En hög tillitsnivå i samhället för med sig en rad olika positiva effekter. Det är därför av intresse att undersöka vilka faktorer som gör att två personer som inte känner varandra kan uppleva vad denna studie kallar generell tillit. Studien syftar till att undersöka hur olika välfärdstyper främjar varierande nivåer av mellanmänsklig tillit. Detta görs genom att dela in sex idealtypiska länder efter Esping-Andersens tre olika välfärdstyper; universella-, liberala-, och konservativa välfärdsstater. Studien utgår även från Bo Rothsteins perspektiv om hur olika nivåer av tillit i välfärdsstaterna kan härledas från olika socialförsäkringsprocesser, där universella socialförsäkringar antas leda till högre tillit medan selektiva socialförsäkringar antas leda till lägre tillit. För att besvara studiens syfte genomförs en logistisk regression med data från World Value Survey och European Value Survey. Resultatet från analysen är i linje med den tidigare forskningen och visar att den universella välfärdsstaten har den största sannolikheten att ha generell tillit, följt av den konservativa välfärdsstaten och till sist den liberala välfärdsstaten. Vid kontroll för andra variabler har variabeln välfärdsstat fortsatt den största effekten på sannolikheten att ha generell tillit. Även andra variabler visade en signifikant effekt där förtroende för statsförvaltningen har en större effekt   än organisationsdeltagande. Därutöver visar test för sociodemografiska faktorer som ålder, kön och klass att personer med lägre socioekonomisk klass tenderar att ha lägre sannolikhet att lita på andra. Till sist visar studien att liberala eller konservativa värderingar inte har någon större påverkan på individers sannolikhet att lita på andra oberoende av välfärdstyp. Resultatet visar att neoliberala förändringar i samhället inte har förändrat den generella tilliten 2022 för vuxna invånare i de olika välfärdsstaterna. Det finns möjligheter att förbättra studien genom att kontrollera för fler detaljerade variabler och inkludera flernivås analys så att sambanden kan förtydligas även på olika nivåer.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

The purpose of this paper is to examine how secure a mobile payment system is perceived to be depending on how many steps of verification it uses, and how the amount of time it takes to complete the verification affects the users perceived safety and usefulness of the system.The study is based on previous research done on mobile payment and human trust in technology, combined with an overview of the most used mobile payment systems in Sweden today. The data was collected from observations and interviews based on three prototypes created for the study which simulates different kinds and amount of steps of verification.The result of the study shows that the amount of steps of verification did have an impact on the users perceived safety of the system, but that the technology used to make the verification played an equally important role. The time it took to make the verification didn’t have an affect on the users perceived safety, but a quicker verification was viewed as a positive attribute for a mobile payment system.

I och med den pågående globaliseringen ökar trycket på företag och organisationer attminska sina kostnader och nyttja sina kompetenser mer effektivt. Ett sätt att göra detta äratt använda sig av ett globalt virtuellt team. En av de mest fundamentala förutsättningarnaför ett framgångsrikt arbete i ett sådant team är tillit mellan medlemmarna och i skapandetav tillit är kommunikation en viktig del. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilkenbetydelse olika sorters kommunikation har för skapandet av tillit samt den tillit som redanexisterar mellan medlemmar i ett globalt virtuellt team. För att undersöka detta har materialsamlats in genom semi-strukturerade intervjuer som sedan har analyserats med hjälp avrelevant teori. Resultaten visar att alla de undersökta kommunikationssätten på något sätt,om än i olika utsträckning, påverkar tilliten mellan medlemmarna. Särskilt stor roll visadesig fysiska möten spela då de flesta respondenter uppgav att detta var något sompåverkade, alternativt skulle kunna påverka, tilliten. Även social kommunikation visade sigha stor påverkan på tilliten.

