This study has examined how young women aged 20-30 experience that their self-image is affected by the social media Instagram. Through a qualitative interview study, six women have been analyzed based on how they perceive that their well-being and how their views on their own appearance and existence are affected when they consume and produce content on Instagram. The study has used Goffman's theater model for social interactions that describes how an individual can relate, react and act in social encounters with other people. Cullberg's theory of self-image has also been a central part. Additional theories used to interpret the results are re-mediation (Bolter & Grusin), reflexive identity (Giddens), media landscape and media culture (Bengtsson et al.) And the sociology professor Simon Lindgren's perspective on digital media and society. The study shows that there is a clear pattern of a constant comparison with others in the majority of the interviewers. This takes shape both when they produce and consume content on Instagram, but mainly in the latter and leads to their self-image being negatively affected from the aspects of their well-being and dissatisfaction with their own appearance and existence. / Denna studie har undersökt hur unga kvinnor i åldrarna 20-30 år upplever att deras självbild påverkas av det sociala mediet Instagram. Genom en kvalitativ intervjustudie har sex kvinnor analyserats utifrån hur de uppfattar att deras mående, samt syn på sitt eget utseende och tillvaro påverkas när de konsumerar och producerar innehåll på Instagram. Studien har använt sig av Goffmans teatermodell för social interaktioner som beskriver hur en individ kan förhålla sig, reagera samt agera i sociala möten med andra människor. Även Cullbergs teori om självbild har varit central. Ytterligare teorier som används för att tolka resultatet är re-mediation (Bolter & Grusin), reflexiv identitet (Giddens), medielandskap och mediekultur (Bengtsson et al.) samt sociologiprofessorn Lindgrens perspektiv på digital media och samhälle. Studien visar att det finns ett tydligt mönster av ett ständigt jämförande med andra hos majoriteten av intervjupersonerna. Detta tar form både när de producerar och konsumerar innehåll på Instagram, men främst i det senare och leder till att deras självbild påverkas negativt ur aspekterna sämre mående samt missnöje med sitt eget utseende och tillvaro.

Bakgrund: När en person i ens närhet blir sjuk leder det ofta till att någon intar en stödjande roll som närstående. Att vara närstående kan upplevas på många olika sätt och inom intensivvården har närstående en central roll för omvårdnaden av patienten. I takt med en äldre befolkning och högre överlevnad bland intensivvårdspatienter har ett större fokus riktats mot närståendes upplevelser efter intensivvårdstiden. Intensivvårdsmiljön kan av närstående upplevas som skrämmande och känslor som ångest, stress och osäkerhet kan försätta närstående i en krissituation.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur närstående upplever sin tillvaro efter vårdtiden på en intensivvårdsavdelning. Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med närstående till patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet i studien beskrev närståendes upplevelse av tillvaron efter vårdtiden på en intensivvårdsavdelning. Resultatet sammanställdes i ett tema: Tillvaron förändras för närstående efter intensivvårdstiden. Sju kategorier till temat definierades; Att känna eller inte känna oro i sin tillvaro, Att få en förändrad relation, Att ha ett närståendeansvar, Att uppleva förändringar i välbefinnandet, Socialt stöd har betydelse, Att använda olika hanteringsstrategier och Att ha fått andra perspektiv.  Slutsats: Efter avslutad intensivvård kunde närstående uppleva en förändring i tillvaron och i välbefinnandet. Upplevelserna från intensivvårdstiden var betydande för tillvaron efteråt. Tillvaron kunde präglas av oro, förändrade relationer, ansvar och olika hanteringsstrategier. Intensivvårdstiden kunde också leda till ett annat perspektiv på livet och en insikt om det sociala stödets betydelse. / Background: When someone close falls ill, it often leads to someone taking on the supportive role of next of kin. The experience of being a next of kin can vary widely, and within intensive care environments, next of kin play a central role in patient care. With an aging population and improved survival rates among intensive care patients, there has been increased attention on the experiences of next of kin after the intensive care period. The intensive care environment can be daunting for next of kin, with emotions such as anxiety, stress, and uncertainty potentially leading them to crisis.  Aim: The aim of this study was to describe how next of kin perceive their lives after the period of care in an intensive care unit.  Method: The study used a descriptive design with a qualitative approach. Ten  semi-structured interviews were conducted with next of kin of patients who had been treated in an intensive care unit. Data analysis was performed with qualitative content analysis.  Main Result: The study's results described next of kin's experiences of life after the intensive care period. These results were summarized in a theme: “A Change in Everyday Life as Next of Kin to a Intensive Care Unit patient". Seven categories were delineated within this theme: Feeling of Concern or No Concern in Everyday Life, Perceived Altered Relationships, Bearing the Responsibility as Next of Kin, Noting Changes in Well-being, Understanding the Meaning of Social Support, Using Different Coping Strategies, and Gaining New Perspectives.  Conclusion: After completing intensive care, next of kin may undergo significant changes in their lives and well-being. Experiences from the intensive care period have profound consequences for life thereafter. Life after intensive care may be characterized by concerns, altered relationships, responsibilities as next of kin, and various coping strategies. The intensive care period can also lead to a change in perspective on life and an appreciation of the importance of social support.

