A brokerless edge service marketplace could play a significant role in enabling an eco- system where a large number of edge providers and Communication Service Providers (CSPs) offer Mobile Edge Infrastructure Services (EISs) to providers of edge-based applications and services. The marketplace would be the bridge between EIS providers and their customers, managing the relations between actors in the mobile edge eco- system. One of the key services of the marketplace is service selection where not only a list of EISs matching the customers’ demands is provided but also enables service selection based on the customers’ requirements to fully automate the process.We firstly consider different selection scenarios and investigate essential parameters for service selection in such a marketplace, including (i) important attributes of EISs such as coverage area, latency, pricing, etc, and (ii) the requirements of edge-based applications such as latency and reliability. We formulate how these application requirements can be fulfilled by choosing the right set of EISs among available services in the marketplace as two different optimization problems considering average latency and cost as separate objectives to minimize. First, we relax the objective function in average delay minimization problem, which is a linear-fractional programming problem. We solve the relaxed version of the problem by Branch and bound (BnB) and Bound and Branch with Priority Queue (BnBPQ) algorithms. Additionally, we relax the objective function in total monetary cost minimization problem which is an integer linear programming problem. We propose Best Fit (BF) and Improved Best Fit (IBF) algorithms to solve the problem. Furthermore, the IBM CPLEX Optimizer [1] is also implemented to solve the two problems. The evaluation shows that the algorithms we implemented can solve the problems with results close to optimal as compared to the results of exhaustive search and shorter run time than exhaustive search. Meanwhile, the CPLEX can solve the problem well, but it’s not scalable for huge problem instances since the problems are NP-complete and not solvable in polynomial time. / En marknadslös marknadsföring på kanten av tjänster kan spela en viktig roll för att möjliggöra ett ekosystem där ett stort antal kantleverantörer och acp CSP erbjuder Mobile acp EIS till leverantörer av kantbaserade applikationer och tjänster. Marknadsplatsen skulle vara bron mellan ac EIS leverantörer och deras kunder och hantera relationerna mellan aktörer i det mobila ekosystemet. En av marknadens viktigaste tjänster är val av tjänster där inte bara en lista över acp EIS som matchar kundernas krav tillhandahålls utan också möjliggör serviceval baserat på kundernas krav för att automatisera processen helt.Vi överväger för det första olika urvalsscenarier och undersöker väsentliga parametrar för val av tjänster på en sådan marknadsplats, inklusive (i) viktiga attribut för acp EIS som täckningsområde, latens, prissättning osv. Och (ii) kraven på kant- baserade applikationer som latens och tillförlitlighet. Vi formulerar hur dessa applikationskrav kan uppfyllas genom att välja rätt uppsättning acp EIS bland tillgängliga tjänster på marknaden som två olika optimeringsproblem med tanke på genomsnittlig latens och kostnad som separata mål för att minimera. Först slappnar vi av objektivfunktionen i ett genomsnittligt förseningsminimeringsproblem, vilket är ett linjärt-fraktionellt programmeringsproblem. Vi löser den avslappnade versionen av problemet med ac BnB och ac BnBPQ algoritmer. Dessutom slappnar vi av objektivfunktionen i totala monetära kostnadsminimeringsproblem som är ett heltal linjärt programmeringsproblem. Vi föreslår ac BF och ac IBF algoritmer för att lösa problemet. Dessutom implementeras IBM CPLEX Optimizer cite cplex för att lösa de två problemen. Utvärderingen visar att algoritmerna vi implementerade kan lösa problemen med resultat som är nära optimala jämfört med resultaten av uttömmande sökning och kortare körtid än uttömmande sökning. Under tiden kan CPLEX lösa problemet väl, men det är inte skalbart för stora problemstillfällen eftersom problemen är NP-kompletta och inte lösbara under polynom tid.

