• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 122
  • Tagged with
  • 123
  • 60
  • 55
  • 54
  • 44
  • 35
  • 31
  • 31
  • 30
  • 26
  • 23
  • 23
  • 23
  • 22
  • 21
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
111

"SOS" - Du förstår inte och jag kan inte förklara! : Betydelsen av språklig och kulturell förståelse i kommunikationen mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal. / "SOS" - You don't understand and I can't explain! : The importance of linguistic and cultural understanding in communication between patient and health personnel.

Waléus, Lilia, Miftari, Albina January 2017 (has links)
Bakgrund: Kommunikation är utbyte av betydelsefull information mellan individer och kan förmedlas via verbalt och icke-verbalt språk. Genom att vårdpersonal skapar en mellanmänsklig relation till patienten uppnås ömsesidig förståelse som är grunden för att bedriva personcentrerad vård. I interkulturell kommunikation kan det däremot vara svårt att nå full förståelse på grund av otillräckliga språkkunskaper och kulturella skillnader. Syfte: Syfte med studien var att beskriva betydelsen av språklig och kulturell förståelse i kommunikationen mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal.  Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk ansats baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Artikelsökningar gjordes i PubMed och Cinahl. Följande sökord användes i sökningar: communication, communication barriers, experience, health care, health personal, immigrant, interpreter, language, migrant, nurse-patient relations. Resultat: Ömsesidig förståelse, språklig och kulturell, är nyckeln för att vårdpersonal ska kunna förstå patienten och bedriva god vård. Resultatet baserades på 15 artiklar och består av tre tema: Kommunikation och relation, Invandrare i vården och Tolkning. Konklusion: Otillräckliga språkkunskaper är ett hinder för invandrare att komma i kontakt med vården, förmedla sina behov och nå full förståelse för given information. För vårdpersonal är språkbarriären ett hinder för att kunna bedriva patientsäker och personcentrerad vård. Båda parter är beroende av en tolk för att uppnå ömsesidig förståelse. / Background: Communication is an exchange of significant information between individuals and can be conveyed through verbal and non-verbal communication. When health personnel establish interpersonal relationships with the patient, mutual understanding will be obtained which is the basis for person-centered care. However, in intercultural communication it can be difficult to achieve full understanding due to insufficient language knowledge and cultural differences. Aim: The aim of this study was to describe the importance of linguistic and cultural understanding in communication between patient and health personnel. Method: A literature study with a systematic approach based on qualitative articles was conducted. Article searches were made in PubMed and Cinahl. The following keywords were used in search process: communication, communication barriers, experience, health care, health personnel, immigrant, interpreter, language, migrant, nurse-patient relations. Results: Mutual understanding, linguistic and cultural, is the key for healthcare professionals to understand the patient and provide good care. The result was based on 15 articles and consists of three topics: Communication and relationship, Immigrants in healthcare and Interpreting. Conclusion: Insufficient language knowledge is an obstacle for immigrants to come into contact with healthcare, communicate their needs and gain full understanding of given information. Language barrier is an interference fpr healthcare professionals to be able to deliver patient-safe and person-centered care. Both parties are dependent on an interpreter to achieve mutual understanding.
112

Tolkens roll och uppdrag : Ett passivt vittne eller en aktiv agent

Björnsson, Daniel, Aslan, Serhat January 2020 (has links)
Abstract. The aim of this study is to examine the role of the interpreter and see how the interpreter thinks of his or her role in interpreted meetings. What kind of difficulties and opportunities does interpreters experience in their professional role and what can they describe as factors to a successful interpreted meeting. Above that we were interested in what kind of support if any, interpreters get from their employers or outsourcers when they are a part of an interpreted meeting where difficult and psychological hard matters is interpreted. The method chosen to examine and answer those questions are a qualitative method with semi structured interviews. Our interview persons were six interpreters with various work experience and degree of education. The theories chosen for this study have been parts of symbolic interactionism, sociocultural theory and communication theories in form of the barrier-model and filter-noise model. The results show us that our informants meets all kinds of difficulties on a day to day basis, however was this something that our informants expected and said to be a part of their job-description. We found in our previous research that some interpreters said that it can be a difficult matter to talk in a first-person way when the interpreted person disguise tough situations such as sexual abuse ore murders for example. This could both verifies and problematize by our informants. Most of them said that they were met with respect from other professions, but one voice distinguished from the others and talked in terms that the interpreter was seen as an idiot and definitely not was respected. One thing that they all could agree about was the lack of information they got to prepare themselves prior to the interpreted meeting, if this was a problem were however not a common thought.
113

