Denna undersökning utfördes på Halmstads kommuns hemvårdsförvaltning och fokuserade på hur olika yrkesgrupper arbetade genom samverkan med varandra. Vi fann av intresse att ta reda på hur sjuksköterskorna upplever att samverkan fungerar tillsammans med hemtjänstpersonalen och vilken påverkan den egna professionen och tillit har i samverkan.Syftet med undersökningen var att genom sjuksköterskornas berättelser skildra deras upplevelser av samverkan med övrig personal inom hemtjänsten. Med hjälp av organisatoriska teorier och centrala begrepp som profession, makt och tillit har vi analyserat och tolkat deras upplevelser och därmed skapat en förståelse av samverkan mellan hemsjukvården och hemtjänsten. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där data samlades in genom observationer och semistrukturerade personliga intervjuer med åtta kommunalt anställda sjuksköterskor. Resultatet visade att de kommunala sjuksköterskorna har en delad uppfattning kring samverkan och hur samverkan figurerar på olika nivåer. Det fanns även skilda uppfattningar om vad syftet med samverkan är. Objektet för samverkan är oklart, vilket leder till att organiseringen av samverkan skiljer sig åt mellan sjusköterskorna i deras arbete tillsammans med hemtjänstpersonalen. Den egna professionen får en olik innebörd i arbetet med samverkan, vilket innebär att det kan uppstå personifiering av makt, något som även påverkar graden av tillit mellan sjuksköterskorna och hemtjänstpersonalen.

I vårt utvecklingsarbete valde vi att arbeta med några av de estetiska uttrycksformerna; dans, drama, musik och bild som ett hjälpmedel för att stärka barnens sociala kompetens såsom självförtroende och deras tillit till sin egen förmåga. Enligt Lgr 11 (2011) ska barnen få möjlighet att uppleva och pröva olika estetiska uttrycksformer, för att få en varierad undervisning, eftersom alla individer har olika inlärningssätt. Verksamheten ska stärka varje barns självförtroende och de ska få en tillit till sin egen förmåga. Vi sammanställde ett kompendium som innehöll estetiska uttrycksformer och verbala övningar som vi sedan genomförde med barnen. Syftet var att utveckla barnens självförtroende och tillit . Vi hade en grupp med sex barn från en förskoleklass med i vår studie. Pedagogerna valde ut de barn de ansåg behövde utveckla sin sociala kompetens. Vi genomförde fältarbetet under sju dagar. I vårt utvecklingsarbete såg vi en stor utveckling hos de flesta barnen, när det gäller deras självförtroende och tillit till sin egen förmåga. Vi anser att våra aktiviteter nådde de mål och syften vi hade med studien. Vinsten med vårt arbete var att barnen och vi tillsammans har utvecklats, samt att kompendiet förs vidare och kommer att användas av pedagogerna till höstterminen 2012.

Titel: En studie om det transformativa ledarskapets betydelse för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper Författare: Caroline Ludvigsson och Caroline Svensson Handledare: Anders Billström Bakgrund: Byggsektorn är en av Sveriges viktigaste branscher. År 2012 uppskattades värdet på Sveriges fastighetsbestånd till dryga 6000 miljarder kronor och samma år sysselsatte byggindustrin ca 312 000 personer. Byggbranschen domineras av organisationer i form av projekt, där den så kallade projektgruppen leds av en projektchef. Projektchefen har i syfte att leda och hantera projektgruppen, projektets intressenter och andra aktörer, mot projektets mål.  I takt med att organisationsformen projekt blir allt vanligare, blir projektledarskapet allt viktigare. Det transformativa ledarskapet har visat sig ha en positiv inverkan på en grupps prestation. Då konflikter, brist på tillit och svårigheter med samordning har visat sig vara vanligt förekommande problem i projektgrupper, undersöker studien vilken betydelse det transformativa ledarskapet har för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper.  Problemformulering: Vilken betydelse har det transformativa ledarskapet för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper? Syfte: Syftet är att skapa ett ramverk kring det transformativa ledarskapets betydelse för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper. Vidare syftar studien till att ta reda på när de undersökta projektcheferna är transformativa i sitt ledarskap, för att sedan se vilken betydelse det har för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupperna. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats. Vi har genomfört sex stycken öppna individuella intervjuer på tre olika företag. Slutsats: Studien resulterar i att teorin om det transformativa ledarskapet har betydelse för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper. Studien visar att olika delar av det transformativa ledarskapet kan utövas av projektledaren för att hantera konflikter samt för att kunna skapa tillit och samordning mellan medlemmarna i projektgruppen. Studien visar vilken del av det transformativa ledarskapet som har betydelse för respektive begrepp.