No description available.

No description available.

Inledning: Folkhälsomyndigheten utfärdade smittskyddsåtgärder särskilt riktade till alla som var 70 år och äldre när coronapandemin bröt ut. Smittskyddsåtgärderna innebar att alla över 70 år skulle undvika all icke nödvändig kontakt med människor utanför hushållet och att de skulle stanna hemma (isolera sig) i den mån det gick samt undvika folksamlingar. Åtgärderna har medfört negativa effekter på gruppens välmående relaterat till avsaknaden av sociala sammanhang och fysisk kontakt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fyrtiotalister upplevt den sociala omställningen som coronapandemin bidragit till. Metod: För att uppfylla studiesyftet görs insamling av data via genomförandet av kvalitativa intervjuer med 10 respondenter utifrån ett målstyrt urval. Resultat: Studiens resultat visar att pandemin medfört en kraftig social omställning för fyrtiotalisterna som utgjort basen för studien. Generationen har haft tydliga förväntningar kring hur deras ålderdom ska se ut och deras ekonomiska kapital har lett till ett gediget socialt kapital som de inte har kunnat få utlopp för. Detta har resulterat i generella känslor av nedstämdhet och en ilska och besvikelse som riktats både mot myndigheter och samhället i stort.  Slutsats: Det som noteras är en särskild resiliens eller motståndskraft hos fyrtiotalisterna som inte berörs i tidigare forskning. Denna motståndskraft kan finna sin förklaring i gruppens anpassning till digitala former av social kontakt och sociala samt ekonomiska kapital som är en följd av ett liknande habitus hos en stark generation. På grund av den negativa påverkan som pandemin haft på de äldres psykosociala välbefinnande behövs ytterligare forskning. / Generation born in the forties and the pandemic Introduction: The Swedish Public Health Agency issued infection control measures specifically aimed at everyone aged 70 and over when the Corona pandemic broke out. Thesemeasures have had negative effects on the well-being of the group, due to the lack of social context and physical contact. Aim: The aim of this essay is to investigate how people born in the 1940’s experienced the social change that the Covid-19 pandemic contributed to. Method: In order to fulfill the study purpose, data have been collected via qualitative interviews with 10 respondents, based on a goal-directed sample. Results: The results of the study show that the pandemic led to a major social change for the generation born in the 1940’s. This has resulted in general feelings of depression, anger and disappointment directed at both authorities and society at large. Conclusion: What is noted is a special resilience of the people born in the 1940’s that is not covered in previous research. Due to the negative impact of the pandemic on the psychosocial well-being of the elderly, further research is needed.

De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivetMobbning eller kränkande särbehandling är en företeelse som reflekterar hur den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser uppfattas av medarbetarna. Den psykosociala arbetsmiljön kan generera trivsel och gemenskap eller konflikter och utanförskap. Syfte med studien var att undersöka mobbning på olika arbetsplatser i Sverige, med fokus på stöd, hjälp och eventuella motverkande insatser, samt uppfattning om hur mobbning påverkar hälsan och välbefinnandet. Nio respondenter med olika yrken och från olika delar av Sverige intervjuades. Studiens resultat visade brister i stöd till de utsatta vilket berodde mest på passivt ledarskap, svag gruppdynamik, hög arbetsbelastning och orättvis arbetsfördelning samt brister i förebyggande insatser. Resultaten visade också att de utsatta upplevde påverkan på deras psykiska och fysiska hälsa samt på deras tillvaro. Studien visar att mobbning och kränkande särbehandling existerar i det svenska arbetslivet oavsett individernas yrkeserfarenhet, social, kulturell eller etnisk bakgrund.