Hur ser en kommun på medborgardialog? Sammanfaller det med medborgarnas syn? Och gör det någon skillnad när det kommer till tilliten till kommunen om individen deltar jämfört med den som inte gör det?  Dessa är frågor som denna studie ämnar svara på, och syftet blir därför tudelat. I första steget beskrivs hur medborgardialoger I Gislaveds kommun presenteras I officiella texter och dokument. Det andra steget ser på hur kommunens arbete med medborgardialoger uppfattas av medborgarna samt möjlig påverkan på deras tillit till kommunen. Ett ytterligare aspekt I analysen uppkommer I jämförelse mellan individer som har deltagit I medborgardialog och individer som inte har gjort det.  Materialet består av kvalitativa texter, så som officiella dokument, och resultatet av två enkätundersökningar. En enkät delades ut till dialogdeltagare som svarade på frågor både före och efter medborgardialogen. Den andra enkäten delades ut för hand till kommunmedborgare, och den bestod av liknande frågor som den första del som besvarades av dialogdeltagarna.   Studiens huvudsakliga slutsats är att kommunen och medborgarna som svarat till viss del verkar se på dialogens syfte på olika sätt. Kommunen presenterar det främst som ett verktyg för att sprida information, och bland vissa av medborgarna verkar uppfattningen istället vara att dialogen är ett möjligt verktyg för inflytande. Paradoxalt var det många av dialogdeltagarna som uttryckte lägre tillit till processen I jämförelse med de som inte deltog.

De senaste vetenskapliga rapporterna visar på betydande miljö- och klimatförändringar. Dethar lett till en ökad medvetenhet och växande oro inför klimatfrågor bland EU-medborgare.EU har genom sin samordnande roll fått en allt större betydelse för att tackla dessautmaningar. Samtidigt finns en skepsis mot EU och det väcker frågan om oro för miljön ochklimatförändringar kanske samvarierar med tillit till EU. Syftet med studien är att undersökaom det finns en samvariation mellan miljöoro och tillit till EU bland EU-medborgare. Samtatt undersöka hur miljöoro står sig mot tidigare förklaringar för tillit till EU, såsomidentitetsrelaterade faktorer och utilitaristiska faktorer.Studiens beroende variabel, tillit till EU, är utformad så att respondenterna antingen tenderaratt lita på EU eller inte. För att spegla miljöoro används en variabel som är konstruerad efterde som angett miljön och klimatförändringar som ett viktigt problem för EU.Identitetsrelaterade faktorer undersöks med hjälp av variabler som är kopplade till en starkkänsla av nationell identitet. För att undersöka utilitaristiska faktorer används variabler somfångar respondentens situation på arbetsmarknaden och inkomst. För att undersökasamvariationen utförs en logistisk regression på tvärsnittsdata. Resultatet visar på en positivsamvariation mellan miljöoro och tillit till EU. Resultatet visar även en negativ effekt mellande identitetsrelaterade faktorerna och tillit till EU samt en positiv effekt mellan deutilitaristiska faktorerna och tillit till EU.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att skapandet av den tillitsfulla vårdande relationen bör vara en central del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete, där det även framgår att personer som varit i behov av vård beskriver hur viktig de upplever känslan av respekt, tillit och förtroende i mötet med vården. Avsaknad av tillit riskerar att ge stora konsekvenser för personens benägenhet att fortsätta söka eller ta emot vård, vilket i förlängningen kan leda till ökad psykisk ohälsa. Psykiatriska akutmottagningen för vuxna utgör för många personer den första kontakten med den psykiatriska vården, vilket gör det viktigt att sjuksköterskan i denna kontext har förmåga att skapa förutsättningar för tillit i mötet.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att skapa tillit i mötet med personer som söker vård vid psykiatrisk akutmottagning för vuxna. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom nio semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Tillit kan skapas när individens behov tillgodoses, Att vara medveten om vad som förmedlas, Att möta personen i en komplex vårdkontext och Omständigheter som påverkar skapandet av tillit. Slutsats: Skapande av tillit är en viktig hörnsten i omvårdnadsarbetet för sjuksköterskor på en vuxenpsykiatrisk akutmottagning. Även om mötena är korta upplevs det finnas potential för att kunna skapa tillit, men en medvetenhet om vad som då krävs är en förutsättning. Sjuksköterskors erfarenheter är att trygghetsskapande är en viktig del, att utstråla öppenhet och att vara lyhörd för patientens individuella behov. Deltagarna ansåg att en organisation som prioriterar att tillgodose adekvat med tid och personalresurser möjliggör skapandet av tillitsfulla möten.

