Abstract Denna uppsats fokus ligger på klienter intagna på ett LVM – hem i Hessleby, som ligger 2 km utanför Mariannelund i Eksjö kommun. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl Hesslebys behandlingshems policy eller grundläggande handlingsprogram implementeras hos de intagna klienterna. Att se om den behandling som Hessleby säger sig stå för överhuvudtaget är möjlig att realisera så att klienterna upplever den på ett likvärdigt sätt som behandlingshemmet. Hesslebys policy är i korthet, att skapa tillit mellan kontaktperson och klient. Detta skall leda till känsla av sammanhang (KASAM), som i sin tur skall leda till ökad motivering av att underkasta sig frivillig vård när klienten blivit utskriven från Hessleby behandlingshem. Även om det inte är uttalat är det inte speciellt svårt att förstå att det är så här deras policy ser ut. Det är en kvalitativ undersökning och intervjuer är gjorda med fyra intagna klienter, men också med institutionschefen på Hessleby Dessa intervjuer har jag valt att spegla mot fyra olika teorier, Erving Goffmans teori om totala institutioner, Aaron Antonovskys teori om KASAM (känsla av sammanhang), tillit och ontologisk trygghet som är en teori av Anthony Giddens och Håkan Jenners definition av begreppet motivation. Genom min uppsats har jag kommit fram till att Hessleby lyckas väl med sin implementering i två fall och mindre väl i ett annat. I det fall där Hessleby lyckats mindre väl har dock klienten lyckats att skaffa sig motivation till att sluta med sitt missbruk på ”egen hand”. En klient valde att lämna intervjun och därför redovisas inte det resultatet i uppsatsen. Nyckelord: behandlingshem, KASAM, LVM, missbruk, motivation, tillit, tvångsvård.

Syftet med föreliggande studie var att få en större förståelse för några personers tankar och reflektioner om vad en optimal parrelation innebär. Följande frågeställningar var i fokus: Vilka aspekter kan knytas till en optimal parrelation? På vilket sätt styr olika omvärldsfaktorer? En semistrukturerad intervjuform användes och urvalet bestod av fem personer i åldrarna 30-45 år. Resultatet visade att tilliten hade en avgörande roll för välbefinnandet i en optimal parrelation. Den optimala parrelationens negativa sidor påpekades också, till fördel för den reella relationen. Vänner och intressen visade sig ha en stor betydelse för den egna parrelationens välbefinnande. Det framkom att könsrollerna försvårade den jämlika relationens utveckling, men även hur gränsöverskridande könsroller uppfattades av samhället. Det individualiserade samhället betraktades utifrån två aspekter; dels det positiva med att forma traditioner som passade den egna parrelationen, dels det negativa med denna traditionsfrihet som ansågs kunna resultera i en framtida traditionslöshet. I diskussionen lyftes följande mönster fram för problematisering: den optimala parrelationens aspekter och omvärldsfaktorernas betydelse i enlighet med Bronfenbrenners bioekologiska modell.

The aim of this study was to illuminate how patients with mental illness experience encounters with the nurse in psychiatric care, in order to acquire increased understanding for the patients needs. A litterature study was used to analyse previously published scientific articles within psychiatric nursing care. Content analysis inspired by Graneheim and Lundman was used to perform the analysis. The result showed that the patients recovery depended on the relationship with the nurse. If the relationship was good, the patient was moore likely to regain his mental health, than if the relationship with the nurse was poor. If the nurse was able to take the time for the good conversation, the relationship was moore likely to carry out well. In order to do so, the nurse had to have gained the patients trust. If the nurse had an open attitude and a good dialogue with the patient, he could grow and acquire insight and learn to live with his mental illness. More empirical studies on patients experiences of psychiatric care are needed so that nurses can gain a deeper understanding for how to best meet these patients needs.

