Bakgrund: I samband med utvärdering efter främre korsbandsoperation (acl-operation) finns det en diskrepans mellan funktionella tester och upplevd knäfunktion före uttröttning. Få studier finns där effekten av fysisk uttröttning utvärderas avseende idrottares upplevda knäfunktion.   Syfte: Syftet med denna studie var att i samband med återgång till idrott 6-12 månader efter acl-operation, utvärdera om tillit till knäet, förmåga att ta i samt hopprestation skiljer sig mellan opererat ben och icke-opererat ben före och efter kortintensiv generell uttröttning.   Metod: 18 personer mellan 17-48 år (9 män och 9 kvinnor), vilka 6-12 månader innan testtillfället hade genomgått primär unilateral acl-rekonstruktion, deltog i studien. Vid ett och samma tillfälle genomfördes tre funktionella hopptester på respektive ben; trippelhopp, triple crossoverhopp samt sidohopp. Testerna genomfördes både före och efter kortintensiv generell uttröttning. Inför samt efter varje hopptyp och både före och efter uttröttning, skattade försökspersonerna sin tillit och förmåga att ta i genom VAS-skattning.   Resultat: Hopplängd/prestation samt förmåga att ta i var sämre i det opererade än i det icke-opererade benet, utom för sidohoppet. VAS-skattad tillit var lägre för opererat ben jämfört med icke-opererat ben för alla tre hoppen. Uttröttning minskade tilliten till benen i alla tre hoppen, men minskade hopplängd/prestation och förmågan att ta i bara i trippelhoppet. Effekten av uttröttning skiljde sig ej signifikant mellan det opererade och det icke-opererade benet förutom för hopplängden i triple crossoverhoppet som försämrades signifikant mer för det icke-opererade än för det opererade benet.   Slutsats: VAS-skattad tillit till benen 6-12 månader efter acl-operation (oavsett grad av uttröttning eller om benet är opererat eller inte) kan utvärderas med såväl trippelhopp, triple crossoverhopp som sidohopp. Däremot finns det skillnader mellan hopptesterna vad gäller påverkan av uttröttning på hopplängd/prestation och förmågan att ta i, där trippelhoppet är känsligare än de övriga två testerna. / Aim: The aim of this study was, 6-12 months after anterior cruciate ligament (acl) reconstruction, to evaluate if there was a difference in reliance on the knee and in hop tests comparing the acl-reconstructed knee to the non-injured leg, before and after exercise leading to fatigue.   Method: 18 individuals between the ages of 17-48 (9 women and 9 men) who had undergone primary acl-reconstruction 6-12 months prior to the test occasion, were included in this study. The testing was performed at one occasion, where the participants conducted three functional single leg hop tests on each leg; the triple hop, the triple crossover hop and the side hop. The testing was performed both before and after a short intensity general fatigue protocol. Using a VAS scale; before each specific hop test, the participants estimated their perceived reliance on the knee and right after each specific hop test, the participants estimated their ability to jump forcefully.   Results: The ability to jump was reduced in the acl-reconstructed knee, except for the side hop. VAS-estimated reliance on the knee, was in all three hops lower for the acl-reconstructed knee. Fatigue reduced the reliance on the knee for each leg, but the ability to jump forcefully and the result in jumping, was only reduced for the triple hop. The effect of fatigue was not significantly different between the acl-reconstructed and non-injured leg. The exception was the hop length in the triple crossover hop where the decrease with fatigue was significantly larger for the non-injured than for the acl-reconstructed leg. Conclusion: 6-12 months after acl-surgery, VAS-estimated reliance on the knee, can be evaluated using either the triple hop, the triple crossover hop or the side hop. However, the effect which fatigue has on hop performance and ability to jump forcefully, varies for each hop test, although, the triple hop is the more sensitive test compared to the other two hop tests.

