Mobila tjänster för ett lojalitetsystem där användare av systemet lätt skall kunna använda des funktionalitet.

Allt fler företag kopplar upp sig mot Internet och använder sig av en s k brandvägg för att skydda sitt interna nätverk gentemot omvärlden. Brandväggens uppgift är, något förenklat, att endast släppa igenom tillåten trafik. Då vissa företag utsätter sig för större risker genom att använda sig av osäkra tjänster som t ex Telnet skulle det hjälpa dessa om man gjorde en undersökning av vad litteraturen rekommenderar rörande osäkra tjänster samt hur företag hanterar problemet i dagsläget. För att ta reda på detta gjordes en litteraturstudie samt en enkätstudie. Vi konstaterar att det råder enighet i litteraturen om att Telnet bör särbehandlas gentemot icke osäkra tjänster och helt blockeras om den inte behövs samt sammanställde ett flertal rekommendationer rörande Telnet. Resultatet visar att vissa brandväggsadminstratörer följer delar av litteraturstudiens rekommendationer, men att ett flertal inte gör någonting för att få Telnet säkrare. Undersökningen visar även hur brandväggsadministratörerna har löst problemet med Telnet.

No description available.

En farmaceuts roll på ett öppenvårdsapotek är att erbjuda trygga och effektivaprodukter samt kunna ge råd om dessa. Genom sin kompetens inom läkemedel är öppenvårdsapotek är en viktig del i sjukvårdssektorn. Apoteken i Sverige är till stordel privatägda och de olika kedjorna konkurrera med varandra. Det är därför av intresse för apoteken att inte bara kunna erbjuda bra produkter utan även att generera vinst. Syftet med studien är att undersöka vilka metoder och resultat som används för att utvärdera farmaceutiska tjänster på öppenvårdsapotek. Studien är en litteraturstudie och litteraturen som användes bestod till största delen av artiklar som hämtades från sökmotorn PubMed. Olika nyckelord användes i olika kombinationer vid sökning och artiklarna valdes ut efter relevans i rubrik och”abstract”. Från de relevanta artiklarna kunde också relaterade artiklar hittas. Utöver artiklarna och några av deras källor användes en rapport från Läkemedelsverket ochen C-uppsats. Resultaten från artiklarna delades in i fem kategorier: kliniskt utfall, livskvalitetsförändringar, följsamhet till läkemedelsanvändning, apotekskundens upplevelse och farmaceutens upplevelse. Under kategorin kliniskt utfall hittades studier som genom sjukhuskontroll kunde visa på att ökad farmaceutisk vård gav bättre kliniskt utfall. Den ökade farmaceutiska vården gjorde att användning av läkemedel förbättrades vilket gjorde att deltagarnas sjukdomsbild förändrades till det bättre. Vid livskvalitetsförändringar visade en studie att deltagarna hade fått bättre hälsa och mindre risker för ytterligare sjukdomar genom att de fått ökad farmaceutisk vård och bättre användning av läkemedel. Studien använde sig av självrapportering och sjukhuskontroll. För att visa på förbättrad följsamhet till läkemedelsanvändning användes självrapportering och räkning av läkemedel där mängden läkemedel som användes jämfördes med mängden som borde ha används. Här kunde två av studierna visa på en positiv förändring av följsamheten medan en tredje studie inte visade på någon skillnad av följsamheten med ökad farmaceutiskvård. För att mäta apotekskundens och farmaceutens upplevelse användes kundmöten och intervjuer. Här mättes deltagarnas upplevelse utifrån om de varnöjda och i studierna som användes var resultatet positivt, både för kunder och förfarmaceuter, då ökad farmaceutisk vård användes. De resultat som visar kliniskt utfall, livskvalitetsförändringar och följsamhet till läkemedelsanvändning ger ett konkret värde som visar på positiva förändringar efteråtgärder. De visar dock inte deltagarnas upplevelse. De resultat som visar apotekskundens och farmaceutens upplevelse visar inte om användningen av läkemedel förbättrats och om den ökade farmaceutiska vården gav resultat. De flesta av resultaten i studierna visade positiva förändringar vid ökad farmaceutisk vård. För att införa ökad farmaceutisk vård på öppenvårdsapotek i Sverige krävs vissa resurser. Genom att kombinera flera metoder kan bättre resultat för att utvärdera farmaceutiska tjänster ges. Resultaten av de olika metoderna ger olika typer av utfall. Denna studie kan utgöra underlag för att kunna lägga mer resurser på att öka den farmaceutiska vården och ge farmaceuter en större roll inom hälso- och sjukvård. Detskulle leda till bättre läkemedelsanvändning och förbättrad hälsa för kunder och patienter.

