ABSTRACT Statistics show that breastfeeding prevalence for Sweden has fallen since the mid 90´s. Studies show that breastfeeding offers health benefits to both mother and child and that the mothers' belief and confidence in their ability to breastfeed is a key factor to having a positive breastfeeding outcome. In 2010, Amningshjälpen in collaboration with Sensus studieförbund, started a nursing course, for mothers-to-be, who wished to breastfeed their babies and its aim was to prepare them for a successful and enjoyable experience. Objective: To examine whether a preparatory breastfeeding course can affect mothers' confidence in their ability to breastfeed and if that ability can affect the breastfeeding outcome when the child reaches four months. A further aim is to investigate the experience of  perceived problems surrounding breastfeeding and what affect these might have on the mothers' confidence in breastfeeding when the child reaches four months. Design/Methods: A quantitative approach with prospective experimental design was used to evaluate the study. The questionnaire Breastfeeding Self-Efficacy Scale Short Form (BSES-SF) was used three times to measure women's trust in lactation. The first and second assessment were performed prenatally and a third when the child was four months old. Results:Sensus breastfeeding course was shown to raise women's average BSES -SF, from 43,14 before training to 55,86 after (p> 0.001). The third assessment, taken when the child has reached four months, provided a positive result on the mothers confidence to breastfeed compared to the results from the two prenatal assessments (m =58.98) (p <0.001). The breastfeeding rate of the women who participated in the study was high in percentage terms if compared to average situation in Sweden. The higher the mothers estimated problems around the child regarding wailing, sleeping and eating, the lower they estimated their self-efficacy regarding breastfeeding in the assessment at four months of age (p <0.001). Conclusion: The study demonstrates that a preparatory breastfeeding course in pregnancy increased women's confidence in their ability to breastfeed, and the breastfeeding rate within the study when the babies were four months old was high compared to the national Swedish statistics. The study also shows that women who estimated low on self-efficacy experienced more problems with their child at around the age of four months. All mothers´ rated their partners as most important support person whilst breastfeeding and in second place came The Sensus nursing course.

In this paper I have conducted an analysis to critically examine survey questionnaire forms used in political research to measure trust and distrust. During the first step of the analysis I aimed to identify how the concepts where used in the forms. The second step involved examining if it was possible to relate the questions and items to five theoretical assumptions based on theories of trust (and distrust). The third step was to examine the quality of the forms, in relation to survey and questionnaire designs. The results of the analysis showed that the institutes that conduct the studies tended to use similar questions to measure trust. Some of the forms that where analyzed had very many questions, which could lead to exhaustion for those participating in studies. Some of the questions and the related response alternatives tended to be remarkably vague. For future research, I suggest that researchers reflects on the amount of questions that the forms contain, which response alternatives that are suitable to use and that researcher begin to develop new questionnaires with better questions. / Syftet med den här uppsatsen var att genomföra en analys för att kritiskt granska enkät- och frågeformulär som använts inom statsvetenskaplig forskning för att undersöka begreppen tillit, förtroende och misstro. Analysen hade tre utgångspunkter. Den första gick ut på att identifiera hur begreppen använts och operationaliserats i de granskade formulären. Den andra gick ut på att granska om det var möjligt att relatera formulärens frågor och påståenden till fem teoretiska antaganden baserade på förtroende och misstro. Den tredje gick ut på att granska formulären utifrån enkät- och frågekonstruktion. Analysen visade att de vetenskapliga instituten tenderade att använda likartade tillits- och förtroendefrågor. Några av de granskade formulären hade väldigt många frågor, vilket skulle kunna leda till uttröttningseffekter för de som deltar i institutens undersökningar. Ett ytterligare problem var att en del frågor och svarsalternativ var otydligt och vagt formulerade. För framtida forskning föreslår jag att forskarna som representerar de olika vetenskapliga instituten reflekterar över mängden frågor som formulären innehåller, vilka svarsalternativ som är lämpliga att använda samt att de på sikt börjar ta fram nya formulär med bättre frågor.

