Bakgrund: Den ökade migrationen i världen det senaste decenniet har den svenska sjukvården mött på en alltmer heterogen population. Den heterogena populationen har medfört att sjuksköterskor träffar på nya utmaningar som påverkar omvårdnadsarbetet där språkbarriären mellan sjuksköterska och patient har en negativ inverkan på den givna vården. När kommunikationen mellan dessa två parter brister äventyras patientsäkerheten. Således är kommunikation centralt och grundläggande för att uppnå god vårdkvalité där patienters individuella behov kan tillgodoses. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i kommunikationen inom vården. Metod: Uppsatsen är genomförd som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed som är inriktade på omvårdnad. Utifrån de valda inklusion- och exklusionskriterier identifierades relevanta studier. Studiernas kvalitet granskades med stöd av SBU:s kvalitetsgranskningsmall och innehållet analyserades med hjälp av innehållsanalys för identifiering av relevanta teman. Resultat: Litteraturstudiens resultat redogörs utifrån tre teman vilka är språkbarriär som en utmaning, kommunikation med tolk samt hinder för kulturell förståelse. Identifierade teman omfattar fem subteman. Konklusion: Språkbarriärer påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete. När språkbarriärer föreligger begränsas informationsutbytet mellan sjuksköterska och patient. Att arbeta utifrån ett holistiskt förhållningssätt kan då inte upprätthållas och omvårdnaden drabbas. / Background: I relation with the increased migration over the past decade, the Swedish health care has encountered an increasingly heterogeneous working class. The increasingly heterogeneous work environment has meant that nurses encounter new challenges that affect nursing work, where the language barrier between patient and nurse has a negative impact on the care provided. When communication between these two parties is lacking, patient safety is jeopardized. Thus, communication is crucial and fundamental to achieve good quality of care where patients’ individual needs can be met. Aim: The aim of the literature study was to compile nurses' experiences of language barriers in communication within health care. Method: The essay is based on a compilation of twelve literature studies with a qualitative approach. A systematic literature study based on scientific publications that deal with scientific studies. The database search was performed in CINAHL and PubMed and focuses on nursing. The studies were reviewed according to the inclusion and exclusion criteria. The quality of the studies was then reviewed based on SBU's quality review template and the content was analyzed using content analysis to identify relevant themes. Results: The results of the literature study are presented based on three themes, which includes: language barriers as a challenge, communication with interpreters and barriers to cultural understanding. The identified themes include five subthemes. Conclusion: Language barriers affect nurse's nursing work. When language barriers exist, the exchange of information between nurse and patient is limited. Working from a holistic approach cannot be maintained and nursing is affected.

Denna studie har till syfte att undersöka hur socialarbetare respektive klienter upplever att samtala genom tolk i professionella samtal. För att göra detta har vi tagit hjälp av kommunikations samt professionsteori. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från 5 semi-strukturerade intervjuer. Tre av dessa var med socialarbetare från socialtjänsten och två var med personer som har erfarenhet av tolksamtal i professionella sammanhang. Datamaterialet från intervjuerna analyserades med hjälp av en tematisk analys. Analysen resulterade i sammanlagt sex teman. Dessa teman är: 1. utmaningar i tolksamtal, 2. Kulturella skillnader, 3. externa utmaningar, 4. förbättringsområde inom tolksamtal, 5. Relationskapande, 6. tolkens roll. Studiens resultat visar att både socialarbetarna och klienterna upplever att det finns flera faktorer som begränsar möjligheten till kommunikation och skapandet av relation i tolksamtal. Avslutningsvis kan det konstateras att kommunikation mellan socialarbetaren och klienten inte sker enligt en linjär process mellan en sändare och mottagare. Det blir således mer komplicerat än så när en tredje part är involverad.

The aim of the present study is to examine the experiences from different ways of interpreting in nursing of patients that come from a different ethnic background and speak a different language than the nursing staff. / Syftet med föreliggande studie är att ta reda på vilka erfarenheter som finns beskrivna i vetenskaplig litteratur avseende olika sätt att tolka i omvårdnaden av patienter med annat etniskt ursprung och språk än vårdpersonalens.