Amningsförekomsten har minskat i Sverige de senaste åren. Studier har visat att amning ger flera hälsovinster hos barn och mammor samt att mammornas tillit till sin förmåga att amma har betydelse för amningsutfallet.   Syfte: Att undersöka mammors tillit till sin förmåga att amma samt att se om mammornas tillit påverkade amningsutfallet när barnet var fyra månader, efter att mammorna genomgått Sensus förberedande amningskurs under graviditeten.   Design/ Metod: En kvantitativ, experimentell och prospektiv design valdes för att genomföra studien. En interventionsstudie utformades med en före-efter design. Interventionen utgjordes av totalt fyra kurstillfällen. Enkäten Breastfeeding Self-Efficacy Scale Short Form (BSES-SF) användes för att mäta kvinnornas tillit till amning och fylldes i av kvinnorna vid tre tillfällen, den sista när barnet var fyra månader gammalt. När barnet var fyra månader svarade kvinnorna även på en enkät om barnets mat och sömn.   Resultat: Sensus amningskurs höjde kvinnornas medelvärde på BSES-SF, från 42,92 innan utbildningen, till 55,82 efter utbildningen (p<0,001). Mammornas tillit till sin förmåga att amma kvarstod när barnet var fyra månader (m=58,10) (p<0,001). Amningsförekomsten bland kvinnorna i studien var hög procentuellt sett jämfört med hur kvinnor ammar i Sverige.   Slutsats: Studien visade att förberedande amningskurs under graviditeten höjde mammornas (förstföderskor/omföderskor) tillit till sin förmåga att amma, samt ledde till hög amningsförekomst när barnet var fyra månader. Dessutom visade studien att de kvinnor som ammade i någon omfattning skattade tilliten till sin förmåga att amma högre än de kvinnor som inte ammade alls.  Det stöd som kvinnorna skattade som mest betydelsefullt för sin amning var stödet från hennes partner, därefter kom Sensus amningskurs och efter det Amningshjälpen. / In Sweden, the occurrence of breastfeeding has decreased over recent years. Research has shown that breastfeeding is beneficial health wise for both the child and the mother. It has also shown that the mothers’ self-efficacy in their ability to breastfeed is relevant in regards to the actual act of breastfeeding.   Aim: To investigate mothers’ confidence in their ability to breastfeed and if this confidence effected the frequency in which mothers breastfed once the child had reached four months of age after the mothers had undergone the Sensus breastfeeding program during pregnancy.   Design/ Method: A quantitative, experimental and prospective design was chosen to carry out this study. An intervention study was created which consisted of a pre and post design. This intervention was utilized on a total of four occasions. The questionnaire Breastfeeding Self-Efficacy Scale Short Form (BSES-SF) was used to measure the women’s confidence in their ability to breastfeed. This questionnaire was filled in three times by the women, the last time being when the child was four months old. During this final occasion they also filled in another questionnaire concerning the child’s feeding and sleeping habits.   Results: The Sensus breastfeeding program raised the women’s mean in BSES-SF, from     42, 92 before the program to 55, 82 after the program (p<0,001). The women’s confidence in their ability to breastfeed remained the same when the child was four month’s old (m=58, 10) (p<0,001). The frequency of breastfeeding among the women in the study, percentage wise, was high in comparison to the overall population of Swedish women who breastfeed.   Conclusion: This study presented that breastfeeding programs during pregnancy can increase women’s confidence in their ability to breastfeed. It can also have a positive effect on the frequency of breastfeeding. This study also showed that mothers who breastfed to some extent had better confidence in their ability to breastfeed, compared with the mothers who didn’t breastfeed at all. Furthermore, the support that the mothers claimed as being most important in regards to breastfeeding was firstly the support received from her partner, then secondly the Sensus studieförbund and finally Amningshjälpen. / Sensus Amningskurs