En kraftigt ökande onlinehandel gör det allt vanligare att konsumenter tvingas uppge personuppgifter i köpproces- sen på Internet. Personuppgifter kan med teknisk utveckling också samlas in på nya sätt, exempelvis med hjälp av cookies, och konsumenten är inte nödvändigtvis alltid medveten om detta intrång på dennes integritet. Denna studie syftar till att undersöka kopplingar mellan denna integritetsmedvetenhet och konsumentens köpintentioner på Internet. Parallellt med detta undersöks även hur konsumentens tillit och misstro kan påverka såväl köpintention som ovannämnda integritetsmedvetenhet. Tillit och misstro behandlas i det teoretiska ramverket som två distinkta konstrukt, som kan samexistera. Undersökningen genomförs med en kvantitativ undersökning med 502 respond- enter, och som representativ produktgrupp för internethandel används köp av kläder. Sambanden testas genom fem hypoteser. Studiens resultat visar att tillit och misstro inte signifikant påverkar integritetsmedvetenhet. Resultaten visar dock att tillit, misstro och integritetsmedvetenhet alla signifikant påverkar konsumentens köpintention i olika grad. Tillit är den viktigaste faktorn för köpintention, följt av misstro, och sist integritetsmedvetenhet. Trots att integritetsmedvetenhet påverkar köpintentionen minst av de tre, visar undersökningen samtidigt att integritet och anonymitet är en viktig fråga för svenska konsumenter på Internet.

Den här studien undersöker och analyserar kvalitativt de faktorer som påverkar användarens tillit och till beslutstödssystem genom en fallstudie av ett beslutsstödsystem som utvärderar ledningsträning samt vilka effekter användaren upplever vid användning av systemet. Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar användares tillit och acceptans av beslutstödsystem samt undersöka användares upplevda effekter på deras arbetsuppgifter vid användning av ett beslutstödsystem. Resultat har tagits fram genom litteraturstudie samt fallstudie där data samlats in genom kvalitativa intervjuer av ett urval användare av beslutstödsystemet i studien. Studien resulterar i faktorer som påverkar användares tillit som identifierats baseratpå insamlat material från litteraturstudie och kvalitativa intervjuer som analyserats och resultat framtagits. De främsta effekterna som användare upplevt vid användning av beslutstödsystemet är att det underlättar det administrativa arbetet, gör det snabbare och smidigare att utföra arbetsuppgifterna, stödjer beslutsfattande, ger möjlighet till flexibilitet genom de bärbara enheterna systemet används på, kortare inlärningstid etc. Det identifierades även några negativa effekter med bristande dokumentssökning, brister i gränssnittet, otydlighet i målkriterierna som lagts in i systemet kunde påverka användarens arbete.

”Smart defence”, ”pooling & sharing” og forsvarssamarbeide er svært aktuelle tema innenfor europeisk forsvars- og sikkerhetspolitikk. Årsaken til dette er de dramatiske reduksjonene som gjøres i de europeiske forsvarsbudsjettene. Samtidig synes USA å overlate et større ansvar for egen sikkerhet til  Europa. Nordisk forsvarssamarbeide har fått stadig større oppmerksomhet i Europa og USA. Mange ser på dette som et forbilledlig eksempel på ”smart defence”. Denne studien identifiserer fire kategorier drivkrefter for det militære samarbeidet mellom Sverige og Norge. Disse kategoriene befinner seg i spennet mellom europeisk forsvars- og sikkerhetspolitikk og aktørene i linjen innenfor ”Nordic Defence Cooperation”. Studien baserer seg i hovedsak på teoriene til Janne Haaland Matlary,  Tomas Valasek og Håkon Lunde Saxi. De sikkerhetspolitiske trender i Europa muliggjør i dag et dypere og mer omfattende samarbeide enn hva som har vært tilfelle tidligere. Men, en forutsetning for samarbeide er at nasjonene deler visse likhetstrekk samt at det finns vilje i organisasjonen. Ellers risikerer samarbeidet å miste sitt momentum.

Syftet med studien har varit att undersöka hur anställda inom psykiatrins vårdavdelningar ser på relationsarbetet tillsammans med deras patienter samt även undersöka hur de arbetar i relationen för att främja patientens utsikter till återhämtning/tillfriskning. Studien är uppbyggd på kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer med åtta stycken anställda sjuksköterskor/undersköterskor från olika avdelningar inom psykiatrivården från en mellanstor stad i Sverige. För att underlätta sammanställning av resultat har en intervjuguide använts och genom den har teman tagits ut som använts som rubriker. I analysen har tolkningsramen använts för att skapa olika teman som sedan analyserats utifrån studiens resultat samt tolkningsram.  Resultatet av studien visar på att samtliga respondenter anser att hur relationen till deras patienter ser ut är viktig för vårdarbetet samt att det är önskvärt att sträva efter bra och stabila (bärande) relationer. Studien tar även upp vad respondenterna kallar svårigheter för att skapa bra relationer till patienten samt även de risker som kan förekomma när man strävar efter att skapa nära relationer med sina patienter.