The main aim of this study is to illuminate problems related to communication with immigrant patients with insufficient or no knowledge of the dominant language / Syftet med denna litteraturstudie är att belysa prblem som är kopplade till kommunikation med patienter som har utländsk härkomst och bristande språkkunskaper.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur sjuksköterskor använder professionell tolk som verktyg i omvårdnaden av patienter som inte behärskar det svenska språket samt hur kommunikationen möjliggörs då professionell tolk inte anlitas. Leiningers teori om transkulturell omvårdnad användes som teoretisk referensram i studien. Datainsamling gjordes i form av nio intervjuer med sjuksköterskor från tre olika avdelningar på samma klinik. I resultatet framkom att professionell tolk användes i begränsad utsträckning och att sjuksköterskor istället främst tog hjälp av anhöriga och flerspråkig personal för att kommunicera med patienter som inte behärskar det svenska språket. Endast ett fåtal sjuksköterskor i studien kände till att språktolkservice erbjuder telefontolkning och sjuksköterskorna såg fler nackdelar än fördelar med tjänsten. Det framkom även att endast en sjuksköterska kände till Region Skånes riktlinjer för språktolkservice och att informationen som finns att tillgå på avdelningarna, om hur professionell tolk ska användas, är bristfällig. Det finns inget enhetligt tillvägagångssätt, vare sig inom kliniken eller på de enskilda avdelningarna, vad gäller att ta hjälp av språktolkservice. Kunskapen omkring problemområdet behöver ökas och Region Skånes riktlinjer för språk-tolkservice aktualiseras. / The aim of this qualitative study was to gain further knowledge about how nurses use professional interpreter as a tool in nursing for patients who are not able to speak the Swedish language and how communication can be enabled when professional interpreters is not used. Leiningers Culture Care Theory was used as theoretical frames of reference in the study. Data collection was made through nine interviews with nurses from three different wards at the same clinic. The result showed that nurses used professional interpreter in limited extent and instead nurses frequently used family members and multi-lingual health professionals to communicate with patients who are not able to speak the Swedish language. Only a few nurses in this study were aware of that interpretation can be provided through telephone and according to the nurses the disadvantages overweigh the advantages with the service. The result also shows that only one nurse was aware of the regional guidelines of how to use professional interpreter and that information at the wards, about how to use a professional interpreter, are poorly provided. There is no uniform way, neither at the clinic nor at the wards, with regard to enlist the help of professional interpreters. Knowledge about how to communicate with patients who are not able to speak the Swedish language needs to be increased and the regional guidelines updated.

Bakgrund Den globala migrationen har ökat markant de senaste åren och behovet av tolk inom vården ökar alltmer. Tolken har en avgörande roll i kommunikationen mellan personer med migrantbakgrund och vården när språkliga hinder finns. Ett stort ansvar vilar på sjuksköterskan att säkerställa att kommunikationen är tydlig och respektfull i vårdmötet mellan person och tolk, oavsett språkliga eller kulturella hinder för att undvika missförstånd och felbehandling. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur personer med migrantbakgrund upplever användning av tolk i kommunikation i vårdmötet. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt omfattar 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metod. Artiklarna har valts ut genom systematisk datainsamling i PubMed och CINAHL. För att utvärdera artiklarna användes bedömningskriterier från Sophiahemmets Högskola. Studierna har granskats och sammanställts utifrån en integrerad dataanalys. Resultat Av resultaten i litteraturstudien framgår det att personer med migrantbakgrund upplevde varierande känslor i vårdmötet beroende på tolkens professionalism. Den professionella tolken ingav trygghet och tillit i kommunikationen med vården medan den icke- professionella tolken medförde utmaningar såsom integritetskränkning, misstro och oro för felöversättningar. Informella tolkar användes i brist på professionella tolkar där tillgängligheten var en fördel medan nackdelen var att det skapade delade upplevelser hos personer med migrantbakgrund. Slutsats Litteraturöversikten fokuserade på upplevelserna av tolkanvändning i vårdmöten för personer med migrantbakgrund. Resultatet framhävde vikten av professionella tolkar för att skapa trygghet, förbättra kommunikation och stärka vårdförtroendet. Trots fördelarna med informella tolkar identifierades utmaningar, inklusive språkliga osäkerheter och påverkan på personernas integritet. Att säkerställa närvaron av professionella tolkar är nödvändigt för att främja öppen kommunikation och skapa en trygg personcentrerad vårdmiljö vilket blir särskilt relevant i Sverige med dess mångkulturella befolkning. / Background Global migration has increased significantly and the need for interpreters within healthcare has grown. Interpreters play a crucial role in the communication between people