten är starkt kopplat till revisorns profession och beskrivs som en förutsättning för relationen. Studien bidrar med en ny dimension av klient-revisor relationen där klienten är i fokus. Att förstå klientens perspektiv ger revisorer möjligheter att utveckla en bra relation då byggandet och underhållandet av klientrelationer är centralt för revisorer. Ett förslag till vidare forskning är att genomföra samma studie fast med klienter inom samma storlek på bolag för att få en mer koncentrerad bild av hur klienterna resonerar.

Syftet med denna studie är att undersöka ledarskapets inverkan på teamskapande samt studera huruvida det finns några likheter eller skillnader i teamskapande mellan offentlig och privat sektor. Denna studie undersöker och tar del av sex personers erfarenheter gällande ledarskap och teamskapande. Den teoretiska referensramen som legat till grund i detta arbete och ger läsaren djupare kunskap kring ämnet är ledarskap, team, roller och person group-fit. Materialet som presenteras i studien har samlats in via en kvalitativ ansats i form av intervjuer och dessa intervjuer genomfördes med individer som arbetar och är sysselsatta inom den offentliga och privata sektorn. Undersökningen strävar efter att beskriva och tydliggöra de faktorer som är avgörande i ett team som fungerar väl samt vilken inverkan ledarskapet har på sammansättningen av de anställda. Presentationen av intervjupersonernas erfarenheter består av deras synpunkter kring vad ett fungerande team är, vilken roll en ledare har i teamskapandet, om det finns skillnader och likheter kring teamskapandet inom offentlig och privat sektor samt slutligen hur eventuella åtgärder ser ut på de varierande arbetsplatserna då inte team inte fungerar. Resultatet av studien visar på att det är inga större skillnader mellan sektorerna som studerades. Största skillnaden var en åtskild syn på roller och hur man värderade personligheterna i dessa. Det som kännetecknade ett gott teamskapande var delaktighet, tillit och ett klimat som möjliggjorde fel och frågor. Ledarskapets roll skulle präglas av delaktighet som tidigare nämnt samtidigt som ett tydligt ledarskap där en formell ledarroll sågs som viktig för ett team. Studien avslutas med en diskussion om studiens slutsatser och genomförandet av den.

En central aspekt i det svenska krishanteringssystemet är det geografiska områdesansvaret. På lokal nivå är det kommunernas ansvar att samordna de åtgärder som vidtas av aktörer under en samhällsstörning. Tidigare utvärderingar visar på svårigheter med att samverka i relation till det geografiska områdesansvaret, och offentliga aktörer saknar en förståelse om vad ansvaret innebär i praktiken. Det geografiska områdesansvaret ger inget svar på hur en samhällsstörning ska hanteras. Just detta hur försöker Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) att söka svar på genom en inriktnings- och samordningsfunktion (ISF) samt en stödfunktion (ISF-stöd) vilket kan likställas med ett aktörsgemensamt stabsarbete. Den här studien försöker bidra till en ökad förståelse för hur offentliga aktörer uppfattar det kommunala geografiska områdesansvaret, vilka aspekter av tillit (companion, commitment & competence trust) aktörerna har till kommunen samt utforska aktörernas inställning till implementeringen av ISF och ISFstöd. Genom kvalitativa intervjuer visar studien på att aktörer har kunskapsluckor om vad det geografiska områdesansvaret konkret innebär. Resultatet visar på companion- och commitment trust till kommunen, däremot identifieras en avsaknad av competence trust till kommunens ansvar att samordna hanteringen av en samhällsstörning på lokal nivå. Slutligen visar studien att aktörerna förstår och vill implementera ISF och ISF-stöd, däremot finns en problematik om att avvara resurser till funktionerna.