Utvecklingen av kontextmedvetna applikationer har gett informationsteknologin nya möjligheter att låta användningen av tekniken gå mot den värld som beskrivs i Ubiquitous Computing. Forskning visar att en automatisk kontextanpassning kan ha negativ effekt på en användares tillit mot en applikations beteende. Därför har vi undersökt hur feedback kan användas för att generera en känsla av tillit mellan en användare och en kontextmedveten applikation. I genomförandet använde vi en explorativ designstudie. För att bygga vår undersökning från en teoretiskt informerad grund utformade vi ett antal designprinciper från teorier inom relaterade områden. Vår slutsats lyder; för att skapa tillit mellan en kontextmedveten applikation och dess användare är det fördelaktigt att feedback designas enligt 5 identifierade principer. Dessa principer utgör vårt slutgiltiga ramverk som kan ligga till grund för framtida design av kontextmedvetna applikationer. Nyckelord: Kontextmedvetna applikationer, feedback, tillit, kontext

Den här studien avser att, genom kvalitativa intervjuer med par, besvara frågan om hur vi kan förståpars konflikter och hanteringen av dessa utifrån begreppen tillit, skam och genus. Begreppen syftartill att ge en kompletterad förståelse för pars konflikter på mikronivå, samt till att kontextualiseradessa i förhållande till en samhällelig genus- och tvåsamhetsnorm. Konflikter i parrelationer är attbetrakta som nödvändiga och deras inverkan på relationen handlar om hur de hanteras, samt om hurparet interagerar överlag. Tillit tycks ha en preventiv funktion vad gäller konflikthantering ochrelationens tillstånd, och leder vidare till s.k. optimal differentiering, enligt vilken partnerna uppnårbalans mellan individuella och relationella behov. Samtidigt konstateras att par bidrar till attupprätthålla genusordningen genom könsstereotypt beteende i konfliktsammanhang, där kvinnoroftare uppvisar ledsamhet och initierar försoning, medan män undviker konflikt och relateradeemotioner (skam och ledsamhet) samt uppvisar mer aggressivitet. Även tvåsamhetsnormenupprätthålls genom sanktionssystem där normöverträdelser genererar skam och utanförskap.Sammantaget kan därför konstateras att destruktiva sociala band upprätthålls, samtidigt somparrelationen tycks innehålla en konstruktiv potential som också möjliggör och inspirerar tilloptimalt differentierade och jämställda relationer. / This study intends, through qualitative interviews with couples, to answer the question of how wecan understand conflicts between couples and their management based on the concepts of trust,shame and gender. These concepts aim to provide a completed understanding of couple’s conflictsat a micro level, and to contextualize them in relation to a societal gender and couple norm. Conflictin relationships is considered to be necessary and their impact on the relationship is about how theyare handled, and how the couple interacts overall. Trust appears to have a preventive role in termsof conflict management and relationship's state, and leads on to the so-called optimaldifferentiation, under which the partners achieve a balance between individual and relational needs.At the same time we observed that couples help maintain the gender order through genderstereotypebehavior in conflict situations, where women often exhibit sadness and initiatesreconciliation, while men avoid conflict and related emotions (shame and sadness) and exhibit moreaggression. Even the norm of couples is maintained through penalty systems where norm violationsgenerate shame and exclusion. Overall, it can be concluded that destructive social ties aremaintained, at the same time as close relationships appears to contain a constructive potential that also enables and inspires optimally differentiated and equal relations.