with migrant backgrounds and the healthcare system when language barriers exist. Nurses bear significant responsibility to ensure communication is clear, comprehensible and respectful between the person and the interpreter, regardless of language or cultural barriers. This in turn can help avoid misunderstandings and treatment errors. Aim The aim of the literature review was to describe how people with migrant backgrounds experience the use of an interpreter in communication in the healthcare setting. Method This literature review includes 15 original articles using a qualitative method. They were selected through systematic data collection in PubMed and CINAHL. Assessment criteria from Sophiahemmet University were used to evaluate the articles. The studies have been reviewed and compiled based on an integrated data analysis. Results The results showed that people with migrant backgrounds experienced varying emotions in the healthcare meeting depending on the interpreter’s professionalism. The professional interpreter created feelings of security and trust whilst the non-professional interpreter brought challenges such as breach of privacy, mistrust, and concern for mistranslations. Informal interpreters were used when there was a lack of professional interpreters; the advantage was easy access whilst the disadvantage was that it created different experiences for people with a migrant background. Conclusions The literature review focused on the experiences of people with a migrant background using an interpreter in healthcare encounters. The result highlighted the importance of professional interpreters to create security, improve communication, and strengthen healthcare trust. Despite benefits of informal interpreters, challenges such as language uncertainties and impact on persons privacy were identified. Ensuring the presence of a professional interpreter is necessary to promote open communication and create a safer person-centered healthcare environment, this is especially relevant in Sweden with its multicultural population.

Background: In Sweden, every fifth person is born abroad, which implies that many have Swedish as a second language or don't speak Swedish at all. Healthcare personnel have a responsibility to ensure good and safe care for all patients. This requires good communication, which cannot be obtained if a language barrier exists as the patient's participation, safety and autonomy are restricted. However, interpreters aren’t used to a sufficient extent in healthcare.Aim: The aim of this study was to explore the underlying factors that contribute to interpreters not being used in cases with language barriers in healthcare.Method: A descriptive general literature study with 12 qualitative studies from original articles.Results: Three themes were identified. The first theme, logistical difficulties in using an interpreter, showed that it was time consuming, costly, and difficult to access an interpreter. The second theme: Mistrust and misgivings with using an interpreter found that there was a fear of the interpreter breaching confidentiality or interpreting incorrectly. The third theme, that interpreters limit the relationship between nurse and patient by acting unprofessional, increasing stress, and making patients fall silent during conversations.Conclusion: Nurses working with patients with language barriers perceived various straits when using an interpreter. The results identified some of the underlying reasons that contribute to interpreters not being used. Acknowledging these difficulties can increase the understanding of the obstacles providers face to achieve equitable health care. / I Sverige är var femte person utrikesfödd, vilket innebär att många har svenska som andraspråk eller som inte talar svenska. Vårdpersonalen har ett ansvar att säkerställa god och säker vård till samtliga patienter. För att uppnå en god och säker vård krävs god kommunikation för att inte patientens delaktighet, säkerhet och autonomi ska inskränkas. Trots detta används inte tolkar inom hälso- och sjukvård i tillräckligt stor utsträckning idag. Syfte: Studiens syfte är att undersöka bakomliggande orsaker som kan bidra till att tolk inte används vid språkbarriärer inom hälso- och sjukvården.Metod: En beskrivande allmän litteraturstudie med 12 kvalitativa studier i originalartiklar. Databasen som användes var PubMed.Resultat: Tre teman identifierades. Första temat, logistiska svårigheter med att använda tolk, visade att det var tidskrävande, kostsamt och svårt att få tillgång till en tolk. Andra temat, misstro och farhågor med att använda tolk, handlade om rädsla för att tystnadsplikten skulle brytas och rädsla att tolken inte översatte allt som sades eller tolkade inkorrekt. Det tredje temat, tolken begränsar relationen mellan sjuksköterska och patient, visade att tolken agerat oprofessionellt och vars egenskaper och närvaro kunde öka stress för patienten eller göra patienter mer skygga. Slutsats: Sjuksköterskor som möter patienter med språkbarriärer upplever olika svårigheter med att använda tolk. Resultatet identifierade några av de bakomliggande orsakerna som bidrar till att tolk inte används. Kunskap om detta kan ge verksamheter inom sjukvården bättre förutsättningar att möta dessa hinder och säkerställa att patienter med språkbarriärer uppnår en mer jämlik hälsa.

