Konspirationsteorier är ett fenomen som är ständigt närvarande och som normaliserats i samtiden. De konspiratoriska tendenserna relaterar till misstro gentemot samhällsinstitutioner. Det är samhällsrelevant att studera tendenserna då lägre förtroende för institutioner kan medföra negativa samhälleliga konsekvenser i form av desinformation, fördomar, polarisering och extremism. Med bakgrund av detta kommer studien att undersöka hur konspiratoriska tendenser samvarierar med tillit och politisk sympatisering med Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Det är relevant att studera förhållandet mellan institutionell tillit och mellanmänsklig tillit då forskning har visats att förtroende gentemot samhällsinstitutioner har ett samband med tillit gentemot andra. Studien vill vidare bidra med slutsatser kring vilka skillnader i tillit som finns bland olika partisympatisörer samt hur tilliten samvarierar med konspiratoriska tendenser. Med inspiration från Putnams teori om socialt kapital genomförs en kvantitativ analys av hur nätverk, normer och tillit samvarierar utifrån konspiratorisk mentalitet, tillit och politiska sympatisering. Datasetet är inhämtat från Novus år 2017 på initiativ från Institutet för framtidsforskning. Urvalet är vuxna i Sverige som sympatiserar med Moderaterna, Socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna. Urvalet uppgår till 3 647 respondenter. Studiens hypoteser kan bekräftas och resultaten går i linje med Putnams teori om socialt kapital. Resultaten indikerar att konspiratorisk mentalitet samvarierar med individens tillit och att sambandet skiljer sig mellan moderater, socialdemokrater och sverigedemokrater. Studiens resultat kan framför allt visa att tilliten till andra människor minskar den konspiratoriska tendensen hos individen. Studien kan även visa att sverigedemokrater tenderar att ha högre konspiratorisk mentalitet än moderater och socialdemokrater. Studiens hypoteser kan bekräftas och resultaten går i linje med Putnams teori om socialt kapital då lägre tillitsnivåer tenderar att leda till större misstro och skepsis gentemot samhällsinstitutioner.

Bakgrund En majoritet av alla barn är rädda för stickrelaterade interventioner, interventioner som är nödvändiga för att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomar och ohälsotillstånd. Då de stickrelaterade interventionerna inte kan undvikas behöver sjuksköterskan strategier för att skapa tillit och överbrygga rädslor. Sjuksköterskans uppgift är att se till att den stickrelaterade interventionen kan genomföras utan att barnet utsätts för onödiga skrämmande, traumatiska och smärtsamma upplevelser. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan skapa tillit och minska rädsla när barn genomgår stickrelaterade interventioner i vården. Metod En allmän litteraturöversikt där 19 artiklar inkluderades från sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO och manuell sökning. Innehållsanalys användes för att analysera inkluderade vetenskapliga artiklar. Resultat Artiklar som berörde olika typer av distraktion och förberedelser inkluderades till resultatet. Distraktionsmoment gav varierat resultat och pedagogiska förberedande interventioner bidrog till att minska rädslor hos barnen. Kommunikation och information visade sig vara en nödvändig komponent för att skapa tillit och därigenom hjälpa barnet att överkomma sina rädslor. Slutsats Barn, precis som vuxna individer har individuella önskemål, preferenser och förutsättningar. Sjuksköterskan kan vinna barnets tillit och därigenom minska hens rädslor genom att ge ett individanpassat bemötande och individanpassad information. Flertalet barn uppskattar distraktion men inte alla. Sjuksköterskan behöver förvissa sig om hur det aktuella barnet vill bli bemött och eventuellt distraheras före, under och efter den stickrelaterade interventionen.

