Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt smärttillstånd som inte uppvisar några kliniska markörer, vilket gör det svårt i mötet med sjukvården och leder ofta till misstroddhet. Syndromet är förknippat med psykiska och fysiska besvär i form av extrem trötthet, smärta och stora begränsningar i det dagliga livet. Syfte: Att belysa tillvaron hos män och kvinnor som lever med Fibromyalgi. Metod: Systematisk litteraturstudie med 12 kvalitativa artiklar genomförda på män och kvinnor. Tre databaser, Cinahl, Pubmed och PsycINFO, användes för sökandet av artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades efter ett protokoll för bedömning av kvalitativa artiklar. Analysen inspirerades av en innehållsanalys där faktorer som påverkade tillvaron identifierades. Resultat: Artiklarna resulterade i två stora kategorier: Lidande och Återfå kontroll. Lidande utgjorde en stor del av de drabbades vardag men genom att lära sig bemästra syndromet och anpassa livet efter detta bidrog det till mindre lidande. Slutsats: Lidande och misstroddhet visade sig vara stora påverkande faktorer och sjuksköterskan måste därför vara öppen och lyhörd i mötet med fibromyalgidrabbade.

Syftet med detta arbete var att kartlägga vilka undervisningsmodeller som dominerat svensk grundskola för nyanlända elever. Hur skolor organiserar undervisningen. Det finns olika sätt att göra detta och aspekter som ses som framgångsfaktorer. Litteraturstudien är baserad på forskning inom ämnet svenska som andraspråk där författarna diskuterar för- och  nackdelar med de två dominerande undervisningsformerna,  förberedelseklass och elevers direktplacering i ordinarie klass.  Arbetet har också belyst vilka faktorer som påverkas nyanlända elevers hälsa i skolan.

Undersökningens syfte är att göra en queeranalys av gestaltningen av temat familj i ett urval av nutida, svenska bilderböcker för barn. Undersökningens frågeställningar lyder: Vilken förståelse av begreppet familj kan en queerläsning ge utifrån antagandet att bilderböckernas respektive karaktärer tillsammans utgör var sin familj och vilka kriterier kan lägga grunden till alternativa definitioner av begreppet familj? De tre litterära verk som undersöks är Sune börjar skolan av Sören Olsson och Anders Jacobsson (Rabén & Sjögren, 1997), När Findus var liten och försvann av Sven Nordqvist (Opal, 2001) samt Mamma Mu städar av Jujja och Tomas Wieslander med illustrationer av Sven Nordqvist (Natur och Kultur, 1997). Undersökningens frågeställningar besvaras med att alla tre litterära verk har potential att läsas queert. Undersökningen resulterar i ett antal kriterier som kontrasteras mot en traditionell definition av familj formulerat av Nationalencyklopedin, det vill säga kriterierna kan tillsammans utgöra en alternativ definition av begreppet familj.  Uppsatsen avslutas med en diskussion om bilderboken i samhället, nyttan av att läsa queert samt uppslag för framtida forskning.

Bakgrund: Omvårdnaden som ges på äldreboende bör präglas av respekt, värdighet och ett samarbete med den äldre. Utifrån den äldres behov kan sjuksköterskan samt omvårdnadspersonalen uppfylla den äldres önskemål. Syfte: Syftet är att beskriva äldres upplevelser av den dagliga tillvaron på äldreboende. Metod: En systematisk litteraturstudie grundad på 10 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Äldre upplevde att vikten av gemenskap med andra och möjligheten till aktivitet hade betydelse för upplevelser av meningsfullhet. Äldre upplevde att omgivningen hade betydelse för hur de äldre upplevde sig uppmärksammade och kände trygghet samt igenkännande i den dagliga tillvaron. Äldre beskrev att livet på äldreboendet, antingen var deras största önskan eller största förlust. Äldre upplevde att en nedsatt kroppslig funktion kunde resultera i en önskan att bevara självständigheten samt att leva med dödens närvaro. Slutsats: Upplevelser av den dagliga tillvaron på äldreboende är individuella, upplevelserna har samtidigt flertal gemensamma faktorer. Kunskap om hur äldre upplever den dagliga tillvaron på äldreboende, kan bidra till att sjuksköterskor får en ökad förståelse över hur omvårdnad kan bidra till en meningsfull tillvaro. / Background: The care given to elderly residents should be characterized by respect, dignity and in collaboration with the elderly. Based on the needs of elderly, the nurse and nursing staff can meet the wishes of the elderly. Aim: The aim is to describe elderlies experiences of the daily life in nursing homes. Method: A systematic literature study based on 10 qualitative scientific articles. Result: The fellowship with others and the opportunities for activity was important for experiences of meaningfulness. The surroundings was important for how the elderly experienced attention, felt secure and acquaintance. Elderly described that life in the nursing home was either their greatest desire or greatest lost. Elderly experienced that a impaired bodily function could result in a desire to preserve independence and to live with the presence of death. Conclusion: Experiences of the daily life in nursing homes is individual, still the experiences have several common factors. Knowledge of how elderly experience the daily living in nursing homes, can help nurses gain an increased understanding of how the care can contribute to a meaningful existence.