Hög tillit till samhällets institutioner är viktigt för ett välfungerande samhälle, både ekonomiskt och socialt. I Sverige har vi generellt sett hög tillit till samhällets institutioner, men den höga tilliten kan utsättas för en negativ spiral om det finns grupper i samhället med låg tillit. Hög tillit till polisen medför bland annat ett mer effektivt polisarbete. Tidigare forskning visar att människors tillit till polis i Sverige skiljer sig åt beroende på härkomst. Således verkar det vara så att tillitsnivån till polisen ser olika ut beroende på om du tillhör gruppen infödd svensk, invandrare eller andragenerationens invandrare. Syftet med denna studie är att studera vilka härkomstskillnader det finns i Sverige gällande tillit till polis samt vilka faktorer som kan förklara dessa skillnader. Denna studie är en kvantitativ studie som baseras på ett datamaterial med 1497 respondenter från European Social Survey. Den bivariata analysen mellan härkomst och tillit till polisen visar att andragenerationens invandrare har lägre tillit till polisen i jämförelse med infödda svenskar och invandrare har en högre tillit till polisen i jämförelse med infödda svenskar. Baserat på tidigare forskning studerar vi olika faktorers påverkan på härkomstskillnader i tillit till polisen. Resultatet visar att faktorer som socioekonomi, trygghet i närområdet, synen på i vilken omfattning polisen diskriminerar, synen på polisens bemötande i allmänhet och social tillit inte kan förklara härkomstskillnaderna. Det var endast uppfattningen kring polisens arbetssätt som till en viss del kunde förklara skillnaderna i tillit till polisen mellan infödda svenskar och andragenerationens invandrare.

I en förändrad försvarsmakt där officerarna inte längre alltid har störst erfarenhet förändras också relationerna mellan soldaterna och officerarna. Erfarna soldater innebär att officeren måste förändra sitt sätt att instruera, leda, trupputbilda och truppföra. Hur tar soldaterna emot den kunskap som lärs ut av officeren? Gör det skillnad ifall officeren gjort utlandstjänst? Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens nya organisation bestående av anställda soldater skapa förståelse för anställdas soldater tillit till officerare med och utan erfarenhet av utlandstjänst. Enkätundersökning nyttjades som tillvägagångssättet för att undersöka huruvida soldater känner mer tillit till officerare som gjort utlandstjänst och i så fall varför, 79 soldater från olika förband valde att svara på enkäten. Resultatet visade att tilliten till officerare som gjort utlandstjänst är högre och att personliga egenskaper i större grad än faktorn sakkunskap påverkade ökningen av tillit avseende utlandstjänstgöring. / The Armed Forces has changed and the officers are no longer always the most experienced. This is changing the relations between the soldiers and the officers. Experienced soldiers means that the officer must change the way they instruct and lead. Does the soldiers learn when the officer teaches? Does it make a difference if the officer have served abroad? The purpose of this paper is that by the Swedish Armed Forces new organization composed of professional soldiers investigate soldiers trust in officers with respect to the officers experience of serving abroad. A questionnaire survey was used to reach an answer to the question whether the soldiers feel more trust in an officer whos served abroad and in that case why. 79 soldiers from various units chose to answer the survey. The results showed that trust increases for officers who served abroad. The factor refered to as “personal haracteristics” were identified as the lead factor rather than the factor “expertise” in affecting trust linked to overseas service.

I en förändrad försvarsmakt där officerarna inte längre alltid har störst erfarenhet förändras också relationerna mellan soldaterna och officerarna. Erfarna soldater innebär att officeren måste förändra sitt sätt att instruera, leda, trupputbilda och truppföra. Hur tar soldaterna emot den kunskap som lärs ut av officeren? Gör det skillnad ifall officeren gjort utlandstjänst? Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens nya organisation bestående av anställda soldater skapa förståelse för anställdas soldater tillit till officerare med och utan erfarenhet av utlandstjänst. Enkätundersökning nyttjades som tillvägagångssättet för att undersöka huruvida soldater känner mer tillit till officerare som gjort utlandstjänst och i så fall varför, 79 soldater från olika förband valde att svara på enkäten. Resultatet visade att tilliten till officerare som gjort utlandstjänst är högre och att personliga egenskaper i större grad än faktorn sakkunskap påverkade ökningen av tillit avseende utlandstjänstgöring.