Bakgrund Under år 2013 beräknades sammanlagt 363 000 personer av Sveriges befolkning ha ett beroende av alkohol eller narkotika. Dessa personer utsätts för stigmatisering och undviker att berätta om sina problem eller söka vård på grund av rädsla och bristande tillit till vården. Tillit ses som en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad. Det behövs därför kunskap om hur alkohol och narkotika påverkar människors beteende. Syfte Syftet var att belysa om tillit kan påverkas i mötet mellan sjuksköterska och patient med alkohol- eller narkotikaberoende. Metod Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Databassökningar utfördes i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar ut till resultatet som sedan sammanställdes i en matris. Datan analyserades genom en integrerad analysmetod. Resultat Resultatet visade att tillit kan påverkas i mötet mellan sjuksköterska och patient med beroende genom upplevelser av respekt och ödmjukhet, bristande förståelse och misstro, öppenhet och kommunikation, oro och rädsla, engagemang och ärlighet samt genom utbildning. Ett gott bemötande och god kommunikation sågs som en förutsättning för tillit. Slutsats Slutsatsen blev att tillit sågs som en central och grundläggande del i sjuksköterskans arbete. Patienter med beroende kan uppleva oro att inte få ett respektfullt bemötande eller bli trodd av sjuksköterskan. En misstro till vården kan då uppkomma. Utbildning visade sig öka medvetenheten om patienternas oro. Sjuksköterskor med högre utbildning och mer erfarenhet av arbete med patienter med beroende uppgav sig mer trygga i sitt arbete.

Denna rapport syftar till att undersöka och analysera kryptobörsers hemsidor med avseende på hur de kommunicerar och marknadsför tillit genom fem identifierade faktorer som i denna uppsats benämns som fem drivkrafter som bygger tillit. Dessa drivkrafter är: säkerhet, erfarenhet, utbildning, delade värderingar och partnerskap. Genom en systematisk kodningsprocess av hemsidornas innehåll, kombinerat med intervjuer av personer som arbetar eller har arbetat på företag inom kryptoindustrin, har vi sammanställt hur frekvent och på vilka sätt de olika drivkrafterna kommuniceras till potentiella användare och besökare. Resultatet av studien visar att drivkrafterna utbildning och säkerhet är de främst förekommande drivkrafterna på kryptobörsers hemsidor där inslag av utbildning återfanns på 18,9% av samtliga flikar och säkerhet återfanns på 16,0% av samtliga flikar. Erfarenhet och delade värderingar används också i kommunikationen men i lägre grad på 6,3% respektive 2,9% av flikarna. Partnerskap var en drivkraft som inte alls förekom.

Syftet med arbetet är att belysa vad sju erfarna specialpedagoger menar vara framgångsrikt specialpedagogiskt arbete. Den ska ge svar på vad specialpedagogerna menar vara vägen till ett gott exempel. Hur uppfattar specialpedagogerna det positiva och framgångsrika arbete som ger elevgrupper och enskilda elever en bättre situation.Med hjälp av intervjuer vill jag se hur specialpedagogerna beskriver sitt arbete som leder till en förbättrad situation för elever och elevgrupper.Sammanfattningsvis visar mitt arbete att specialpedagogerna menar att allt gott arbete bygger på goda relationer, tillit mellan de olika parter som arbetar tillsammans och att en känsla av framtidstro kan frammanas. För att utvecklingen ska bli positiv måste arbetet ske på olika nivåer anser specialpedagogerna och omfatta alla skolans pedagoger och skolledning. Alla som arbetar i skolan ska ha en gemensam syn på vad skolan står för och ska fungera som modeller för elever och varandra. Eleverna och föräldrarna har avgörande betydelse för elevens framgång. Elevernas möjligheter att praktisera elevdemokrati och elevinflytande påverkar deras utveckling positivt.

