• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 664
  • 30
  • 5
  • Tagged with
  • 699
  • 296
  • 187
  • 118
  • 113
  • 104
  • 101
  • 82
  • 80
  • 75
  • 69
  • 67
  • 67
  • 60
  • 57
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
141

Sjuksköterskans bemötande av patienter som vårdas palliativt

Nilsson, Håkan, Johansson, Kristofer January 2007 (has links)
Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform som de senaste åren fått mer gehör i Sverige. Med palliativ vård menas att öka livskvaliteten samt vårdandet av svårt sjuka och döende patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av stödet som sjuksköterskan förmedlar i interaktionen med patienter under en palliativ vårdsituation. Metod: Metoden som användes i studien var litteraturstudie. Resultat: Resultatet i studien visar att sjuksköterskor bäst bemöter patienter som vårdas palliativt om de har ett professionellt förhållningssätt och skapar en tillitsfull relation till patienten. Genom ett professionellt förhållningssätt visar sjuksköterskan intresse för patienten som individ, visar empati samt har en öppen kommunikation med patienten. Diskussion: I diskussionen framkommer vikten av att vårdpersonalen tar sig tid att lyssna på och finnas där för patienten. Detta ökar patientens tillit till vårdpersonalen i mötet. I de fall där tiden ej finnes blir relationen mellan vårdpersonal och patient inte lika bra.
142