En tolk är inte bara en tolk : En kvalitativ studie om socialsekreterares erfarenheter av tolkanvändning ur ett kommunikations- och relationsperspektiv. / Not just an interpreter : A qualitative study of social workers experiences of using interpreters from a communication and relational perspective

Nyström, Agnes, Sjökvist, Erik January 2019 (has links)
Syftet med studien har varit att utifrån ett kommunikations- och relationsperspektiv undersöka socialsekreterares erfarenheter av professionella samtal med klienter som sker via telefon- och platstolk. Studien har en abduktiv samt kvalitativ metodansats och studiens empiri har samlats in genom åtta enskilda semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar på barn- och ungdomsenheten och familjerätten i Stockholm med omnejd. Samtliga respondenter har erfarenhet av telefon- och platstolkade samtal i sitt arbete. Den empiri som insamlats har analyserats utifrån en tematisk analysmetod och har tolkats genom en hermeneutisk tolkningslära. Studien tar avstamp ur kommunikations- och relationsteoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att det professionella samtalet där tolk närvarar skiljer sig på flertalet punkter, det kan vara besvärligt att förhålla sig till en tredje part, då socialsekreterare och tolk kan ha förväntningar på samtalet som inte stämmer överens och att samtalets synlighet begränsas, då socialsekreteraren inte har full kontroll över samtalets innehåll. Den ickeverbala kommunikationen visar sig vara oerhört viktigt och studien pekar på flertalet utmaningar och nackdelar med användandet av telefontolk. Studien visar vidare att det är av stor vikt att socialsekreteraren och tolk upprättar ett samarbete och en relation mellan varandra för att ett så pass lyckat professionellt samtal ska möjliggöras. Vi har slutligen kommit fram till att kommunikationen mellan parterna inte sker enligt en linjär process, mellan sändare och mottagare, utan att kommunikationen är mer komplex än så. / The purpose of the study has been to examine, from a communication and relational perspective, the experiences of social workers professional dialog with clients through telephone and place interpreters. The study has an abductive and qualitative method approach and the study's empirical data has been collected through eight individual semi-structured interviews with social workers, working at the children's and youth unit and family law in Stockholm and the surrounding area. All respondents have experience of telephone and located interpreted meetings in their work. The empirics that have been collected have been analyzed on the basis of a thematic method of analysis and have been interpreted through a hermeneutic interpretation theory. The study takes off from communication and relational theoretical point of view. The result shows that the professional dialog where an interpreter is present differs in most consideration, it can be difficult to relate to a third party, since the social worker and interpreter may have expectations of the dialog that do not match and that the visibility of the dialog is limited, when the social worker does´t have full control over the content of the conversation. Nonverbal communication proves to be extremely important and the study points to the many challenges and disadvantages of using telephone interpreters. The study further shows that it is of great importance that the social worker and interpreter establish a cooperation and a relationship between each other in order to enable a successful professional dialog. Finally, we have concluded that communication between the parties does not take place in a linear process, between transmitter and receiver, but that communication is more complex than that.
114

Tolkförmedlad logopedisk språkbedömning av flerspråkiga barn : En kvalitativ studie utifrån metoden Conversation Analysis och semistrukturerade intervjuer

