Bakgrund: Den teknologiska utvecklingen och framväxten av e-handeln har resulterat i ett förändrat konsumentbeteende, samtidigt som konsumenterna känner sig mer bekväma att handla via e-handel. Detta har lett till ökade köp och därmed genereras fler returer då konsumenterna inte har möjlighet att fysiskt granska produkterna innan köpet. E-handelsföretag kan påverka konsumenternas köpbeteende positivt genom att erbjuda en generös returpolicy som ett verktyg för att reducera riskerna som kan uppstå vid ett köp. Huruvida konsumenten uppfattar returpolicyn som rättvis har en inverkan på köpavsikten, men även på tilliten som konsumenten upplever gentemot e-handelsföretaget. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur en upplevd rättvis returpolicy påverkar konsumenternas lojalitet gentemot e-handelsföretag. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via semistruktur-erade intervjuer med åtta respondenter mellan åldrarna 21 och 40. Slutsats: Studiens resultat visar på att när e-handelsföretag erbjuder en generös returpolicy upplevs det som rättvist och därmed skapas en tillit gentemot e-handelsföretaget, som i sin tur påverkar konsumentens köpavsikt positivt. Detta leder till att konsumenterna väljer att återkomma eftersom de upplever tillit gentemot e-handelsföretaget, vilket stärker konsumenternas lojalitet. / Background: While the technological development and the emergence of e-commerce has resulted in a change in consumer behavior, consumers feel more comfortable shopping through e-commerce. This has led to increased purchases, which also generate more returns as consumers are unable to physically review the products before purchase. Furthermore, e-tailers can influence the consumer purchase behavior by offering a generous return policy as a tool to reduce the risks that may arise during a purchase. Whether the consumer perceive the return policy as fair has an impact on the purchase intention, but also on the trust the consumer feels towards the e-tailor. Purpose: The aim of this study is to examine the effects on perceived return policy fairness on customer loyalty towards e-tailers. Methodology: The study is based on a qualitative research strategy with a deductive approach. The empirical material was collected via semi structured interviews with eight respondents between the ages of 21 and 40. Conclusion: The results indicate that when an e-tailor offers a generous return policy it is perceived as fair and the consumer feel trust towards the e-tailor, which in turn affects the consumer’s purchase intention. This leads to repurchase as the consumer feels trust towards the e-tailor, emphasizing customer loyalty.

Denna studie syftar till att undersöka elevers upplevelse av trygghet, lycka och tillit.Undersökningen baseras på en webbenkät som sätts i förhållande till World Value Surveysvärderingsstudier. I studien ställer jag security-blanket teorin1, som handlar om att religionen kanskänka människan trygghet och lycka, mot mitt och World Value Surveys resultat. Detta för attundersöka dess giltighet och ifall teorin har någon verklig, praktisk funktion. Resultatet frånwebbenkäten visar att de elever utan en uppväxt i en religiös miljö upplevde sig tryggare, lyckligareoch visade på en högre grad av tillit till andra människor än de elever med en uppväxt i en religiösmiljö. Detta resultat ligger i linje med World Value Surveys data. Slutsatsen är att security-blanketteorin verkar vara ogiltig och att den inte har någon verklig, praktisk funktion i varje fall här och nu.Däremot finns data som tyder på att religion eller religiositet kanske kan göra redan lyckligamänniskor lite lyckligare. Religionens roll och funktion för människan i olika delar av världen är ettinvecklat och komplicerat ämne som fortfarande är relevant för religionsvetenskapen att studera ochdebattera.

No description available.