To the world you may be one person, but to one person you may be the world These words sum up my account of social worker expertise. How does one become skillful―a master―in the profession? I answer this question by exploring how social worker proficiency can be developed and grow with the help and support of supervisors, clients and colleagues. Development through professional supervision and in the encounter with clients is an essential part of the work. I also discuss what it means to be new in the field (a novice) in relation to being experienced (a master). For the novice, rules and regulations and clear-cut advice may be necessary in everyday work as well as in supervisory sessions; for the more experienced, dialogue and reflection become increasingly important tools. For this work I have collected material from my own professional life as well as from other experienced colleagues. Using social workers’ own reflections along with the various situations and occurrences that arise in their work, I have tried to capture the complexity of many of the tasks and to understand how professionalism can be enhanced. My narrative contains reasoning on issues of trust, views of humanity and professional improvisation. I shed light on detachment vs. involvement with clients, practical hands-on knowledge and the importance of having been listened to. Might the ability to instigate trust be the most important tool in social work? / To the world you may be one person, but to one person you may be the world. Med dessa ord vill jag sammanfatta min berättelse som handlar om socialarbetares yrkeskunnande. Hur blir man skicklig i sitt yrke – en mästare? Jag beskriver hur socialarbetares yrkeskunnande kan utvecklats och växa med stöd och hjälp av handledning, klienter och kollegor. Att utvecklas genom professionell handledning och i mötet med klienter utgör centrala delar i arbetet. Jag diskuterar också vad det innebär att vara ny i yrket (novis) i relation till att vara erfaren (mästare). För noviser kan regelverk, handfasta råd behövas såväl i vardagsarbetet som i handledning. För mer erfarna socialarbetare blir dialog och reflektion alltmer viktiga redskap. I mitt arbete har jag hämtat material både från mitt eget yrkesliv och från samtal med erfarna kollegor. Med hjälp av socialarbetares tankar, olika situationer och händelser från deras yrkesliv försöker jag beskriva det sociala arbetets komplexitet och förstå hur socialarbetares yrkeskunnande kan utvecklas. Min berättelse innehåller resonemang kring tillit, människosyn och professionell improvisation. Jag belyser frågor kring avstånd och närhet till klienter, handlingsburen kunskap och vikten av att ha blivit lyssnad till. Kanske är förmågan att skapa tillit det sociala arbetets viktigaste verktyg?

Individers tillit til det politiske systemet er viktig for myndighetenes evne til å styre effektivt. En stat som ikke har tillit fra sine innbyggere kan bli nødt til å ta i bruk virkemidler som vold, trusler og tvang for få sine innbyggere til å opptre som ønskelig. Slike virkemidler kan bli møtt med motstand, noe som vil minke effektiviteten, og kan i verste fall føre til kollaps av staten. Denne analysen har som hensikt å undersøke hva som genererer tillit til de politiske institusjonene i Afrika. Det afrikanske kontinentet er hjemsøkt av ustabilitet, væpnede konflikter, borgerkrig og etniske konflikter. En viktig oppgave verdenssamfunnet står ovenfor er dermed hvordan vi skal få Afrika ut av denne negative spiralen. Ved å anvende flernivåanalyse i 20 afrikanske land finner jeg at individenes subjektive oppfattelse av landets økonomiske situasjon, ulikhet mellom etniske grupper, generalisert sosial tillit samt korrupsjon har en innvirkning på individers grad av tillit. / Popular trust in the political institutions is vital for a regime’s ability to govern effectively. A regime that does not inhabit trust from its citizens will have to use other measures to obtain obedience and cooperation from their citizens – like coercion, use of force and threats. These measures may reduce the efficiency of the regime, and may also lead to a collapse of the state. The purpose of this thesis is to investigate what the sources of political trust are in Africa. The African continent is hunted by instability, armed conflicts, civil wars and ethnic conflicts. One of the tasks for the international society is therefore how to get African countries out of this negative spiral. Since political trust is linked to the stability of the regime, it is essential to investigate what the sources of trust are. By using multilevel modeling in twenty African countries, I find that individual evaluations of the country’s economic situation, horizontal inequalities, social trust and corruption all have an influence on political trust.