Knutas, Ellinor, Larsson, Nina January 2018 (has links)
It would be favorable, during the clinical assessment of language in multilingual children, if the speech-language-pathologist (SLP)spoke all the languages of the child. This is, however, not always possible, hence the need for interpreter-mediation. Furthermore, it would be desirable if the interpreters used in clinical assessments of language are specifically trained. There are only a few studies concerning interpreter-mediated clinical assessment of language and cognition using Conversation Analysis as a method, and no studies of interpreter-mediated clinical assessment of language in multilingual children. The purpose of this study was therefore to investigate the interaction between the SLP, interpreter and child, in interpreter-mediated clinical assessments of language in multilingual children, with a specific focus on the SLP and the interpreter. Participants of the study were two licensed S LPs, three interpreters and two multilingual children and their caregivers. The study was based on three video recordings of clinical encounters and four semi-structured interviews. The video recordings were translated, transcribed and analyzed using the theory and method of Conversation Analysis, and the interviews were transcribed and analyzed. Analysis of the video recordings resulted in the discovery of three phenomena; the importance of preunderstanding of the working process of SLP, the importance of responsibility during interpreter-mediated clinical assessment of language, and finally communication and language approach. Analysis of the semi-structured interviews resulted in the discovery of four phenomena, which, in addition to the ones already discovered during the video recordings, also included the importance of dialects. Strategies and challenges that the SLP and interpreter faced could be revealed from the phenomena discovered in the video recordings and the semi-structured interviews. It was suggested in the conclusion that challenges were caused by expectations on the interpreter, a lack of preunderstanding of the working process of the SLP, uncertainty regarding the responsibilities of the interpreter versus the SLP, and finally, the demands of a high level of language competence. Strategies that were used within the discovered phenomena were partially consciously applied by the SLP and interpreter. However, there is a great need for further knowledge and awareness of the processes involved in this clinical context, in order to obtain reliable and satisfactory interpreter-mediated clinical assessments of language. Lastly, it was discussed that the patient safety might be compromised if no consideration is taken regarding the investigated challenges and strategies.
115

Sjuksköterskors upplevelser av språkbarriär vid omvårdnad: En litteraturöversikt / Nurses experiences of language barrier in nursing care: A literature review

Alsalman, Aymen, Dimas, Lorena January 2021 (has links)
Bakgrund: Förekomst av språkbarriärer inom hälso- och sjukvården påverkar möjligheten för sjuksköterskor att utföra omvårdnaden. Kommunikation identifieras som en viktig faktor mellan sjuksköterskan och patient för att främja högkvalitetvård. Möjligheten att erhålla kulturkompetens ökar kvaliteten på vården. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av språkbarriärer och strategier för att övervinna dessa i omvårdnaden.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med systematisk söksstrategi och baserades på 13 kvalitativa och två mix metod vetenskapliga artiklar. Artikel sökningar utfördes i databaser CINAHL och Pubmed.Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskor står inför utmaningar som hindrar att främja god och säker vård när språkbarriär förekommer. Sjuksköterskor upplever att genom användningen av professionella och icke professionella tolkar har sina fördelar och sina nackdelar. Sjuksköterskor strävar att övervinna språkbarriären genom att använda sig av olika strategier.Slutsats: Språkbarriär är ett hinder för att ge en individuell omvårdnad och kunna göra en bedömning av patientens vårdbehov. Språkbarriär är ett hot mot patientenssäkerheten. Professionella och icke professionella tolkar ökar risken för att patienten inte får korrekt given information. / Background: The presence of a language barrier in health care affects the ability of nurses to perform nursing. Communication is identified as an important factor between the nurse and the patient to promote high quality care. The opportunity to obtain cultural competence increases the quality of care.Aim: The aim of the literature review is to describe the nurse's experience of language barrier , and nurses' strategies for overcoming them in nursing.Method: The study was conducted as a literature review with a systematic search strategy and was based on 13 qualitative and two mix method scientific articles. Article searches were performed in databases CINAHL and Pubmed.Results: The results of the literature review shows that nurses face challenges that prevent the promotion of good and safe care when a language barrier occurs. Nurses experience that through the use of professional and non-professional interpreters they have their advantages and disadvantages. Nurses strive to overcome the language barrier by using different strategies.Conclusion: Language barrier is an obstacle to providing individual caring and being able to make an assessment of the patient's care needs. Language barrier is a threat to patient safety. Professional and non-professional interpreters increases the risk that the patient will not recive correct information.
116

Upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal hos patienter med utländsk bakgrund : En litteraturöversikt / Experiences of the meeting with health care professionals in patients with a foreign background : A literature review