<p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Electronic service in the public sector is a unique tool to facilitate communication between citizens and their government. These services have a lot of advantages such as making life easier for citizens, time saving, increasing reliability and reducing the cost on the government side. Delivering reliable and easy digital services is obviously a crucial demand for the satisfaction for the end user which is the Swedish citizen in this survey. When electronic services do not satisfy user needs, the cost increases and confidence against authorities decreases. This study aims to give an understanding of how authorities create their electronic services pursuing citizens’ confidence. The theoretical framework of the research aims to describe restrictions and facilities in the process of creating an electronic service. The study targeted four authorities: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket and Skatteverket, which all were interviewed through semi-structured interviews with open questions and answers and data has been collected. The study finds that involving users in the development process leads to increasing confidence. The theoretical framework and empirical study have resulted in a new model to identify restrictions while creating new electronic services, which are time and law- changes. / Lagändringar och krav som regeringen ställer på statliga myndigheter ger upphov till att dessa konsekvent måste digitalisera mer, arbeta effektivare och användarinvolverat. I samband med utökade digitaliseringen blir e-tjänsterna mer komplexa och därmed svåra för medborgarna att använda och lita på informationen. När e-tjänsterna inte uppfyller användarnas behov ökar kostnaderna och förtroendet för myndigheten minskar. Studien avser att ge förståelse om hur myndigheter utvecklar sina e-tjänster i strävan efter ökat förtroende. Studiens teoretiska ramverk ämnar beskriva vilka begränsningar och möjligheter myndigheterna kan identifiera i samband med skapandet av nya e-tjänster för att öka medborgarnas förtroende. Urvalet bestod av fyra statliga myndigheter som rangordnades först och sist i SOMs listan 2012-2013. Respondenterna var: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Skatteverket. Studiens empiriska data har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. I studien utgick vi från ett abduktivt angreppssätt där öppna frågor ställdes. Studien kom fram till att användarinvolvering under utvecklingsprocessen leder till ökat förtroende. Teoretiska ramverket och studiens empiri har gett upphov till en ny modell för att identifiera begränsningar vid skapandet av nya e-tjänster, vilka är tid och lagändringar.

Course/Level: 2FE23E, Bachelor DegreeAuthors: Linda Dürholt &amp; Josefine MöllerSupervisor: Dan HalvarssonExaminer: Bertil HulténTitle: Add value within the trade of brokers – A studie about the brokers work with homestyling in their broker serviceKeywords: add value, services, experiences, brokers, homestylingBackground: The broker profession is included in the servicesector where the broker acts as a middleman between buyer and seller and their task is to add value to a real estate deal. If the broker lacks knowledge within a surtain field, he or she should refer to another person with this competence. Services that lays beyond the brokers ordinary work and competence, are often requested and therefore brokers use supplementary services. Homestyling is one of these supplementary services that is implemented since it can generate increased value.Research question: How does homestyling add value to the brokers service?Purpose: The purpose with this studie is to describe and analyse brokers work with homestyling in their service.Method: The qualitative studie was executed by single interviews with four different broker companies. The interviews were of a semi-structured form.Conclusion: Brokers have identified a way of creating value to their service by offering designed packages where the core service is combined with a number of supplementary services, where homestyling is one of them. How present the phenomenon has been over time within the different broker companies differ but all of them are today working with homestyling in a high extent. / Kurs/nivå: 2FE23E, KandidatuppsatsFörfattare: Linda Dürholt &amp; Josefine MöllerHandledare: Dan HalvarssonExaminator: Bertil HulténTitel: Addera värde inom mäklarbranschen - En studie om mäklares arbete med homestyling i sin mäklartjänstNyckelord: värdeaddering, tjänster, upplevelser, mäklarbranschen, homestylingBakgrund: Mäklaryrket ingår i tjänstesektorn där mäklaren i fråga agerar mellanhand mellan köpare och säljare och har till uppgift att addera värde vid en bostadsaffär. Saknar fastighetsmäklaren kunskap inom ett visst område, bör denna hänvisa till någon som erhåller kompetensen. Ofta efterfrågas tjänster som ligger utanför mäklaruppdraget och mäklarens kompetens och därför använder mäklare tilläggstjänster som komplement. Homestyling är en tilläggstjänst som implementeras eftersom det kan generera ökat värde.Frågeställning: Hur adderar homestyling värde till mäklarens tjänst?Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera mäklares arbete med homestyling i sin mäklartjänst.Metod: Den kvalitativa studien utfördes genom enskilda intervjuer med fyra olika mäklarföretag. Intervjuerna var av semi-strukturerad form.Slutsats: Mäklare har identifierat ett sätt att skapa värde till sin mäklartjänst genom att erbjuda utformade paket där kärntjänsten kombinerats med ett antal tilläggstjänster, varav homestyling är en. Hur aktuellt fenomenet varit i de olika mäklarbyråerna över tid skiljer sig åt men idag arbetar alla med homestyling i hög grad.

No description available.