Socialt kapital - relationer och tillit - för utveckling av kvinnors företagande

Bogren, Maria January 2015 (has links)
Kvinnors företag ses som en resurs i regioners och länders utveckling. Tidigare forsk­­­ning har dock visat att kvinnors företag inte växer i lika stor utsträckning som mäns företag. Frågan är då vilka problem och hinder som företagande kvinnor stöter på och som påverkar att deras företag inte utvecklas, samt hur stödjande insatser på bästa sätt kan utformas? Tidigare studier har visat att bristande tillgång till finansiellt kapital varit ett betydande hinder för utveckling av kvinnors företag liksom att företagandet varit manligt kodat, med mannen som företagare som norm i samhället. Dessutom har tidigare studier visat att före­tagande kvinnor har begränsade nätverksrelationer och inte använder dem så effek­tivt samt att de saknar förebilder. Med ett utvecklat socialt kapital ges möjlighet att få tillgång till resurser som kan utveckla kvinnors företag. Tidigare studier om socialt kapital, som ett bidrag till företagsutveckling, fokuserar ofta antin­gen på relationer eller på tillit och det efterfrågas ytterligare studier om processer­ där socialt kapital utveck­las. Syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om hur utveckling av socialt kapital kan förstås genom att belysa och analysera vad som utmärker rela­tioner och tillit samt att ge exempel på hur detta kan stimu­leras i utveck­lings­program för företa­gande kvinnor. Avhandlingen utgår ifrån tre genomförda studier. En fallstudie genomfördes under två års tid i ett utvecklingsprogram med företagande kvinnor från Norge och Sverige. En enkät­studie riktades till företagande kvinnor i Norge och Sverige och en annan till pro­jekt­ledare av utvecklingsprojekt för att stimulera kvinnors företagande i Sverige. Avhandlingens resultatet, som presenteras i fyra artiklar, visar att personliga nät­verk, familj och släktingar samt vänner uppfattas som stödjande relationer för företagande kvinnor. De som har ett heterogent nätverk uppvisar en större villig­het att ingå i nya relationer jäm­fört med dem som inte har det och graden av tillit påverkar villigheten att utveckla relationer i utvecklingsprogram. Homogenitet i del­tagargruppen visar sig vara viktigt inledningsvis, medan heterogenitet blir bety­delsefullare efter en tid. När företagaridentiteten utvecklas uppvisas en ökad pro­fessionalisering av företa­gar­ens nätverk. Social aktivitet, med nedlagd tid och enga­gemang i utvecklings­program, bidrar till utveck­lin­g av både relationer och tillit, och tidsaspekten är viktig när det gäller tillit till pro­gram­organisatörer. Utifrån avhandlingens resultat synliggörs flera aspekter av relationer och tillit som kan sti­mu­le­ras i utvecklingsprogram. Uppvisad villighet hos kvinnorna för att utveckla sina företag kan avspegla hur moti­verade och intresserade de är för att medverka i utvecklings­pro­gram. Vid sammansättning av deltagargrupper, i ut­veck­lingsprogram, bör homogenitet och heterogenitet beaktas. Social akti­vitet, genom nedlagd tid och visat engage­mang, är något som stärker utvecklings­pro­cessen av relationer och tillit. Ett sym­bo­liskt dokument, sekre­tess­avtalet, bidrar till ökad tillit. Programorganisa­törer­nas sociala meriter, kom­petens och organisations­tillhörighet är sådant som kan upp­märk­sammas för institutionell tillit liksom även deras sociala aktivitet i pro­grammet. För att stimu­lera utveckling av både relatio­ner och tillit finns det anled­ning att se över pro­grammets upplägg och innehåll. Slutsatserna från avhandlingen visar att företagande kvinnor med ett hete­ro­­gent nät­verk är villiga att ingå i nya relationer, att både relations­byggande och tillitsprocesser har betydelse för utvecklingen av socialt kapital samt att kon­texten behöver beaktas vid utformandet av utvecklingsprogram. / Women’s enterprises are seen as a resource in the development of both regions and countries. Despite this, however, research has shown that women’s businesses do not grow at the same extent as men's businesses. It is therefore of interest to identify the problems and obstacles women entrepreneurs face that negatively affect their companies’ growth, and how supportive efforts should best be structured. Studies have shown that a lack of access to financial capital has been a major obstacle in the development of women's businesses and also that entre­preneurship has been dominantly male-coded, where men as entrepreneurs are seen as the norm in society. In addition, studies have shown that women business owners have limited networks and do not use network contacts as efficiently as men, plus that they lack role models. Developing social capital, leading to in­creased opportunities to gain access to resources, can lead to development in women's businesses. Previous studies on social capital as a contribution to enter­prise development often focus either on relationships or trust and further studies on the development processes from which social capital evolves are therefore nee­ded. The aim of this thesis is to increase the knowledge of how the development of social capital can be understood by illustrating and analyzing the characteristics of relationships and trust, and to give examples of how this can be stimulated in deve­lopment programs for women entrepreneurs. This thesis consists of three studies – a case study was conducted over two years in a development program with women entrepreneurs from Norway and Sweden, a survey was conducted of women business owners in Norway and Sweden, and another survey was conducted of project managers of development projects aimed to stimulate women's entrepreneurship in Sweden. The results from the four papers of this thesis show that personal networks, family, relatives and friends are perceived as supportive relationships for women entrepreneurs. Those who have a heterogeneous network exhibit a greater willing­ness to enter into new relationships than those who do not, and trust affects willing­ness to develop relationships in development programs. Homogeneity of the group of participating women in programs proves to be important initially, while heterogeneity becomes more important over time. When business identity develops, an increased professionalization of the women´s network is shown. Social activity with time spent and engagement in a development program contri­bute to the development of both relationships and trust, and the time aspect is important when it comes to trust in the program's organizers. Based on these results, several aspects of relationships and trust that can be sti­mu­lated in development programs have been identified. A demonstrated willing­ness to evolve can reflect how motivated and interested participants are in partici­pa­ting in a development program. When working with the composition of the group of participants, homogeneity and heterogeneity should be taken into account. Social activity by time spent and commitment shown, is something that strengthens the development of relationships and trust. A confidentiality agree­ment, which was an important symbolic document, contributes to increased trust between all involved in the program. Program organizers´ social credentials, skills and organizational affiliation are aspects that can be recognized for institutional trust as well as their social activity in the program. Stimulating the development of both relationships and trust is an important reason for revising a program´s structure and content. The conclusions from this thesis are that women entrepreneurs with a heterogeneous network demonstrate willingness to enter into new relationships, that both relational and trust-building processes are important for the develop­ment of social capital, and that context needs to be taken into account when designing development programs.
143