Informationsteknik har blivit en betydande del av samhället, vilket bland annat tar sig i uttryck politiskt via bland annat statsförvaltningen. För att underlätta medborgarnas vardag satsar regeringen på att utveckla den så kallade e-förvaltningen och i denna ingår utvecklingen av offentliga elektroniska tjänster. Målet med e-förvaltningen är att både kunna bidra till att effektivisera offentlig verksamhet, men också förenkla medborgares kontakt med den offentliga sektorn. Det finns exempel som visar hur bristen på hänsyn till medborgares behov och önskemål leder till tjänster som inte utnyttjas, något som visar att det är viktigt att offentliga organisationer tillskansar sig kunskap om användare och deras önskemål. Användarmedverkan ses av forskare som ett användbart verktyg i syfte att skapa relevanta och tillgängliga e-tjänster, men i praktiken förefaller användares behov vara något som bortprioriteras vid e-tjänsteutvecklingen inom offentlig sektor. Syftet med denna uppsats var att närmre undersöka tre offentliga organisationer för att få större kunskap om deras inställning till användarmedverkan, deras praktiska tillvägagångssätt vid tillämpandet av användarmedverkan och bidraget det medför på utvecklingen av offentliga e-tjänster, samt undersöka möjligheter för förbättring av denna tillämpning. Detta gjordes genom att vi utförde en kvalitativ studie hos Skatteverket, Centrala studiestödsnämnden och Norrköpings kommun. Resultatet visade att inställningen till användarmedverkan var positiv och att de tre organisationerna hade uppfattningen att det kunde leda till bättre e-tjänster. Däremot skiljde sig syftet med e-tjänsteutvecklingen sig åt och det sträckte sig mellan en syn på e-tjänsteutveckling med fokus på nytta för medborgare, och e-tjänsteutveckling med fokus på verksamhetsnytta. Även arbetssätten tenderade att skilja sig åt och den organisation som hade starkast medborgarperspektiv arbetade även mest konsekvent och mest etablerat med användarmedverkan, medan organisationen som hade starkast verksamhetsperspektiv inte alls involverade slutanvändare under utvecklingen. Vi kunde dra slutsatsen att användarmedverkan hade positiva effekter på utvecklingsprojektens resultat eftersom det fångade problem tidigt i utvecklingen och e-tjänsterna blev bättre anpassade för medborgarnas behov. Av intervjuerna framgick de att organisationerna i vissa fall saknade kunskap om användarmedverkan och skulle behöva tydligare styrning, och att det är viktigt att arbeta för att inkludera en bredare användargrupp istället för att tvinga personer med låg datorvana att välja andra kanaler. Kunskapen om användarmedverkan skulle öka genom att skapa större samverkan inom offentlig sektor för att kunna dela med sig och dra nytta av andra verksamheters metoder och erfarenheter vid tillämpning av användarmedverkan. Vi anser att en plattform för en sådan samverkan skulle kunna bidra mycket till de organisationer som aktivt vill arbeta med initiativ till förbättrad e-tjänsteutveckling.