Nätverkssamhälle, informationssamhälle, kunskapssamhälle. Begrepp som dessa dyker upp iallt fler sammanhang, använda av såväl samtidsobservatörer som visionärer. En uppfattningom att det samhälle vi ser idag väsentligen skiljer sig från det industrisamhälle somdominerade 1900-talet är inte svår att nära, och den för många självklara komponent somtillförts är just information och de mekanismer som omgärdar den. Att förändra samhället ärdock inget som enbart isolerad teknikutveckling åstadkommer. Tidigare forskning beskriverhur tekniken har inkorporerats i våra liv, förändrat våra vardagliga sysslor och det sättmänniskor kommunicerar med varandra. Ett nytt socialt landskap har bildats utifråninformationsteknikens förutsättningar där synen på såväl identitet som sociala normerförändrats. Här agerar även organisationer, varav vissa helt är beroende av det socialalandskapet för att bedriva sin verksamhet, och bland dessa är det lätt att tänka sig att nyametoder för strategi och styrning av verksamheter i en social miljö utvecklas. Denna uppsatsundersöker hur relationer och sociala normer påverkar försäljning av starkt kunskapsprägladetjänster, där tillvägagångssättet för att nå affär handlar mer om att navigera rätt i ett socialtlandskap än att kunna leverera en produkt till den plats där den efterfrågas. Centrala aspekterberör nätverk mellan personer och organisationer samt dess normer, hur diffusionsprocesserpåverkar säljarbetet samt hur kunskapsarbetaren hanterar sin organisations identitet i relationtill sin egen. Genom en kvalitativ, fenomenologisk ansats skapas förståelse förkunskapsföretaget och hur det agerar inom det sociala landskapet. Intervjurespondenter ärsamtliga 10 medarbetare i företaget, med vilka öppna, tematiska intervjer genomförts.Analysmetoden går ut på att kondensera empirin till kärnfulla meningar som formulerar detväsentliga. Dessa sätts samman till centrala teman som ger en mer övergripande bild avfenomenet. Det uppsatsen resulterar i är främst förståelse för hur en av nätverkssamhälletsaktörer resonerar och agerar. Bilden av ett behov av förändrade värderingar och strategierväxer fram, och detta som en konsekvens av anpassningen till ett företagsklimat medtilltagande sociala inslag. Medvetenhet om hur organisationen kommunicerar, med vilka dentalar, och betydelsen av tillit, framstår som föremål för en framtida utveckling.

Bakgrund: En sjuksköterska inom rättspsykiatrin ska kunna se patienten bakom brottet, ha modet att finnas kvar i alla situationer och ha ett förhållningssätt präglat av synen på alla människors lika värde. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja patientens välbefinnande genom att förmedla trygghet och tillit i vårdrelationen under patientens vårdtid. Vårdrelationen är kärnan i vårdprocessen och grunden i vårdandet. För en god vårdrelation behövs en ömsesidig respekt mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskan behöver ha förmågan att uttrycka sig så att det skapar förtroende för att patienten ska känna tillit till henne. Hon behöver även vara trygg i sig själv och känna tillit till sin egen förmåga att klara av att vårda patienter inom rättspsykiatrisk vård. Vårdrelationen är berikande för sjuksköterskan som upplever att hon får mycket tillbaka från patienten. När sjuksköterskan får ta del av patientens tankar och känslor ges möjlighet att förstå patientens perspektiv på förväntan och behov i vårdrelationen. Då patienten blir förstådd kan det medföra att hen känner sig mer delaktig i sin vårdprocess. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av tillitens betydelse i vårdrelationen med patienten i rättspsykiatrisk vård. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Slutsats: Då patienten känner tillit och respekt från sjuksköterskan ökar möjligheten för en tillitsfull och hållbar vårdrelation. Detta gynnar både sjuksköterskan och patienten genom att vårdrelationen skulle kunna bli mer förtroendefull och trygg. Detta kan även medföra att patienten känner sig mer delaktig i vården vilket kan påverka vårdprocessen i positiv riktning. Förhoppningsvis kommer sjuksköterskor inom rättspsykiatrisk vård att kunna dra nytta av den kommande studien genom egna reflektioner över tilliten i vårdrelationen.

Svensk äldreomsorg tycks stå inför problem då den svenska befolkningen blir äldre och fler behöver äldrevård, samt ser man en minskning av antalet chefer och att det har blivit en oattraktiv arbetsplats. Tidigare forskning visar att tillit till chefen har positiva effekter i organisationen och personalens välbefinnande. Författarna vill undersöka huruvida det förekommer likheter och skillnader i hur personal och chefer tänker kring begreppet " tillit till chefen". Författarna har inte funnit några studier gällande angående tillit till chef utförda i svensk äldrevård. Studien är av kvalitativ metod i kombination med en hermeneutisk tolkning. Resultaten visar att både personal och chefer anser att lyhördhet samt chefens tillgänglighet är viktiga faktorer för tillit till chefer. Samtliga chefer anser att tillit byggs upp tillsammans av alla parter på arbetsplatsen. Vissa ur personalen anser att det är av stor vikt att chefen arbetat som vårdare inom äldrevården för att kunna förstå den problematik som finns i arbetet. Personalen tycker tillit till chefen är en tidskrävande process. Författarna har dragit slutsatsen att detta forskningsområde innebär viss tvetydighet då tillit som begrepp är en social konstruktion och har olika innebörd för olika personer.