Background:  The cosmetic industry is one of the most leading industries in the world. With the help of the internet, the consumption of cosmetics has increased because the consumer can consume regardless of place or time. In the cosmetics industry, there is a wide range of products with similar functions, this also includes the hair cosmetic´s industry. In addition, the consumer’s senses such as smell, taste and touch are excluded which makes it difficult for the consumer to make a decision. In connection with this the consumer may experience risks which in turn reduces confidence in a new cosmetic product on the internet.  Purpose:  The purpose of this study is to examine, from a consumer's perspective, which product characteristics increase the consumer´s trust for a new product in the cosmetic industry, when shopping online.  Method: This study is based on a qualitative and quantitative research method. The qualitative research method was based on focus groups and the quantitative research method was based on  using survey research. The survey was answered by a total of 107 persons. Therefore, a total of 24 people participated in the focus groups. These 26 peoples were divided into four different groups with six people in each group. The data collection methods were applied to a target group that includes women and men between the ages of 18 and 70 + years . The study focused on shampoo bottles because it is a product that is part of the cosmetics industry but also a product that is consumed everyday by both men and women between the ages of 18 years to 70 years +. Conclusion: This study has identified various product characteristics that increase consumer´s  confidence when buying a new product within the hair cosmetic industry on the internet. The results of the study showed that when buying a new cosmetic product on the internet, the main product characteristics that increase the consumer’s trust are color, shape, typography, eco-labeling and logotype.

Tidigare studier om samarbete mellan konkurrenter, så kallad coopetition, har konstaterat att tillit är en viktig förutsättning för en framgångsrik coopetition-relation. Emellertid har lite uppmärksamhet tillägnats vilka mekanismer som ligger till grund för tillit i coopetition-relationer – särskilt gällande nätverk. En tidigare studie av Czakon och Czernek (2016) har undersökt fem tillitsgrundande mekanismer: beräkning, förutsägelse, förmåga, avsiktlighet och överföring, och deras roll för aktörers inträde i coopetition-nätverk. Studien undersökte nätverk där alla aktörer inte kände till varandra. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka samma mekanismers betydelse för aktörers inträde i ett tätt coopetition-nätverk, där aktörerna har kännedom om varandra. En kvalitativ fallstudie har utförts genom semi-strukturerade intervjuer med medlemmar från det täta coopetition-nätverket Samarbete Öregrund på den mindre turistdestinationen Öregrund. Studien visar att mekanismerna förutsägelse, förmåga och avsiktlighet främjade tillit, medan mekanismerna beräkning och överföring inte främjade tillitatt inträda i det studerade nätverket.

Det nuvarande biljettsystemet för studentevenemang på Linköpings universitet genomförs nästan uteslutande genom fysiska biljettsläpp. Enligt en marknadsundersökning genomförd vid Linköpings universitet var 97% av biljettköparna och 96% av arrangörerna positivt inställda till att övergå till ett digitalt biljettsystem. Syftet med denna rapport var att undersöka hur ett digitalt biljettsystem kan implementeras för att skapa tillit hos biljettköparna och vara pålitligt för arrangörer. Val av funktioner för webbapplikationen baserades på en kravspecifikation fastställd av en marknadsundersökning och utformningen av frågorna till användartesterna baserades på vetenskaplig teori. Implementationen genomfördes i iterationer där användartester genomfördes i slutet av varje iteration, där resultatet låg till grund för besvarandet av frågeställningen. Slutsatsen var att en webbapplikation bör utformas med en tydlig användarpolicy och med fokus på bra leverans av biljetter. Vidare bör väl anpassade och användarvänliga funktioner för evenemangshantering samt hantering av överföringar av biljetter och transaktioner fokuseras på för att nå en hög pålitlighet hos arrangörerna. Genom att minimera fel som kan uppkomma vid överföringar av biljetter, transaktioner samt hanteringen av evenemang ökade arrangörernas upplevda pålitlighet. / The current ticket system for student events at Linköping University is implemented almost exclusively through physical ticket releases. According to a market survey conducted at Linköping University, 97% of ticket buyers and 96% of organizers were positive about switching to a digital ticket system. The purpose of this report was to investigate how a digital ticket system can be implemented to create trust among ticket buyers and be reliable for organizers. The selection of features for the web application was based on a requirement specification established by a market study and the design of the questions for the user tests was based on scientific theory. The implementation was carried out in iterations where user tests were performed at the end of each iteration, where the result was the basis for answering the purpose of the report. The conclusion was that a web application should be designed with a clear user policy and focused on good delivery of tickets. Furthermore, well-adapted and user-friendly functions for managing events as well as ticket transfers and transactions should be focused on in order to achieve high reliability for the organizers. By minimizing errors that may occur in ticket transfers, transactions and event management, the organizers’ perceived reliability increased.