Efter direktiv från en ny digital agenda av EU, anpassade regeringen sin handlingsplan för att ligga i linje med resten av EU. Regeringen satte även upp målet att bli bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens möjligheter. För att kunna uppnå denna målsättning krävs insatser på nationell, regional och kommunal nivå. För att regeringen ska kunna uppnå sitt mål är man beroende av att kommunerna uppfyller sin del. Detta har satt press på kommuner, som utvecklar och implementerar nya e-tjänster i ökande takt. Problemet med detta är att långt ifrån alla kommuner har en plan för hur de ska arbeta och utveckla nya e-tjänster. Det resulterar i uteblivna effektivitetsvinster för de kommunala verksamheterna som hade kunnat uppnås om en tydlig strategi hade funnits. Dock konstaterar en sammanställning från SKL att kommuner med stor befolkning generellt sätt arbetar bättre. Det finns korrelationer mellan kommunstorlek och hur bra en kommun arbetar med e-tjänsteutveckling samt de ekonomiska förutsättningarna, som kan tolkas att små kommuner torde arbeta sämre med e-tjänster på grund av sämre förutsättningar. Dock finns undantag, kommuner med liten befolkning som är topprankade trots sämre förutsättningar. Hur kan en kommun med sämre förutsättningar lyckas så pass bra och vad gör dem annorlunda från andra?Syftet med studien är att via en jämförelse av två små kontrasterande kommuner, identifiera arbetssätt och faktorer som krävs för en lyckad e-tjänsteutveckling samt att tillhandahålla förbättringsförslag för kommuner med liknande befolkningsmängd.Studiens syfte har besvarats efter en komparativ undersökning med kvalitativ ansats, som genomförts på två små kommuner. Semistrukturerade intervjuer har utgjort den primära insamlingsmetoden av studiens empiri.Resultatet visar hur en framgångsrik mindre kommun arbetar med e-tjänsteutveckling i jämförelse med en annan mindre kommun. Trots likartade förutsättningar så har den ena kommunen etablerat sig som en av Sveriges bästa kommuner inom e-förvaltning och e-tjänsteutveckling, medan den andra återfinns på motsatt håll. Skillnaderna mellan kommunernas tillvägagångssätt är inte stora, men organisationen bakom och kvalitén i det som utförs skiljer sig markant. Dock finns det områden som även den mer framstående kommunen kan förbättra. Utvärdering, marknadsföring och en större involvering av användare är områden som bör prioriteras för att nå bättre slutresultat.

In this paper we aim to delve deeper into the film industry and how their approach to streaming services such as Netflix might be the solution to the problems with piracy (people downloading illegally instead of paying for the products) - but before they can change the mindset of people, they have to overcome some issues that might make it hard for the film industry to adapt a fully functionable streaming sollution in the veins of Spotify. To come up with some conclusions regarding this matter, we focused our study on the consumers rather than the industry in order to get a better understanding about what the consumers think about the streaming services of film that are offered today. We used both surveys and interviews in order to gather information regarding the consumers thoughts on how the landscape of film distribution has evolved to a point where Video-on-Demand offers the opportunity to watch movies and TV-series whereever and whenever they want. Our research shows that the majority of consumers are willing to pay for streaming services of film and hold the new technology in high regard. However, the concensus among the consumers that were involved in our study shows that the streaming services offered today have to evolve even further in the future before it can fully work as a substitute for illegal downloading. The film industry has to overcome the problem with illegal downloading, expand their library of movies to give more value for the subscription money and above all continue to develop their streaming services by listening to what the consumers want.

Detta examensarbete kommer inledningsvis att presentera en överblick över forskningsområdet kring digitala verktyg inom matematikundervisning. Den forskningsöverblicken kommer främst handla om olika aspekter kring digitala verktyg som påverkar hur bra verktygen fungerar inom undervisningen. Baserat på dessa aspekter, har sedan en enkätundersökning utförts på tre olika skolor inom Gävle Kommun, för att undersöka hur de använder digitala verktyg inom matematikundervisning och hur bra dessa fungerar. Enkätundersökningen bestod av både en lärarenkät och en elevenkät för att få ett perspektiv från båda parter. Resultatet visade att skolorna använde digitala verktyg i relativt stor utsträckning och att många elever och lärare ansåg att verktygen höjde elevernas motivation och måluppfyllelse. Dock visade det sig att samtliga lärare upplevde stora tekniska problem i användandet av verktygen. Det framgick också att lärarna nästan uteslutande använder verktygen till någon form av färdighetsträning inom matematikämnet.