No description available.

Dynamiskt, flexibelt och snabbföränderligt, så framställs dagens samhälle och arbetsliv. Det är något som organisationer och företag måste kunna möta. Ett sätt att effektivt hantera snabba förändringar är enligt moderna teorier att organisera sig som team, där teamen strävar efter att vara självstyrande. En fråga som uppstår är: Hur ser ledarskapet ut som ska leda självstyrande team? Eller som Svedberg (2012) uttrycker det: Hur leder man de som ska leda sig själva? I det här avseendet är det intressant att studera vad fenomenet tillit innebär i ledarskapet för en teambaserad organisation.  Syftet med studien är att beskriva förutsättningar för tillit mellan ledning och medarbetare i en team- baserad organisation med agil arbetsmetodik. För att få en fördjupad inblick i linjechefers och med- arbetares uppfattningar om tillit i ledarskap valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervju- er. Två linjechefer och fyra medarbetare i deras olika team intervjuades.  Sammanfattningsvis visar resultatet att ledning och medarbetare har en liknande syn på vad tillit är och att det är mycket betydelsefullt i en teambaserad organisation. I den här undersökningen handlar tillit om ärlighet, öppenhet och stöd. Tillit medför att kommunikation och kunskapsdelning förbättras, det underlättar utvecklingen av självstyrande team, samt ökar effektiviteten. Resultatet visar att ledningens (linjechefernas) arbete kan delas in i olika områden. Dessa är linjechefernas dubbla roller, medarbetarnas lärande och utveckling, medarbetarnas arbetsuppgifter och mål, samt linjechefernas kommunikation, information och feedback. När det gäller förutsättningarna för tillit i ledningens arbetssätt visar resultatet på flera områden som samtidigt utgör både möjligheter och hinder.   Studiens slutsats är att det finns ett teoretiskt perspektiv som innebär att det finns ideologiska utgångs- punkter och en planering av arbetets organisering som främjar tillit i de studerade teamen. Det finns även ett praktiskt perspektiv som innebär att ledningen anstränger sig i flera avseenden att arbeta på ett sätt som kan antas främja tillit mellan ledning och medarbetare, samtidigt som det också finns problem och utvecklingspotential i detta arbete. En av de tillitsskapande möjligheterna skulle kunna vara att förstärka ledningens coachande eller transformativa ledarbeteende.

The motivation to conduct the study was that external project managers have become more common the last decades. At the same time trust is considered to be a key factor for efficiency and good results for the organisation. The group members’ trust in the leader is built on past experiences of both the leader at a personal level, and the leaders’ relationship to the task. Trust can also be built over time, when the leader earns trust from the group members. Those conditions make it hard for external project managers to be trusted, because they don´t have earlier experiences of the group members, or a chance to build trust because of the limited timeframe. Earlier research on trust in the leader is solely based upon line organizations, which have different conditions than projects. A direct transferability to the project work should be questioned. You cannot assume that the relationship between project participants and external project manager is the same as between employees and managers in line organizations since they work in different forms of work. Upon those premises the research question became; Which factors have an impact on project participants' trust in an external project manager? To answer the research question, a qualitative interview study with an indirect approach was made. The sample consisted of eight respondents, all working for the same organization, active in the banking and insurance industry. To analyse the collected data a thematic analysis model was used. During the analysis a total of nine themes arose. Six of the themes were determined in advance based on the theory, competence, integrity, consistency, loyalty, openness and trust relationships. The remaining three themes that arose during analyse were, create team spirit, to fit in and external project managers. The results showed that project management skills, the courage to take transparent decisions, integrity, perform obligations, openness, to fit in and create team spirit, were factors that had impact on whether team members felt that they can trust an external project manager. The results also showed that research on trust, which was previously made in line organizations are not directly transferable to project environments with external project managers. Keywords: Project management, External project managers, Trust, Trust relationships