Syftet med denna studie har varit att belysa tydligheten i och fördjupa kunskaperna om lärares uppfattningar och tolkningar av kunskapskraven för gymnasieskolans kurs Svenska 1. För att svara mot syftet, har kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare genomförts. Forskningsfrågorna som ställs i uppsatsen är: Hur uppfattar lärare kunskapskraven i Svenska 1 som styrdokument? Hur tolkar lärare innebörder av mellanstegen D och B i Svenska 1? I den teoretiska bakgrunden berörs forskning om bedömning, tolkning av kriterier för bedömning, uppfattningar av och förhållningssätt till betygssystemet samt forskning om betygsinflation. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av en fenomenografisk ansats, och delats in i beskrivningskategorier som lyfter fram kvalitativt skilda sätt att uppfatta och tolka kunskapskraven för kursen.  Undersökningen visar att lärare uppfattar kunskapskraven som konkreta instruktioner, som tolkningsmöjligheter och som konkurrenter till lärarnas egna betygskriterier. Lärare tolkar mellanstegen som ”svaga” versioner av betyget ovan samt som ”starka” versioner av betyget under. Slutsatsen är att det till viss del finns tydlighet i kunskapskraven, vilket är ansatsen från politiskt håll, men även ett stort mått av tolkningsutrymme vilket kan leda till många olika tolkningar av de krav som ligger till grund för kunskapsbedömning i kursen Svenska 1 på gymnasiet.

Background: Life-cycle costing (LCC) is an investment calculation that takes into account operating costs throughout the investee lifecycle. LCC calculations are mainly used to evaluate investments that have no revenue side. Attempts to apply the LCC calculations for building-related investments have occurred since the 1980s. Despite the advantages of using LCC calculations, use has not passed through in full. The main obstacles have been identified as a lack of relevant input data, and insufficient experience of working with LCC calculations. The results of calculations are perceived as being unreliable. Purpose : The purpose of this thesis is to investigate problems related to the input data of LCC calculations and interpretation of their results and to propose measures that will reduce the extent of these problems. Method: The thesis is based on an abductive approach, where the interaction between theory and empirical data was the starting point. Collected data have been qualitative, both primary and secondary. Secondary data consisted of performed LCC calculations and input data, and primary data consisted of semi-structured interviews with five respondents working at constructors in the construction industry. Results, conclusions: The result of this thesis show large differences in how clients are working with LCC calculations within the construction industry. The concept of LCC calculation is not completely established or standardized, and many in the industry lack knowledge of how the estimates should be presented and interpreted. There is a lack of knowledge on how the discount rate used in the calculations is determined. In many cases this includes those who perform the calculations. The conclusions include that the use of default values for input in the LCC calculations do not sufficiently take into account the complexity of the input data. To improve the performance calculation must be based on actual conditions in each case, such as energy prices and energy price increases. Analysis of results in the form of sensitivity analysis, today performed in many different ways, can be significantly improved.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur slöjdlärare arbetar med att få sina elever att reflektera i och kring det de gör i skolslöjden. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med fem yrkesverksamma trä- och metallslöjdslärare, undervisande i år 2-9 i grundskolan. Intervjufrågorna utgick ifrån slöjdens kursplan i Lgr11 och ett av de fyra långsiktiga mål, formulerade som förmågor, som undervisningen i slöjd ska ge eleverna möjlighet att utveckla, närmare bestämt förmågan att: ”analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp”. Genom intervjuerna har svar sökts på vad slöjdlärarna försöker få eleverna att analysera, värdera och reflektera kring, hur detta arbete går till och vad de anser vara det primära syftet med att utveckla denna förmåga. Dessutom undersöks med hjälp av begrepp från läroplansteori och teorier om språk om man utifrån svaren kan säga något om hur lärarna förhåller sig till styrdokumenten samt hur de definierar ”slöjdspecifika begrepp”. Resultatet av intervjuerna avrapporteras dels deskriptivt genom en redovisning av hur lärarna menar att de organiserar detta arbete, men har även analyserats med inspiration från fenomenografin, varigenom fyra stycken, eller två par, kategorier skapats för att beskriva de uppfattningar som framträtt i materialet. Dessa är: Slöjden som mål och Slöjden som medel samt Kursplanen är en rekommendation och Kursplanen är ett styrdokument i vilket alla delar är viktiga. Resultatet visar således på variationer i fråga om de undersökta lärarnas syn på syftet med attfå eleverna att reflektera och med ämnet samt i deras sätt att förhålla sig till styrdokumenten. Sammantaget framträder en bild av ett ämne där läraren är en av de viktigaste faktorerna för vad undervisningen kommer att fokusera, hur den kommer att genomföras och i slutändan vilka förmågor eleverna kommer att ges förutsättningar att utveckla.

