Övervikt är ett globalt växande hälsoproblem som under kort tid ökat markant. Detta medför att sjuksköterskor utsätts för nya komplexa utmaningar i mötet med överviktiga personer. Trots att övervikt har blivit allt mer vanligare förekommer det stigmatisering, negativa attityder och fördomar mot överviktiga personer. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska alla människor behandlas med respekt och lika värde för den enskilda människans värdighet. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta personer med övervikt. En kvalitativ design utformade arbetet där en induktiv ansats användes. Tio artiklar valdes ut för analys, där samtliga genomgick Jönköpings Hälsohögskolas kvalitetsgranskningsprotokoll och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. I resultatet framkom det att sjuksköterskors erfarenheter av att möta personer med övervikt påverkade arbetsmiljön samt vårdrelationen. En av slutsatserna är att överviktiga personer har en negativ påverkan på sjuksköterskors arbetsmiljö, då utrustningen inte är anpassad utefter överviktiga personer. Den andra slutsatsen är att vårdrelationen mellan sjuksköterskor och överviktiga personer är svårhanterliga, då personer med övervikt och sjuksköterskor inte visar ömsesidig förtroende till varandra.

SammanfattningTvå personalgrupper i två olika organisationer intervjuades. En av utgångspunkterna var att försöka ta reda på vad som skapar förtroende hos en anställd för sin chef. Tanken var att se vilka likheter och skillnader som kunde utrönas. Resultatet visade dock att likheterna var större än skillnaderna.Bakgrund:Inspirationen till detta arbete är Margaretha Oudhuis avhandling om ”Volvo- The bus plant case” Efter att ha tagit del av hennes arbete så växte inspirationen fram till att göra ett liknande arbete fast med tillit som utgångspunkt.Teoretisk utgångspunkt för detta arbete är Max Webers teorier om ledarskap samt Anthony Giddens teori om tillit. Dessutom finns det flera olika managementteorier med i arbetet.Syfte:Syftet med undersökningen är att undersöka vad som skapar tillit hos den anställda för sin chef. Tanken är att undersöka två personalgrupper i olika typer av organisationer och sedan jämföra det resultat vi fått fram. Vilka likheter och skillnader finner man om man undersöker två olika typer av organisationer?Metod:Med en kvalitativ ansats i undersökningen genomfördes tio strukturerade intervjuer. Flera företag kontaktades och två valde att medverka i undersökningen. Dessa var dels ett kommundelskontor i Borås och dels ett IT- företag i Borås.Resultat:I resultatet framkom det att det inte var några nämnvärda skillnader i tillit och förtroende till ledarskapet i de båda respondentgrupperna. Det fanns givetvis vissa skillnader, men dock mer likheter. Nyckelord för önskvärda egenskaper hos en ledare är följande: engagemang, kommunikation, lyhördhet, delegerat ledarskap/arbete, och tydlighet.