Syftet med litteraturstudien är att belysa föräldrars erfarenheter av hur det är att ha ett barn med ätstörningar samt föräldrarnas erfarenheter av vården. Nio stycken vetenskapliga artiklar användes i litteraturstudien och samtliga artiklar har blivit granskade av etiska kommittéer. Åtta av artiklarna som användes var kvalitativa och en var kvantitativ. Efter syftet valdes sökorden som sedan användes i databaserna. Databaserna som användes var Pubmed, Swemed+ och Cinahl. Författarna använde sig av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Studien visar att föräldrar vill ha mer stöd och information om vad ätstörningar är samt hur de ska förhålla sig till sjukdomen. Det framkommer även att föräldrarna vill vara mer delaktiga i vården av deras barn. För att sjukvårdspersonalen ska kunna ge föräldrarna ett så bra stöd som möjligt är det viktigt att de vet hur föräldrarna upplever sin situation. Genom att sjukvårdspersonalen stöttar föräldrarna kan de i sin tur vara ett stöd åt sitt barn.

The purpose of this essay is to examine the origin of generalized trust. We compare existing theories on trust to determine what approach is more fruitful in explaining the prevalence, or absence, of trust. Our conviction is that trust should be viewed as an interaction, rather than a disposition or a rational choice. The sample is based on the countries of the OECD. In total, five different hypotheses are tested: i) that generalized trust is created by equal distribution of income, ii) that generalized trust is created through monitoring of the state, iii) that generalized trust is created through rule by law; iv) that generalized trust is created when the welfare apparatus is guided by principles of universalism; or iv) that generalized trust is created when the state integrates trust networks. Although there are some results in favor of each hypothesis, no hypothesis gains stronger support than the last. Nations that produce and distribute welfare in a way that promotes interaction between networks exhibit higher degrees of generalized trust than those that encourage interactions within confined networks. Thus, we conclude that there are good reasons for considering trust as a measure of integration. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur generaliserad tillit uppstår. Uppsatsen är av argumenterande karaktär: den ställer befintliga teorier om tillit mot varandra för att pröva vilken som erbjuder bäst förklaringsmodell. Vår utgångspunkt är att tillit bör ses som en interaktion, snarare än en disposition eller ett rationellt övervägande. Urvalet är baserat på OECD-länderna. Sammantaget testas fem hypoteser: i) att generaliserad tillit skapas genom jämlik inkomstfördelning; ii) att generaliserad tillit skapas genom granskning av staten; iii) att generaliserad tillit skapas genom lagstyre; iv) att generaliserad tillit skapas genom att statens välfärdsapparat styrs av universella principer; samt v) att generaliserad tillit skapas när ett tillitsnätverk integreras av staten. Resultaten visar att även om stöd finns för samtliga fem hypoteser, är stödet starkast för den sista. Länder som producerar och distribuerar välfärd på ett sätt som främjar interaktion mellan olika nätverk uppvisar högre grad av generaliserad tillit än länder som snarare uppmuntrar interaktion inom slutna nätverk. Vi drar därför slutsatsen att det finns goda skäl att betrakta tillit som ett mått på integration.

<p>Syftet med litteraturstudien är att belysa föräldrars erfarenheter av hur det är att ha ett barn med ätstörningar samt föräldrarnas erfarenheter av vården. Nio stycken vetenskapliga artiklar användes i litteraturstudien och samtliga artiklar har blivit granskade av etiska kommittéer. Åtta av artiklarna som användes var kvalitativa och en var kvantitativ. Efter syftet valdes sökorden som sedan användes i databaserna. Databaserna som användes var Pubmed, Swemed+ och Cinahl. Författarna använde sig av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Studien visar att föräldrar vill ha mer stöd och information om vad ätstörningar är samt hur de ska förhålla sig till sjukdomen. Det framkommer även att föräldrarna vill vara mer delaktiga i vården av deras barn. För att sjukvårdspersonalen ska kunna ge föräldrarna ett så bra stöd som möjligt är det viktigt att de vet hur föräldrarna upplever sin situation. Genom att sjukvårdspersonalen stöttar föräldrarna kan de i sin tur vara ett stöd åt sitt barn.</p>