Intense competition and pressure from various market participants is prevalent in today’s modern and technologically developed society. It is important to keep a high standard of service and customer care to be able to keep your position on the market. The focus of the paper is to study how a store manager can influence their employees to perform better on the job, in terms of service to customers and increased sales. The aim is to analyze the different tools store managers use to motivate their employees with the goal of improving service to the customer and to increase sales. The method used for achieving this has been a qualitative research approach with open interviews and semi-structured questions, an approach that increases an understanding of the issue. The interviews were conducted with both employees and store managers at the department store, Nordiska Kompaniet. With previous studies and research as secondary material, and the empirical data of the study as primary material, the results show that motivation is primarily important for certain areas. To better describe these results, a model has been designed; FANUGT. The model describes the key concepts of motivation; feedback, accountability, attendance, development, community and trust. Managing the staff in a store with these concepts in mind will increase employee motivation and performance positively.

Bakgrund: Ledarskap har sedan en lång tid tillbaka varit en viktig aspekt för att nå tillväxt inom organisationer och för att få medarbetarna att prestera. Just ledarskapet belyser flera viktiga aspekter i arbetslivet för att skapa en relation mellan ledaren och dess medarbetare. Jag har med bakgrund av detta intresserat mig för viktiga aspekter för att uppnå ett bra ledarskap som leder medarbetare och organisationer mot tillväxt.Forskningsfråga: För denna uppsats lyder forskningsfrågan som följande:Hur ser ledare på ledarskapets påverkan i en organisation?Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga viktiga element och egenskaper hos en ledare för att se vilka framgångsfaktorer som är krävs för ett bra ledarskap. Ambitionerna är att genom empiri och intervjuer få fram en bra ledarskapsteori för att leda medarbetare och organisationer mot framgång.Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuer har skett med tre stycken framgångsrika ledare från olika branscher samt med olika bakgrund.Resultat, slutsatser: Med syftet till grund har jag kartlagt olika framgångsfaktorer i ett gott ledarskap. Dessa är tydlighet, kommunikation, tillit, motivation och delaktighet och de utgör grundstenarna för ett lyckat ledarskap gentemot medarbetare och organisation. Framgångsfaktorerna är sammankopplade och ligger till grund för varandra.

En individ som utsätts för ett traumatiskt brott påverkas på många sätt. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever tillitssvårigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvårigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrån det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey från 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvårigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fåtal brottsoffer professionellt stöd. Resultatet analyseras utifrån teori om betydelsen av tillit och hur brott tenderar att påverka offer negativt. Vidare indikerar studiens resultat på att professionellt stöd försämrar brottsoffers tillit. I analysen diskuteras de eventuella selektionseffekter som kan tänkas påverka detta överraskande resultat. Denna studie har funnit att det är svårt att mäta effekten av professionellt stöd för tilliten gällande brottsutsatthet. Givet att detta är en viktig fråga behövs vidare datainsamling som fokuserar på detta problem.