Internet har under de senaste decennierna haft en explosionsartad utveckling och transparensen som finns har öppnat många nya dörrar. Tillgängligheten har lett till att e-handel tar allt fler marknadsandelar och blir allt vanligare. Detta har dock väckt diskussion kring tillit och trygghet på Internet i allmänhet och vid e-handel i synnerhet. Avsikten med studien är att utröna vad det är som skapar tillit vid e-handel och syftet är att bidra med nya tillskott till den redan befintliga forskningen. Via en kvalitativ undersökning med personliga konsumentintervjuer som forskningsmetod har nya aspekter inom e-handel och tillit plockats fram. Slutsatser som kan dras av studien visar på att e-handelsföretag borde lägga stor vikt vid att bygga upp tillit hos sina konsumenter. Detta bör främst göras genom en bra siduppbyggnad med snygg design, bra system och olika betalningslösningar. Det är också centralt att lägga fokus på god kommunikation med konsumenterna och erbjuda en välfungerande kundtjänst. I kontrast till den teoretiska referensramen kan dessutom även konstateras att resultatet visar på att tredjepartssäkerhetscertifieringar inte har en sådan omfattande roll för tillit hos konsumenter som redan handlar på Internet som teorin tidigare påstått. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Bakgrund: Tillit ställer förväntningar på att sjuksköterskan i sin profession ska vara trovärdig mot alla patienter. Tillit inom omvårdnaden ger potential till att utveckla en relation mellan sjuksköterska och patient där sjuksköterskan har en större möjlighet att få fram viktig information som kan vara avgörande för patientens hälsa. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att känna tillit till sjuksköterskan. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudie med systematiska sökningar där resultatet är baserat på 10 vetenskapliga artiklar. Databearbetningen resulterade i fyra kategorier som belyser vad patienten upplever är tillit till sjuksköterskan; Att bli sedd, Att få tid, Att bli respekterad och Att bli hörd. Resultat: Resultatet visar att patienten upplever tillit när hen blir sedd vilket kan bidra till att patienten upplever trygghet och hen känner sig involverad i sin egenvård. Genom att få tid kan patienten känna att sjuksköterskan förstår att ett förtroende inte kan stressas fram. När patienten känner sig respekterad av sjuksköterskan upplever hen sig som mer jämlik vilket får patienten att känna sig betydelsefull. När patienten känner att hen blir hörd fördjupas relationen mellan dem och patienten upplever att förhållandet är ömsesidigt. Slutsats: Tilliten till sjuksköterskan kan vara grunden för hur patienten upplever sitt vårdförlopp. Det kan bidra till att patienten får en tydligare förståelse om den omvårdnad som sjuksköterskan utför. Vidare forskning kring patienters upplevelser av tillit är viktigt och skulle kunna bidra till utveckling inom vården. / Background: Trust poses expectations that the nurse in his profession should be credible to all patients. Trust in nursing provides the potential for developing a relationship between nurse and patient in which the nurse has a greater opportunity to provide important information that can be crucial to the patient's health.  Aim: To describe patients' experiences of trusting the nurse. Method: The study was conducted as a general literature review with systematic searches where the result is based on 10 scientific articles. Data processing resulted in four categories that highlight what the patient experiences is trusting the nurse; To be seen, to get time, to be respected and to be heard. Results: The result shows that the patient experiences trust when being seen, which can help the patient feel safe and feel involved in his or her own care. By getting time, the patient can feel that the nurse understands that trust can not be stressed. When the patient feels respected by the nurse, he experiences more equality, which makes the patient feel important. When the patient feels that they are heard, the relationship between them is deepened and the patient perceived that the relationship was mutual. Conclusion: Trust in the nurse may be the basis for the patient's perception of care. This can help the patient gain a clearer understanding of the nursing care performed by the nurse. Further research on the patient's experience of trust is important and could contribute to development in health care.

Studien ämnade att undersöka skälen bakom intervjupersonernas upplevda tillit eller misstro gentemot socialtjänsten. Vidare var det även av intresse att få en ökad förståelse för hur detta påverkade individernas benägenhet att vid behov uppsöka myndigheten för stöd. Studien baserades på intervjuer med högstadieelever på en skola i Sverige. Undersökningens slutsatser visade på att intervjupersonernas benägenhet att anförtro sig åt myndigheten var tydligt förankrade i olika skäl, vilka sammanfattades till tre huvudteman. Det framkom att intervjupersonerna upplevde att de inte var tillräckligt informeradeavseende myndigheten och dess förfarande, vilket försämrade förutsättningarna till ett ökat tillitskapital. Vidare påvisade resultatet att intervjupersonerna uppfattade att det råder ojämn maktbalans- socialarbetare och klient - emellan. Det fanns även en rädsla för socialtjänstens befogenheter och hur dessa tillämpas. Detta då det förelåg en uppfattning om att maktutövandet kunde användas för att bestraffa den enskilde. Risken för stigmatisering var ännu ett skäl till varför intervjupersonerna upplevde en känsla av misstro gentemot socialtjänsten. Rädslan för att bli socialt bestraffad minskade benägenheten att uppsöka stöd, vilket medförde att intervjupersonerna i största möjliga mån valde att undvika myndigheten.

Föreliggande studie har haft syftet att undersöka varför människor vill engagera sig i frivilligorganisationer och vilken påverkan de upplever att deras frivilligengagemang har på såväl ett individuellt plan som i ett större samhälleligt perspektiv. Studien har varit kvalitativ och semi-strukturerade intervjuer har använts som metod. De teoretiska perspektiv som studien grundats i har varit socialt kapital samt begreppen civilsamhälle och tillit. I studien har fyra respondenter från två olika frivilligorganisationer intervjuats. Studien visar att altruistiska skäl såsom att vilja hjälpa andra men också egennyttiga skäl som att engagera sig för att må bra eller få ett socialt sammanhang, som motiv till engagemang. Gällande påverkan av frivilligarbetet framkom att respondenterna såg engagemanget som ett sätt att förändra samhället i stort men också att förändra för en enskild person. Utifrån bland annat sociala sammanhang, som respondenterna upplevde att engagemang gav, kan man se en koppling mellan socialt kapital och frivilligengagemang. / <p>2019-01-15</p>