Hur påverkas partnerskap när information är sekretessbelagd? : En studie om hur sekretessbelagd information påverkar kommunikationen inom partnerskap mellan Saab Aeronautics och deras partners och vad det får för konsekvenser för partnerskapet

Palmér, Henrik, Vickberg, Adam January 2011 (has links)
Denna studie behandlar ämnet sekretessbelagd information och hur det påverkar relationer mellan företag som ingår i et partnerskap. Vi har utgått från att ta reda på hur anställda på Saab Aeronautics hanterar detta och hur deras kommunikation och tillit till partners påverkas av sekretessbelagd information.   Det teoretiska underlaget som presenteras i denna uppsats består huvudsakligen av en sammanställning av forskning gällande döljandet av information inom företagsrelationer. För att vidare redogöra för forskning i ämnena kommunikation och tillit mellan partners, men även hur döljandet av information påverkar kommunikation och tillit i partnerrelationer.   Vi har baserat det empiriska underlaget på intervjuer med anställda hos Saab Aeronautics, dock med olika arbetsuppgifter för att få en bredare förståelse av hur sekretessbelagd information påverkar partnerrelationer ur olika aspekter. Sekundärdata har även samlats från Saab Aeronautics interna dokument för att studera de riktlinjer som redan finns hos företaget gällande informationsutbytet med partners när sekretessbelagd information är inblandad.   Slutsatserna som undersökningen har påvisat är att det både kan finnas positiva och negativa aspekter med att hålla information hemlig inom partnerrelationer. Sekretessbelagd information påverkar kommunikationen mellan partners eftersom inte all information kan delas, vilket vidare resulterar i att tilliten mellan parterna blir lidande. För att förbättra relationer till dess partners behöver Saab Aeronautics etablera tydliga kontaktvägar sinsemellan, men även att delge så mycket information som möjligt dels för att skapa tillit men även för att inte hämma utvecklingen av gemensamma produkter. Även att den interna kommunikationen förbättras och att det finns klara riktlinjer inom företaget om vad som kan delges till partners är viktigt för att inte skada företaget.
144

Trasiga själar : En kvalitativ studie med vuxna i skolan om hur de förhåller sig till barn som upplevt trauma innan de kom till Sverige.

Wallin, Maria, Pettersson, Sofia January 2005 (has links)
Barn kommer till Sverige av olika anledningar. Det kan bland annat vara att de har upplevt något traumatiskt och tvingats fly. Vi kan aldrig sätta oss in i deras situation, det enda vi kan göra är att försöka förstå. Det är barn med traumatiska erfarenheter som vi valt att belysa i studien. Denna kvalitativa intervjustudie är en undersökning som berör barn som upplevt trauma innan de kom till Sverige. Syftet med studien är att undersöka vilka reaktioner och beteenden barnen kan uppvisa efter traumatiska upplevelser, samt hur de vuxna i skolan förhåller sig till barn med traumatiska erfarenheter. I litteraturgenomgången tar vi upp de reaktioner och beteenden som kan uppstå efter trauma. Trauma och den så kallade posttraumatiska stressen är två begrepp vi beskriver i sammanhanget. Vidare behandlas hur den vuxne i skolan bemöter barnen samt hur de planerar sin undervisning. Vi grundar vår empiriska studie på sju intervjuer med vuxna med olika utbildning som arbetar i grundskolan. I resultatdelen redovisar vi det som framkommit under intervjuerna. Respondenterna har svårt att veta vilka reaktioner och beteende som beror på de trauman som barnen upplevt. Det beror på att barnen sällan berättar om sina erfarenheter. Alla respondenter nämner vikten av att bemöta barnen med respekt, tillit och inge eller skapa ett ömsesidigt förtroende för att barnen ska känna sig trygga. Respondenterna nämner att barnen måste bearbeta det de upplevt. Det kan göras på olika sätt, till exempel genom samtal eller estetiska uttrycksformer. I diskussionen analyserar vi resultatet och fördjupar oss i det vi fått fram i vår studie. Vi har kommit fram till att reaktioner och beteenden är svåra att härleda till det barnen tidigare upplevt. De vuxna i skolan bemöter barnen på olika sätt utifrån varje situation. Det viktiga är att visa barnen respekt.
145