Åkesson, Amanda, Chikh Ahmed, Sondes January 2022 (has links)
Bakgrund: Den ökade migrationen i Sverige innebär stora utmaningar inom vården. Sverige är ett av länderna i EU med största andelen invånare med utländsk bakgrund vilket gör Sverige till ett mångkulturellt samhälle. Personer med utländsk bakgrund har olika kulturer som påverkar hur hälsa och sjukdom definieras. Sjuksköterskans professionella ansvar innebär att kunna tillgodose en personcentrerad vård som är kulturellt anpassad. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal hos patienter med utländsk bakgrund. Metod: Litteraturöversikt enligt Friberg (2017) genomfördes som baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed med hjälp av sökblock. Resultat: I resultatet presenterades fem kategorier. Förväntningar på hälso- och sjukvårdspersonalens kulturella kompetens, Syn på vården, Kulturella och religiösa skillnader, Kommunikationsbarriärer och Tolkanvändning. Sammanfattning: Det har visats att patienter med utländsk bakgrund har både positiva och negativa upplevelser på grund av kulturella skillnader och bristande kommunikation med hälso- och sjukvårdspersonal. Svårigheter som påträffats orsakas av kommunikationssvårigheter, språkbarriärer och brist på kulturell kompetens. Det behövs mer kunskap inom mångkulturell vård och det är av stor vikt att utbilda framtida sjuksköterskor om detta fenomen. / Background: The increased migration in Sweden entails major challenges in healthcare. Sweden is one of the countries in the EU with the largest proportion of residents with a foreign background which makes Sweden a multicultural society. People with a foreign background have different cultures that affect how health and illness are defined. The professional responsibility of nurses’ means being able to provide patient-centered care that is culturally adapted. Aim: The aim was to describe experiences of the meeting with health care professionals in patients with foreign background. Method: A literature review according to Friberg (2017) was conducted based on ten scientific qualitative articles. The articles were obtained from the databases CINAHL Complete and PubMed using a search block. Results: Five categories were presented in the result. Expectations of the cultural competence of health care professionals, View on healthcare, Cultural and religious differences, Communication barriers and Use of interpretation. Summary: It has been shown that patients with foreign backgrounds have both positive and negative experiences due to cultural differences and lack of communication with health care professionals. The difficulties encountered were caused by communication difficulties, language barriers and lack of cultural competence. There is a need for more multicultural care and it is of great importance to educate future nurses about this fenomenon.
117

Logopedisk afasibedömning av arabisktalande personer utan kommunikativa funktionsnedsättningar : En explorativ studie av bedömning med hjälp av tre stödinsatser: Kommunikationsassistenten Helen, platstolk samt besök med flerspråkig logoped / Aphasia Assessment of Arabic-speaking Individuals Without Communicative Impairments : An exploratory study of assessment with three communication aids: The communication assistant Helen, on-site interpreter, and visits with a multilingual speech and language pathologist

