I moderna väpnade styrkor är tillfällig sammansättning av förbandsenheter ett allt vanligare inslag. Trenden tycks internationell och sammansättning av enheter sker också mellan olika nationer. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som är viktiga för formandet av snabb tillit inom ett tillfälligt sammansatt multinationellt förband med begränsad eller ingen tid för övning tillsammans. Genom att studera befintlig forskning undersöks vad som menas med snabb tillit och vilka faktorer som är centrala för att skapa denna. Teorierna om snabb tillit operationaliseras utgående från studiens frågeställningar och omsätts till en analysmodell med forskningsfrågor för att kunna mäta uppfattningar om snabb tillit inom en tillfälligt sammansatt militär enhet. En fallstudie av det svensk-finska skyttekompaniet under operation EUFORT chad/RCA genomförs genom en enkätundersökning. Snabb tillit framstår som ett specialfall av tillit vilket uppstår i situationer då tiden är för bristfällig för att tillit ska hinna utvecklas stegvis på ett traditionellt sätt. Studien visar att förförståelse, kategoristyrd information och interaktion genom roller är viktig i inledningen av ett tillfälligt samarbete. Det visar sig också att ömsesidigt kunskapsutbyte och prövande, exempelvis genom övningar, är en viktig faktor för fortsatt utveckling av tillit inom en enhet. Studiens viktigaste fynd är att teorin om snabb tillit tycks vara giltig och tillämpbar på tillfälligt sammansatta förband i en multinationell kontext. Utöver en validering av befintlig teori framstår enheters kulturella bakgrund som en faktor att beakta vid etablerandet av snabb tillit. / In modern armed forces temporary groups and force packaging are more common than ever. The trend seems to be international and temporary units are combined with sub-units from different nations. The purpose of this study is to examine which factors are essential in order to form swift trust within a temporary multinational unit with limited or no time for common training. By studying existing research in this area answers are found of what we mean by swift trust and what central factors it is composed of. The theories found are broken down to research questions in order to create a tool for measuring and analyzing opinions of swift trust within a multinational temporary unit. A case-study of a Swedish/Finnish Marine-company deployed to operation EUFOR Tchad/RCA is conducted by a questionnaire in a study group of 67 Swedish Marines participating in the operation. Swift trust stands out as a special case of trust which emerges when the time for traditional building of trust step-by-step is not present. The study shows that stereotypical impressions, category-driven information and role-based interaction are important factors in the beginning of a temporary cooperation. It is also shown that mutual exchanges of knowledge and testing, e.g.by training together, are vital factors in order to continue trust building within a unit. The major findings of the study are that the theories of swift trust seem to be valid and applicable on temporary units in a multinational context. Besides a validation of existing theory, cultural differences emerge as an important factor to consider in order to establishing swift trust.

Tillit har en fundamental betydelse i ett samhälle. Förtroende för förvaltningsinstitutioner såsom domstol och polis är en viktig del för att samhället ska fungera väl. Denna studie ämnar att undersöka förtroendet för domstol och polis i Sverige och hur detta eventuellt skiljer sig mellan grupper med olika etniska ursprung. Detta med utgångspunkt från Robert Putnams teori om socialt kapital. Putnam benämner begreppet socialt kapital som en viktig beståndsdel för tillit i ett samhälle, och detta sociala kapital skiljer sig mellan samhällen världen över. På så vis så har den komparativa delen uppkommit för att se skillnader i tillit mellan olika etniska ursprung. Etniska ursprung är i det här arbetet uppdelat i grupperna Sverige, Norden, Europa och utanför Europa. Analyserna kontrollerar för första och andra generationens invandrare inom dessa etniska gruppindelningar. Förtroendet för domstol och polis undersöks utifrån tre aspekter: generellt förtroende, förtroende om opartiskt och rättvist agerande inom domstol och polis samt förtroende gällande domstol och polis ställer alla lika inför lagen. Dessa tre aspekter har valts utifrån Bo Rothsteins teori om vad som grundar förtroende för institutioner. Detta är en kvantitativ studie som baseras på ett datamaterial från European Social Survey 2010. För att analysera materialet användes linjär regressionsanalys och korstabeller. Resultatet visar att andra generationens invandrare från Europa och utanför Europa har lägre generellt förtroende för polisen jämfört med etniskt svenska. Första och andra generationens invandrare har lägre förtroende för att polisen agerar opartiskt och rättvist jämfört med etniskt svenska, medan första generationens invandrare har lägre förtroende för det samma när det gäller domstol. Resultatet visar också att etniskt svenska har lägre förtroende för att polisen ställer alla lika inför lagen jämfört med första och andra generationens invandrare med ursprung Europa och utanför Europa. Studiens slutsats är att etniskt ursprung har en inverkan på förtroendet inom alla etiska aspekter för polis och inom en aspekt inom domstol. På så vis tycks polisväsendet leva upp till de etiska normerna i lägre grad jämfört med domstolsväsendet.