Amningsfrekvensen i Värmland sjunker och är låg jämfört med riket. En bidragande faktor till den sjunkande amningsfrekvensen är bristen på tillit till amning. Det är viktigt att kunna identifiera kvinnor med låg tillit till amning för att vända den sjunkande amningsfrekvensen och stärka kvinnan i rollen som moder. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors tillit till amning på Barnbördshuset (BB) och Eftervårdsmottagningen i Värmland. Med enkäten BSES-SF identifieras kvinnor med låg tillit till amning och kvinnor som behöver ett ökat amningsstöd efter förlossning. Design/Metod: Studien utfördes med kvantitativ ansats. Data inhämtades från enkäten BSES-SF som besvarats av 70 kvinnor på BB och Eftervårdsmottagningen i Värmland. All data analyserades genom SPSS. Resultat: De flesta kvinnor ansåg att det var mycket viktigt med en fungerande amning och när kvinnorna skattade amningens betydelse framkom ett medelvärde på 8,66 där 0=inte alls viktigt och 10=mycket viktigt. Kvinnor som ammat tidigare skattade sin upplevda amningserfarenhet som mycket god. Varje enskild fråga på BSES-SF jämfördes mellan kvinnorna som vårdats på BB och Eftervårdsmottagningen. Det framkom en skillnad på åtta frågor där kvinnorna på Eftervårdsmottagningen skattade en högre tillit till amning jämfört med kvinnorna på BB. Utifrån totalsumman på BSES-SF med ett poängintervall mellan 14-70, framkom det att tilliten till amning skattades högre hos kvinnorna på Eftervårdsmottagningen (M=56,54) än på BB (M=49,88). Slutsats och klinisk tillämpbarhet: BSES-SF kan utifrån studiens resultat vara ett användbart verktyg, framförallt på BB där kvinnorna skattat en lägre tillit till amning. Förstföderskor och omföderskor som upplevt en komplicerad förlossning kan vara i behov av större insatser av amningsstöd. Studiens resultat kan medföra att barnmorskan blir extra uppmärksam på de kvinnor vars amning inte fungerar och där extra stöd behövs för att öka tilliten. / Breastfeeding frequency in Värmland decreases and is low compared with the national average. A contributing factor to the decline in breastfeeding rates is the lack of confidence in breastfeeding. It is important to identify women with low confidence to reverse the decline in breastfeeding frequency and strengthen her in her role as a mother. Objective: The aim of this study was to investigate breastfeeding and self-efficacy in the Postnatal ward and Postnatal carecenter in Värmland. Using BSES-SF survey, women with low confidence in breastfeeding and women who need an increased breastfeeding support after delivery were identified. Design/Methods: The study was conducted with a quantitative approach. Data whas collected from BSES-SF, answered by 70 women in Postnatal ward and Postnatal carecenter in Värmland. All data were analyzed by SPSS. Results: Most women felt that it was very important to have a functioning breastfeeding and when the women estimated the importance of breastfeeding it showed a mean of 8.66, where 0 = not at all important and 10 = very important. Women who breastfed previously rated their perceived breastfeeding experience as very good. Every single question on BSES-SF whas compared between women who were treated in Postnatal ward and Postnatal carecenter. It showed a difference in eight questions, the women on the Postnatal carecenter estimated a higher confidence in breastfeeding compared with women in the Postnatal ward. The total sum of BSES-SF with a score range between 14-70, showed that trust in lactation whas estimated higher among women in the Postnatal carecenter (M = 56.54) than in the Postnatal ward (M = 49.88). Conclusion and clinical applicability: Primaparas and women with prior deliveries who now experienced a complicated childbirth may need extra breastfeeding support. The result of the study may leed to extra attention from the midwife to those women whose breastfeeding does not work and where additional support is needed to increase confidence. Based on the studys result BSES-SF can be a useful tool, especially in the Postnatal ward where women estimated a lower confidence in breastfeeding.

SYFTE: Uppsatsens syfte är att kartlägga på vilket sätt Axfood kommunicerar sitt hållbarhetsarbete, i avseende att se hur Axfood upprätthåller tillit genom sin kommunikation. Tillit är en viktig komponent i företagsverksamheten och därför vill jag belysa hur olika stilistiska kompositioner både kan främja och hämma tilliten till ett företag. Studien fokuseras till Axfoods avsändarperspektiv med avsikt att strukturera upp och beskriva hur företaget kommunicerar sitt arbete med hållbarhet. TEORETISK RAM: Den teoretiska ramen bygger på hur tillit skapas genom kommunikation och utgår ifrån teorier om Corporate Social Responsibility, samt det retoriska begreppet ethos. METOD: Övergripande tematisering av materialet, samt en djupgående stilistisk analys av de delar i materialet som kommunicerar Axfoods hållbarhetsarbete. SLUTSATSER: Av Axfoods kommunikation är det hållbarhetsarbetet angående miljö som ges störst utrymme. Vidare går det att utläsa vissa stilistiska skillnader beroende på i vilken kommunikationskanal materialet återfinns, samt vilket hållbarhetsarbete som kommuniceras. Det här påverkar de olika tillvägagångssätten att skapa tillit.

Begreppet tillit är något sjuksköterskan och patienten kommer i kontakt med varje dag omedvetet. Begreppet tillit definieras som människans spontana livsyttringar. Det finns brist på vetenskaplig kunskap om begreppet tillit inom vårdvetenskapen, nursing och caring, kunskap om begreppet kan bidra till möjligheten att stärka hälsan i det goda vårdandet. Syftet var att belysa hur begreppet tillit uttrycks inom vårdvetenskapen, nursing samt caring. Studien är byggd på en litteratursökning med en datainsamlingsmetod av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar på hur tillit upplevs inom nursing och caring. Patienten upplevde högre tillit till sjuksköterskan när tydlig och relevant information gavs, när patienten kände sig värderad och bekräftad av sjuksköterskan, när sjuksköterskan visar god attityd. Brist på tillit gav en känsla av osäkerhet och var svår att återuppbygga. Begreppet tillit är relativt outforskat men har stor betydelse hos både patient och sjuksköterska, det stärker relationen vilket gör att sjuksköterskan känner förtroende för patienten och patienten känner högre trygghet för sjuksköterskan. Resultatet visar ett samband mellan sjuksköterskans attityd och den upplevda tilliten hos patienten. Begreppet tillit finns ej utvecklad som oberoende omvårdnadsåtgärd i litteratur och därför kan utökad forskning vara relevant för att utveckla nursing och caring. / The concept of trust is something nurse and patient come into contact with on a daily basis, without thinking about it. The concept of trust is defined as human’s spontaneous manifestations of life. There is a lack of scientific knowledge within care science, nursing and caring. Increasing the knowledge about the concept of trust can contribute to the possibility of enhancing health in a caring environment. The aim of the study was to illuminate how the concept of trust is expressed within care science, nursing and caring. The study is built on a literature research were data collection was based on scientific articles. The result shows how trust is experienced within nursing and caring. The patient felt valued and confirmed by the nurse and strengthened by the nurse’s good and respectful attitude. A lack of trust gave a feeling of insecurity. The concept of trust is relatively unexplored but is of huge importance to the nurse and patient. Trust strengthens the nurse-patient relation which creates safety and confidence. The result shows the connection between the nurse’s attitudes and the trust experienced by the patient. Trust is not developed as a nursing-care intervention in literature and further research is relevant.