Bakgrund: Globaliseringen medfört ökad förekomst av språkbarriärer, inte minst i Sverige. För att undkomma problemet finns det professionella tolkar, som översätter samtal mellan parter med olika modersmål. Ett sammanhang där tolk spelar en avgörande roll är inom hälso- och sjukvården, där samtal kan innebära enorma konsekvenser för människors liv och hälsa. Individers behov av tolk har stora implikationer för sjuksköterskans yrkesutövande liksom patientens liv.   Syfte: Att undersöka hur patienter med annat modersmål beskriver sina upplevelser av tolksamtal i ett vårdmöte. Metod: En litteraturöversikt där 10 vetenskapliga originalartiklar med studier av kvalitativ ansats granskades. Artiklar som motsvarade studiens syfte söktes i databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Negativa upplevelser av tolkade samtal var misstanke om feltolkning, bekymmer om sekretess, skamkänslor kopplade till tolkens närvaro och upplevd utlämnande av emotionella budskap. Många nämnde även vikten av att tolk och patient delar samma dialekt av samma språk, vilket vårdpersonal ofta inte tog hänsyn till. Positiva upplevelser av tolkade samtal beskrevs som ökad delaktighet och autonomi, möjlighet till kulturkongruent vård och ökad förståelse för vården. Olika faktorer påverkade också deltagarnas uppfattningar av tolkens kompetens, som exempelvis tolkens ålder, kön, religion, etnisk tillhörighet, klädsel, och personkemi, vilket i sin tur påverkade patientens tillit till tolken och upplevelsen av vårdmötet.  Slutsats: Patienter med annat modersmål hade såväl positiva och som negativa upplevelser av tolkade samtal. Många faktorer påverkade tolkade möten, såsom patientens upplevelse av tolkens kompetens samt huruvida tolken och patienten talade samma dialekt. / Background: Globalization has led to increased prevalence of language barriers, not least in Sweden. Professional interpreters combat this, by translating conversations between parties with different native languages. An area where interpreters play a crucial role is healthcare, where discussions can have enormous consequences for peoples’ lives and health. Individuals’ need for interpreters carry great implications for the nurse’s professional practice as well as patients’ lives. Aim: To explore how patients with a different native language describe their experiences of interpreted communication in a healthcare setting.  Method: Literature review whereby 10 original research articles with studies of a qualitative approach were reviewed. Articles corresponding to the study’s aim were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. Results: Negative experiences of interpreted healthcare encounters were suspected misinterpretation, worries about confidentiality, feelings of shame related to the interpreter’s presence and perceived omission of emotional messages. Additionally, many mentioned the importance of dialect, which healthcare providers often didn’t consider. Positive experiences of interpreted meetings were increased participation and autonomy, culture-congruent care and increased understanding of healthcare. Different factors affected the participants’ impressions of the interpreter’s competence, for instance the interpreter’s age, sex, religion, ethnicity, clothes and personal chemistry, which in turn affected the patient’s trust for the interpreter.  Conclusion: Patients with a differing native language had both positive and negative experiences of interpreted health encounters. Many factors had influence, such as the patient’s perception of the interpreter’s competence and whether the interpreter and patient speak the same dialect.