Värdeskapande ledning inom offentlig sektor : Vilka kommunikationshinder finns det i en hierarkisk, offentlig organisation som ledningen behöver ta hänsyn till för att bygga internt förtroende?

Sedervall, Pernilla January 2013 (has links)
I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjälp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt. Den medicinska utvecklingen har gått fort fram och som en respondent i denna studie berättade har utvecklingen gått från en smärtstillande spruta och väntan vid en hjärtattack till ballongsprängningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar är väldigt dyra men priset för vår vård när vi besöker sjukhus har inte ökat nämnvärt, inte heller har skatteintäkterna ökat nämnvärt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa värde både inom och utom sin organisation i andra former än pengar. I litteraturen som jag läst är det största fokuset på hur organisationer, både offentliga och privata, kan generera värde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. Väldigt få studier har fokus på de interna intressenterna, bland annat anställda, som är med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mål. Studierna tar däremot upp förtroende som väldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha många positiva effekter. Min studie fokuserar på hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende. Utifrån de hinder för kommunikationen som min litteratursökning har tagit upp, i form av bland annat organisationsuppbyggnad och byråkrati samt vilka möjligheter en organisation har att skapa en effektiv kommunikation med bland annat gemensamma värderingar, har jag skapat en intervjuguide som jag använt för att genomföra en kvalitativ studie inom basenheten. Det min studie visar är basenheten har i grunden en väldigt stabil kommunikation, både formell och informell kommunikation samt interpersonell och intern kommunikation uppmuntras av deras organisationskultur.  Men kommunikationen med den övre ledningen mellan verksamhetsområdesledningen och de undre ledningarna samt verksamhetsledningen och avdelningsledningen, är sämre. Kommunikationen upplevs av de undre ledningarna som en envägskommunikation och de upplever inte att det finns någon större möjlighet till en dialog. Här uppmuntrar därför denna studie verksamhetsområdesledningen till att öppna upp för denna dialog med fokus på bland annat prioriteringar och skapandet av en gemensam värdegrund. Det fanns även möjligheter till att förbättra förtroendet inom organisationen genom att låta återkoppling ta större utrymme inom organisationen.
146

Virtuella Lag - Ledarskapets påverkan på tillit och kommunikation

Furedal, Erik, Geroukis Nordlund, Asterios January 2013 (has links)
Den förändliga globala organisationskulturen kräver nya organisatoriska arbetsmetoder, för att effektivt hantera de ökande geografiska avstånden krävs att dessa fungerar virtuellt. Genom att arbeta med virtuella lag kan organisationer rikta rätt kompetens mot rätta arbetsuppgifter, utan att någon behöver byta geografisk arbetsplats. Som med alla arbetsmetoder finns det fördelar men även problem. I den här studien har vi valt att undersöka hur ledarskapet kan effektivisera kommunikation och öka tillit i virtuella lag. Studien är av kvalitativ karaktär med en intervjuserie utförd med respondenter från fem organisationer. Utifrån intervjuserien har trender upptäckts gällande hur kommunikation och tillit kan påverkas beroende av ledarskapet. Samband mellan mätsystem och tillit har påfunnits likväl som kopplingar mellan enkla tydliga regelverk och effektiv kommunikation. Studien visar tendenser på att organisationer som till stor del använder individbaserade mätsystem effektivt förhindrar uppkomsten av tillitsproblem. Vidare visar studien tendenser på att tydliga regelverk för användning av kommunikationskanaler leder till effektivare kommunikation.
147