För att Försvarsmakten fortsatt ska tillväxa personellt i den takt som är planerad är det av vikt att den redan befintliga personalen kvarstannar i organisationen. Den personalkategori som det är fokus på i denna studie är specialistofficeren i teknisk befattning vid sjögående förband och de motivationsfaktorer som gör att kategorin kvarstannar i Försvarsmakten. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för den upplevda motivationen hos specialistofficerare i tekniska befattningar vid sjögående förband i Karlskrona garnison.   En kvalitativ metod och en induktiv ansats valdes för att genom intervjuer samla in den empiri som behövdes till studien. Samtidigt som insamling av empiri pågick, genomfördes grounded theory för att hitta samband och slutligen komma fram till en kärnkategori benämnd;  uppdragstaktiken och tillitens inverkan på motivationen för specialistofficerare i tekniska befattningar att tjänstgöra vid Försvarsmaktens sjögående förband.  Respondenterna i denna studie beskrev att deras motivation får de dels av sina kollegor och den starka sammanhållning som finns ombord på fartygen men även från den tekniska utmaningen. Respondenterna berättade att de tar en utbildar- och rekryteringsroll på stort allvar och vill bidra till att fler väljer yrket som specialistofficer samt att arbetsledningen av sig själv och egen personal ökar deras motivation och de anser att när de erhåller en uppgift ökar motivationen när de känner tilliten vid genomförandet. Därför bör uppdragstaktik som ledningsfilosofi vara tongivande vid givande av uppgifter. Flertalet av respondenterna ser sig som det organisatoriska minnet ombord då de kvarvarar länge i befattningar vilket de även belyser som en ökande roll i framtiden då Försvarsmakten har behov av specialistofficerens kompetens vid genomförande av uppdrag. Efter genomförd studie är vår samlade bild att organisationsenheter med yrkeskategorin, specialistofficerare i teknisk befattning, kan ta till sig de slutsatser som framgår men även reflektera över vilka motivationsfaktorer som kan påverkas för att bibehålla de redan befintliga specialistofficerarna vid Försvarsmaktens sjögående förband. Rubriken till detta arbete ”Klargöring för gång ” åsyftar metaforiskt till studiens slutsatser avseende de motivationsfaktorer hos yrkeskategorin som framkommit. Likt när fartygets funktioner färdigställs för att bege sig ut på uppdrag till sjöss, är även motivationen en viktig beståndsdel hos personalen. Tillväxten startar med den verksamma personalen och samtliga är viktiga att behålla i ett växa perspektiv för att lösa de uppdrag som fartygen med besättningar ställs inför.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vad pedagogiskt drama kan tillföra nycirkusundervisningen. Frågeställningarna har varit följande: Hur upplever eleverna dramapedagogiken? Vad har dramapedagogiken för betydelse för gruppen? Vad har dramapedagogiken för betydelse i cirkusundervisningen? Studien utfördes på en kulturskola i Skåne, på cirkusskolan där jag själv jobbar. Gruppen som medverkade i studien bestod av åtta elever som var mellan 10-13 år. Under tre av deras cirkuslektioner fick eleverna göra olika dramaövningar med olika teman för varje gång, de olika temana var tillit, samarbete och kreativitet. Eleverna fick även fylla i ett frågeformulär under det sista dramapasset. Studien genomfördes i slutet av terminen när de höll på att skapa en cirkusföreställning. Studien är kvalitativ där metoder såsom, deltagande observatör, fältanteckningar och ljudupptagning används. Den teoretiska utgångspunkten har varit det personlighetsutvecklande perspektivet och det konstpedagogiska perspektivet (Sternudd, 2000). Resultatet blev en glädje och ett intresse hos eleverna där en något ökad samarbetsförmåga och tillit i gruppen skedde. Jag såg även att deras kreativitet ökade när de satte ihop cirkusnummer