Denna uppsats ämnar ta reda på hur det svenska försvaret förhåller sig till Nato, det vill säga hur två av Sveriges mest aktuella och centrala frågor för svensk nationell säkerhet hänger ihop. Rysslands militära upprustning och aktivitet i Östersjöområdet kombinerat med den amerikanske presidentens hårda retorik gentemot EU och Nato ökar spänningarna i Sveriges närområde. Uppsatsen syftar till att undersöka sambandet mellan tillit till det svenska försvaret och attityder till ett svenskt Nato-medlemskap. I tillägg analyseras sambandet utifrån politisk ideologi i form av människors placering på vänster-högerskalan. Genom att använda mekanismen mellan tillit och attityd och applicera det på det svenska försvaret och frågan om ett svenskt medlemskap i den nordatlantiska försvarsalliansen Nato studeras ett samband som ingen i en svensk kontext tagit reda på. Trots att tillit till försvaret och attityder till Nato sannolikt hänger ihop finns inga studier som både omsorgsfullt utreder och fullt ut testar sambandet. Den begränsade litteratur som engagerar sig i frågan om mekanismer som påverkar svenskars attityder till Nato-medlemskap är framförallt intresserad av nivåskattningar och univariata analyser och har således begränsade förklarande ambitioner. Genom en multivariat regressionsanalys med understödjande mekanismer där sambandet fullt ut testas kompletteras tidigare forskning. Analysen genererar en komplett bild av hur sambandet ser ut genom att använda Sveriges mest omfattande opinionsundersökning på området, nämligen Göteborg Universitets Riks-SOM undersökning från 2015. För att studera sambandet används teori och tidigare forskning kring attityder generellt och i förhållande till Natooch försvarsfrågan där alltifrån Converse (1964) konvergensteori till analyser av statsvetare i SOMinstitutets rapporter behandlas. Genom att bland annat behandla studier som berör Nato-attityder i öst- och centraleuropeiska länder kan uppsatsen sedermera tratta ner till nationell tidigare forskning på området för att operationalisera fram hypoteser och den teoretiska modellen. Resultatet av den statistiska analysen bekräftar uppsatsens huvudhypotes om att tillit till det svenska försvaret påverkar attityder till Nato i en positiv riktning. Den kan också bekräfta uppsatsens underhypotes om att sambandet mellan tillit och attityd påverkas av människors politisk-ideologiska positionering (Converse, 1964; Bjereld, 2014; Nato, 2018; Martinsson, 2017).

Med bakgrund mot tvetydigheter i tidigare forskning, syftade studien ta reda på om tillit till arbetsgruppen medierade relationen mellan transformativt ledarskap och grupprestation. Därtill undersöktes könsrelaterade skillnader avseende huruvida medarbetarna upplevde sin ledare som transformativ. Metoden var en kvantitativ enkätundersökning där skalorna Multifactor Leadership Questionnaire 6S, Tillit till Arbetsgruppen Skala samt Grupprestation Skala användes för att mäta de olika variablerna. Data analyserades genom en mediationsanalys utifrån Baron och Kennys (1896) stegvisa metod. Stickprovet bestod av N = 96 medarbetare (60% män, 38% kvinnor samt 2% annan könstillhörighet) från 10 företag inom olika branscher. Resultatet visade inga signifikanta könsrelaterade skillnader i uppfattandet av ledarens transformativa ledarskap. Vidare visade resultatet att  transformativt ledarskap predicerade såväl tillit till arbetsgruppen som grupprestation men någon signifikant medierande effekt ej kunde identifieras avseende tillit till arbetsgruppen. Studien gav stöd för tidigare forskning som visat att tillit till arbetsgruppen ej medierar den undersökta relationen men att organisationer kan gynnas av transformativt ledarskap, då det kan ge fördelar i form av högre tillit bland medarbetarna samt förhöjd grupprestation.