En viktig uppgift inom utbildningsvetenskaplig forskning är att bidra till en kritisk diskussion av skolsystemets processer och dess grundläggande pedagogiska begrepp. Avhandlingens syfte är att i denna diskussion fokusera lärandebegreppet och med bildningstanken som utgångspunkt bilda kunskap om hur vi kan förstå tolkningens och dialogens betydelse för lärandebegreppet. Undersökningen är teoretisk och grundas i hermeneutisk filosofi med ambitionen att analysera ett lärande för genuin kunskap, vilket innebär kunskap för förståelse och klokskap, som är förkroppsligad och därmed en del i ens person. Kunskap kan med andra ord inte enbart betraktas som att veta något, utan det handlar lika mycket om ett sätt att vara. I undersökningen benämns denna vetenskapsteoretiskt och filosofiskt begreppsläggning av såväl lärande som kunskap för lärandets hermeneutik. Problemområdet är institutionaliserade utbildningar. Kritiken riktas mot den ensidiga och rationalistiska fokuseringen på mål och resultat, vilket har medfört att kunskapens giltighet många gånger avgörs genom frågor om vad den tjänar till, om den är mätbar eller om den är systemeffektiv. Som kontrast till detta ställs hermeneutiska teorier om bildning, tolkning och dialog. Bland annat begreppsläggs lärande som en process med möjligheten till fritt sökande och en vilja att möta trögheten i det främmande. Bildningsbegreppet utgör därför en viktig utgångspunkt för att problematisera utbildningens rationalistiska fokus. Samtidigt går det inte att bortse från att utbildningssystemets grundläggande struktur bygger på att nå mål och en examen under en bestämd tid. Betyg ska sättas för att fungera som urvalsinstrument för att nå nya nivåer i utbildningssystemet. Av den anledningen klarar sig inte bildning utan utbildning och om bildningstanken ska få utrymme i skolans vardag måste detta börja med utgångspunkten att arbeta för en bildande utbildning.

Varje individ är unik när det gäller behovet av sömn. Sömnproblem är ett förekommande symtom bland patienter med Parkinsons sjukdom. Ett annat symtom vid Parkinsons sjukdom är fatigue som kan ses som ett multidimensionellt begrepp med fysiska, känslomässiga, kognitiva samt sociala aspekter. Fatigue är dock fortfarande ett kliniskt underskattat symtom vid sjukdomen. Syftet med studien var att belysa förekomsten av fatigue och sömnproblem hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. Det genomfördes en kvalitativ innehållsanalys på tio vetenskapliga artiklar där tre kategorier framkom. Dessa kategorier var: förekomst av orkeslöshet, förekomst av störd sömn samt oemotståndlig trötthet i samband med någon aktivitet. Litteraturstudien kan bidra med kunskap och medvetenhet om upplevelser kring fatigue och sömnproblem vid Parkinsons sjukdom.

<p>Varje individ är unik när det gäller behovet av sömn. Sömnproblem är ett förekommande symtom bland patienter med Parkinsons sjukdom. Ett annat symtom vid Parkinsons sjukdom är fatigue som kan ses som ett multidimensionellt begrepp med fysiska, känslomässiga, kognitiva samt sociala aspekter. Fatigue är dock fortfarande ett kliniskt underskattat symtom vid sjukdomen. Syftet med studien var att belysa förekomsten av fatigue och sömnproblem hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. Det genomfördes en kvalitativ innehållsanalys på tio vetenskapliga artiklar där tre kategorier framkom. Dessa kategorier var: förekomst av orkeslöshet, förekomst av störd sömn samt oemotståndlig trötthet i samband med någon aktivitet. Litteraturstudien kan bidra med kunskap och medvetenhet om upplevelser kring fatigue och sömnproblem vid Parkinsons sjukdom.</p>