Syfte: Projektets syfte är att undersöka vilka bilder som Sportbladet målar upp av fotbollsspelaren Zlatan IbrahimovicMetod: Netnografi och kritisk diskursanalys Teori: Existentiell hermeneutik och kritisk diskursanalys Resultat: Bilden av Zlatan Ibrahimovic målas upp av journalisten som i sin tur blir påverkad av läsare som skriver kommentarer till artiklarna

Abstrakt   Den här studiens problemställningar är uppdelade i tre. Den första handlar om hur ämnen och källor fördelas i artiklar om privatekonomi i fyra dagstidningar. Den andra om hur två av dessa tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, förklarar privatekonomiska sammanhang i text och den tredje hur publiken uppfattar texten. Undersökningen har genomförts med kombinerade metoder eftersom problemställningarna är indelade i separata frågeställningar. Hur ämnes- och källfördelningen ser ut har undersöks genom en översiktlig kvantitativ innehållsanalys. Hur tidningarna förklarar privatekonomiska sammanhang i text har undersöks genom två modeller för textanalys. Dessa har gett en djupare analys på olika nivåer i texterna. Den tredje frågan, om publikens reception, har undersökts genom individuella intervjuer i en receptionsstudie och är mest central i arbetet.     De teorier som är viktiga för studien kommer från olika perspektiv. I textanalyserna är Hellspong och Ledins lexikogrammatiska dimensioner betydande, precis som van Dijks begrepp för textanalys. För receptionsanalysen har Schröders flerdimensionella modell använts för att analysera bland annat motivation, förståelse och konstruktionsmedvetenheten hos publiken när de läser texterna. Schröders modell är en utvecklad version av Halls modell ”encoding/decoding”. Schröder sökte fler dimensioner i receptionsanalysen och menar, som Lewis, att receptionsforskning går att likna vid ”att brottas med en manet, den slingrar sig i så många riktningar att det är omöjligt att kontrollera den”.       Analyserna som gjorts i studien visar att området ”konsumentjournalistik” är mest förekommande som ämne i texter om privatekonomi. Däremot är det överlag kontextberoende vad texterna handlar om. Texter om privatekonomi har ofta en koppling till ett större sammanhang. Textanalyserna visar att både Dagens Nyheter och Aftonbladet i de utvalda artiklarna förklarar ekonomiska sammanhang genom en nominal stil, med många kodspecifika ord och långa meningar. De faktorerna är något som påverkar såväl begripligheten som läsbarheten. Receptionsanalysen visar att läsarna tolkar innehållet till viss del olika beroende på förklaringsvariabler som exempelvis ålder. Överlag finns inte ett tydligt engagemang för texter om privatekonomi om det inte berör den egna ekonomin på något sätt. Detta gällde både kvinnor och män, i alla åldrar (20-65 år).      Nyckelord: Frekvens, tolkning, begriplighet, läsbarhet, nominal, motivation, attityd.