Denna uppsats berör tillit till offentlig sektor i Sverige och dess specifika institutioner. Dessutom undersöks ifall det föreligger skillnader i tillitsnivån, beroende av människors klasstillhörighet. Tillvägagångssättet för att kunna studera detta har varit logistiska regressionsanalyser samt en linjär regressionsanalys. Detta på ett material utfört av SIFO, nämligen välfärdstatsundersökningen från år 2010. Resultaten i denna studie visar att det återfinns klasskillnader i individers sannolikhet för att hysa en hög tillit till offentlig sektor. Detta har varit främst gällande för offentlig sektors kapacitet att tillhandahålla en hygglig levnadsstandard för arbetslösa, sjuka och ålderspensionärer. I analysen visas att klasskillnaderna kan grunda sig i de olika resurser som individerna besitter, vilket i sin tur inverkar på deras förutsättningar för att hysa tillit till offentlig sektor.

Vilka normer och värderingar bidrar till en god vänskapsrelation? Ien kvalitativ undersökning intervjuades tre män och tre kvinnormellan 20-30 år. Respondenterna som rekryterades via ettbekvämlighetsurval svarade på 15 frågor om deras syn på vänskap.Resultatet visade att respondenterna hade vissa gemensamma svarsom delades upp efter följande teman; tillit, acceptans, intimitet.Vänskap visade sig ha en betydande roll för välmående eftersom detär en grundläggande del av människans liv. Studien visade även attdet ur ett genusperspektiv fanns förväntningar som skiljde sig åt i envänskapsrelation och att dessa skillnader grundade sig på normer ochvärderingar. Resultatet visade slutligen att normer och värderingargenom åren har skapats genom kulturen som har sin grund isamhället. / What kind of norms and values determine a good friendship? In aqualitative study three men and three women aged 20-30 years oldwere interviewed. The respondents who were recruited through aconvenience sampling were asked to answer questions concerningtheir view about friendship. After analyzing the interview protocol,three common themes were identified: trust acceptance and intimacy.Friendship showed to be a significant part when it came to people andtheir wellbeing. The study also showed that men and women haddifferent expectations for what that friendship will entail and thesedifferences were based on norms and values. It seems that norms andvalues are developed through the existing culture in society and inover time.

Denna undersökning studerar hur det svenska asyl- och flyktingmottagandet på kommunal nivå påverkar förtroendet för välfärdsstaten och förtroendet för andra människor. Den existerande forskningen på området, både internationellt och inom Sverige, ger en delvis motsägelsefull bild av hur denna påverkan kan komma att ta sig ut, något som i kombination med de historiskt höga nivåerna av flyktingmottagande i Sverige ger god anledning att intressera sig för frågan. Enkätsvar från SOM-undersökningen mellan 1996 till och med 2013 kombineras med datamaterial från Migrationsverket och SCB för att studera eventuella effekter. Genom ett strategiskt urval av kommungrupper med högt respektive lågt kommunmottagande framkommer att attityden till välfärdsstaten inte verkar påverkas av mottagandet. Däremot upptäcks en negativ effekt på den mellanmänskliga tilliten, som därefter kan bekräftas genom multipla regressionsanalyser. Införande av andra socioekonomiska faktorer som kontrollvariabler i regressionsanalyserna visar att sambandet mellan asyl- och flyktingmottagande och en lägre mellanmänsklig tillit kvarstår, även om det försvagas något. Slutligen sätts detta resultat i relation till den existerande forskningen på området, där det framkommer att resultatet ligger i linje med delar av denna existerande forskning samtidigt som det talar emot andra delar. Olika anledningar till hur denna skillnad kan tänkas uppkomma diskuteras kortfattat.