Kastö, Emmy, Shamoun, Sarah January 2024 (has links)
I dagens mångkulturella samhälle ökar behovet av översättningstjänster inom hälso- och sjukvården. Det är vanligt att logopeder står inför utmaningar vid bedömning av flerspråkiga personer vid användning av tolk, vilket är ett vanligt sätt att underlätta kommunikationen över språkbarriären. Bristfälliga bedömningsunderlag på patientens modersmål och avsaknad av tydliga riktlinjer resulterar oftast i svårigheter att genomföra språkbedömningar på patientens samtliga språk. I denna studie undersöks hur metoderna kommunikationsassistenten Helen, besök med platstolk, samt besök med flerspråkig logoped förhåller sig till varandra vid simulerade logopediska afasibedömningar av arabisktalande personer utan kommunikativa funktionsnedsättningar. Studien vägleds av följande forskningsfrågor: 1) Vilka interaktionella praktiker för samtalet framåt vid problem för besökets progression i de olika simulerade situationerna? 2) Vilka likheter och skillnader avseende de interaktionella praktikerna återfinns mellan de olika simulerade situationerna?  Tre deltagare utan några kommunikativa funktionsnedsättningar fick delta i tre simulerade besök av tre logopedbedömningar för flerspråkiga patienter, där anamnesupptagning samt kortare testning med screeningmaterialet kortfattad afasiprövning (KAP) genomfördes. Deltagarna var två män och en kvinna i åldrarna 58-68. Totalt genomfördes nio besök. Multimodal interaktionsanalys användes för att undersöka hur kommunikationen såg ut under samtliga simuleringar. De interaktionella praktiker som fokuserades var kodväxling och reparationer.  Utmaningar inom samtliga simuleringar uppmärksammades. Besöken med den flerspråkiga logopeden tog kortare tid i jämförelse med besöken med Helen och tolk, vilket berodde på att kommunikationen var mer direkt. Under besöken med en flerspråkig logoped kunde reparationer enklare initieras och lösas. Vid de simulerade besöken med tolk förekom svårigheter med översättningen av materialet, eftersom testet som användes inte var anpassat för arabisktalande personer utan var den svenska versionen av KAP. Kommunikationsassistenten Helen hade en styrka i att kunna ge en enspråkig logoped möjligheten att administrera ett översatt test. Dock fanns svårigheter för logopeden att med Helen förstå det deltagaren sade samt initiera och lösa reparationer. Resultatet av studien indikerar att tolk tillsammans med kommunikationsassistenten Helen troligtvis är den bästa förutsättningen om man inte har tillgång till en flerspråkig logoped. Med hjälp av både en tolk och Helen kan tolkens språkliga flexibilitet nyttjas för att bland annat genomföra reparationer mer effektivt, samtidigt som logopeden kan behålla det medicinska ansvaret i testsituationen. / In today's multicultural society, the need for translation services in healthcare is increasing. It is common for speech and language pathologists (SLP) to face challenges when assessing multilingual individuals, often relying on interpreters to aid communication. Inadequate assessment materials in the patient's native language and a lack of clear guidelines typically result in difficulties in conducting language assessments in all the patient's languages. The present study examines how the methods of a communication assistant called Helen, an  on-site interpreter, and visits with a multilingual SLP relate to each other in simulated speech therapy aphasia assessments of Arabic-speaking individuals without communicative impairment. The study is guided by the following research questions: 1) What interactional practices facilitate conversation progression in the different simulated situations when faced with challenges? 2) What similarities and differences regarding interactional practices are found between the different methods? Three participants without any communicative impairments took each part in three simulated visits representing speech therapy assessment sessions for multilingual patients, involving anamnesis and testing using the screening material “Kortfattad afasiprövning” (KAP). The participants were two men and one woman aged 58-68 A total of nine visits were conducted. Multimodal interaction analysis was used to examine communication during all simulations. The interactional practices in focus were code-switching and repairs. Challenges were noted in all simulations. Visits with the multilingual SLP took less time compared to visits with Helen and interpreter, due to more direct communication. During visits with a multilingual SLP, repairs were initiated and resolved more easily. In the simulated visits with an interpreter, difficulties arose with translating the Swedish test material because the test used was not adapted for Arabic speakers. The communication assistant Helen's strength lay in enabling a monolingual SLP to administer a culturally adapted and translated test. However, there were difficulties for the SLP to understand the participant's answers, and their initiative to and resolving repairs using the communication assistant Helen. The study's results indicate that using an interpreter together with the communication assistant Helen is likely the best option if a multilingual SLP is not available. By utilizing both an interpreter and Helen, the interpreter's linguistic flexibility can be utilized to conduct repairs more effectively, while the SLP can retain medical responsibility in the testing situation.
118

I brist på ett gemensamt språk : Att som sjuksköterska kommunicera amningsstöd över språkbarriär – en kvalitativ enkätstudie / The absence of a common language : Nurses’ experiences of communicating breastfeeding support across languagebarriers - a qualitative questionnaire study

Merrill, Sofia, Örnberg, Karolina January 2017 (has links)
Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar. Bakgrund: Amningsstöd är en viktig faktor för att långvarig amning av spädbarn ska fungera. Fungerande kommunikation krävs för att nå ett lyckat resultat av amningsstödet. Den ökade populationen av immigranter i Sverige utmanar hälso- och sjukvården att säkerställa en fungerande kommunikation för god vård. Design: En kvalitativ enkätstudie har genomförts med en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Metod: Under februari 2017 deltog 15 sjuksköterskor från fem barnavårdscentraler (BVC) i norra Sverige i studien genom att besvara kvalitativa enkäter med öppna frågor. Den insamlade datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av att kommunicera amningsstöd vid språkbarriär samlades i två domäner: 'Sjuksköterskors upplevda kommunikativa möjligheter vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar' och 'Sjuksköterskors upplevda kommunikativa begränsningar vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar'. I den första domänen redovisades upplevelser av språkets samt kommunikationens betydelse, vilka tillgångar och verktyg sjuksköterskan har för att underlätta kommunikationen och vad som anses viktigt att beakta vid kommunikation om amningsstöd. I den andra domänen lyftes upplevelser av vilka hinder som fanns för god kommunikation vid språkbarriärer, vilken negativ påverkan brist på styrkor och resurser upplevdes ha samt vilka negativa följder moderns anhöriga upplevdes kunna ha på kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskornas upplevelser av vilka möjligheter och begränsningar det finns för fungerande kommunikation vid amningsstöd tydliggör befintliga resurser och förbättringsområden.
119