Den pågående vaccineringen mot covid-19 har inneburit att många människor börjar se ljuset i tunneln på den mörka tid som coronapandemin orsakat. Det råder dock inte konsensus kring vaccinet som uteslutande positiv för folkhälsan då vissa istället väljer att betona riskerna som vaccinet kan medföra framför fördelarna med vaccination.Tidigare forskning visar att faktorer som tillit, risker och individuella medicinska överväganden, likväl som kulturella aspekter har en avgörande roll i riskuppfattning gällande vaccinering.Studiens teoretiska referensram utgår från Becks teori om risksamhället, Giddens begrepp tillit till expertsystem, samt Douglas kulturella riskteori och beskyllningskultur.Syftet med denna pilotstudie är att undersöka studenters riskuppfattning gällande vaccinet mot covid-19, samt ifall riskuppfattning påverkas av faktorer som förändrad tillit och solidaritetsgrad.Datainsamlingen utgörs av en kvantitativ metod i form av enkätundersökning, där studiens urval består av medlemmar i gruppen ”Dom kallar oss studenter” på Facebook. Data från undersökningen analyserades sedan genom univariat analys samt multivariata regressionsanalyser.Resultat från studien visar att studenter med försämrad tillit till myndigheter uppfattar risker med biverkningar från vaccinet i högre grad än studenter som har en likvärdig eller förbättrad tillit till myndigheter. Det visar även att studenter med hög solidarisk inställning ser mindre risker med biverkningar från vaccinet än de med låg solidarisk inställning.Nyckelord: Covid-19, Risk, Förändrad tillit, Tillit till expertsystem, Risksamhället, Solidaritet, Kulturell riskteori, Kris. / The ongoing vaccination against covid-19 has meant that many people begin to see the light in the tunnel of the dark time that the corona pandemic has caused. However, there is no consensus about the vaccine as exclusively positive for public health as some instead choose to emphasize the risks that the vaccine may entail over the benefits of vaccination.Previous research shows that factors such as trust, risks and individual medical considerations, as well as cultural aspects, play a crucial role in risk perception regarding vaccination.The theoretical frame of reference in this study is based on Beck’s theory of the risks society, Giddens’ trust in expert systems, and Douglas’ cultural risk theory and blameculture.The aim of this pilot study is to investigate students’ perception of risk regarding the vaccine against covid-19, and whether risk perception is affected by factors such as changes in trust and degree of solidarity.The data collection consists of a quantitative method in the form of a survey, where the study sample consists of members of the group ”Dom kallar oss studenter” on Facebook. Data from the survey were then analyzed by univariate analysis and multivariate regression analyzes.Results from the study show that students with impaired trust in authorities perceive risks of side effects from the vaccine to a greater degree than students who have an equivalent or improved trust in authorities. It also shows that students with a high degree of solidarity see less risks with side effects from the vaccine than those with a low solidarity attitude.