Om någon utför en tjänst å annans räkning utan att det finns ett uppdrag härom, torde det föreligga ett fall av negotiorum gestio – tjänst utan uppdrag. Den som utför tjänsten kallas gestor och hen handlar å huvudmannens vägnar. Frågan som rättsprincipen grundar sig på är huruvida gestor har rätt att kräva ersättning av huvudmannen för de skador och/eller kostnader som har uppstått för gestor i samband med utövandet av tjänsten. Att principen har utvecklats till vad den är idag, är till följd av utländska rättssystems influenser. Det finns ingen generell lagregel om negotiorum gestio i Sverige, utan man får falla tillbaka på rättspraxis och doktrin för att få en förståelse för institutet. Rättskällorna är inte alltid eniga om vad som gäller för att ersättning ska utgå. Doktrin är väldigt spretig i sin framställning och rättspraxis ger en oklar bild angående rättsläget. Eftersom det var 45 år sedan HD tog ställning i en rättsfråga gällande principen är det svårt att veta hur HD skulle tillämpa negotiorum gestio idag. När principen faktiskt har prövats i domstol har ersättning endast tillerkänts gestor två gånger. Domstolarna har i dessa fall, enligt vår uppfattning, antingen gjort fel i sin tillämpning eller inte varit tillräckligt utförlig i sina domskäl. Det nyssnämnda talar för att domstolarna inte riktigt har grepp om hur principen ska tillämpas. Trots praxis och doktrins oklara framställning har vi i vår utredning kommit fram till att två rekvisit ska vara uppfyllda för att gestor ska erhålla ersättning. Handlingen som gestor utför ska vara nödvändig och leda till nytta för huvudmannen samt att huvudmannen ska vara förhindrad från att ta tillvara sina egna angelägenheter. Att huvudmannen ska vara förhindrad innebär även att gestor innan hen påbörjar utförandet av tjänsten måste ha försökt ta kontakt med huvudmannen, men utan något resultat. Negotiorum gestio kan tillämpas i en rad olika situationer: besittning, nöd, medintresse, förtroendeställning med mera. Det finns bestämmelser i svensk lag som till viss del reglerar principens tillämpningsområde (se under rubrik 2.4.2.1). Att dessa delvis regleringar av principen existerar, kan förklara varför det finns så få rättsfall om negotiorum gestio som tas upp i domstol, i och med att lagen tillämpas före principer enligt rättshierarkin.  Sammanfattningsvis anser vi att principen är bortglömd i det svenska rättssystemet. Detta är en aspekt som närmare kommer att analyseras vidare i uppsatsen.

Managementmodellen lean uppstod i bilindustrin men har applicerats på helt andra typer av branscher, varav offentlig sektor är en av dem. Tidigare forskning visar att lean applicerat på offentliga tjänster passar bättre när tjänsten är av mer homogen karaktär såsom sophantering och parkförvaltning. Ändå visar en kartläggning av lean i Sverige att flest kommuner har implementerat lean inom äldreomsorg - vilket är en heterogen tjänst med höga krav på individanpassning. Syftet med den här fallstudien är att undersöka om lean således är en passande managementmodell för kommunal äldreomsorg. Baserat på sju intervjuer i två svenska kommuner har studien utgått från vad som påverkar kommuners möjlighet att arbeta lean på en filosofisk nivå (lean thinking). Resultatet visar att lean thinking i sin helhet inte är passande för äldreomsorgen, vilket framför allt beror på att offentliga verksamheter utöver brukaren ser socialnämnden och skattebetalare som kunder, vilket försvårar arbetet med lean som utgår från värde enligt kundens perspektiv. Däremot visar verksamheterna att de genom att arbeta med lean framförallt förbättrar processer som inte involverar brukaren, exempelvis administration och förråds- och tvätthantering. Det frigör tid till värdeskapande aktiviteter för brukaren. Vi finner också att myndigheten som reglerar svensk äldreomsorg möjliggör för lean-inspirerat arbete inom äldreomsorg, framför allt på grund av arbetet med att utgå och anpassa tjänster till de faktiska behoven för brukaren istället för att begränsas till det redan befintliga tjänsteutbudet. / Lean was first seen in the automotive industry but has since then been applied to a number of different industries, whereof the public sector is one of them. Previous research has shown that lean has a better fit with services when applied to homogeneous services like waste disposal and maintaining parks. Yet an overview of lean in Swedish municipalities has shown that the most frequent use of the concept lean is in elderly care - which is categorized as a heterogeneous customized service. The aim of this case study is to examine the fit between lean and municipal elderly care. The study has investigated what determines the ability of adopting lean thinking based on seven interviews in two Swedish municipalities. The results show that the whole concept of lean thinking cannot be applied, primarily because of the complexity of the customer concept in the public sector. The interviewees identify several customers apart from the end-user of the service. The fact that tax payers and the social welfare board also are considered customers hinders the work with lean, since their interests may diverge from that of the end-user. However, by using lean tools, processes without involvement from the end-user have been improved, for instance services like administration, laundry and storage management. In turn, these improvements made time for value creating activities for the end-user. The results also show that the Social authority regulating the Swedish municipal elderly care, actually enables an approach inspired by lean. This is primarily due to the development towards a service production based on the actual needs of the end-user rather than being limited to the existing services.