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som innebär hyperglykemi orsakad av insulinresistens i kroppens vävnader. Långvarig hyperglykemi kan orsaka komplikationen angiopati vilket medför ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och metabolt syndrom. Sjukdomen utvecklas långsamt och påverkas av livsstil och arv. Behandlingen består till stor del av livsstilsförändringar hos patienten avseende kost och motion. Aktuell litteraturstudie syftar till att belysa patientens upplevelse av en förändrad tillvaro efter diagnostisering av diabetes mellitus typ 2. Studien är en litteraturstudie och är baserad på nio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats och presenteras i tre huvudteman med respektive subteman. Resultatet visar att patienten upplever en förändrad tillvaro efter att ha fått diagnosen. Vardagen upplevs begränsad av sjukdomen och för att hantera den nya tillvaron sjukdomen medför skapas ett behov av ny och ökad kunskap hos patienter. Behandlingen innefattar livsstilsförändringar vilket ofta har en negativ påverkan på tillvaron för patienten. I resultatet uppfattas en genomgående brist på patientcentrerad vård av hälso- och sjukvården vilket leder till lidande för patienten. Sjuksköterskan behöver anpassa stödet och informationen till varje patient och få patienten att känna sig delaktig i sin vård för att nå fram till patienten i sitt arbete. Preventiva hälsofrämjande åtgärder skulle gynna hållbar utveckling och folkhälsa.

Covid-19 pandemin har inneburit en stor samhällelig påverkan där restriktioner med syfte att minimera smittspridning även har kommit att begränsat personers sociala umgängesformer. Personer över 70 år utgör en stor andel av den svenska befolkningen och genom att tillskrivas som riskgrupp har de belagts med särskilt strikta restriktioner som riskerar att hota deras tillvaro. Genom intervjuer med nio personer över 70 år avsåg författarna undersöka de äldres upplevelse av sin tillvaro under pandemin. Genom kvalitativ innehållsanalys av transkriberade intervjuer identifierades åtta underkategorier och två huvudkategorier: Pandemins konsekvenser för livet och hantera en ny tillvaro. Informanterna uttryckte en ökad känsla av meningslöshet- och ensamhet, en ökad oro samt en känsla av minskad delaktighet. Det framträder också hur informanterna genom ett gynnsamt förhållningssätt har försökt anpassa sin livsföring avseende bland annat fritidsintressen och vardagsärenden för att hantera den nya tillvaron. Informanterna har trots en bibehållen social interaktion med anhöriga upplevt en ökad ensamhet. Socialt stöd har visat sig vara en skyddsfaktor vid omvälvande livshändelser. Digitala lösningar har varit avgörande för hanteringen av den nya tillvaron avseende såväl social interaktion som utförande av vardagsärenden. I studien framkom att det inte är hållbart att implementera restriktiva rekommendationer i stor skala för att minska smittspridningen utan att samtidigt överväga de totala hälsoeffekterna. Genom god kännedom om hälsorisker relaterade till social isolering kan distriktssköterskan fylla en avgörande roll i det hälsofrämjande arbetet med isolerade äldre.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en kronisk och palliativ neurodegenerativ sjukdom. I takt med en åldrande befolkning drabbas allt fler och närstående påverkas på flera olika sätt. Partnern är inte sällan personen som drabbas hårdast eftersom partnern ofta bor och verkar i hemmet med en person som drabbas av Alzheimers sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva partners upplevelser av att leva i en relation med en person som har Alzheimers sjukdom. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Studien utgår från Fribergs analysmodell.  Resultat: Resultatet visade upplevelser relaterade till kategorierna Partnerskapets förändring, Betydelsen av stöd från vården, Känna sorg och ensamhet och Finna copingstrategier i vardagen.  Slutsats: Det påvisades att många partners lever under svåra förhållanden med personen som är sjuk i Alzheimers sjukdom. I många fall har relationen mellan paren samt relationen till övriga närstående försämrats och paren känner sig ofta negligerade av hälso- och sjukvården. Studien talar för att det behövs en kunskapsutveckling hos sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal inom bland annat bemötande gentemot partnern till någon som är sjuk i Alzheimers sjukdom.