Bakgrund: Studier visar på att arenor som ger råd och stöd kring sexuella problem för vuxna saknas i såväl Sverige som internationellt. Internationell forskning tyder på att information och stöd om sexualitet skulle kunna förmedlas via sexbutiker. Idag finns det inga studier på hur kunskap och stöd förmedlas via sexbutiker i Sverige. Syfte: Syftet med studien är att belysa mötet mellan kund och säljare i sexbutik, med fokus på kunskapsförmedling och stöd. Metod: Studien baseras på kvalitativa intervjuer med åtta personer som arbetar i olika sexbutiker runt om i Sverige. Materialet analyseras utifrån två teoretiska perspektiv, genom att använda begreppet tillit från professionsforskningen samt att se på försäljning av varor, kommoditeter, i relation till förmedlandet av kunskap och stöd. Resultat: Ingen av de åtta informanterna har en examen i sexologi. Deras kunskap i sexbutiken har växt fram med tiden och genom informationssökande. För att skapa en känsla av tillit använder informanterna miljön; den fysiska butiken, tystnadsplikt och professionellt utseende och ärlighet. Vuxna personer vänder sig till sexbutiker, inte enbart för att köpa sexhjälpmedel men också för att få kunskap och stöd. Informanterna rapporterar att de anpassar sig till de kunder som kommer in i butiken och tar på sig olika roller såsom undervisare, vårdgivare och lyssnare. Sexhjälpmedel, kommoditeter, som kan köpas i sexbutiken kan visa hur konsumtion kan kopplas till det sexuella handlingsmönstret och kan till exempel fungera som kommunikationsstartare. Studien visar att sexbutikerna samarbetar med exempelvis hälso- och sjukvården genom kunskapsutbytesrelationer. Hälso- och sjukvården och butikerna hänvisar kunderna till varandra. Det är dock inte alla butiker som hänvisar sina kunder vidare. Diskussion: Resultatet är i linje med tidigare internationell forskning som visar att sexbutiker har potential att förmedla kunskap och stöd till kunderna. I Sverige förmedlas kunskap och stöd via sexbutikerna och detta bör erkännas och uppmärksammas med bland annat samarbete med den akademiska världen samt hälso- och sjukvården. / Background: Studies show that places providing advice and support on sexual concerns for adults, are lacking in Sweden as well as internationally. International research suggests that information and support on sexuality could be distributed through sex shops. Today, however, there are no studies on how sex shops in Sweden convey this task. Aim: The purpose of the study is to shed light on the customer/staff interaction in a sex shop environment with a particular focus on information and support. Method: The study is based on qualitative interviews with eight people working in various sex shops, located in different parts of Sweden. The data is analyzed by using two theoretical perspectives, partly by using the concept of trust from the profession´s research and by looking at the sale of sex aids, commodities, in the relation to the mediation of knowledge and support. Result: None of the eight informants have a degree in sexology. They have gathered experience over time and through actively seeking information. To create a feeling of trust the informants use the environment; the physical store, confidentiality, professional appearance and honesty. Adults do not exclusively turn to sex shops to buy sex aids, but also to gain knowledge and support. Informants report that they adapt themselves to the customers who come in to the store, and take on different roles such as teachers, care providers and listeners. Sex aids, commodities, which can be purchased at the sex shop can show how consumption is linked to the sexual pattern of action and can, for example, act as a communication starter. The study shows that the sex shops collaborate with, for example, health care in knowledge-exchange relationships. The health service and the stores both refer customers to one another. However, not all stores refer their customers further. Discussion: The result is in line with previous international research showing that sex shops have the potential to convey knowledge and support to customers. In Sweden the sex shops provide knowledge and support and this should be acknowledged and recognized through cooperation with the academic world as well as the health care system.

Title: Relationships between managers and employees of generation Z, Y and Z: A study of the creation of high quality relationships between managers and employees in municipal organisations Authors: Frida Petersson and Sophie Montgomery  Keywords: Leadership, Generations, LMX theory, Trust, Respect, Loyalty Introduction: Sweden is currently facing a labor shortage in the public sector. The organisations and managers must therefore focus on keeping employees with the right competence within the organisation. Previous research show that followers tend to be more loyal to the leader than the organisation. The managers must therefore build relationships with the employees. Research also show that relationships between leaders and followers differs depending on the quality. Relationships can either be of high or low quality. For managers it is crucial to build high quality relationships as it leads to several positive organisational effects. A high quality relationship is based on mutual trust, respect and loyalty. The LMX theory does not take generational differences into account but since research show that generations differ, this study will examine how the creation of trust, respect and loyalty differs depending on the employee’s generation. Research question: How can the creation of high quality relationships between managers and employees differ depending on the employees’ generation? Delimitations: This study focuses on educational professions within municipal organisations.  Further, in this study only the generation of the employees has been taken into account, not the generation of the managers. Purpose: The purpose of this study is to describe and understand differences in the creation of trust, respect and loyalty between managers and employees of generation X, Y and Z.  Method: A qualitative approach has been used in this study. Three managers and employees of different generations were interviewed. Findings: In this study, a more nuanced view of the LMX theory has been developed based on generational differences. The result of this study is that the creation of trust, respect and loyalty between managers and employees differs depending on the employees’ generation.