Under hösten 2009 vaccinerades mer än fem miljoner svenskar med vaccinet Pandemrix för att skyddas mot svininfluensan som då spreds som en löpeld. Tyvärr uppdagades det senare att vaccinet ökade risken för att utveckla den neurologiska sjukdomen narkolepsi, sjukdomsbilden innebär symptom som påtaglig sömnighet eller upplevelsen av att musklerna är kraftlösa. Detta är någonting som kommit att skapa en misstro mot vaccinationer rent generellt. I flertalet europeiska länder har dessutom de senaste åren utbrott av mässling förekommit, världshälsoorganisationen uttrycker i sammanhanget en oro över sjunkande vaccinationstäckningar och ett ökat motstånd mot vaccin överlag. Framväxten av internet har möjliggjort att information för de allra flesta är lättillgänglig, i fotspåren av denna utveckling skapades även Webb 2.0. Webb 2.0 utmärker sig i den benämning att den skapar möjligheter för användarna att interagera med varandra, de kan skapa, dela med sig och diskutera information. Inom ramen för denna studie är det av intresse att undersöka vilken roll de två sociala medierna Facebook och Twitter spelar i frågan om att diskutera och sprida information om vaccin. Studiens syfte är att undersöka hur information om vaccin skildras på sociala medier, samt hur dessa förhåller sig till myndigheters och experters information och rekommendationer rörande vaccin. Metoden som ligger till grund för genomförandet av studien är en netnografi, vilket som metod innebär att undersöka sociala och kulturella sammanhang över internet. I fallet för denna studie har det empiriska materialet samlats in från Facebook och Twitter för att sedan analyseras med utgångspunkt i Anthony Giddens teoretiska begrepp tillit och expertsystem samt Ulrich Beck och Giddens teoretisering av begreppet risk.  Studiens resultat pekar på att individer med en negativ inställning till vaccin tenderar att hysa en misstro mot den information och de råd som kommer från myndigheter och medicinska experter. Samtidigt råder ett motsatt förhållande när det kommer till individer som uttrycker en positiv inställning till vaccin, dessa individer finner informationen samt råden pålitlig och utgör i många fall en grund för argumentation i diskussion om potentiella risker med vaccin. I studien identifierades två huvudsakliga argument som framfördes i frågan varför föräldrar inte bör vaccinera sina barn. Det ena argumentet baserades på att läkemedelsföretag, läkare, myndigheter eller andra aktörer som på något vis kan gynnas ekonomiskt på den information och de råd som ges om vaccin inte går att lita på. Det andra huvudsakliga argumentet tog utgångspunkt i att vaccin innehåller gifter som skadar barnen, detta argument förstärkte användarna i många fall genom att sprida bilder eller filmklipp på sjuka barn tillsammans med en text där vaccin utgavs vara orsaken till sjukdomstillståndet.

Syfte: Syftet är att utifrån de tre faktorerna kundnöjdhet, kundengagemang och tillit öka förståelsen för hur tjänsteföretag arbetar med kundlojalitet på sociala medier. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod och präglas av en induktiv forskningsansats. Studiens data är insamlad genom elva semistrukturerade intervjuer som bearbetats genom tematisk analys. Resultat & slutsats: Studien visar att samtliga företag arbetar med kundlojalitet på sociala medier utifrån de tre faktorerna kundnöjdhet, kundengagemang och tillit. Att besvara kommentarer och hålla hög svarsfrekvens var de främsta arbetssätten som framkom under faktorn kundnöjdhet. Tävlingar, inlägg som väcker känslor och säsongsbaserade inlägg användes för att skapa kundengagemang. I arbetet med tillit visar företagen upp sitt hållbarhetsarbete och arbetar för att minska osäkerhet. Uppsatsens bidrag: Studien teoretiska bidrag är en ökad förståelse för hur tjänsteföretag arbetar med kundlojalitet utifrån de tre aspekterna kundnöjdhet, kundengagemang och tillit. Studien har även bidragit på ett praktiskt plan genom att belysa för tjänsteföretag vilka arbetssätt som kan vara bra att använda sig av i arbetet mot att skapa kundlojalitet via sociala medier. Förslag till vidare forskning: För att upplysa företag ytterligare om hur de kan arbeta på sociala medier för att skapa kundlojalitet anser vi att vidare forskning kan utföras från ett kundperspektiv. Detta kan bidra med information från en ny synvinkel och även styrka resultatet av denna studie. Vi ser även att forskare i framtiden kan utvidga den geografiska avgränsningen för ett mer generaliserbart resultat.