Syftet med arbetet är att undersöka omfattningen av tillit som en operatör upplever vid samarbete med en kollaborativ robot. Tidigare forskning inom människa-robotinteraktion och människa-robotkollaboration visar på att det inte är tillräckligt att utvärdera säkerhet för att förbigå olycksfall mellan operatörer och robotar. När den fjärde industrirevolutionen inkorporeras i tillverkningsindustrin och kollaborativa robotar och operatörer ska arbeta i symbios med varandra utan säkerhetsgrindar och galler, kommer aspekten av säkerhet och tillit inom människa-robotkollaboration vara än viktigare att utvärdera. Genom litteraturstudien i detta arbete identifierades att det inte fanns en strukturerad utvärderingsmetod eller teknik för att utvärdera en operatörs upplevelse av tillit. Insikten resulterade i en vidareutveckling av ramverket USUS-goals till USUS-Tillit. Genom att använda ramverket USUS-Tillit som utvärderingsmetod har omfattningen av tillit kunnat utvärderas genom dels en heuristiks utvärdering och UX-testning där flera testdeltagare har genomfört ett scenario med en röststyrd kollaborativ robot. Scenariot handlade om att tillsammans med roboten bygga ihop en enklare leksaksbil där testdeltagaren och roboten genomförde arbetsmoment var och en för sig, men även tillsammans. Resultatet av testningen visade på att testdeltagarna upplevde begränsad tillit under samarbetet med roboten, något som bland annat kunde kopplas ihop med osäkerhet till sin egen förmåga, där osäkerheten var starkt sammankopplad till robotens avancerade interaktionsparadigm. Industrin är en viktig motor för Sveriges välfärd och eftersom industri 4.0 kommer innebära nära samarbete mellan robotar och operatörer, kommer operatörens upplevelse av interaktionen med roboten bli viktigare. Att utvärdera operatörers upplevelse av tillit kan vara en pusselbit som saknats när det kommer till att kunna garantera säkerheten för operatörerna i industrin. UX kompetensen kommer därför vara starkt efterfrågad i industridomänen i framtiden då UX uteslutande fokuserar på en användares (operatörens) upplevelse.

Digitaliseringen av hemmet gör att autonoma enheter blir allt mer vanliga i våra vardagliga liv. Hemmet, som tidigare har varit en privat och personlig plats, blir nu ett centrum för digitala enheter vilket i sig skapar nya teknologiska möjligheter. Det smarta hemmet är en av dessa möjligheter då det erbjuder användaren trygghet och säkerhet samtidigt som enheterna i hemmet kan hjälpa oss med både dagliga problem och långsiktiga utmaningar. En autonom enhet i hemmet kan göra allt ifrån att styra musik till att hålla koll på energiförbrukning. Den gemensamma nämnaren de autonoma enheterna har är att människor tar in dem i sina hem; deras privata sfär, därför blir frågan vi ställer oss följande: Hur bygger en användare tillit mot autonoma enheter i en hemmiljö? / The digitization of the home makes automated systems more common in our everyday lives. The home, which used to be a private and personal place, now becomes a center for digital devices, which in itself creates new technological opportunities. The smart home is one of these opportunities as it offers the user safety and security while the units in the home can help us with both daily problems and long-term challenges. An autonomous unit in a home environment can do everything from controlling music to keeping track of energy consumption. The common denominator the autonomous units have is that people take them into their homes; their private sphere, therefore, the question we ask ourselves becomes the following: How does a user build trust against autonomous units in a home environment?

Bakgrunden till arbetet grundar sig i den kriminella utbredning som sker i Sverige kopplat till utsatta områden. Det är tydligt huruvida utsatta områden har fångat flertal aktörers intresse såsom politiker, media och polis, men trots detta inte kommit underfund med lösningen på problematiken i fråga. Tidigare forskning har avgränsats sig inom stadens gränser i sökandet efter lösningen, varpå detta arbete ämnar frambringa landsbygden som en viktig jämförelsepunkt genom att synliggöra skillnaderna i (o)likheterna. Anledningen är att landsbygden och utsatta områden faller under samma premisser vad avser bristen av lokala företag och lokalt förankrad arbetskraft, bristen på lokala skolor och ungdomsverksamhet samt låg politisk representation och kommunikation. Syftet med arbetet är därmed att lyfta fram landsbygden som en viktig jämförelsepunkt för att kunna bidra till lösningen av den särskilda problematik som sker inom utsatta områden. Det metodologiska tillvägagångssättet ter sin form utifrån kvalitativ semistrukturerad forskningsintervju som därigenom är vårt empiriska material. Detta i kombination med kvantitativ metod vad avser sekundära källor i form av publicerad statistik. Det resultat som funnits tyder starkt på att intervjurespondenternas svar skildrar den faktiska verklighet som präglas inom respektive område, vilket statistiken enbart ger en förenklad bild av. Slutsatserna utifrån undersökningen mynnar ut i att landsbygd och utsatta områden skiljer sig främst utifrån indikatorer som tillit och institutionell tillit, vilket i sin tur försvårar arbetet mot att uppnå högt socialt kapital och hög social rättvisa i utsatta områden.

No description available.