Uppsatsens syfte är att undersöka äldre individers (ålder 55+) upplevelse av nytta och användarvänlighet vad det gäller bankkort utan pinkod samt om valda externa variabler påverkar dessa huvudvariabler och i sådana fall hur. För att se eventuella samband skapades en egen modell som består av valda externa variabler: tidigare erfarenhet, upplevd risk, tillit och teknofobi samt av huvudvariablerna upplevd nytta samt upplevd användarvänlighet. Datainsamling skapades genom enkätundersökning som sändes ut på SPF Seniorernas Facebooksida och besvarades av 252 personer. Resultaten visade att äldre upplever en användarvänlighet med bankkort utan pinkod men ingen nytta. Studien visade även att nästan samtliga hypoteser kunde accepteras då samband fanns mellan variablerna i studiens analysmodell. Detta gäller inte för sambandet mellan variabeln tidigare erfarenhet och huvudvariablerna, då ett klart samband mellan dem inte kunde finnas. Upplevd risk och teknofobi hade en negativ påverkan på den upplevda nyttan och användarvänligheten medan tillit hade en positiv påverkan på dem.

Syftet med denna studie är att undersöka och kartlägga hur medarbetarna på ett företag som arbetar med kompetensutveckling resonerar kring sin egen kompetensutveckling, detta i relation till företagets kompetensutvecklingskultur. De två formulerade frågorna är; Hur ser företagets kompetensutvecklingskultur ut ur medarbetarnas perspektiv samt Hur ser medarbetarnas individuella kompetensutvecklingskultur ut ur medarbetarnas perspektiv. Studien gjordes i samverkan med ett företag och studiens empiri bygger på en enkätundersökning med 69 konsulter som arbetar på olika enheter inom företaget. Den teoretiska referensramen består av Bryk och Schneiders teori om relationell tillit och Wermkes teori om kompetensutvecklingskultur. Studien utgår från tidigare forskning som behandlar kompetensutvecklingskultur ur ett kontextuellt sammanhang samt hur lärande kan beskrivas som en dynamisk process som oavbrutet förändrar individers sätt att tänka, deras uppfattningar och intellektuella förmågor utifrån deras kulturella och sociala kontext. Tidigare forskning berör även hur avgörande förståelsen för såväl den historiska som den konceptuella kontexten är för att skapa tillit inför olika val av källor för kompetensutveckling hos lärare samt forskning som visar på ett starkt statistiskt samband mellan ökad akademisk produktivitet och tillit. Ur resultatet kan utläsas att medarbetarna upplevde att de i hög utsträckning själva tog initiativ till sin kompetensutveckling och att beslutet om kompetensutveckling i hög utsträckning fattades tillsammans med en överordnad. Vidare framkommer det ur resultatet att tilliten på företaget generellt är hög. Dessutom tyder resultaten med några få undantag på att det finns en stark kompetensutvecklingskultur på företaget som grundar sig på idén att det finns en gemensam professionell kultur bland de anställda och att de har gemensamma uppfattningar om hur kompetensutveckling äger rum på företaget.