This bachelor thesis explores the opportunities for implementation of trust-based public management within the public sector. Previous research has shown that the process of implementation is of a highly complex nature and that the desired outcome may not be achieved. This study aims at examining the prerequisites for successful implementation of trust-based public management within Uppsala municipality. In order to fulfill this purpose, the study will utilize qualitative methods. To gather material, interviews were held with officials within the municipality and the material was analyzed through qualitative text analysis. The main findings of the thesis are that there are both more and less favorable conditions. Therefore, there are opportunities for Uppsala municipality to successfully implement trust-based public management although there are aspects that may give difficulties. This study is intended to increase the understanding of conditions for successful implementation of trust-based public management within the public sector.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur samhällen organiserar sig för att stärka demokratin. Syftet operationaliseras med stöd av följande två frågeställningar: (1) Vilka praktikgemenskaper skapas inom de valda myndigheterna samt mellan dessa myndigheter och andra verksamheter. (2) Vilka olika former av autonomi och kontroll skapas internt inom de valda myndigheterna och vidare externt i förhållande till medborgarna?. Studien bygger på ett teoretisk ramverk som upprättats av Etienne Wengers teoretiska begrepp om praktikgemenskaper och teoretiska begrepp om autonomi och kontroll. Metoden som används är en kvalitativ textanalys i form av en granskning av regeringsdokument från Polismyndigheten, Försvarsmakten och Skolverket, vilket är de myndigheter vi har valt som våra studieobjekt. Data analyseras med betoning på innehållet och specifika begrepp relaterade till de teorier som används. Resultaten avslöjar att en balans mellan komponenter som förtroende, kontroll, individuell och professionell autonomi, ansvar och transparens samt skyldigheter och rättigheter behövs för att organisera ett samhälle med demokrati. Denna balans kanske inte kan skapas inom varje individuell myndighet utan balansen får ses genom de olika syften som myndigheterna strävar mot.

Syftet med denna studie är att se hur tilliten gestaltas mellan elever och klasslärare samt elever och övrig skolpersonal när mobbning uppstår. Jag vill få fördjupade kunskaper om tilliten mellan elever och klasslärare samt annan skolpersonal när en elev blir utsatt för mobbning, då tillitsfulla relationer mellan elever och vuxna är förebyggande mot mobbning. Tidigare forskning har visat att tillitsfulla relationer är framgångsrikt för att förebygga mobbning samt att tillitsfulla relationer bidrar till stödjande relationer i barns utveckling och mående. Tillitsfulla relationer ger även bättre möjlighet att vara motståndskraftig gentemot kränkningar och mobbning i skolan. I denna studie har en kvantitativ metod använts i form av webbenkäter, då syftet var att samla in en större mängd svar för att mäta tilliten mellan elever och lärare samt skolpersonal vid mobbningssituationer i skolan. Resultatet från studien visar att större andelen av eleverna känner tillit till klasslärare och annan skolpersonal i skolan men att det fortsatt finns elever som inte känner tillit till vuxna i skolan.

This study aims to examine if and how New Public Management have affected trust between citizen and the schooling system in Sweden, and how we can understand New Public Managements effects upon trust. The study uses statistical data from national surveys (SOM-institute) to analyze how trust towards the schooling system has evolved over the years 1986-2000. From the theoretical frameworks of Niklas Luhmann and Bo Rothstein, New Public Management is analyzed as to how it might affect trust. The study shows that New Public Management possibly have had an effect on trust between citizens and the schooling system. Also the study concludes that the reforms contain risk factors that poses a real threat towards the trusting relationship between citizen and state. Although factors have been discerned they fail to explain to a satisfying degree how they might affect the schooling system and more extensive research is required as to how we can understand New Public Managements effects upon trust.

Med de rådande omständigheterna som pandemin covid-19 medfört har såväl privatpersoner, företag, organisationer, skolor och myndigheter behövt ändra sitt arbetssätt till att bli digitalt. Organisationer som inte är anpassade efter att passa in i en digital kontext har plötsligt behövt omkonstruera sin verksamhet för att fortsättningsvis fungera i det nya normala. Tidigare forskning visar att tillit är en viktig komponent för att förtroende ska finnas i en business-to- business-relation. Denna studie syftar undersöka hur tillit etableras i en b2b-relation som inleds med endast digital kontakt. För att uppfylla syftet användes en anpassad modell med komponenterna kompetens, integritet, kommunikation, värderingar, välvilja, gemensamt värdeskapande och öppenhet. Resultatet visade att de komponenter som modellen innefattar är lika viktiga för att etablera tillit digitalt, men att andra tillvägagångssätt är nödvändiga, delvis på grund av begränsad uppfattning av kroppsspråk. Riktlinjer togs fram för hur företagsrepresentanter kan anpassa kommunikationen för att skapa tillit i b2b-relationer digitalt.