Problem and purpose: The investment environment is becoming more complex, while there is an increasing responsibility to save money for the future. This means that financial advisory has an important role in helping people with their savings. This study aims to examine whether financial advisory has an impact on individuals’ savings and how the demand differs from the variables gender, age, marital status, employment and geographic residence. The study also examines trust in financial advisory and whether there is a difference in risk propensity between men and women. Theory: The study’s theoretical framework deals with theories and models that consist of Gender perspectives, Behavioral Finance, Prospect Theory and Risk Preferences which all a linked to finance. The framework also consists of previous research that deals with the subject. Method: To answer the study’s purpose, triangulation was used where both quantitative and qualitative data were collected. The quantitative data consists of a survey with 500 respondents and the qualitative data consists of three interviews with licensed financial advisors. Eight hypotheses are tested using chi-2-test. Conclusions: Financial advice affects individual’s savings through more financial knowledge, but do not result in more risky savings. Four out of five examined variables affect the demand for financial advice, these are gender, marital status, employment and age. The variable that does not affect the demand is geographical residence. Individuals do not feel trust in financial advisory, while trust is an important factor contributing to financial knowledge. Finally, the study shows that men are more risk propensity than women, but that the difference is getting smaller and the younger generation of women begin to take more risks.

Tillit och säkerhet är viktiga faktorer för att en användare ska vilja använda en e-handelsida. Det är mycket viktigt att visa att det finns en avsikt att bevara kundens personliga integritet. Genom att ha studerat olika artiklar som behandlar ämnet tillit har ett material samlats ihop som visar att säkerhet är en viktig fråga för de flesta användarna när en transaktion genomförs på Internet. Tidigare forskning har bland annat visat att konsumenter ogärna ändrar sina vanor, det som känns tryggt fortsätter man helst med, det finns ofta en ovilja att betala på nya sätt. Det har även visat sig att all information ska vara tydlig och lättillgänglig. Genom att använda oss av en abduktiv metod undersöker vi hur man skapar tillit. Som typfall användes en e-handelssida som skapades för det egna företaget LS Direkt, de tre grunderna som sidan byggdes efter var tillit, integritet och säkerhet. Resultatet blev en sida som uppfyllde dessa faktorer.

Under en längre tid har svensk vård och omsorg präglats av ett marknadsinriktat tankesätt med starka inslag av målstyrning, kostnadskontroll och utvärderingsarbete. Forskningen har länge diskuterat problemen och riskerna med denna typ av styrning och pekar bland annat på att den medicinska professionen har en omfattande administrativ börda och att de i hög utsträckning detaljstyrs, vilket påverkar arbetsmiljön och i slutändan kvaliteten på vården till patienterna. En artikelserie i DN som belyste dessa problem introducerade den breda allmänheten till begreppet New Public Management och var startpunkten för en omfattande debatt kring offentlig styrning. Den svenska regeringen har påbörjat ett arbete för att utveckla en tillitsbaserad styrning för att komma åt problemen i vården. Det är däremot oklart vad en sådan styrning faktiskt innebär. Den här uppsatsens fokus och syfte är därför att, med utgångspunkt i mellanchefer och medarbetare inom vård och omsorg, bidra till utvecklingen av tillitsbaserad styrning och ge ett bud på vad det kan innebära. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts för att uppnå syftet. Resultatet och analysen kopplas till teorier om tillit och till ett ramverk för tillitsbaserad styrning. Man kan konstatera att undersökningens resultat sammanfaller till viss del med tidigare forskning och bekräftar bilden av styrningsproblemen i vården och vad tillitsbaserad styrning kan vara. Det framkommer emellertid att samtal och direkta möten, IT-lösningar, kvalitativa kvalitetsmått, kompetensförsörjning och transparens kan utgöra viktiga led i en tillitsbaserad styrning. Vidare framkommer en strategi kallad värdebaserad vård som ett sätt stärka tilliten och bättre tillvarata medarbetarnas kompetens.