Att främja tillit hos invandrarpatienter med psykossjukdomar : - en kvalitativ studie om sjuksköterskans erfarenheter / Promoting trust with immigrant patients with psychosis : - a qualitative study of nurses' experiences

Bahiraei, Ashraf January 2014 (has links)
Bakgrund: Ett mångkulturellt samhälle kan vara en utmaning för sjukvårdspraxis. Tillit är viktigt för att kunna bygga en välfungerande relation mellan en patient och vårdgivare. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att främja tillit hos invandrarpatienter med psykossjukdomar  Metod: Fem sjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna jobbar inom psykiatriska vårdenheter i Stockholm. En kvalitativ design användes i denna studie. Resultat: Resultatet diskuteras utifrån de fyra kategorier och två underkategorier som uppkom i studien: Kommunikationens betydelse för tillitsskapande i psykiatrisk vård, med underkategorin värdet av tolksamtal; kroppsspråkets betydelse för tillit; kulturella skillnader gällande psykiska sjukdomar, med underkategorin kulturella skillnader i att beskriva sjukdomssymptom; närståendes betydelse för ett tillitsskapande möte. Resultaten visar att språksvårighet är ett hinder för kommunikation och för främjandet av tillit hos patienter med invandrarbakgrund och tyder på att empati och lyhördhet är grunderna för att främja tillit och skapa förtroende Diskussion: Resultaten visar att där språket inte räcker till blir den icke-verbala kommunikationen viktig. Studien beskriver också brister av kunskap, pedagogik och förhållningssätt i mötet med invandrarpatienter som har psykisk sjukdom och behovet av transkulturell utbildning inom sjukvården. / Background: A multicultural society can be a challenge for. Trust is crucial for building a well functioning relationship between a patient and a caretaker. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences with promoting trust in immigrant patients with psychosis. Methods: Five nurses were interviewed with the help of semi-structured interviews. The participants work in psychiatric care units in Stockholm. A qualitative design was used for this study. Results: The results are described in four categories and two subcategories that are raised in the study: the importance of communication for creating trust in psychiatric care, with the subcategory interpreted conversation; the importance of body language for trust; cultural differences regarding mental illnesses, with the subcategory cultural differences in describing illnesses; and the signification of relatives in creating at trustful meeting. The results show that language difficulties is a barrier for communication to promote trust in psychiatric patients who are immigrants and suggests that empathy and responsiveness are the foundations for promoting trust. Discussions: The results suggests that non-verbal communication becomes important when language is not enough. The study also describes deficiencies in knowledge, education and approach in the meetings with mentally ill immigrant patients and the need for transcultural training in health care.
148

Tillit i samhällsskyddets organisation : Om det sociala gränssnittet i risk- och krishantering mellan kommunen och funktionshindrade