<p>Bemanningsföretag var förbjudna fram till 1992 då lagstiftningen blev mer liberal. Antal bemanningsföretag har sedan dess ökat drastiskt. Trots att anställningsvillkoren för uthyrd personal har förbättrats sedan 1992 befinner sig konsulterna alltjämt i en speciell arbetssituation. Att vara anställd på bemanningsföretag skiljer sig från att ha en traditionell anställning där arbetsuppgifterna utförs på en och samma arbetsplats. Den uthyrda personalen har exempelvis dubbla chefer, dubbla lojaliteter, växlande arbetsplatser och ständigt nya arbetskamrater. Eftersom arbetssituationen för uthyrd personal skiljer sig från en traditionell arbetssituation då exempelvis arbetskamrater och arbetsuppgifter är beständiga, anser vi att det sociala stödet från personalansvarig blir extra viktigt.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka hur personalansvarig på ett bemanningsföretag arbetar för att tillhandahålla socialt stöd samt hur detta stöd upplevs av konsulter. Vi har genomfört en kvalitativ studie då vi ville få en djupare förståelse för ett fenomen. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med en personalansvarig och fyra konsulter som denne är ansvarig för.</p><p>Vår teoretiska utgångspunkt utgörs främst av House teorier om socialt stöd och Karaseks krav/kontroll/stöd-modell. Vi har även valt att använda oss av en del andra teorier som på olika sätt kan härledas till socialt stöd.</p><p>Resultatet visar att personalansvariges bild av hur denne arbetar med att tillhandahålla socialt stöd stämmer relativt väl överens med konsulternas upplevelse av det stöd som tillhandahålls. Idag finns ingen uttalad systematik från personalansvariges sida vad det gäller att tillhandahålla socialt stöd, kontakten som sker upplevs av båda parter som behovsanpassad. Vi menar att den kontakt som sker i dag bygger mycket på tillit och tillgänglighet. Personalansvarig arbetar för att tillgodose alla delar av det sociala stödet, denne skulle dock önska att det fanns tid för mer personlig kontakt med konsulterna. Konsulterna upplever kontakten med personalansvarig som tillräcklig men även de ser fördelar med att ha mer personlig kontakt.</p>

<p>Denna studie undersöker hur privata vårdföretags webbplatser bör utformas för att förmedla en hög trovärdighet mot användare och potentiella kunder. Antalet privata vårdföretag blir allt fler och det blir allt viktigare att synas och framförallt att synas på rätt sätt. Därför väljer många privata vårdföretag att marknadsföra sig med hjälp av en företagswebbplats för att framhålla sig själva och sina produkter och tjänster.</p><p>Utifrån en stegvis modell för att utvärdera trovärdighet har ett antal faktorer identifierats som ligger till grund för hur användare uppfattar trovärdighet i sammanhanget. Genom att studera hur personer från målgruppen upplever trovärdighet på ett antal utvalda webbplatser har en djupare förståelse för de framkomna resultaten uppstått. Resultaten visar på att det bör läggas stor vikt på fokusering av målgrupp, bilder och bildspråk, den grafiska utformningen och informationsstrukturen vid utveckling av webbplatser för privata vårdföretag. Genom att tillämpa de faktorer som studien har resulterat i, på ett privat vårdföretags webbplats, finns det större chans till att användare från målgruppen kommer att uppleva en hög trovärdighet i samband med interaktion.</p> / <p>This study examines how a private healthcare company's website should be designed to convey a high level of credibility to users and potential customers. The number of private healthcare companies is increasing and it is important to be visible and above all to be seen properly. Many private healthcare companies promote themselves through a company website to highlight themselves and their products and services.</p><p>Based on a progressive model to evaluate the credibility have a number of factors been identified as the basis for how users perceive trust in the context. By studying how people from the target audience perceive credibility on selected sites, have a deeper understanding of the present upon the results emerged. The results show that there should be emphasis on the focus of the audience, images and imagery, graphic design and information architecture for the development of websites for private healthcare companies. By applying the factors identified in this study to the website of a private healthcare company, there is a greater chance that users from the target group will experience a high level of credibility in the context of interaction.</p>

This study examines the connection between social capital and urban and rural areas. The study divides the environments into two categories; metropolises and rural areas. Metropolises are defined as any of Swedens largest cities Stockholm, Gothenburg or Malmö. The study also examines if there is a difference between these groups in how high social trust they have to people living in the same areas as themselves versus people who live in other areas. The studie also focuses on the urbanization that the world is going through, where people move from rural areas into the cities for work and education. Does the urbanization also have an effect of the development of the social capital? Social capital is defined as social trust and the participants have been asked to which extent they feel like they can trust other people. The results of the research shows there exists a slight but consistent difference between the groups where we can see that the people who has grown up in metropolises has a higher social trust than the people raised in rural areas. The study also shows that although the people raised in rural areas has lower trust to people in general, they have higher trust to people living in the same areas as themselves.