Identitetsproblematik i romanen The American Granddaughter av Inaam Kachachi: En narratologisk analys / Identity issues in the novel The American Granddaughter by Inaam Kachachi: A narratological analysis

Almin, Eva January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur identitetsproblematik i anknytning till exil eller diaspora skildras i modern irakisk litteratur, i detta fall Inaam Kachachis roman The American Granddaughter. Berättelsen i romanen utspelas under Irakkriget 2003-2006 där romanens huvudperson, som irakisk-amerikansk kvinna med dubbla identiteter, deltar som tolk i kriget. Den rådande krigssituationen ger upphov till en stark fientlighet nationaliteterna emellan trots att Irak och USA inte är varandras motståndare i kriget. Under den spänning som uppstår och den brutalitet som följer blir huvudpersonen och framför allt hennes identitet såsom irakisk- amerikansk satt i fråga, med resultatet att hon upplever sig alltmer kluven. Huvudpersonen kan sägas fungera som bärare av essensen av identitetskonflikten. Utifrån Jonas Stiers teoretiska utgångspunkter om identitet (Stier, 2019) utforskar jag hur protagonistens dubbla identitet är uppbyggd och hur den förändras under de omständigheter hon hamnar i, och med hjälp av Gérard Genettes narratologiska begrepp undersöker jag hur romanen presenterar identitetsproblematiken, dess orsaker och konsekvenser. / The purpose of this essay is to examine how conflicting identities associated with exile or diaspora is depicted in modern Iraqi literature, in this case in the novel The American Granddaughter by Inaam Kachachi. The story of the novel takes place during the Iraq War 2003-2006, and the protagonist is the holder of two identities as an Iraqi-American woman who is participating in the war as an interpreter. The situation of war results in a hostility between these nationalities even though the nations Iraq and the USA are not each other’s adversaries. This hostility brings about a sharp tension that causes brutality to escalate and this affects the protagonist as an Iraqi-American as her identity is being questioned and she experiences that her dual identity is becoming a problem. The protagonist serves as a vessel of the essence of the conflict of identities. Based on Jonas Stier’s theoretical concepts of identity (Stier, 2019) I will explore how the protagonist’s dual identity is constructed and the way this duality changes due to her experiences in the war and the circumstances she is being exposed to. By using Gérard Genette’s narratological concepts I will examine how the identity issue is presented in the novel, what is it caused by and what the consequences are.
120

Studie och yrkesvägledning i ett postkolonialt Sverige : Om tillgängligheten för vägledning på de samiska språken / Guidance counselling in postcolonial Sweden : The availability of guidance counselling in the Sámi languages

Ylipää, Amanda, Andersson, Sara January 2021 (has links)
This is an undergraduate study which examines the availability of guidance counselor services given in Sámi languages in the Sámi administrative areas in Sweden. The questions at issue are:  How available is guidance counselling in the Sámi languages in Sweden's 25 administrative areas? What are the counsellors' views regarding Sámi clients being able to speak their own language during a session?  The administrative areas were selected since they have an obligation to offer certain services in Sámi languages. The areas are located in 25 Swedish counties and a survey with questions regarding the availability of guidance counselling in the Sámi languages was distributed to the counsellors employed therein. None of the counsellors has ever used a Sámi interpreter, is able to speak a Sámi language, and the majority haven’t identified a need for it with their clients.  The result is analysed with a critical discourse method and the theories of stigma, hegemony, Othering and ethnocentrism are used. The analysis shows that Sámi people are being Othered and that the guidance counsellors are operating from an ethnocentric view, which can lead to stigma and hegemony in guidance sessions with Sámi clients.

Page generated in 0.0259 seconds