Sparf, Jörgen January 2014 (has links)
Systemet för samhällsskydd och beredskap i Sverige har sedan 1990-talet genomgått en rad förändringar gällande juridik, organisering och ansvar. Framför allt har kommunernas ansvar inom området ökat och systemet har kommit att bli mer beroende av aktörer i lokalsamhället. Dessutom har den enskilde individen fått ett ökat ansvar och är idag en självklar aktör i systemet. De i området styrande principerna om ansvar, likhet och närhet föreskriver att störningar i kommunal verksamhet ska hanteras av de roller som bedriver verksamheten i normala fall. Det innebär att störningar eller kriser i en verksamhet som exempelvis den kommunala omsorgen ska hanteras och lösas av den ordinarie personalen. Systemets ordning i kombination med principerna gör därför att frågor om säkerhet och trygghet för den enskilda omsorgstagaren hamnar i gränssnittet mellan individen och organisationen. Avhandlingens syfte är att fördjupa kunskapen om relationen mellan funktionshindrade personer och kommunens organisation för samhällsskydd och beredskap gällande trygghet och säkerhet. Fyra separata empiriska delstudier från Sverige inkluderas. Den första undersöker kvantitativt vilka riskuppfattningar personer med funktionshinder har och om kan de förklaras av funktionshindret. Övriga tre delstudier är kvalitativa och studerar i tur och ordning: hur risk- och sårbarhetsfrågor manifesteras, erfars och hanteras av funktionshindrade; hur kommuner organiserar för samhällsskydd och beredskap på lokal nivå och vilken roll kommunen har på det lokala verksamhetsfältet för detta; hur en faktisk krisartad situation hanterades på olika nivåer av den kommunala vård- och omsorgen. De två studierna om funktionshindrade visade att tillit är central för hur riskuppfattningen formas och att den vardagsnära säkerheten är viktig. Personerna utvecklar strategier för att hantera sårbarhet genom att undvika vissa situationer, att visa eller dölja sina behov och att lära sig stå ut med att saker och ting tar lång tid. Detta formar ett interpretationsramverk för trygghet och säkerhet där kroppen speglas som objekt och social representation. Därmed kan kroppen likställas med andra sociala representationer och försvaras, riskförebyggas och skademinimeras. Den första kommunstudien visar att den lokala organiseringen av samhällsskydd och beredskap sker på liknande sätt över landet. Däremot har den kommunala funktionen för skydd och säkerhet att hantera olika organisatoriska relationer med distinkt skilda karaktärer. Relationen till den kommunala organisationen i stort är labyrintartad till följd av rationalitetsproblem inom ändamålsenlighet, mål, ansvarsförläggande och uppföljning är oklara eller helt enkelt saknas; relationen till de kommunala förvaltningarna präglas hierarkiproblem genom brist på auktoritet, legitimitet och exekutiv makt; relationen till externa aktörer uppvisar problem med identitet till följd av brist på resurser och tydlig organisation. Den andra kommunstudien visar att den tid-rumsliga inramningen av en störning i det kommunala dricksvattnet skilde sig åt mellan olika organisatoriska nivåer och att störningen hanterades genom en aktiv agens där tillit och handlingsutrymme var avgörande. Avhandlingens övergripande analys utifrån tillitsteori landar i att medan det tidigare systemet för samhällsskydd och beredskap präglades av en instrumentell tillit med vertikalt riktad makt och en problemlösningsförväntan, är dagens system mer beroende av en humanitär tillit med horisontell maktfördelning och med förväntan på att hantera sårbarhet. De tre teoretiska sårbarhetsformerna beroende, oförutsägbarhet och oåterkallelighet föreslås på den lokala samhällsnivån kunna reduceras med de tre tillitsmekanismerna autenticitet, legitimitet respektive transparens. Det är en typ av tillit som är bättre anpassad för det gränssnitt mellan den enskilda individen och organisationen där vi hittar mycket av ansvaret för trygghets- och säkerhetsfrågor idag. / The Swedish system for civil protection and preparedness has undergone fundamental shifts in legislation, organisation, and responsibility since the 1990s. Most prominently, the responsibility for municipals has increased and the system has become more dependent on actors in the local community. Individuals have also become integral actors in the system with increased responsibility. The guiding principles for this system, formulated by the national authorities, are responsibility, similarity, and proximity. These principles prescribe that disruptions in any regular operations shall be handled by the structure already in place. This means that disturbances or crises, for instance within the local healthcare, should be solved by the regular personnel. The combination of the new location of responsibility and the guiding principles locate the issues of safety and security at the interface between the single individual and the organisation. The aim of this dissertation is to gain knowledge about the relationship between people with disability and the municipal administrative function for civil protection and preparedness regarding safety and security. Four empirical investigations from Sweden are included. The first is a quantitative study investigating the risk perception among disabled people and whether this perception can be explained by their disability. The three remaining studies are qualitative, studying respectively: how risk and vulnerability are manifested, experienced, and managed in everyday life by disabled persons; how local authorities arrange civil protection and preparedness at the local level, and how an uncertain, adverse event was managed at different levels of the local health care. The two studies with disabled persons shows that trust is central to understand how risk perception is shaped and that the safety in everyday life is important. Individuals develop certain strategies in order to deal with vulnerability. The strategies include avoiding certain situations; to show or not to show their needs, and being accustomed to everything taking a long time. These strategies form a framework for interpretation of safety and security where the body is objectified as a social representation. The body thus is comparable to any other social representation and can be subject for defence, mitigation or damage reduction. The first study of local administrations shows that the local civil protection and preparedness is arranged in the same manner all over the country. However, the administrative function for safety and security must deal with distinctly different characteristics in organisational relationships. The relationship with the local administration in general is labyrinthine because of rationality problems regarding adaptation, aims and objectives, assessment and evaluation, and with the allocation of responsibility. The relationship with the different departments within the authority suffers from problems with hierarchy in that the function lacks an authoritative centre, legitimacy, and executive power. The relationship with external entities exhibits problems with organisational identity due to a lack of resources, a distinct organisational character, and autonomy. The second study of local administrations shows that the temporal-spatial framing of a disturbance in the local fresh water system differed between the different organisational levels. Primarily the human agency in terms of trust and a pre-established sphere for action of the personnel was decisive in managing the disturbance. Theories of trust are used to conduct the analysis of the four studies. While the former system for civil protection and preparedness was characterized by an instrumental trust signified by vertical power and expectations of solving concrete problems the present system is more dependent on a so called humanitarian trust signified by horizontal division of power and expectations of managing vulnerability. The conclusion is that at the local level authenticity, legitimacy, and transparency can reduce the three forms of vulnerability: dependency, unpredictability, and irreversibility respectively. This type of trust fits better with the individual-organisation interface in which much of the responsibility for safety and security is allocated today
149