Denna uppsats behandlar ett isolerat mål i kursplanen för Svenska A i gymnasiet; ”känna till några vanliga myter och motiv i litteraturen, vilka speglar frågor som sysselsatt människor i olika tider” (Kursplan för SV1201 – Svenska A). Syftet är att beskriva och analysera sex olika svensklärares planeringar till detta mål samt att diskutera likvärdigheten i planeringarna och examinationssätten. Metoden som använts för att samla in materialet är kvalitativa e-postintervjuer. Analysen visar att innehållet i planeringarna skiljer sig mycket åt lärarna emellan. Slutsatsen i uppsatsen är att de undersökta lärarnas planeringar och examinationer inte är likvärdiga.

Att företag skyddar sin verksamhet med hjälp av olika försäkringslösningar är idag vanligt. Syftet med försäkringen är att inbringa en trygghet för försäkringstagaren mot oönskade händelser. Följden blir att försäkringen är viktig ur ett socialt och samhällsekonomiskt perspektiv, särskilt då en inträffad skada kan innebära stora ekonomiska följder. Dock förekommer det fall där försäkringstagaren nekas ersättning. Anledningen kan vara att försäkringsgivaren tolkar försäkringsavtalet till försäkringstagarens nackdel. Hur man tolkar ett försäkringsavtal är därför av stor vikt med anledning av försäkringstagarens behov av trygghet och förutsägbarhet. Tolkningen av försäkringsavtal finns inte behandlat omfattande i svensk rättspraxis. Underlag för vad gäller tolkningen av individuella avtal finns det desto mer av både i rättspraxis och i doktrin. Uppsatsens syfte är att utreda om man vid tolkningen av försäkringsavtal kan tillämpa samma tolkningsmetoder som vid individuella avtal enligt svensk rättspraxis. Syftet med uppsatsen har genomförts genom en studie av relevanta rättskällor som utrönar de tolkningsmetoder som används vid individuella avtal i komparitet med de tolkningsmetoder som används vid försäkringsavtal. Komparationen mellan tolkningsmetoderna har frambringat en konkret slutsats om vilka skillnader som existerar. Skillnaderna talar för att tolkningsförfarandet vad gäller individuella avtal respektive försäkringsavtal bör särskiljas. Följden blir att det måste finnas en viss försiktighet med att förespråka ett enda tolkningsförfarande för samtliga avtal. Att tolkningsförfarandet bör särskiljas kan dock skapa svårigheter. Detta särskilt då individuella avtal samt försäkringsavtal kan vara av skiftande slag.

<p>I västvärlden överhopas vi av bilder. En del menar att vi lär oss att läsa bilder på samma sätt som vi lär oss läsa en bok. Hur är det med studeranden som aldrig gått i skolan? Möter de några bilder och lär de sig att tolka dem? Är sfi-lärare medvetna om vilka bilder man bör använda i skolan och använder sig alfabetiseringslärar av ”enklare” bilder i sin undervisning jämfört med andra lärare?</p><p>Studien har haft en kvalitativ utgångspunkt med intervjuer av både lärare och elever. Det har visat sig att lärare i alfabetiseringsklasser i större utsträckning använder sig av ”enkla” bilder än vad lärare i andra klasser gör. Trots att eleverna möter bilder varje dag, framgår det att 50% av lärarna inte har någon utbildning för hur man ska använda bilder i skolan. </p>