När sjukdom drabbar en människa, förändras tillvaron. En av sjuksköterskans uppgifter är att hjälpa och stötta patienten att finna mening i sin nya situation och med andra förutsättningar än tidigare. Ska patienten kunna leva sitt liv så självständigt som möjligt, behöver vården utgå från patientens behov, och utformas så att patienten kan vara delaktig. Syftet med studien är att få förståelse för vad delaktighet kan innebära för kroniskt sjuka patienter i mötet med vården. Som metod för att svara på studiens syfte, valdes en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamling. Sex intervjuer genomfördes och analyserades utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk analysmetod. Under analysen växte två huvudteman med underteman fram. Resultatet visar att delaktighet kan innebära att bli lyssnad till. Det är centralt för informanterna, då önskan finns om att vården ska utgå från informantens tankar, behov och kunskap. Detta innefattar även tankar kring att erhålla relevant information för att kunna vara delaktig. En faktor som påverkade känslan av delaktighet eller ej för informanterna, var kontinuiteten bland vårdpersonalen. När en relation kunde byggas upp, gav det trygghet och känsla av delaktighet. Resultatet av studien ger förståelse för hur vårdpersonal kan arbeta för att patienter med kronisk sjukdom ska kunna vara delaktiga.

No description available.

Under det senaste årtiondet har Sverigedemokraterna vuxit till att bli en signifikant politisk kraft i Sverige. Däremot har framväxten främst koncentrerats till vissa regioner i Sverige, då partiet har blivit överrepresenterade i landets södra delar och underrepresenterade i Stockholm och i Norrland. Inom den vetenskapliga litteraturen finns det inga klara svar på varför denna uppdelning har skett. Ett forskningsområde gällande stöd för högerpopulistiska partier som blivit vanligare de senaste åren är det kring social tillit. Teorin säger att individer som har en lägre tillit till sina medmänniskor kommer ha starkare preferenser för högerpopulistiska partier. Sverige har generellt sett en hög nivå av social tillit, men det finns vissa geografiska skillnader som främst tar sig i uttryck mellan norr och söder. Syftet med denna studie är därför att undersöka huruvida social tillit kan förklara preferenser för Sverigedemokraterna, men också huruvida dessa preferenser påverkas av att bo i en tillitsfullt område. Detta för att se om nivån av social tillit i ett område har effekt på individers preferenser för Sverigedemokraterna, och på så sätt eventuellt ge en förklaring till varför ett högerpopulistiskt parti har lyckats få ett starkt fäste i vissa regioner, men inte i andra. Studien genomförs med enkätdata från den nationella SOM-undersökningen 2016. Resultatet visar att det finns ett negativt samband mellan social tillit och preferenser för Sverigedemokraterna, dels på en individnivå, dels på en aggregerad nivå. Detta innebär att ens preferenser för partiet dels påverkas av ens egna nivå av tillit, dels påverkas av hur tillitsfullt området är som man bor i. En slutsats från studien är därför att skillnaderna i stöd för Sverigedemokraterna mellan län till en viss grad kan förklaras med en skillnad i social tillit mellan länen.

<p>Syftet med denna studie var att söka ökad kunskap och förståelse för vilken vikt ungdomar lägger på relationen till behandlingspersonal i behandlingsarbetet samt belysa vilken roll en god relation till personalen spelar för ungdomarnas framtidsmöjligheter. För att uppfylla syftet har vi använt följande frågeställningar: Är relationen mellan vårdtagare och vårdgivare viktig för vårdens effekter? Går det att skapa en ny trygg bas i ungdomsåren (om man inte haft det som barn) med hjälp av en engagerad behandlare? Kan man kompensera en förlorad relation med föräldrarna med någon annan? Hur använder sig ungdomarna av sina erfarenheter av vistelsen på Pilevallen i sina liv idag? Pilevallen är ett öppet behandlingshem för både tjejer och killar i tonåren. Studien genomfördes med hjälp utav kvalitativa halvstrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultaten analyserades med hjälp utav anknytningsteorin och forskning om relationer. Av resultatet framgår att behandlingsrelationen är väldigt viktig för ungdomarna. Ungdomarna ser behandlingspersonalen både som en förälder och en vän som de kan söka förståelse och tröst hos, en trygg person i deras närhet som de tidigare har saknat. Utifrån ungdomarnas berättelser ges en bild av att i samspel med trygga vuxna har de getts möjlighet att utvecklas, bland annat har ungdomarnas självkänsla, förmåga till självreflektion och ansvarstagande ökat.</p>