Med framväxten av det moderna samhället och dess teknologiska, organisatoriska och sociala komplexitet följer nya typer av risker och kriser. Det kan vara vardagsnära och personliga risker så som olyckor eller andra negativa händelser i den omedelbara närheten. Det kan också vara större risker och kriser som påverkar samhället så som strömavbrott eller på global nivå så som konflikter eller klimatförändringar. Detta är en kvalitativ studie med en deskriptiv ansats där fem intervjuer genomförts med syftet att undersöka individers riskperceptioner och dess socialpsykologiska effekter på vertikal tillit, alienation och fortunistiska attityder. Materialet tolkades genom en innehållsanalys utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av Rosas (2013) idéer om alienation där brist på kontroll över risker och kriser leder till erfarenheter av maktlöshet och likgiltighet; samt av Anthony Giddens (1996) teorier om ontologisk trygghet där de intervjuades riskperceptioner har socialpsykologiska effekter i form av fortunistiska attityder. Studien visade att ju farligare och mer allomfattande en risk eller kris uppfattas, desto större socialpsykologisk inverkan har det; tilliten minskar ju högre organisatorisk nivå som risker och kriser hanteras på. Individerna har hög tillit till blåljuspersonal men lägre tillit till politiska ämbetsmän på statlig eller överstatlig nivå. Detta följer också med vilken typ av risk eller kris som individerna uppfattar. Risker på högre nivåer så som klimatförändringar innebar alienerande upplevelser för intervjupersonerna och uppvisade fortunistiska attityder där förhoppningar snarare än förväntningar på hantering av kriserna var gällande. Studien resulterade i två modeller där olika typer av risker, med olika risk och krisnivåer presenteras och sätts i relation till socialpsykologisk inverkan i termer av tillit, alienation och fortunistiska attityder. / <p>Uppdaterad version.</p>

Bo Rothstein redogör för att sambandet mellan den sociala tilliten och det institutionella förtroendet är starkt. Den teorin fortsätter Rothstein redogöra genom att enkelt förklara sambandet “litar vi tillräckligt på varandra som medborgare är sannolikheten stor att vi kommer lita på våra myndigheter och tvärtom”. Denna studie genomför en teoriprövning av Rothsteins samband, en prövning utifrån opinionsmätningar som svarar på hur medborgare förlitar sig på välkända myndigheter och andra medborgare i samhället. De utvalda myndigheterna för undersökning är; Polismyndigheten, Migrationsverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skatteverket. Studien genomför en kvantitativ teoriprövning med empiriskt material från sekundär datainsamling inhämtad från SOM-Institutet. Det sluttgilitga resultatet resulterar för att sammbandet har slutat fungera, vi kan inte konstatera att den sociala tilliten hör samman med det institutionella förtroendet, eller tvärtom. Detta konstruerade vidare hypoteser på varför sambandet kan ha slutat fungera eller vad som berör att sambandet inte gick att redovisa i denna studie.

Denna studie undersöker användares upplevda kompetens och pålitlighet gentemot chattbottar jämfört med mänsklig chatt inom kundservice och dess påverkan på upplevd tillit, med fokus på privatbanker. Genom kvalitativa intervjuer med tio informanter undersöktes påverkan på upplevd kompetens och pålitlighet genom informanternas åsikter rörande att få rätt svar, att bli missförstådd, att konsekvent få rätt svar och säker hantering av personlig information. Empirin visade på skillnad i upplevd kompetens där den mänskliga chatten ansågs vara mer kompetent eftersom den sågs som bättre på att lösa mer komplexa frågor. När det kommer till pålitlighet ansågs chattbottar och mänsklig chatt vara lika pålitliga, med undantaget att chattbotten ansågs ha förmåga att uppnå bättre säkerhet i framtiden än den mänskliga chatten. Det verkar som att förväntningar baserade på upplevd kompetens och pålitlighet avgör hur användarna tänker sig att chattbotten eller den mänskliga chatten kommer agera i hanteringen av olika kundserviceärenden. Huruvida dessa förväntningar sedan möts eller ej hade en märkbar påverkan på användarnas upplevda tillit till chattbottar och mänsklig chatt.

Uppsatsen handlar om människors politiska tillit i Spanien under den ekonomiska krisens första skede 2008. Spanien var ett av de länder som drabbades hårdast och tvingades till krislån från EU med åtstramningspolitik som följd. Människor försattes i arbetslöshet och bostadskris. Uppsatsen undersöker om den ekonomiska krisen innebar en förändring i individers politiska tillit. Dessutom kontrolleras om det finns en särskild effekt från exponeringen av den ekonomiska krisen, beroende på individers inkomst, utbildning och skattning på den politiska vänster-höger-skalan. Data är hämtad från European Social Survey (ESS), enkätstudie utförd i Spanien 2008. Resultaten analyseras genom multipel regressionsanalys och interaktionsanalys. Studien fann inget stöd för att exponeringen av den ekonomiska krisen under den valda tidsperioden, hade en påverkan på människors politiska tillit i Spanien. Dessutom finnes ingen enskild effekt på människors politiska tillit från exponeringen av den ekonomiska krisen beroende på deras inkomst, utbildning och skattning på den politiska vänster-höger-skalan. Uppsatsen använder teorier om politisk tillit och dess relation till ekonomisk förändring.