Jag gör i denna uppsats en fallstudie om hur fritidspedagogerna på en mellanstor grundskola kan tänkas tolka sitt uppdrag i den verksamhet de arbetar i, fritidshemmet. Bakgrundskapitlet inleds med att beskriva fritidshemmets historia med syftet att förklara varför det finns fritidshem idag och varför denna skolbarnomsorg numera kan sägas vara en utbildningsverksamhet i grundskolan. Det avslutande i det bakgrundstäckande kapitlet är en specifikt framtagen presentation av de styrdokument som fritidshemmet idag lyder under. Det specifika med denna presentation är således att styrdokumenten blir presenterade med syftet att försöka lyfta fram det som Skolverket föreskriver vara fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag. I uppsatsens rapport redovisas och analyseras fyra intervjuer jag gjort med fritidspedagogerna i en mellanstor grundskola. Sammanfattningsvis kan dessa pedagogers tankar om deras uppdrag sägas vara lika när de återger vad de i sin verksamhet ska erbjuda sina elever. En trygg miljö som eleverna får en möjlighet att bara vara i. De vill erbjuda en utvecklande miljö där eleverna både får göra det de tycker om och bli utmanade i olika aktiviteter de tidigare inte gjort. De anser att de är där för deras elevers skull. Eleven ska vara i centrum och elevens hela dag ska vara i fokus, inte enbart tiden på fritidshemmet utan även den skolsamverkan som de utför. I rapporten framkommer det att de intervjuade pedagogerna tolkar sina uppdrag olika beroende på vilken bakgrund eller utbildning de har. Pedagogerna anser att de inte arbetar tillräckligt ofta med styrdokumenten. Men att en del av uppdraget, exempelvis värdegrundsarbetet, kan sägas "sitta i väggarna". Däremot kommer de att arbeta mer med dessa, nu när en förstelärare kommit till skolan. Denne har förordat ett tydliggörande av deras verksamhet. / This paper analysis conducts a study of how the recreational pedagogue might interpret his or her own, as well as the recreation centers assignment, given by the government. The background of this study describes the history behind the recreation centers, in order to give a clearer description of the assignment that the recreational pedagogues have. This paper provide an analysis of four recreational pedagogue’s thoughts, beliefs and their own interpretation of the earlier mentioned assignment. To have a safe and secure environment is one idea these four pedagogues share with each other, when they describe their assignment. The combination of having a safe and secure environment and to care for their students can summarize what they think is the essence of their assignment. That and to provide an environment that is challenging for their students throughout the whole of the day. They do mention that the learning they are supposed to provide is not based out of a theoretical knowledge, it is more of a practical, more creative knowledge. To play with each other or by your own, in planned or not planned activities, are also highly valued at the recreational center. This essay also examines how the pedagogues make use of the official policy documents. Do they assist them in the interpretation of their assignment, or not? The pedagogues’ use of these documents are to this day poorly executed. A first teacher is now working together with the pedagogues for the purpose to give them guidance and at the same time clarify the organization with help and support from the official documents. The interviewed pedagogues describe the effects of their background, their education in this work, while working at the recreational center as well as providing us a picture of how it has affected their organization and theirs assignment. The above mentioned policy documents are presented with the purpose of giving a clearer image of the assignment for the recreational center, how they affect the center in the planning of activities and the execution of the assignment.

Under 2011 genomfördes en ny gymnasiereform där bland annat betygssystem och ämnesplaner uppdaterades. Skolverket eftersträvar även en mer likvärdig bedömning mellan lärare, skolor och kommuner. Inom ämnet Fotografisk bild finns inte nationellt gemensamma prov för att hjälpa lärarna att bedöma likvärdigt utan det är upp till läraren att sätta nivån efter de kunskapskrav som finns, vilket medför en tolkning av de definitioner som finns för varje betygsnivå. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur lärare tänker kring att bedöma elevers bilder i relation till kunskapskraven inom fotografisk bild samt om förutsättningar för bedömningen förändrats med den nya ämnesplanen. Fyra intervjuer genomfördes och överlag så ansåg alla respondenter att det fortfarande, efter gymnasiereformen, är väldigt öppet för tolkning och att ändringen av kunskapskrav inte har främjat likvärdig bedömning nämnvärt. De ser även en särskild svårighet när kursen innehåller subjektiva inslag, i form av att läraren ska bedöma elevernas kreativa arbeten. Det framkommer dock av både litteratur och genom intervjuerna att lärare genom erfarenhet och fördjupade kunskaper inom ämnet kommer en bra bit på väg och att de tillsammans bör diskutera mer för att nå upp till Skolverkets mål kring likvärdig bedömning.