Syfte med denna studie är att kartlägga hur det svenska samhällets välmående i form av tillit till allmänheten, påverkas av individualism kontra kollektivism samt klass. Studiens relevans grundar sig i samtidens samhällskulturer och -strukturer samt klassisk sociologisk teori, då sociologisk teori argumenterar för att samhället blir allt mer individualistiskt, vilket även skadar samhällets välmående, är det relevant att undersöka hur individualism påverkar tillit i Sverige. I synnerhet då tidigare forskning har visat på positiva samband mellan individualism och tillit. Tidigare forskning påvisar att Sverige, i jämförelse med andra västerländska, är ett land med hög mellanmänsklig tillit och ett välsmort samhällsmaskineri. Genom en hierarkisk multipel regressionsanalys har denna studie undersökt, effekten av de oberoende variablerna individualism och kollektivism på den beroende variabeln tillit, samt kontrollerat för effekterna av klass. Klassindikatorn som använts är hushållsinkomst. Resultatet visar att klass är den variabel som har störst effekt på tillit till allmänheten. Signifikanta effekter återfinns samtidigt även hos de variabler som anger kollektivism, dock inte i samma grad som klass. Slutsatser av analysen visar att desto högre respondentens hushållsinkomst är, desto större är dennes tillit. Dock visar resultatet att de kollektivistiska instanserna är av betydelse för upprätthållandet av tilliten hos de individer som befinner sig i de lägre samhällsklasserna. Individualism blev icke signifikant och påverkar således inte samhällets välmående. Resultatet av denna studie antyder således att samband mellan individualism och samhällets välmående är beroende av klass. / <p>2019-06-03</p>

Titel: Hur skapas och utvecklas tillit i en förhandlingsprocess? Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Isabelle Sjölander och Matilda Östling Handledare: Akmal Hyder och Michelle Rydback Datum: 2019 – juni Syfte: Syftet är att öka förståelsen för hur tillit skapas och utvecklas i en förhandlingsprocess inom B2B-marknaden.. Metod: Den valda metoden för studien är kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med förhandlare i olika organisationer. Det empiriska materialet har tematiskt analyserats genom kodning och kategorisering. Resultat &amp; slutsats: Studien visar att samtliga respondenter anser att tillit och långsiktiga relationer är betydelsefullt när de förhandlar. En tillitsbaserad relation bidrar till att parterna vet vad som förväntas av varandra. Med tillit vågar parterna ta beslut som annars inte tagits om det inte funnits någon tillit. Tillit skapas genom att inte ha en dold agenda, vara öppen och villig att dela information. God kommunikation och aktivt lyssnande bidrar till utvecklingen av tillit. Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag är en ökad förståelse för tillit. Denna studie har bidragit till att fylla forskningsgapet för hur förhandlare skapar och utvecklar tillit när de förhandlar. Det praktiska bidraget ger riktlinjer om hur förhandlingsprocessen ska hanteras för att skapa långsiktiga relationer genom tillit. Förslag till fortsatt forskning: Till fortsatt forskning rekommenderas att studera hur tillit skapas och utvecklas i företag som tillhör samma bransch. Ett ytterligare förslag på fortsatt forskning är att utifrån ett genusperspektiv undersöka om det finns någon skillnad i skapandet och utvecklingen av tillit i förhandlingar. Ett sista förslag på fortsatt forskning är att undersöka hur tillit utvecklas i förhandlingsprocessen inom tjänsteföretag. / Title: How is trust created and developed in a negotiation process? Level: Student Thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Isabelle Sjölander and Matilda Östling Supervisors: Akmal Hyder and Michelle Rydback Date: 2019 – June Aim: The purpose of this thesis is to increase understanding of how trust is created and developed in a negotiation process within the B2B market. Method: The chosen method for the study is a qualitative approach with semi-structured interviews. Ten semi-structured interviews were conducted with negotiators in different organizations. The empirical material has been thematic analyzed by help of coding and categorization. Result &amp; Conclusions: The study shows that all respondents believe that trust and long- term relationships are important to them when they negotiate. A trust-based relationship gives a clear understanding to the parties of what is expected from each other. With trust, the parties dare to make decisions that otherwise would not have been taken if there was no trust. Trust is created by not having a hidden agenda, being open and willing to share information. Good communication and active listening contribute to the development of trust. Contribution of the thesis: The study's theoretical contribution relates to increased understanding of trust. This study has helped to fill the research gap on how negotiators create and develop trust when negotiating. Practical contribution concerns the guideline on how to deal with negotiation process in order to create long-term relationships through trust. Suggestions for future research: For further research, it is recommended to examine how trust is created and developed in a single line of business. An additional proposal for future research is to examine whether there is any difference in the creation and development of trust in negotiations from a gender perspective. A final proposal for future research is to examine how trust develops in the negotiation process within service companies.