Tillit, spelar det någon roll? En studie av tillit och individuella organisatoriska responser vid arbetsrelaterat missnöje / Trust, does it matter? A study of trust and individual organizational responses as a reaction to work-dissatisfaction

Pelow, Ulf, Ridderström, Mats January 2013 (has links)
No description available.
150

Berättelsen som en nyckel till förändring : Unga vuxnas upplevelse av psykisk ohälsa och omgivningens stöd

Näslund, Hilda January 2014 (has links)
En stadig ökning av psykisk ohälsa hos unga har varit synlig sedan 1990-talet. Med utgångspunkt i ungas berättelser om egen erfarenhet har jag undersökt ungas upplevelse av psykisk ohälsa och av att i samband med detta söka och få stöd. Informanter har rekryterats via stödjande verksamheter och organisationer/sidor på internet som har en stödjande funktion. Intervjuer med och skriftliga berättelser av nio unga vuxna (20-25 år) analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Min analys resulterade i fyra teman: ”En reflexiv tillit”, ”I spänningsfältet mellan behov och förmåga”, ”Att berätta sig till mening” och ”Ohälsa i ett socialt rum”. De ungas berättelser rörde sig mellan positioner av behov och förmåga och informanterna betonade vikten av egen drivkraft och engagemang i utvecklingen mot att må bättre. Tilliten till stödjande resurser var generellt hög men kunde genom negativ erfarenhet skadas och i vissa fall till och med övergå i misstro.Betydelsen av berättelsen om egen erfarenhet av psykisk ohälsa återkom hos informanterna. Den egna berättelsen användes både för att begripliggöra erfarenhet av att må psykiskt dåligt men användes också som ett verktyg för att förändra synen på psykisk ohälsa och förbättra tillgängligt stöd. Slutligen betonas den resurs som ungas berättelser om psykisk ohälsa och hjälpsökande utgör, berättelser som på en personlig nivå kan ha en läkande och meningsskapande funktion och som även kan bidra med viktig kunskap för att utveckla stödinsatser och förståelse för ohälsans innebörd.

Page generated in 0.0508 seconds