Med framväxten av det moderna samhället och dess teknologiska, organisatoriska och sociala komplexitet följer nya typer av risker och kriser. Det kan vara vardagsnära och personliga risker så som olyckor eller andra negativa händelser i den omedelbara närheten. Det kan också vara större risker och kriser som påverkar samhället så som strömavbrott eller på global nivå så som konflikter eller klimatförändringar. Detta är en kvalitativ studie med en deskriptiv ansats där fem intervjuer genomförts med syftet att undersöka individers riskperceptioner och dess socialpsykologiska effekter på vertikal tillit, alienation och fortunistiska attityder. Materialet tolkades genom en innehållsanalys utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av Rosas (2013) idéer om alienation där brist på kontroll över risker och kriser leder till erfarenheter av maktlöshet och likgiltighet; samt av Anthony Giddens (1996) teorier om ontologisk trygghet där de intervjuades riskperceptioner har socialpsykologiska effekter i form av fortunistiska attityder. Studien visade att ju farligare och mer allomfattande en risk eller kris uppfattas, desto större socialpsykologisk inverkan har det; tilliten minskar ju högre organisatorisk nivå som risker och kriser hanteras på. Individerna har hög tillit till blåljuspersonal men lägre tillit till politiska ämbetsmän på statlig eller överstatlig nivå. Detta följer också med vilken typ av risk eller kris som individerna uppfattar. Risker på högre nivåer så som klimatförändringar innebar alienerande upplevelser för intervjupersonerna och uppvisade fortunistiska attityder där förhoppningar snarare än förväntningar på hantering av kriserna var gällande. Studien resulterade i två modeller där olika typer av risker, med olika risk och krisnivåer presenteras och sätts i relation till socialpsykologisk inverkan i termer av tillit, alienation och fortunistiska attityder.

This paper sets out to examine the correlation between social trust and ethnic heterogeneity. Between the years 2011 and 2015 Sweden experienced a previously unprecedented increase in the number of people applying for asylum. The study uses data from a nationwide survey to measure social trust under the period 2011 to 2017. With basis in previous studies, the essay hypothesises a negative relationship to be found between the two types of social trust examined (local and generalised trust) and the proportion of foreign-born inhabitants in Sweden’s 21 counties. The methodology used is regression analysis with and without fixed county effects. Initial bi- and multivariate regression models present a small negative correlation between social trust and ethnic diversity. However, when a fixed effects model is used the relationship turns positive for local trust and loses all statistical significance for generalised trust. The main conclusion is that ethnic heterogeneity does not seem to affect trust in the short term.

Studien syftar till att utveckla förståelsen för autonomi i självstyrande team vid en övergång från samlokaliserat arbete till distansarbete. Covid-19-pandemin medförde en övergång till distansarbete, vilket innebar ett skifte från fysisk till digital kommunikation. För självstyrande team, vars arbetssätt vilar på kommunikation samt autonomi, får detta omfattande betydelse. Autonomi undersöks i form av två komponenter, team-autonomi (teamets kollektiva självständighet i förhållande till sin ledare) och individuell autonomi (medlemmarnas självständighet i förhållande till varandra). Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med ett team samt deras teamledare. Resultatet visar att det undersökta teamet vid en övergång till distansarbete upprätthöll en hög nivå av autonomi. Team-autonomin var konstant medan den individuella autonomin ökade något under distansarbete. Avseende samspelet mellan individuell autonomi och team-autonomi visar resultatet att det är möjligt att upprätthålla en hög nivå av dessa simultant, oavsett lokalisering. Resultatet utvidgar tidigare kunskap om autonomi från traditionella till självstyrande team.

The security dilemma is a well-known model for describing how states act in certain situations due to the lack of trust in the intentions of other states. Instead of trusting that other states will cooperate, and that their increased military spending are for defense purposes, one might conclude that the wisest course of action would be to increase one’s own defenses as well, thus creating a vicious cycle of an arms race. Whether or not one state trusts another seems to be the fundamental aspect of the dilemma. Can a similar pattern be found in the behavior of individuals when it comes to trust? Are their opinions on the need for a stronger defense related to the extent to which they trust others? This is what this thesis strives to answer by examining the correlation between the trust and people’s opinion on defense spending. The thesis is based on previous studies and theories within the field of trust research and attempts to fill the gaps in an otherwise well researched field through analysis of data collected by the research program EVS. The findings of the study indicate a correlation between the general trust of Swedes and their opinion on the importance of maintaining a strong defense.