Redovisningskonsulten har i syfte att hjälpa företag med ekonomi, administration samt frågor rörande verksamheten och i takt med att samhället utvecklas, förändras även redovisningskonsultens yrkesroll. Digitalisering och automatisering är faktorer som främst påverkar utvecklingen av konsultens yrkesroll då dessa effektiviserar och ersätter tidigare arbetsuppgifter som utfördes manuellt av människor. I och med utvecklingen av yrket ställs redovisningskonsulten införutmaningar, därav är det av betydelse att studera ytterligare faktorer för att få en rättvisande bild av yrkets framtid. Tidigare forskning har inte i större omfattning berört redovisningskonsultens framtida yrkesroll och har i vår vetskap fokuserat mer på revisionsbranschen. Då redovisningskonsultens roll blir allt viktigare samt att branschen är under en ständig förändring anses studien vara av värde att genomföra. För att studera hur redovisningskonsulten resonerar kring yrkets framtidutgår studien från faktorerna (1) digitalisering och automatisering, (2) redovisningskonsultens attraktion, (3) rådgivning och nya tjänster samt (4) reglering. Vidare är en aspekt som inkluderas ifalldet finns en skillnad mellan redovisningsbyråer som är självständiga respektive kopplade med en revisionsbyrå, eftersom branschen under 2018 genomgick stora förändringar där två byråer från Big four sålde sinarespektive redovisningsverksamheter. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer, där respondenterna har bestått av ettjämnt antal respondenter från både koppladeoch självständiga byråer. I studieninkluderade vi respondenter som tillhör tidigare Big four, då dessa byråer är marknadsledande samt ligger i framkant i digitaliseringen och anses därför bättre kunna resonera kring yrkets utveckling. Det empiriska materialet visar att alla faktorer kommer ha en påverkan på redovisningskonsultens framtida yrkesroll men i olika utsträckningar. Resultatet visarattfaktorerna digitalisering och automatisering, redovisningskonsultens attraktion samt rådgivning och nya tjänster kommer ha en effekt på den framtida yrkesrollen. Reglering kan komma att påverka denframtida yrkesrollen men inte i samma utsträckning som de övriga faktorerna. Studien visar även en skillnad mellan byråer som tillhör kopplade respektive självständiga byråer i vilka möjligheter och hinder dessa ser i framtiden. Det som kopplade ser som en möjlighet ser de självständiga som ett hinder och motsvarande, varför det endast är möjligt att bedömaskillnader i slutsatserna mellan dessa. Samtliga respondenter är däremot överens om att yrket kommer bli mer digitaliserat och automatiserat och i och med detta frigör det mer tid för redovisningskonsulten att lägga på rådgivning i framtiden.

The Swedish municipalities of the 21st century are faced with a paradoxical problem in how they need to deliver a higher value to its population with less funding. This is due to the percentage of its’ population that are able to work grows lower while the percentage of the population that need to use the services that they provide increases. The solution to this issue is regarded to be digitalization of the public sector. While the Swedish municipalities have already gone to great lengths in order to digitalize its services, they seem to have had major issues in how these efforts have been focused. Several voices have been raised criticizing the lack of use of tools for performance measurements. On the other hand, the municipalities criticize existing tools. This then illuminates an absence in existing research within the subject which this thesis aims to fill. In doing so, this thesis clarifies which qualitative variables effect public value. Furthermore, the thesis explains how Swedish municipalities should use performance measurement tools. Finally, the thesis considers ways for Swedish municipalities to incorporate qualitative variables in its use of performance measurement tools.

Uppsatsen är en kvalitativ studie över Försäkringskassans digitalisering och arbete mot e-förvaltning. Studien har ett medborgarperspektiv och den empiri som samlats in stödjer sig på muntlig som dokumenterad information från Försäkringskassan men mest centralt på 19 intervjuer med förmånstagare hos Försäkringskassan. Försäkringskassan handlägger ärenden inom flertalet olika försäkringsgrupper och förmåner, denna studie fokuserar enbart på de tre försäkringsgrupper och tillhörande förmåner som handläggs inom socialförsäkringen. Syftet med studien är att studera användarnas uppfattning om Försäkringskassans digitala tjänster utifrån sociala faktorer i de problem som kan uppstå i ett ärende och mer specifikt i ansökan om en förmån. De teorier studien vilar på är nätverksteori, användbarhet och användarvänlighet samt digital klyfta. Resultatet visar att det finns en digital klyfta men att den inte ter sig lika djup som tidigare forskning pekar på. Ålder är en betydande faktor för internetanvändning och användning av digitala tjänster. Det uppstår problem i användarnas ärenden och mer specifikt i ansökningar om förmåner. Dessa problem är desamma för både digitala och analoga användare. Resultatet visar att intervjupersonernas nätverk är av betydande roll för användarna i deras ärenden hos myndigheten. Studiens slutsats är dock att de problem intervjupersonerna uppfattar inte handlar om digitaliseringen i sig utan att de problem som framkommer i studien ters sig oavsett om ansökan sker digital eller analogt.