Många främre korsbandsskadade idrottare upplever efter operation en nedsatt tillit till knäet och är rädda för nya skador. Detta kan resultera i försämrad rehabilitering. Det är därför viktigt att kunna identifiera dessa patienter. Syfte: Syftet med den här studien var att klargöra i vilken utsträckning trippelhoppet, cross over-hoppet och sidohoppet avspeglar vilken tillit till knäet den korsbandsopererade patienten upplever 6-12 månader efter operation i samband med återgång till idrott. Metod: Urvalet bestod av 9 kvinnor och 9 män patienter som genomgått främre korsbandsrekonstruktion och som 6-12 månader efter det var på väg tillbaka till idrott. Deltagarna genomförde tre funktionella tester, trippelhoppet, cross over-hoppet och sidohoppet på sitt ickeopererat respektive på sitt opererade ben. Före varje hopptest skattades på en visuell analog skala ( VAS-skala) graden av tillit till knäet inför hoppet och graden av förmåga att ta i efter hoppet. Deltagarna fyllde även i självskattningsformuläret Knee Self-Efficacy Scale (K-SES). Resultat: Signifikanta skillnader mellan opererat och ickeopererat ben sågs framför allt i tilliten till knäet inför trippelhoppet och cross over-hoppet. Mindre, men dock signifikanta sidoskillnader sågs även i tilliten till knäet inför sidohoppet och i skattad förmåga att ta i efter alla tre hoppen. Signifikanta sidoskillnader i hoppresultat sågs endast i trippelhoppet och cross over-hoppet. De enda limb symmetri index ( LSI)-värden som var onormala (<90%), var dem vid skattad tillit till knäet i trippelhoppet och cross over-hoppet. Det fanns en korrelation mellan LSI för skattad tillit till knäet inför trippelhoppet och cross over-hoppet och K-SESPresent och K-SESFuture. I trippelhoppet fanns även en korrelation mellan LSI för hoppresultat och skattad förmåga att ta i och K-SESPresent. Slutsats: I trippelhoppet och cross over-hoppet är sidoskillnaden i skattad tillit till knäet betydligt större än vad sidoskillnaden i hoppresultat och skattad förmåga att ta i vid hoppen är. LSI vid skattad tillit i dessa hopp korrelerar väl med tilltron till sin förmåga i K-SES båda delskalor. Trippelhoppet och cross over-hoppet i kombination med VAS-skattning av tillit till knäet inför hoppet samt skattning av förmågan att ta i efter hoppet skulle kunna lämpa sig väl vid utvärdering av vilken tillit till det korsbandsopererade knäet patienten upplever under rehabiliteringstiden. / Abstract Many ACL-injured athletes experience after surgery a reduced reliance on the knee and are afraid of new lesions. It is therefore important to identify those patients. Aim: The aim with this study was was to establish whether the triple hop, the cross over hop and the side hop really shows the ACL reconstructed patient´s confidence in the knee 6-12 months post operatively when returning to sport. Method: 9 women and 9 men who had undergone ACL reconstruction 6-12 months previously and were about to return to sports, were included in this study. The participants conducted three functional single leg hop tests in both legs; the triple hop, the cross over hop and the side hop test. Before each specific hop test, the confidence in the knee was estimated and directly efter the hop test, the degree of ability to use their strength was estimated on a visual analog scale. The subjects were also asked to fill out the Knee Self- Efficacy Scale (K-SES) form. Results: Significant differences were found in the ACL reconstructed knee compared to the other knee, when estimating amount of confidence the patient had to his knee before performing the triple hop and the cross over hop. Some significance was also found regarding the reliance on the knee estimated before the side hop and also when estimating the ability use their strength in all three hop tests. Only the triple hop and cross over hop, showed significant result. The only abnormal limb symmetri index (LSI)-value found (<90%), was that of estimated confidence before the triple hop and the cross over hop. A correlation was found for LSI when estimated confidence in the knee before the triple hop and the cross over hop and the K-SESPresent and K-SESFuture. The triple hop also correlated with LSI hop result and estimated ability to use their strength and for the K-SESPresent. Conclusion: The triple hop and the cross over hop show a greater difference in estimated confidence in the knee than does the difference in hop results and estimated ability to use their strength when jumping. The LSI-value of estimated confidence in these two hop tests, correlates well with self efficacy for both the K-SES scales. The triple hop and the cross over hop, in combination with estimated confidence and ability to use their strength while jumping using a visual analog scale, could be well suited for evaluating the confidence in the ACL knee surgery patient experience during the rehabilitation period.

SammanfattningI dagens samhälle har kunskap blivit alltmer användbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en värdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter många utmaningar och därmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istället för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring är avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lärande och resultat. Kan man få de anställda att dela med sig av sina kunskaper kommer de immateriella tillgångarna i organisationen öka. Det krävs alltså att man kan motivera sina medarbetare att dela sina kunskaper, men detta är inte helt lätt. När individer uppfattar den kunskap de besitter som en värdefull råvara kommer kunskapsdelningen bli en beslutsprocess där individen avgör vilken kunskap de vill dela, när de vill dela och till vem de vill dela sin kunskap. Individens förhållande till mottagaren är en av faktorerna som kan påverka motivationen att dela med sig. Socialt kapital är den tillit som individerna i en grupp eller ett samhälle har för varandra, det avser förtroende, normer och nätverk som kan förbättra samhällseffektiviteten. Socialt förtroende kan uppstå ur normer för ömsesidighet och nätverk av medborgerligt engagemang.Syftet med studien är att undersöka hur kunskapsdelning kan påverkas med hjälp av socialt kapitals olika lager; förtroende, normer och nätverk.För att förstå grunden till socialt kapital och kunskapsdelning i stort har vi använt oss av artiklar och böcker inom de aktuella områdena och sammanfattat den information vi funnit i teorikapitlet. Vi har även använt teorin som mall för att jämföra resultaten från de olika fallen. För att undersöka vårt syfte har vi intervjuat tio medarbetare inom olika organisationer där vi har använt oss av semi -strukturerade frågor. Vi valde att analysera våra intervjuer enligt en metod, kallad “Pattern-finding in Qualitative data”, där intervjuerna transkriberades och fördes in i tabeller. De mönster vi hittade i modellerna använde vi i analysen för att hitta samband.Studien visar att socialt kapital har en positiv effekt på kunskapsdelningen. Vår studie visar även att socialt kapital kan underlätta kommunikationen samt information- och resursbyte som är en av förutsättningarna för att kunskapsöverföring ska kunna ske. Att bygga ett nära nätverk har fördelar när det kommer till tillgång och byte av information. I mönstret vi kunde utläsa i modellen fann vi ett tydligt samband mellan tillit och kunskapsöverföring. Nyckelord: Kunskap, Kunskapsdelning, Kunskapsöverföring, Socialt kapital och Tillit.