Syftet med den här studien har varit att studera inköpsbeteendet av komplexare tjänster inom B2B. Det insamlade materialet har sedan omformulerats till praktiska rekommendationer för de säljande organisationer. Komplexare tjänster är ett område som har vuxit snabbt under det senaste decenniet, i samband med bland annat digitaliseringen. De delar som denna studie fokusera på är de första stegen i köpbeslutsprocessen.    Med stöd av existerande teoretiska modeller samt insamlad empiri från köpande företag kommer studien att tillföra praktiska rekommendationer till säljande B2B organisationer som säljer komplexa tjänster. Bidraget kommer att hjälpa de säljande företagen att på ett bättre sätt kunna förstå vad deras potentiella kunder efterfrågar och prioriterar vilket kan leda till ett bättre samspel under köparnas inköpsprocess. Ett bättre samspel under inköpsprocessen kan förhoppningsvis resultera i ett större antal framgångsrika B2B affärer.   För att besvara studiens syfte och problemformulering, har en teoretisk bakgrund presenterats och sedan analyserats i förhållande till den insamlade empirin. Empirin grundas på fem intervjuer där personer med insikt i den egna organisationens inköpsprocessen. Med denna utgångspunkt har följande problemformulering legat till grund för studien;   Hur fattar de köpande organisationernas beslut gällande inköp av komplexa tjänster?   Under analyseringen av materialet identifierade vi fyra faktorer som de säljande organisationerna bör vara medvetna om att deras kunder prioriterar under en inköpsprocess av mer komplexa tjänster. Studiens slutsats visar på att det finns flera utmaningar för de säljande företagen. Dessa har lett fram till ett antal praktiska rekommendationer den säljande parten kan implementera för att kunna möta kundens inköpsprocess.   En rekommendation som säljare kan ta hänsyn till är att interagera med kunder i ett tidigare skede under inköpsprocessen. Detta för att kunna påverka kundens behovsskapande i en större utsträckning. En ytterligare rekommendation utifrån studiens resultat är att värna om relationerna till kunderna i en högre utsträckning. En djupare relation kan leda till en ökad förståelse av kundens köpbeslutsprocess. Då relationer har visat sig ha en stor påverkan på kundens inköpsprocess kan det även tänka sig att företagen kan bortse från priset vid första köptillfället för att fokusera på att utveckla relationen.    Sammanfattningsvis visar studien på att dessa rekommendationer kan implementeras för att säljande företag ska kunna stödja kunden under köpbeslutsprocessen.

Datum 2021-05-31 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:                          Jendar Mala                           Mohammed Saad                                              97/08/16                                  96/01/12 Titel: Effekter som små revisionsbolag erfar med molnbaserade tjänster – Hur påverkas små revisionsbolag avseende tid, kunskap och finansiering Handledare:  Esbjörn Segelod Nyckelord: Molnbaserade tjänster, revisionsbolag, effekter, tid, kunskap, finansiering Forskningsfråga:                 1: Vilken påverkan har användningen av molnbaserade tjänster på små revisionsbolag avseende tid, finansiering och kunskap? 2: Vilka effekter erfar små revisionsbolag med användandet av molntjänster? Syfte:  Syftet med denna studie är att undersöka de effekter som små revisionsbolag erfar med användandet av molnbaserade tjänster, speciellt med avseende på tid, finansiering och kunskap. Metod: Studien har arbetats utifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med sju små revisionsbyråer. Slutsats:  Användandet av molnbaserade tjänster har besparat revisionsbolagens tid och      detta har resulterat i att de ägnar tid åt andra arbetsuppgifter. Vidare påverkas                  företagen även på kunskapsaspekter eftersom företagens nya digitaliserade                        arbetssätt ställer högre krav på personalens datakunskaper. Finansieringen                       påverkades även av att implementeringen och förändringen av en arbetsprocess                 kostar mycket pengar som spenderas på utbildning och inköp av kompletterande                 arbetsutrustning. Det empiriska materialet tillåter oss dra slutsatsen att risken med molnbaserade                 tjänster är säkerheten och att utmaningen är tillit till den externa leverantören.                   Slutsatsen dras att fördelarna med användning av molnbaserade tjänster är                       tillgängligheten, informationslagringen samt effektivisering i arbetet, och att                       nackdelarna med användningen molnbaserade tjänster är begränsade kunskaper om molnbaserade tjänster.