Bakgrund: Tidigare forskning beskriver patienters perspektiv angående språkbarriär, tolkanvändning, kulturella skillnader och kulturell kunskap. Enligt patienter finns det omfattande risker till ojämlik vård när sjuksköterskor har mindre kompetens att anpassa sig till andra kulturer. Detta kan leda till utmaningar i vårdandet, vilket kan utsätta patienter för onödiga vårdlidande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter att vårda patienter i en mångkulturell hälso- och sjukvård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie. Innehållet i tio kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom två teman utifrån examensarbetets syfte: möjligheter i den professionella rollen samt utmaningar i den professionella rollen. Temat möjligheter i den professionella delades i två subteman: egna strategier för att hantera kommunikationssvårigheter samt att kunna använda tolk. Temat utmaningar i den professionella rollen delades i fyra subteman: att möta kommunikationssvårigheter, att använda tolk, att möta kulturella skillnader samt att behöva kulturell kunskap. Slutsats: Sjuksköterskorna erfor att de behöver mer kulturell kunskap för att kunna klara utmaningar och svårigheter vid vårdmötet med patienter från en annan kulturell bakgrund. / Background: Previous research describes patients' perspectives regarding language barrier, interpreter use, cultural differences and cultural knowledge. According to patients, there is widespread risk of unequal care when nurses are less competent to adapt to other cultures. This can lead to challenges in care, which can expose patients to unnecessary care suffering. Aim: The purpose is to describe nurses' experiences of caring for patients in a multicultural healthcare system. Method: A qualitative literature review. The content of ten qualitative articles was reviewed and analyzed. Result: The result revealed two themes on the purpose of the degree project: abilities in the professional role and challenges in the professional role. The theme abilities in the professional role was divided into two more sub-themes: own strategies for dealing with communication difficulties and to be able to use an interpreter. The theme challenges in the professional role was divided in to four sub-themes: to face communication difficulties, to use an interpreter, to face cultural differences and to need cultural knowledge. Conclusion: The nurses experienced that they need more cultural knowledge to be able to cope with challenges and difficulties in the care meeting with patients from a different cultural background.

Introduktion: Migrationen till Sverige har ökat. För att migranter ska få tillgång till sjukvård på lika villkor används utbildade tolkar. Mötet mellan vårdpersonal och patient förändras när en tredje part närvarar. Sjuksköterskor upplever att det är svårare att utföra personcentrerad vård vid tolkning.  Syfte: Att utforska patienters erfarenheter av tolk vid möten med sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturöversikt med 12 originalartiklar med kvalitativ ansats. Använda databaser var PubMed, CINAHL, PsycInfo och Scopus. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och innehållet analyserades.  Resultat: Resultatet analyserades till sex kategorier, samlade i två teman: relationer i vårdmötet samt tolkens förmåga, egenskaper och förutsättningar. Patienter ansåg att tolk var viktigt för god vård och för en bra relation med vårdpersonalen. Patienter förväntade sig att tolken översatte orden korrekt och att de skulle förmedla patienternas känslor. Patienter upplevde att tolkens förmåga att översätta varierade. Låg översättningskvalitet orsakade missförstånd och sämre vård. Skillnader i språk eller dialekt försvårade kommunikationen. Patienter kände att de var i en beroendeställing på grund av tolkbehovet. Intimiteten och kommunikationen mellan vårdpersonal och patient minskade. Misstro mot tolkar grundade sig i osäkerhet över tystnadsplikt samt tolkens politiska, religiösa och kulturella bakgrund.  Slutsats: Genom att förstå patienters erfarenheter av tolk kan sjuksköterskan få en bättre förståelse för patienten. Det gör att sjuksköterskan kan tillgodose god och personcentrerad vård även vid tolkning. Vårdpersonalen behöver ta reda på patientens preferenser gällande tolk för att kunna utföra personcentrerad vård. / Background: Migration to Sweden has increased. Educated interpreters are used to provide equal access to healthcare for migrants. The meeting between healthcare personnel and patient changes when a third party is present. Nurses experience difficulties in providing person-centred care during interpreted meetings.  Aim: To explore patients’ experience of using interpreters during meetings with healthcare personnel.  Method: Literature review with 12 original articles with a qualitative approach. Databases that were used were PubMed, CINAHL, PsycInfo and Scopus. Quality assessment and analysis were conducted. Result: The result is presented in six categories organised into two themes; relationship in healthcare meeting and the interpreters’ ability, characteristics and conditions. Patients viewed interpreters as vital for good care and for good relations with healthcare personnel. Patients expected the interpreter to correctly interpret their words and to convey their feelings. Patients experienced that interpreters had mixed translation skills. Low quality translations resulted in misunderstandings and inferior care. Differences in language or dialect between patient and interpreter negatively impacted communication with healthcare personnel. Patients felt that their need for an interpreter meant that they were dependent on others. Intimacy and communication between patients and healthcare personnel decreased with interpretation. Distrust in interpreters was founded in insecurities of the interpreter’s professional secrecy and differences in political views, religion, and cultural background.  Conclusion: By comprehending patients’ experiences of interpretation, nurses can better understand the patient. This can increase nurses’ ability to give person-centred care when interpretation is needed. Healthcare personnel have to ask patients about their preferences regarding interpretation to perform person-centred care.