In this paper the authors are trying to understand what separates men from women when they save and invest their money. But also what factors that influence them in their decisions. To investigate how men and women actually act when investing their money the authors construct a survey. The authors also turn to the Swedish banks for information on how they think there customers are behaving. The authors find that men are more risk- taking than women and therefore invest more in products with higher risk, for example shares. The research also shows that women feel they have less knowledge then men when it comes to investments. It also shows that women put more trust in others when they are making investment choices. Specifically they are turning to the banks for advice on how to invest their money. Men seem to trust their own ability more and therefore make their own choices. The authors also show that men and women have different goals in their savings. Many men save their money to live on passive income while women tend to save in order to have a buffer for unexpected events. Thus, the authors find that the individual's willingness to take risk is a factor in how individuals invest their money. But even its own perceived knowledge and goals of saving. Furthermore, the authors show that the correlation between women choosing to invest in safer products with lower yields and their wealth. Because women do not take the same risks as men in their investments, their investments are expected to generate less return then men’s investments. / I denna uppsats försöker författarna förstå vad som skiljer män och kvinnor åt när de väljer att spara och investera sina pengar. Men även vilka faktorer som påverkar dem i deras beslut. För att undersöka hur män och kvinnor faktiskt agerar ändvänder sig författarna av en enkätundersökning. Författarna vänder sig även till banker i Sverige för att få en bild över hur de ser på sina kunders investeringsbeteende. Författarna finner att män är mer risktagande än kvinnor och därför investerar i produkter med högre risk som t.ex. aktier. Undersökningen visar även på att kvinnor upplever sig ha mindre kunskaper än vad män har inom investeringar. Kvinnorna lägger även mer tillit till andra när de ska göra sina investeringsval. De vänder sig oftare till banken för råd om hur de skall investera sina pengar. Författarna visar även på att män och kvinnor har olika mål i sitt sparande. Många män sparar sina pengar för att kunna leva på passiva inkomster medan kvinnor tenderar att spara för att ha en buffert. Således finner författarna att individens vilja att ta risk är en faktor som påverkar hur individen investerar sina pengar. Men även dennes egna upplevda kunskap samt målet med sparandet. Vidare visar författarna på att det finns en korrelation mellan att kvinnor väljer att investera i säkrare produkter med lägre avkastning och deras förmögenhet. Eftersom kvinnor inte tar samma risker som män i sina investeringar kan deras förmögenhet väntas bli mindre en männens.

Det kan vara svårt att leva upp till samhällets alla krav och förväntningar, speciellt om du lever i någon form av utsatthet. Därför ser vi vikten av att studera arbetet som görs för människor som kan vara i behov av hjälp och stöttning, för att få dessa att känna en större tillhörighet i samhället. Syftet med den här studien är därför att synliggöra personalens arbete och insats på en verksamhet för människor som på olika sätt lever i utsatthet. För att kunna utföra en bra studie finner vi det av vikt att interagera med människor som besitter kunskap inom ämnet utsatthet på en hjälpande verksamhet. Vi har därför valt att använda oss utav den etnografiska metoden som ger oss en närhet till de människor vi önskar studera. Vi vill genom intervjuer och observation ta del av hur personalen arbetar för människor i utsatthet, samt hur deras arbete tas emot av dessa. Behjälpliga begrepp och teorier för studien har bland annat varit stigma, ansiktet samt främre- och bakre regionen. Resultatet visar på att ett respektfullt och förtroendeingivande bemötande är av stor vikt för att kunna nå en människa i utsatthet, vilket görs genom att fokusera på människan bortom dennes problematik.